<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>vattenkraft &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/vattenkraft/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 16 May 2025 13:19:32 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>vattenkraft &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Syrebrist påträffad i svenska älvar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/syrebrist-patraffad-i-svenska-alvar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 16 May 2025 12:26:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[vattenkraft]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=201595</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Syrebrist har påträffats i vissa reglerade vattendrag, enligt en ännu ej granskad studie från Umeå universitet och SLU.</strong>

Sverige har omkring 2000 vattenkraftverk, främst i norra delen av landet. De flesta av Sveriges större vattendrag är idag utbyggda och regleras för produktion av vattenkraft. Det finns dock ett undantag för nationalälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven, som är skyddade enligt Miljöbalken för byggen av nya vattenkraftverk och vattenreglering. Dessa fyra räknas som oreglerade, samtidigt som vattendrag som aktivt används för vattenkraftverk räknas som reglerade. Tilläggas skall att Piteälven och Vindelälven har en viss påverkan från vattenkraft, men räknas ändå som oreglerade eftersom de fortfarande har sin naturliga vattenföring och även saknar större vattenkraftsdammar.

För att undersöka syrenivåerna placerade forskarna ut 50 mätinstrument på olika djup i de reglerade älvarna Ljungan, Umeälven och Luleälven samt i de oreglerade Piteälven och Vindelälven.

Studien, som ännu inte publicerats och därför inte kunnat granskas av andra forskare, visar att syrenivåerna var påverkade i samtliga reglerade älvar, med perioder av låga nivåer på vissa sträckor. Jämförelsen med de oreglerade älvarna visade en tydlig skillnad. I Piteälven och Vindelälven var syrenivåerna opåverkade.

Tidigare har det inte varit känt att reglerade vattendrag i Sverige kan drabbas av syrebrist.

– <em>Vi blev jätteförvånade. Vi förväntade oss att se en påverkan på syrenivåerna men inte att problemet skulle vara så stort och att vi skulle hitta områden där syret var förbrukat</em>, säger Åsa Widén, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i ett <a href="https://www.slu.se/ew-nyheter/2025/3/forskarnas-ovantade-upptackt-syrebrist-i-flera-reglerade-alvar/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Orsakerna till syrebristen som uppmätts på sina håll i de reglerade älvarna är samtidigt ännu inte fastställda, men forskarna misstänker att det beror på en kombination av vattenkraft, industriell påverkan samt klimatförändringar. Även rester från gamla träindustrier, såsom fiberbankar, kan bidra till syrebristen eftersom deras nedbrytning förbrukar stora mängder syre.

Alla mätningar för projektet, som kallas Ekofall, är samtidigt inte klara än och studien inte granskad av andra forskare.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kina bygger världens största vattenkraftverk</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/kina-bygger-varldens-storsta-vattenkraftverk/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/kina-bygger-varldens-storsta-vattenkraftverk/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 08 Jan 2025 06:15:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[vattenkraft]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=197455</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kinas Yarlung Tsangpo Hydroelectric Project planeras producera tre gånger så mycket energi som Three Gorges-dammen, som för närvarande är världens största. Planerna på vattenkraftverket väcker dock oro i Indien, som ligger nedströms från den planerade byggnationen.</strong>

Vattenkraftverket ingår i Kinas 14:e femårsplan, som syftar till att påskynda utvecklingen av förnybar energi och minska föroreningar, rapporterar <a href="https://newatlas.com/energy/yarlung-tsangpo-hydroelectric-project-china/" target="_blank" rel="nofollow noopener">New Atlas</a>. Projektet planeras vid floden Yarlung Zangbo i Tibet, nära gränsen till Indien.

Dammen planeras att placeras strategiskt för att dra nytta av flodens branta läge, vilket gör att den kan generera mer vattenkraft än någon tidigare damm. Den förväntas producera totalt 300 miljarder kilowattimmar per år, eller 300 TWh, vilket räcker för att försörja 300 miljoner människor i Kina.

