värnplikt – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 12 Jun 2026 13:43:33 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg värnplikt – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Våldsamma protester skakar Israel efter värnpliktskrav https://nyadagbladet.se/utrikes/valdsamma-protester-skakar-israel-efter-varnpliktskrav/ Fri, 12 Jun 2026 13:43:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233164 Israel skakas av nya våldsamma protester mot att ultraortodoxa män ska omfattas av militär värnplikt. Konflikten hotar samtidigt Benjamin Netanyahus koalition, som är beroende av de ultraortodoxa partiernas stöd. Tusentals ultraortodoxa judiska män stängde på torsdagskvällen ned delar av centrala Israel i protest mot gripanden av män som vägrat militärtjänstgöring. Demonstrationerna följer på en rad liknande aktioner under de senaste veckorna, där vägar, motorleder och tågtrafik blockerats och där sammandrabbningar med polis blivit allt vanligare. Enligt Al Jazeera har protesterna lett till att både poliser och demonstranter skadats, samtidigt som många har gripits. Bakgrunden är den växande konflikten om huruvida Israels ultraortodoxa, eller harediska, män ska fortsätta undantas från värnplikt.

Blockerade vägar och tåg

Den senaste protestvågen har framför allt riktats mot gripanden av ultraortodoxa män som vägrat inställa sig till armén. Times of Israel rapporterade på torsdagen att tusentals harediska demonstranter blockerade flera centrala trafikleder, bland annat väg 1, 4 och 6 samt Tel Avivs Ayalon-motorväg. Tåg genom Tel Aviv stoppades efter att demonstranter tagit sig ned på spåren. Liknande scener utspelade sig redan i början av juni, då tiotusentals ultraortodoxa demonstranter blockerade vägar och kollektivtrafik i Jerusalem och Tel Aviv-området. Enligt AP satte vissa demonstranter eld på bilar, medan israelisk polis använde vattenkanoner och beriden polis för att skingra folkmassorna. Protesterna har också spridit sig till andra platser. Anadolu rapporterade den 10 juni att israelisk polis gripit tre ultraortodoxa demonstranter efter sammandrabbningar i västra Jerusalem. Enligt polisen hade demonstranter blockerat vägar, kastat föremål och vägrat lyda order, varpå polis använde bland annat chockgranater och beridna enheter för att öppna vägarna.

Frågan hotar regeringen

Värnpliktsfrågan har länge varit en av Israels mest laddade inrikespolitiska konflikter. Sedan staten bildades har ultraortodoxa män som studerar på religiösa seminarier i stor utsträckning kunnat undantas från militärtjänst. Undantaget omfattade från början några hundra studenter, men har vuxit till tiotusentals män i värnpliktsålder. Israels högsta domstol slog i juni 2024 fast att staten måste börja kalla ultraortodoxa seminarieelever till militärtjänst och att religiösa institutioner inte ska få statligt stöd om eleverna vägrar tjänstgöra utan giltigt undantag. Domstolen har under flera år avvisat olika försök att bevara generella undantag, med hänvisning till principen om likhet inför lagen. Frågan är politiskt känslig eftersom premiärminister Benjamin Netanyahus regering är beroende av partierna Shas och Förenade Torahjudendomen. De ultraortodoxa partierna kräver att unga män som studerar Torah även fortsättningsvis ska slippa militärtjänst, medan en stor del av den övriga israeliska opinionen kräver att bördan ska delas mer jämlikt.

