Världsbanken – Nya Dagbladet

Belt and Road – Kinas väg ut ur dollarfällan

Markus Andersson — Thu, 28 May 2026 15:25:01 +0000

Belt and Road är Kinas stora satsning på handelsvägar, hamnar, järnvägar, energiprojekt och transportkorridorer mellan Asien, Europa, Afrika och Mellanöstern. Initiativet handlar inte bara om byggprojekt, utan om hur handel, finansiering och geopolitisk självständighet hänger samman. Kinas president Xi Jinping lanserade Belt and Road Initiative 2013. Världsbanken beskriver satsningen som ett omfattande program för handel, investeringar och regional integration, med stora konsekvenser för infrastrukturen och utvecklingen i berörda länder. Den strategiska betydelsen ligger i att fysisk infrastruktur avgör vilka länder som kan handla, investera och försörja sig utan att vara beroende av de kanaler som domineras av andra makter. Vägar, järnvägar, hamnar och energikorridorer är därför inte neutrala tekniska projekt, utan delar av världsekonomins maktstruktur. [caption id="attachment_231286" align="alignnone" width="640"] Karta över kinesiska Belt and Road-projekt 2018. Karta: Lena Appenzeller, Sabine Hecher, Janine Sack/Wikimedia Commons (CC BY 4.0).[/caption]

En parallell väg genom världsekonomin

Kina är starkt beroende av sjövägar som går genom trånga passager som Hormuzsundet och Malackasundet. Sådana flaskhalsar kan utnyttjas för att störa kinesisk handel i ett skarpt konfliktläge. Landbaserade rutter genom Centralasien, hamninvesteringar och järnvägar minskar därför sårbarheten gentemot sjömakter med förmåga att kontrollera handelsflöden. I en längre intervju med Tucker Carlson fördjupar ekonomen Richard Werner denna analys. Werner är professor i bank- och finansfrågor och är bland annat känd för sin forskning om kreditgivning och för att ha myntat uttrycket ”quantitative easing” på 1990-talet. Han beskriver Belt and Road som Kinas moderna svar på en världsordning där USA:s valuta, finansinstitutioner och sjömilitära makt länge har gett Washington ett avgörande inflytande över andra länders utvecklingsvägar. — Det handlar å ena sidan om logistik för att säkra stabila och effektiva försörjningsvägar mellan Kina och resten av världen, säger Werner i intervjun.

Vägen bort från dollarn

Den andra delen av frågan rör dollarn. Sedan USA 1971 övergav dollarns direktkoppling till guldet – den så kallade Nixonchocken – växte ett system fram där dollarn behöll sin centrala roll genom oljemarknaden, amerikanska statspapper och Bretton Woods-institutionernas efterkrigsordning. Kina tjänade länge stora summor i dollar på sin export och placerade en betydande del av reserverna i amerikanska statspapper. Det passade USA, men innebar samtidigt att Kina hamnade i en strategisk beroendeställning: landets överskott bands till ett finansiellt system där Washington behöll den institutionella kontrollen. — Projektet fungerar även som ett sätt för Kina att göra sig oberoende av dollarn, säger Werner om Belt and Road. Petrodollarsystemet knöt oljehandeln, särskilt via Saudiarabien, till dollarn och ledde till att överskott återinvesterades i amerikanska statspapper. Denna ordning utmanas i dag av Kina, BRICS-länderna och andra stater som söker alternativ till dollardominansen. [caption id="attachment_231288" align="alignnone" width="640"] Federal Reserve Bank of New York i New York. Foto: Kidfly182/Wikimedia Commons (CC BY 4.0).[/caption]

Statspapper som ett löfte

Ett av de mest tekniska men centrala resonemangen rör amerikanska statspapper. Utländska stater som köper amerikanska statsobligationer får inte nödvändigtvis en fysisk tillgång. Federal Reserve Bank of New York beskriver själv sina förvarings- och kontotjänster åt centralbanker, regeringar och internationella institutioner. Om statspapper och reserver hålls i amerikanska system blir de inte bara finansiella tillgångar, utan också möjliga verktyg för kontroll. — När andra länder köper amerikanska statspapper får de i praktiken bara ett löfte om framtida betalning, säger Werner. Denna insikt växte fram i Kina. Landet kunde inte i längden samla på sig dollaröverskott och återinvestera dem i ett system där USA samtidigt behöll den institutionella kontrollen över infrastrukturen. Belt and Road erbjöd en annan användning av dollarreserverna: att finansiera konkreta projekt i länder som Kina vill knyta närmare sig.