Floden Yarlung Zangbo, som byter namn till Brahmaputra när den rinner in i Indien, är en av världens högst belägna floder med sitt ursprung i Angsi-glaciären i Tibet. Den har en fallhöjd på 7 667 meter, vilket gör den till en av de mest vattenkraftsrika floderna i världen. För att bygga en damm på platsen krävs borrning av flera 20 kilometer långa tunnlar för att avleda floden.
<h3>Ingen klar tidsplan</h3>
Den nuvarande rekordhållaren, Three Gorges-dammen över Yangtzefloden i Kina, producerar mellan 95 och 112 TWh per år. Om Yarlung Tsangpo Hydroelectric Project färdigställs förväntas det generera nästan tre gånger så mycket energi.

Myndigheter i Indien har uttryckt oro över Kinas kontroll av flodens flöde, vilket kan påverka områden nedströms på den indiska sidan av gränsen. Kinesiska tjänstemän hävdar dock att omfattande geologiska studier har genomförts i det seismiskt aktiva området och att byggandet kan genomföras på ett säkert sätt. Ingen tidslinje har ännu fastställts för projektet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/kina-bygger-varldens-storsta-vattenkraftverk/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Indianer jublar när vattenkraftverk rivs</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/indianer-jublar-nar-vattenkraftverk-rivs/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/indianer-jublar-nar-vattenkraftverk-rivs/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 07 Apr 2024 11:07:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[indianer]]></category>
		<category><![CDATA[samer]]></category>
		<category><![CDATA[vattenkraft]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=177439</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Klamath-floden har det funnits vattenkraftverk i ett sekel – men nu rivs fyra av dammarna. Skälet är att man dels vill underlätta för laxfisket, men också förbättra den biologiska mångfalden i regionen. Indianstammar i området betraktar rivningarna som en stor seger.</strong>

Redan för åtta år sedan fattades beslut om att fyra dammar i Kalifornien och Oregon skulle rivas – men först sex år senare hade alla godkännanden från berörda myndigheter kommit in, och först i år har arbetet kunnat starta, rapporterar skattefinansierade SVT.

”<em>Arbetet har beskrivits som den största dammrivningen i USA:s historia. Under början av 2024 har flera sprängningar gjorts vid en av dammarna där man hoppas vara klar med alla fyra dammar innan årsskiftet</em>”, <a href="https://www.svt.se/nyheter/sapmi/nu-rivs-vattenkraftverk-i-usa-en-seger-for-folket" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> man.

Innan dammarna byggdes var floden ett viktigt fiskevatten för kungs- och regnbågslax. Syftet med att riva dammarna är delvis att ge laxarna möjlighet att återvända till sina forna lekområden och man hoppas att vissa arter nu kommer att öka med uppemot 80 procent.
<h3>"Helig plikt"</h3>
Flera indianstammar i regionen har länge krävt att dammarna ska rivas, med hänvisning just till deras tradition av fiske, och man gläds nu åt att detta arbete äntligen har påbörjats.

<em>– Laxen i Klamath kommer hem. Folket har förtjänat denna seger och nu fortsätter vi vår heliga plikt mot fisken som har försörjt vårt folk sedan tidernas begynnelse</em>, har Yurok-stammens ledare, Joseph James tidigare sagt.

Konflikten om vattenkraft i USA påminner mycket om den i Sápmi där många <a href="https://www.svt.se/nyheter/sapmi/ny-rapport-samer-missnojda-med-hur-vattenkraften-styrs" target="_blank" rel="nofollow noopener">samer</a> är negativt inställda till dammarna och menar att deras förfäder blev av med marker, fiske och traditionella flyttleder för sina renar när vattenkraftverken byggdes.