Krig på flera fronter ökar trycket

Trycket på ett nytt värnpliktssystem har vuxit i takt med att Israels militär är hårt ansträngd. Landet för samtidigt krig och militära operationer på flera fronter, däribland Gaza, Libanon, Syrien och den pågående konflikten med Iran. Många israeliska reservister har kallats in upprepade gånger, vilket har ökat irritationen mot att stora grupper fortfarande undantas. Motståndet från de ultraortodoxa handlar dock inte främst om invändningar mot krigen i sig. Harediska ledare beskriver i stället militärtjänst som ett hot mot den religiösa livsstilen, eftersom unga män riskerar att dras bort från Torahstudier och in i det sekulära israeliska samhället. Studierna framställs av många inom gruppen som ett slags andligt försvar av det judiska folket. En demonstrant i Jerusalem sade till AP att frågan uppfattas som en kamp för den ultraortodoxa gemenskapens överlevnad. Enligt honom innebär militärtjänst i praktiken att ge upp religionen, medan staten å sin sida hävdar att den inte längre kan upprätthålla breda undantag utan laglig grund. Al Jazeera hänvisar till mätningar som visar att en stor majoritet av israelerna stöder värnplikt eller sanktioner mot ultraortodoxa män som vägrar tjänstgöra. Därmed riskerar frågan att bli central i ett kommande val, samtidigt som varje försök att driva igenom en hårdare linje kan spräcka Netanyahus regeringsunderlag.]]> Danmark rustar som under kalla kriget https://nyadagbladet.se/norden/danmark-rustar-kalla-kriget/ Mon, 01 Jun 2026 06:53:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232063 Danmark bygger om sitt försvar med tydlig prägel av kalla kriget. En ny mobiliseringsmodell ska göra det möjligt att kalla in betydligt fler soldater vid krig eller långvarig kris. Det danska försvaret ska kunna mobilisera upp till 180 000 soldater vid krig eller en utdragen kris, enligt hemligstämplade dokument från försvarsministeriet som DR rapporterar om. Planen bygger på en ny mobiliseringsstyrka där färdigutbildade värnpliktiga och före detta yrkesmilitärer ska kunna kallas in på nytt. Grunden utgörs av den nya elvamånaders-värnplikten, där försvaret planerar att utbilda upp till 13 000 personer per år. Efter avslutad värnplikt ska soldaterna ingå i en operativ mobiliseringsstyrka i tio år. Under den perioden ska de kunna kallas in på nytt för övningar och kompletterande utbildning. Därefter ska en bredare reserv omfatta tidigare värnpliktiga och yrkesmilitärer upp till 65 års ålder. Iben Bjørnsson, lektor vid Försvarshögskolan i Stockholm, beskriver modellen som en återgång till ett försvarstänkande från kalla kriget. — Det här är en försvarsmodell som vi känner igen från kalla kriget. Och en hotbild som också är densamma, säger hon till DR. Enligt DR bedömer försvarsministeriet att Danmark med den nya modellen kan nå upp till omkring 40 000 soldater i mobiliseringsstyrkan år 2040. Målet på 180 000 soldater ligger därmed längre fram i tiden och förutsätter en omfattande uppbyggnad. Samtidigt riktas kritik mot att genomförandet kan gå för långsamt och att repetitionsövningarna riskerar att bli för få för att upprätthålla soldaternas färdigheter.]]> Barn till högutbildade gör värnplikt oftare https://nyadagbladet.se/inrikes/barn-hogutbildade-varnplikt-oftare/ Wed, 29 Apr 2026 04:41:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228902 Ungdomar med högavlönade och välutbildade föräldrar kallas oftare till mönstring och skrivs oftare in till värnplikt. En ny FOI-rapport visar att den svenska värnplikten präglas av social snedrekrytering – där barn till högutbildade oftare går vidare i urvalet. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har på uppdrag av Försvarsmakten gått igenom registerdata för omkring 500 000 totalförsvarspliktiga ungdomar födda mellan 2000 och 2004. Resultatet visar ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och vilka ungdomar som går vidare i värnpliktssystemet. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att deras barn skrivs in till värnplikt. — Det är klart och tydligt att ungdomar uppvuxna med högavlönade och välutbildade föräldrar oftare blir kallade till mönstring än de som har en svagare socioekonomisk bakgrund. Skillnaden blir ännu större när det kommer till mönstringstester och vilka som sedan får göra värnplikten, säger FOI-forskaren Peter Bäckström i ett pressmeddelande. Särskilt tydlig är skillnaden bland dem som skrivs in till längre befälsutbildning. Där hade nästan 70 procent högutbildade föräldrar, jämfört med drygt 40 procent i hela ungdomspopulationen.

