Sedan striderna bröt ut i slutet av februari har kriget fått följder långt utanför regionen. Det har stört energiförsörjningen, blåst nytt liv i inflationsoron och skakat finansmarknaderna.

Internationella institutioner varnar nu för att konflikten blir en växande belastning för världsekonomin.

OECD och andra organ har nyligen sänkt sina prognoser för global tillväxt och pekar på den utdragna konflikten som en viktig källa till osäkerhet. Det som började som marknadsoro över ett kortvarigt oljeprislyft har utvecklats till en bredare oro för svagare tillväxt, högre inflation och mer långvariga skador på leveranskedjorna.

Energichock

Den mest omedelbara effekten märks i energiförsörjningen. Blockaden av Hormuzsundet har utlöst vad Internationella energiorganet, IEA, beskriver som det största utbudsbortfallet i den globala oljemarknadens historia. Följden har blivit högre priser på olja och gas samt ökade fraktkostnader.

Enligt en färsk IEA-rapport har det globala oljeutbudet sedan februari minskat med 12,8 miljoner fat per dag. Gulfproducenter som påverkats av stängningen av sundet producerar 14,4 miljoner fat per dag mindre än före kriget.

Räknat på det dagliga bortfallet på 12,8 miljoner fat har mer än 1,2 miljarder fat i utbud påverkats sedan konflikten började, vilket enligt Xinhua understryker pressen på globala energilager och transportkapacitet.

IEA räknar med att det globala oljeutbudet under 2026 i genomsnitt kommer att ligga 3,9 miljoner fat per dag lägre, även om sjöfarten genom sundet gradvis återupptas.

I ett gemensamt uttalande varnar IEA och andra organ för att världsekonomins motståndskraft kan utsättas för allvarliga risker om sjöfarten inte återgår till det normala och de globala oljelagren fortsätter att minska snabbt.

Chocken begränsas inte till olja. Världsbanken räknar med att de globala energipriserna stiger med 24 procent under 2026 till följd av konflikten. De samlade råvarupriserna väntas öka med 16 procent, främst drivet av energi, gödsel och vissa metaller.

John Roper, chef för Mellanösternverksamheten på det tyska energibolaget Uniper, sade att stängningen av sundet och skador på anläggningar har tagit bort större delen av gasutbudets tillväxt mellan 2025 och 2026.

Han varnade för att smärtan från utbudsbristen kan bestå åtminstone till 2030.

Inflationsoro

Internationella valutafonden, IMF, uppgav i en färsk rapport att den globala inflationen skulle nå 4,4 procent under 2026 även i ett scenario med en kortvarig konflikt och måttliga prisökningar på energi och råvaror. Det skulle vara ett tydligt brott mot den senaste tidens utveckling med fallande inflation.

Tecken på förnyad inflationspress syns redan i Europa och USA. De amerikanska bensinpriserna i april låg mer än 50 procent högre än före kriget, samtidigt som hushållens reala disponibla inkomster föll för tredje månaden i rad.

I euroområdet har inflationen i Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland legat över Europeiska centralbankens mål på 2 procent tre månader i rad, samtidigt som högre energikostnader spridit sig till mat- och tjänstepriser.

— Ju längre störningarna varar, desto större blir de ekonomiska och sociala kostnaderna, sade OECD:s generalsekreterare Mathias Cormann.

Utvecklingsekonomier drabbas tyngre. Världsbanken räknar med att inflationen i utvecklingsekonomier i genomsnitt blir 5,1 procent under 2026, en procentenhet högre än prognoserna före kriget.

— De fattigaste människorna, som lägger störst andel av sin inkomst på mat och bränsle, kommer att drabbas hårdast, liksom utvecklingsekonomier som redan kämpar med tunga skuldbördor, sade Världsbankens chefsekonom Indermit Gill.

— Allt detta påminner om en hård sanning: krig är utveckling baklänges, tillade han.

Mörkare tillväxtutsikter

Konflikten tynger också tillväxtutsikterna.

OECD räknar med att den globala tillväxten bromsar in från 3,4 procent 2025 till 2,8 procent 2026, vilket är 0,1 procentenhet lägre än organisationens marsprognos. Om störningarna i Gulfens energiproduktion och export består in i 2027 kan den globala tillväxten under 2026 falla ytterligare, till 2,1 procent.

IMF beskriver Mellanösternkonflikten som ett stort test för världsekonomin och räknar med att tillväxten bromsar in till 3,1 procent 2026, ned från januariprognosen på 3,3 procent. FN väntar sig en global tillväxt på 2,5 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre än januarikalkylen.

Kriget tynger tillväxten genom inflation, konsumtion och investeringar. Högre energi- och råvarukostnader pressar företagens vinster och dämpar investeringsviljan. Stigande priser urholkar realinkomsterna och håller tillbaka hushållens konsumtion.

Högre finansieringskostnader ökar dessutom trycket på företag och regeringar som redan bär tunga skulder.

Därmed ställs stora ekonomier inför ett svårare politiskt dilemma. Svagare tillväxt, lägre konsumtion och högre företagskostnader talar för stödåtgärder, men stigande energipriser och förnyad inflation begränsar utrymmet för penningpolitiska lättnader.

Efter pandemin och flera år med höga räntor har många regeringar också mindre utrymme att dämpa energichocken med subventioner eller skattesänkningar.