<em>– Det här som vi ser i USA nu är en hel flod, ett helt system, och det är det som är så fantastiskt. Det tror jag bli väldigt svårt i Sápmi på svensk sida eftersom det är så stora kraftmängder man tar ut från en hel älv</em>, förklarar Åsa Össbo, vid Várdduo - Centrum för samisk forskning.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/indianer-jublar-nar-vattenkraftverk-rivs/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SLU-forskare ska se närmare på vattenkraftens effekt på ekosystem</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/slu-forskare-ska-se-narmare-pa-vattenkraftens-effekt-pa-ekosystem/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/slu-forskare-ska-se-narmare-pa-vattenkraftens-effekt-pa-ekosystem/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 10 Feb 2024 09:49:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<category><![CDATA[vattenkraft]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=172459</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I ett nytt forskningsprojekt ska forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU sammanfatta kunskap om hur vattenkraft påverkar vattendrag och ekosystem. Vidare ska man ta fram nya metoder för att mäta hur strandzonens ekosystem påverkas.</strong>

Ofta är det laxen som ligger i fokus när man studerar miljöpåverkan från svensk vattenkraft och många gånger glöms det omgivande landskapet bort, menar Richard Johnson, professor vid SLU.

–<em> Att mäta ekologisk status handlar i dag till stor del om huruvida det finns fisk och om den kan vandra upp och ned i vattendraget. Det är ett grovt mått, det finns så mycket annat liv i ett vattendrag än fisk</em>, säger han till den populärvetenskapliga tidningen <a href="https://www.extrakt.se/vattenkraft-paverkar-manga-fler-arter-an-bara-fisk/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Extrakt</a>.

Förutom att sammanfatta hur vattenkraft påverkar miljön i vattendrag kommer man också att satsa på att ta fram metoder för att mäta hur hela strandzonens ekosystem påverkas av kraftdammar, något Johnson menar saknas i nuläget. I många länder har strandzonen ett starkt skydd, men inte i Sverige, trots att det finns stor biodiversitet.

Tidigare har Johnson och hans kollegor undersökt hur vattenkraft påverkat mindre vattendrag i Uppland, något man nu kommer att återgå till genom att använda DNA-teknik för att förstå vattendragens biologiska mångfald. Tillsammans med forskning om hur strandzonerna påverkas och miljön i vattendragen kan man få en större helhetsbild.

Cirka fem procent av Sveriges 10 000 vattenkraftdammar står för ungefär 95 procent av all el från vattenkraft. Johnson betonar att det stora antalet med andra ord endast ger ett litet bidrag till landets elproduktion, inte minst om man också väger in de negativa miljöeffekter de står för. Lösningen är dock inte att enbart plocka bort vattenkraftverken, då exempelvis miljögifter och metaller kan ha samlats uppströms där det kan ta flera år innan växt- och djurliv återhämtat sig.

– <em>Vi har också en hel del dammar med fina kulturvärden. Vi kommer aldrig att ta bort dammen vid Karin och Carl Larssons Sundborn till exempel. Men sett till djur och växter är det i princip alltid en miljövinst.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/slu-forskare-ska-se-narmare-pa-vattenkraftens-effekt-pa-ekosystem/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Olagligt vattenkraftverk stängs i Västerbotten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/olagligt-vattenkraftverk-stangs-i-vasterbotten/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/olagligt-vattenkraftverk-stangs-i-vasterbotten/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Nov 2022 10:28:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Västerbotten]]></category>
		<category><![CDATA[vattenkraft]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=137033</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Umeå energi har länge velat lagligförklara ett vattenkraftverk man olagligen byggt i Sävarån, något som organisationen Älvräddarna kämpat emot för att rädda djur- och naturliv som förstörs. Nu har mark- och miljödomstolen gått på organisationens linje och vattenkraftverket kommer inte att få fortsätta verka.</strong>

Sävarån ligger i Västerbotten och rinner genom Skellefteå, Vindelns och Umeå kommuner. Den är cirka 140 kilometer lång och ligger i <a href="https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/skyddad-natur/olika-former-av-naturskydd/natura-2000-omraden/" target="_blank" rel="noopener">ett</a> så kallat Natura 2000-område, det vill säga naturområden med arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda. Den har ett skyddsvärt laxbestånd där man beräknar att det produceras cirka 5000 laxsmolt per år. Sävarån har också ett av Sveriges rikligaste bävertillstånd och i vattensystemet finns dessutom bisam, utter, flodpärlmussla, öring, harr, gädda, abborre och lake.