Liknar läkarutbildningen

Bäckström beskriver skillnaden som så stor att gruppen värnpliktiga på längre befälsutbildningar socialt liknar en av landets mest snedrekryterade högskoleutbildningar. — Den sociala sammansättningen bland värnpliktiga inskrivna på en lång befälsutbildning motsvarar i stort den bland studenter på läkarutbildningen, säger han i pressmeddelandet. Enligt FOI handlar utvecklingen inte om att Plikt- och prövningsverket gör ett godtyckligt urval. Myndigheten följer lagen, som säger att de mest lämpade ska skrivas in till grundutbildning. Samtidigt skapar systemet en konflikt mellan två mål: att välja ut de mest lämpade och att värnplikten ska ha bred social förankring.

Ifrågasätter värnplikten som social smältdegel

FOI pekar på flera möjliga förklaringar till snedrekryteringen. Dagens värnplikt omfattar en relativt liten del av varje årskull, vilket gör konkurrensen om platserna hård. Samtidigt har grundutbildningen blivit mer högteknologisk och vissa befattningar, exempelvis cybersoldater, ställer mycket höga krav. — Det är mycket tveksamt om den selektiva värnplikten, som den tillämpas i Sverige idag, skulle kunna fungera som en social smältdegel för ungdomar. Istället har vi en relativt homogen grupp värnpliktiga, som till ganska stor del består av ungdomar från starka socioekonomiska miljöer, säger Bäckström i pressmeddelandet. FOI lyfter även att liknande tendenser syns i USA, där militären i dag främst rekryterar från hushåll med högre inkomster än genomsnittet.]]> Regeringen vill kunna skicka värnpliktiga till krig utomlands https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-skicka-varnpliktiga-krig-utomlands/ Tue, 31 Mar 2026 13:01:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226256 Svenska värnpliktiga ska kunna skickas utomlands för att delta i Natos militära operationer – det är innebörden av en ny utredning som regeringen nu tillsätter. Uppdraget omfattar hela konfliktskalan, från fredstida närvaro i Baltikum till regelrätt krigstjänstgöring. Värnplikten har hittills inneburit försvar av det egna landet – nu vill regeringen ändra på det. Från och med den 1 april får försvarsminister Pål Jonson (M) i uppdrag att utse en särskild utredare. Uppgiften: analysera hur värnpliktiga kan nyttjas i "Natos samlade avskräckning och försvar" – ett begrepp som i praktiken innebär att unga svenskar kan beordras att tjänstgöra i andra länder under militärt befäl. Utredningen gäller inte bara krigsplacerade värnpliktiga utan även de som genomför sin grundutbildning. Regeringen skriver själv i utredningsdirektiven att "värnplikten innebär en stor inskränkning i den enskildes fri- och rättigheter" – men väljer ändå att utvidga dess räckvidd.

"Anpassa värnpliktssystemet"

I fredstid handlar det konkret om att bemanna Sveriges militära närvaro i Finland och Baltikum med värnpliktig personal. Jonson menar att lagstiftningen behöver uppdateras. — Vi vill titta på om det finns skäl att anpassa värnpliktssystemet till att vi numera är Natoallierade, sade försvarsministern. Han försäkrar att värnpliktiga under pågående grundutbildning inte ska skickas till "utländska konflikthärdar" – men formuleringen lämnar öppet vad som händer i skärpta lägen och efter avslutad utbildning. — Under grundutbildning kommer man inte att skickas till utländska konflikthärdar för krigstjänstgöring, sade Jonson.

