<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Västkusten &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/vastkusten/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 15 Dec 2025 23:32:33 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Västkusten &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Havssköldpaddor dyker upp på Västkusten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/havsskoldpaddor-dyker-upp-pa-vastkusten/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 15 Dec 2025 07:41:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Västkusten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=218489</guid>

					<description><![CDATA[<strong>På kort tid har fyra havssköldpaddor observerats längs Västkusten. Före 2022 hade arten inte setts i svenska vatten på omkring hundra år.</strong>

Det första fyndet i år gjordes i maj utanför Tjörn i Bohuslän. Under hösten har ytterligare tre sköldpaddor rapporterats – en levande och två döda.

Marcus Stenegren, marinbiolog på Informationscentralen för Västerhavet, beskriver utvecklingen som anmärkningsvärd.

— <em>Det har förekommit några rapporter sedan 2022. Men innan dess var det så vitt jag vet 100 år sedan man såg en havssköldpadda i svenska vatten. Nu har det kommit flera rapporter på kort tid. Så det har ju fullkomligt exploderat,</em> säger Marcus Stenegren, marinbiolog på Informationscentralen för Västerhavet till Bonniertidningen <a href="https://www.dn.se/sverige/havsskoldpaddor-pa-vastkusten-fullkomligt-exploderat/" target="_blank" rel="nofollow noopener">DN</a>.

Djuren tillhör arten oäkta karettsköldpadda, som normalt lever i varmare vatten som Atlanten och Medelhavet. Troligen har de simmat hit själva med hjälp av höststormar och havsströmmar.

Forskarna kan ännu inte fastslå varför sköldpaddorna plötsligt söker sig till svenska vatten, men Stenegren pekar på att temperaturökningen i havet är en möjlig förklaring.

Sköldpaddorna utgör inget hot mot det lokala ekosystemet, men deras chanser att överleva den svenska vintern bedöms som små.

Ser man en sköldpadda ska man rapportera in det till länsstyrelsen eller SLU:s <a href="https://www.slu.se/artdatabanken/rapportering-och-fynd/artportalen/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Artportalen</a>.

—<em> I övrigt så handlar det egentligen om att man tar tillfället i akt och verkligen njuter av upplevelsen som det är att träffa på ett sånt djur, särskilt i en miljö där den inte förekommer så ofta,</em> säger Stenegren.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska badgäster skär upp fötterna på invasiva ostron</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-badgaster-skar-upp-fotterna-pa-invasiva-ostron/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-badgaster-skar-upp-fotterna-pa-invasiva-ostron/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Jul 2024 15:33:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Västkusten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=184899</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De senaste 20-25 åren har det mycket vassa japanska jätteostronet börjat dyka upp på stränder och badplatser längs den svenska västkusten – allt fler vittnar om hur de skurit upp händer och fötter på ostronens vassa kanter.</strong>

<em>– Det blev ett tio centimeter långt sår av det här. Det blir liksom som ett snitt som när man skär med skalpell. Jag kände inte ens att jag tog i något hårt</em>, berättar Anders Holmgren i GP.

<em>– Min dotter var ute och övade på att simma och hade också skurit sig på fötterna. När min fru lyfte upp henne blödde hon rätt mycket från tårna</em>, fortsätter han och <a href="https://www.gp.se/nyheter/vastsverige/jatteostron-sprider-sig-langs-kusten-som-rakblad.715a8f71-ed44-4278-a76b-558ec1b309e3" target="_blank" rel="nofollow noopener">beskriver</a> kanterna som ”rakblad”.

Jätteostronet, eller stillahavsostronet, anses dessutom vara invasiv och ett hot mot inhemska arter, men i dagsläget är det bara fiskerättsinnehavare som tillåts plocka dem – något som regeringen vill ändra på genom att revidera fiskelagen.

<em>– Eftersom det bara står ostron i lagen så gäller den både det europeiska och japanska ostronet. Nu vill man att det enbart står europeiskt ostron i lagen, och då kommer det bli fritt att plocka stillahavsostronet</em>, <a href="https://www.gp.se/nyheter/regeringen-vill-se-over-fiskelag-kan-tillata-plockning-av-ostron.aa0597dc-9785-4b6b-b1b3-4aeb07406be1" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Martin Rydgren, vid Havs- och vattenmyndigheten till tidningen.

<em>– Den mesta uppenbara skadan som stillahavsostronet ställer till med är att de är väldigt vassa. Att rensa dem är bra för badande, och utöver det är det en invasiv art som inte har här att göra och konkurrerar med annat. Nu är den så utspridd att jag anser att det inte går att stoppa spridningen. Det det handlar mest om att se till att folk inte skadar sig.</em>
<h3>En delikatess</h3>
Att allmänheten får tillstånd att plocka ostronen kan dock också medföra vissa negativa effekter – exempelvis att de sprids ännu mer eftersom de riskerar att slängas tillbaka i havet – men på andra platser än där de först fiskades upp.

<em>– Det handlar också om att kunna se skillnad, så att man inte råkar plocka fiskerättsinnehavarens vanliga ostron</em>, förklarar han.

[caption id="attachment_184901" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-184901" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/07/jatteostron-lime-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Det japanska jätteostronet anses av många vara en delikatess. Foto: Guido/CC BY-SA 2.0[/caption]

Trots sina ”rakbladsvassa” kanter anses jätteostronet på många platser vara en delikatess, och Rydgren anser att det vore ”<em>bra om folk kan nyttja dem istället för att de bara sitter och skär folk i fötterna</em>”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-badgaster-skar-upp-fotterna-pa-invasiva-ostron/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