I ån finns dock sedan en tid tillbaka ett vattenkraftverk som byggts utan laglig grund. Däremot har Umeå energi velat lagligförklara detta i domstol, något som organisationen Älvräddarna stridit emot genom att delta som motpart i domstolsprövningen av den ansökan ägarna till Sävar kraftverk lämnade in 2018.

<em>– Kraftverket är småskaligt och ger 1,8 GWh el per år vilket motsvarar ungefär 0,09 promille av den el vi varje år nettoexporterar till andra länder</em>, <a href="https://www.fiskejournalen.se/fiskenyheter/seger-for-savaran-och-alvraddarna-i-mark-och-miljodomstolen" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Christer Borg, generalsekreterare i Älvräddarna.

Nu har mark- och miljödomstolen gått på Älvräddarnas linje och kommer inte att tillåta att vattenkraftverket förklaras som lagligt och det får därmed inte heller fortsätta användas.

"<em>Mot denna bakgrund finner mark- och miljödomstolen att det inte kan anses visat att verksamheten sedan turbinen installerades har kunnat bedrivas – och inte heller med den planerade verksamheten framgent kommer att kunna bedrivas – med en obetydlig påverkan. Den ansökta verksamheten står således i strid med utbyggnadsförbudet i 4 kap. 6 § miljöbalken. Redan av detta skäl ska ansökan avslås</em>", står det i beslutet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/olagligt-vattenkraftverk-stangs-i-vasterbotten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Älvräddarna: Vattenkraften behöver fiskvägar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/alvraddarna-vattenkraften-behover-fiskvagar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/alvraddarna-vattenkraften-behover-fiskvagar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Nov 2021 13:56:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[fiskar]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<category><![CDATA[vattenkraft]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=111743</guid>

					<description><![CDATA[[wordpay_hide_paywall]

<strong>Martin Falklinds dokumentärserie "Fiskarnas rike" föranleder nu Organisationen Älvräddarna att rikta ett krav till regeringen att anpassa vattenkraften med fiskvägar. Detta för att stoppa en omfattande och onödig fiskslakt på grund av att fiskarna inte kan ta sig förbi kraftverk.
</strong>

I naturdokumentärserien ”Fiskarnas rike” som visas på skattefinansierande <a href="https://www.svtplay.se/video/32857623/fiskarnas-rike/fiskarnas-rike-alven?position=282&#38;id=89JzZBD" target="_blank" rel="noopener">SVT</a> får man under tre års tid följa Martin Falklind när han och hans team reser genom Sveriges sjöar, älvar och hav. Där blir det tydligt hur vi fiskat ut flera av våra vatten och även förstört ekosystem. Samtidigt vill man med serien ge hopp om att det faktiskt finns lösningar där man kan rädda Sveriges vatten och även livet i dessa.

Nu har organisationen <a href="https://alvraddarna.se/om-oss/om-alvraddarna/" target="_blank" rel="noopener">Älvräddarna</a> mot bakgrund av det som framkommit efter dokumentärserien beslutat att skicka in ett brev till regeringen och riksdagen där man ska kräva att vattenkraften ska miljöanpassas och att den uppmärksammade fiskslakten måste upphöra, rapporterar <a href="https://www.fiskejournalen.se/fiskenyheter/alvraddarna-planerar-kampanj-fiskslakten-maste-upphora" target="_blank" rel="noopener">Fiskejournalen</a>.