Bygger på redan godkänd proposition

Utredningen vilar på totalförsvarspropositionen 2025–2030, som riksdagen godkände i december 2024. Redan där slås det fast att "situationen kan vara sådan att Sverige försvaras bäst genom operationer och annan verksamhet utanför Sveriges gränser, t.ex. i ett allierat land". Det innebär att den politiska grunden redan är lagd. Utredningen handlar i praktiken om att undanröja de juridiska hindren. En referensgrupp med samtliga riksdagspartier knyts till arbetet. Jonson betonar behovet av bred samsyn – men ingen riksdagsdebatt om principen har ännu ägt rum. — Om vi ska ändra värnpliktslagstiftningen är det viktigt att vi har en bred politisk samsyn, sade han. Utredningen ska redovisas senast den 26 april 2027.]]> Varannan dansk vill se fler värnpliktiga https://nyadagbladet.se/norden/danskarna-vill-fordubbla-vaernpliktiga/ Mon, 23 Mar 2026 07:17:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=225229 Nästan hälften av Danmarks befolkning vill fördubbla antalet värnpliktiga – från dagens 6 500 till 13 000 år 2035. Det visar en ny mätning från Epinion för DR. Totalt svarar 48,2 procent att de är helt eller övervägande positiva till en sådan fördubbling. Stödet är dock ojämnt fördelat mellan generationerna: bland dem över 56 år vill 61,1 procent skicka fler unga i uniform, medan bara knappt 30 procent av de yngsta – i åldern 18–34 år – delar den uppfattningen. Mätningen kommer i ett läge där försvarsviljan i Danmark ökat markant och landet skärpt sin försvarspolitik i flera steg.

Politiskt stöd för fördubbling

Förslaget att fördubbla värnplikten drevs nyligen av den danska försvarsministern Troels Lund Poulsen (Venstre) i en statsministerduell i DR. Danmark beslutade redan förra året att utvidga värnplikten till att även omfatta kvinnor – ett beslut som trädde i kraft 2025 och som ytterligare ökat antalet inkallade.]]> Barn till invandrare mycket tveksamma till svensk värnplikt https://nyadagbladet.se/inrikes/barn-till-invandrare-mycket-tveksamma-till-svensk-varnplikt/ Thu, 04 Dec 2025 14:59:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217940 En ny FOI-rapport visar att barn till så kallade utlandsfödda föräldrar är mer tveksamt inställda till att göra värnplikt än andra ungdomar. Skillnaden kan inte förklaras av socioekonomiska faktorer, utan forskaren pekar på skillnader i förtroende och upplevd tillhörighet som möjliga orsaker. För första gången har forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut undersökt hur social bakgrund påverkar svenska ungdomars inställning till värnplikt. Studien, som genomförts på uppdrag av Försvarsmakten, omfattar omkring 500 000 totalförsvarspliktiga 18-åringar födda mellan 2000 och 2004. Rapporten visar att föräldrarnas utbildning och inkomst har begränsad betydelse för ungdomarnas inställning. Däremot spelar migrationsbakgrund en större roll. — Ungdomar vars föräldrar har högre utbildning och höga inkomster är något mer positivt inställda till att göra värnplikt än de med låga inkomster och låg utbildning. Skillnaderna är dock små. Men det är tydligt att ungdomar som är födda i Sverige, men har utlandsfödda föräldrar, är mer tveksamt inställda till att göra värnplikt, säger forskaren och rapportförfattaren Peter Bäckström. [caption id="attachment_217943" align="alignnone" width="640"] Inställning till påståendet "Jag är positivt inställd till att genomföra grundutbildning med värnplikt", bland individer födda 2004, uppdelat efter migrationsbakgrund.[/caption]

Stora skillnader inom gruppen

Studien visar samtidigt att utlandsfödda ungdomar själva har ungefär samma inställning till värnplikt som ungdomar med svenskfödda föräldrar. Det finns alltså stora skillnader inom gruppen med utländsk bakgrund. — Vad det beror på vet jag inte, men en gissning är att det har något att göra med skillnader i förtroende och upplevd tillhörighet, säger Peter Bäckström.