Christer Borg, generalsekreterare i Älvräddarna, menar att all annan industri miljöanpassas och att detta också bör gälla vattenkraften bland annat genom att komplettera den med fiskvägar. Man pekar på att färre än 3 procent av Sveriges 2100 vattenkraftverk har fiskvägar i nuläget.

– <em>All annan industri måste miljöanpassas, och ingen klagar på de självklara produktionsbegränsningar som de då måste följa. Varför ska det inte gälla för vattenkraften?</em> Säger Borg.

Strömmande vatten har kommit att bli en av världens mest hotade biotoper och Älvräddarna menar att dokumentärserien visar på akuta problem som måste lösas direkt.

”<em>Döda fiskar och andra djur och växter utan att minsta miljöanpassning av verksamheterna krävs strider mot sunt förnuft och vanlig miljöhänsyn</em>,” konstaterar Älvräddarna.

Det öppna brevet till regeringen skickades ut den 16 november.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/alvraddarna-vattenkraften-behover-fiskvagar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Costa Rica har inte använt fossila bränslen på två månader</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/costa-rica-har-inte-anvant-fossila-branslen-pa-tva-manader/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/costa-rica-har-inte-anvant-fossila-branslen-pa-tva-manader/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 24 Sep 2016 09:14:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Costa Rica]]></category>
		<category><![CDATA[vattenkraft]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=31527</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Går det att effektivt klara sig utan fossila bränslen för elproduktion? Det är en ständigt återkommande fråga i miljödebatter av olika slag. Costa Rica har de senaste två månaderna visat att det är fullt möjligt, under 2016 har landets el bara producerats av förnybara källor under 150 dagar, och 76 dagar helt i sträck.</strong>

Glada entusiaster erkänner förvisso att Costa Rica är ett litet land med en relativt liten elförbrukning, men menar ändå att det här visar att det faktiskt är möjligt att i stor skala få bort fossila bränslen och ersätta dem med förnybar energi, rapporterar <a href="http://mashable.com/2016/09/06/costa-rica-100-percent-renewable/#VAT4rX7m.Gqn" target="_blank">Mashable</a>.

<strong>Kritiker menar dock</strong> att Costa Rica har sällsynt bra möjligheter att producera el från vattenkraft och att de dammar och liknande som behövs förvisso skapar ren el, men samtidigt utgör ett hot mot lokalbefolkningen i området och det lokala djurlivet.

Ansvariga för Costa Ricas elproduktion är däremot mycket glada över framgångarna och säger att invånarna kan se fram emot fler månader av helt kolfri elektricitet och att projektet känns stabilt och kommer att gynna hela landet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/costa-rica-har-inte-anvant-fossila-branslen-pa-tva-manader/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vattenkraften kan miljöanpassas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/vattenkraften-kan-miljoanpassas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/vattenkraften-kan-miljoanpassas/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Mar 2014 19:21:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[HaV]]></category>
		<category><![CDATA[Havs- och vattenmyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[vattenkraft]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=17650</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>I fyra rapporter från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, berättar forskare från tre universitet hur de anser att vattenkraften kan och bör miljöanpassas.</strong></span>

– <em>Detta är första gången som en systematisk sammanställning av forskningsläget gällande tekniker för en mer miljöanpassad vat­tenkraft tagits fram. Författarna ansvarar för rapporternas innehåll men vi ser dem som ett viktigt vetenskapligt underlag i Havs- och vattenmyndighetens planerade vägledning,</em> säger Björn Sjöberg, chef för avdelningen för havs- och vattenförvaltning.

Rapporterna har tagits fram av forskare vid Karlstads och Umeå <span style="line-height: 1.5em;">universitet samt Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. De innehåller exempelvis beskrivningar av kunskapsbaserade metoder för att </span><span style="line-height: 1.5em;">fastställa hur vattenkraftverken bör reglera älvar och åar för att ge </span>förutsättningar för djur- och växtlivet, skriver HaV.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/vattenkraften-kan-miljoanpassas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