Behov av riktade insatser

Forskaren anser att Försvarsmakten, Plikt- och prövningsverket och den svenska skolan bör överväga att arbeta mer aktivt med att nå unga personer med invandrar bakgrund. Sedan höstterminen 2025 blir totalförsvarskunskap ett obligatoriskt inslag i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning, vilket kan ge nya möjligheter. Peter Bäckström efterlyser även mer samhällsvetenskaplig forskning för att förstå varför just barn till invandrare är mindre benägna att vilja göra värnplikt, medan invandrare själva inte uppvisar samma mönster. Han betonar också skillnaden mellan försvarsvilja och vilja att göra värnplikt. — En person kan mycket väl ha hög försvarsvilja, men samtidigt vara tveksam till att göra militär grundutbildning i Försvarsmakten, säger Peter Bäckström.]]> Fler värnpliktiga soldater i Norge https://nyadagbladet.se/norden/fler-varnpliktiga-soldater-i-norge/ https://nyadagbladet.se/norden/fler-varnpliktiga-soldater-i-norge/#respond Wed, 03 Apr 2024 07:53:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=177116 Natolandet Norges regering har aviserat sina planer om att öka antalet värnpliktiga soldater från dagens 9 000 till 13 500 senast år 2036. Ett beslut som tydligt signalerar en satsning på att ytterligare militarisera landet. Enligt försvarsministern Bjørn Arild Gram är syftet att "säkerställa tillgången på personer med rätt kompetens vid rätt tidpunkt". – Vi kommer att behöva fler personer med professionell militär expertis framöver, uttrycker försvarsministern. Den gradvisa ökningen av antalet värnpliktiga förväntas ske genom investeringar på flera miljarder kronor i den norska försvarsanläggningen på Terningmoen, norr om Oslo. Exakta summor som Norge ska lägga på sin militär har inte specificerats, men den norska nyhetsbyrån NTB uppger att målet är att nå 13 500 värnpliktiga år 2036.

Även Danmark rustar

Beslutet kommer i kölvattnet av Danmarks liknande initiativ att utvidga värnplikten till att även omfatta kvinnor - något som ytterst få länder är villiga att göra - och förlänga tjänstgöringstiden från fyra till elva månader. Danmarks regering hoppas att beslutet ska öka antalet värnpliktiga med 300 till totalt 5 000. Både Danmark och Norge är, precis som nyblivna Natolandet Sverige, starka anhängare av Ukraina i dess krig mot Rysslands invasion. Under de dryga två åren av krig har de skandinaviska länderna spenderat enorma summor av skattebetalarnas pengar på att stödja regimen i Kiev.]]> https://nyadagbladet.se/norden/fler-varnpliktiga-soldater-i-norge/feed/ 0 Danmark inför kvinnlig värnplikt https://nyadagbladet.se/norden/danmark-infor-kvinnlig-varnplikt/ https://nyadagbladet.se/norden/danmark-infor-kvinnlig-varnplikt/#respond Thu, 14 Mar 2024 08:19:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=175557 Danmark ska införa en helt jämställd värnplikt, vilket innebär att kvinnor också kommer att omfattas av militärtjänstgöringen. Denna reform åtföljs av en förlängning av värnpliktstiden och en ökning av antalet värnpliktiga. I dagens Danmark är endast män föremål för värnplikt, medan kvinnor har haft möjlighet till frivillig militärtjänstgöring, även med rätten att avsluta när de vill. Nu planerar regeringen att införa en jämställd värnplikt, där båda könen deltar på lika villkor. – Att värna om sitt land är något av de mest hedervärda man kan göra. Därför föreslår vi full jämställdhet mellan könen, säger Danmarks statsminister Mette Frederiksen till danska statskanalen DR. I Danmark har man inte allmän värnplikt, likt i Sverige, utan män som blir 18 år får istället ingå i ett slags "lottningssystem" där vissa blir utvalda. Detta har fungerat eftersom det finns så pass många frivilliga. Däremot kan det snart bli aktuellt att även kalla in de som inte vill göra militärtjänst, det kommer alltså att gälla både män och kvinnor. – Det innebär att alla ungdomar - oavsett kön - måste kallas till Försvarsdagen och fullgöra värnplikten på samma villkor, säger hon.

Värnpliktstiden förlängs

Vidare kommer man att förlänga värnpliktstiden från fyra till elva månader och öka antalet värnpliktiga från 4 700 till 5 000. Regeringen kommer också att öka försvarsbudgeten med 40 miljarder danska kronor mellan åren 2024–2028, vilket innebär att Danmark kommer att lägga 2,4 procent av sitt BNP på försvaret. Tidigare i år slopade man även andra regler för kraven att bli uttagen till värnplikt. Tidigare har personer med stora bröst, avvikande sexualitet och de under 155 centimeter inte fått tjänstgöra - regler som nu är borttagna. Det kommer inte heller att finnas något krav på lägsta eller högsta BMI för ungdomar. Norge och Sverige är de enda länderna i Europa som har infört värnplikt för kvinnor i nuläget, något man gjorde 2015 respektive 2018.]]> https://nyadagbladet.se/norden/danmark-infor-kvinnlig-varnplikt/feed/ 0 Snart dimper mönstringshandboken ner i brevlådorna https://nyadagbladet.se/inrikes/snart-dimper-monstringshandboken-ner-i-brevladorna/ https://nyadagbladet.se/inrikes/snart-dimper-monstringshandboken-ner-i-brevladorna/#comments Tue, 18 Apr 2023 08:09:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=147890 Nu skickas mönstringshandboken snart ut till alla som ska mönstra. Totalt kallas 24 398 personer födda 2005 till mönstring 2023. I januari påbörjades det första steget till grundutbildningen inom värnplikt då mönstringsunderlaget skickades ut till omkring 107 000 ungdomar i Sverige. 97 procent av de som fick utskicket svarade på underlaget. Nu kallas 24 398 unga män och kvinnor födda 2005 till mönstring, skriver Plikt- och prövningsverket i ett pressmeddelande. I samband med kallelsen får man också hem mönstringshandboken för att kunna få bland annat praktisk information om den kommande mönstringen. Det är fjärde året i rad som handboken ges ut. Förra året vann boken lilla publishingpriset, som varje år delas ut för utmärkt kommunikation till en ung målgrupp, med motiveringen ”för perfekt målgruppsanpassning med inspirerande texter, välgjorda bildreportage och mycket god form”. I boken får man också läsa om Linn, Erik och Olle som nyligen gått sin grundutbildning. De som valts ut att göra årets mönstring anses vara bäst lämpade för respektive befattning där man granskat fysiska och psykiska förutsättningar. Alla som blivit kallade till mönstring är enligt lag skyldiga att inställa sig och även genomföra grundutbildningen med värnplikt. Däremot finns ingen rättighet att göra grundutbildningen om man inte klarar mönstringen. Den första grundutbildningen med värnplikt för gruppen födda 2005 startar under sommaren 2024.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/snart-dimper-monstringshandboken-ner-i-brevladorna/feed/ 4 Regeringen återinför värnplikten https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-aterinfor-varnplikten/ https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-aterinfor-varnplikten/#comments Thu, 02 Mar 2017 13:49:51 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=34727 Under torsdagen offentliggjorde regeringen att man beslutat att återaktivera mönstringen och värnplikten i Sverige. 2009 valde den dåvarande borgerliga regeringen att avaktivera värnplikten. Men nu väljer den rödgröna regeringen att återinföra mönstring och grundutbildning med värnplikt. I ett pressmeddelande motiverar regeringen sitt beslut med att allt för få frivilliga går med i Försvarsmakten samt att det säkerhetspolitiska läget försämrats. Försvarsmakten får nu i uppgift av regeringen att ”planera för att minst 4 000 personer per år ska genomföra grundutbildning med värnplikt under 2018 och 2019”.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-aterinfor-varnplikten/feed/ 6