IMF-systemet som kontrollmekanism

Belt and Road måste också förstås mot bakgrund av IMF:s och Världsbankens roll i utvecklingsländer. Dessa institutioner har i praktiken ofta tvingat länder till åtstramningar, skuldsättning och utförsäljningar, snarare än att bidra till genuint självständig utveckling. Som exempel tar Werner upp Asienkrisen 1997–1998 och Thailand, där han själv säger sig ha analyserat läget på uppdrag av Asiatiska utvecklingsbanken. Thailand drogs in i ett dollarberoende genom fast växelkurs, kortfristig upplåning i dollar och efterföljande valutakris. När landet sedan blev sårbart kom IMF in med villkor om åtstramningar och försäljning av tillgångar. — Det var uppenbart ett system för att sänka landet, säger Werner. Mönstret fungerar som en kontrollmekanism: först skapas en skuldfälla, sedan kommer krisen, därefter krävs åtstramningar och försäljningar till utländska aktörer. Ur det perspektivet blir Belt and Road ett alternativ till den västerländska institutionella modellen. — Belt and Road-initiativet har erbjudit, och erbjuder fortfarande, ett alternativ till detta rovaktiga system, säger Werner. [caption id="attachment_231287" align="alignnone" width="640"] Containerterminal i Yangshan-hamnen utanför Shanghai. Foto: Bruno Corpet/Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0).[/caption]

Infrastruktur som finansiellt oberoende

Infrastruktur är därför en väg till finansiellt oberoende. Genom Belt and Road kan Kina både hjälpa mottagarländer att bygga fysisk infrastruktur och använda sina reserver på ett sätt som minskar beroendet av amerikanska statspapper. För mottagarländerna kan projekten erbjuda vägar, broar, hamnar och järnvägar som stärker den egna ekonomin. För Kina blir de en väg till försörjningssäkerhet, inflytande och minskat dollarberoende. — Inom ramen för initiativet lånade Kina ut pengar till andra länder, men för specifika projekt som bygger upp infrastruktur och därför också hjälper dessa länder, säger Werner. Satsningen har samtidigt mött motåtgärder. Länder som velat ansluta sig har utsatts för politiskt tryck från USA och EU. Italien, som under en period var anslutet till Belt and Road, är ett exempel på hur kontroversiellt det är när västländer knyter tätare band till Kina genom infrastruktur.

Iran och flaskhalsarna kring Kina

Iran ingår i samma större mönster. Landet är en strategisk energipartner för Kina, och konflikter kring Iran handlar inte enbart om regional säkerhetspolitik. De berör också försörjningsvägar, energiflöden och försöken att störa Kinas eurasiska nätverk. — Ett krig mot Iran skulle kunna ses som en del av de motåtgärder som egentligen riktas mot Kina, säger Werner. Den som kontrollerar pengar, skulder, handelsvägar och transportflöden kan också påverka andra länders politiska handlingsutrymme. Belt and Road framstår därmed inte enbart som ett kinesiskt prestigeprojekt, utan som ett försök att skapa en parallell infrastruktur för handel, finansiering och utveckling. Frågan är därför större än Kina. Den handlar om huruvida utvecklingsländer även i framtiden ska vara beroende av dollar, IMF-program och sjövägar kontrollerade av USA:s allierade – eller om de ska kunna välja andra finansiella och fysiska vägar in i världsekonomin.

Regeringen skjuter till miljarder till Världsbankens biståndsfond

Jan Sundstedt — Wed, 02 Jul 2025 10:11:59 +0000

Den moderatledda regeringen har beslutat att betala ut 8,2 miljarder kronor till Internationella utvecklingsfonden (IDA), Världsbankens initiativ för att stötta låginkomstländer i tredje världen. Beslutet, som fattades av regeringen efter ett åtagande i december förra året, innebär att pengarna kommer att betalas ut gradvis mellan 2026 och 2034. Enligt regeringen innebär IDA:s finansieringsmodell att varje biståndskrona kan generera mellan 3,5 och 4 kronor i form av lån och bidrag till mottagarländerna. Den kommande påfyllningen av fonden uppskattas ge totalt 100 miljarder dollar i stöd till 1,9 miljarder människor i 78 av världens fattigaste länder under de närmaste tre åren. – Vi lever just nu i en tid som präglas av ökad ekonomisk och geopolitisk osäkerhet, vilket drabbar inte minst världens låginkomstländer. Sverige bidrar därför till en rekordstor påfyllnad av fonden med totalt 8,2 miljarder kronor, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i ett pressmeddelande. Han hävdar att det rör sig om en ”viktig investering i framtiden” – inte bara för de fattiga länderna, utan även för svensk del. – Varje svensk biståndskrona till IDA ger tre till fyra kronor i Världsbankens utlåning för att stödja goda ekonomiska reformer och bättre förutsättningar för företag att investera, handla, växa och anställa i världens fattigaste länder, hävdas det.

"Pålitlig samarbetspartner"

Regeringen stoltserar med att Sverige fortsätter att vara ”en av de mest generösa givarna till IDA” och slår fast att Världsbanken är en ”viktig samarbetspartner för Sverige”. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är just nu även ordförande för Världsbankens och IMF:s utvecklingskommitté, som är institutionernas högsta rådgivande organ i utvecklingsfrågor, och hon passar på att hylla organisationen. – Den stora påfyllnaden av IDA visar på givarnas förtroende för Världsbanken som effektiv och pålitlig samarbetspartner. Jag är särskilt glad över institutionens fokus på jobbskapande och tillväxtfrämjande reformer i denna tid av global ekonomisk osäkerhet och låg tillväxt.

Världsbanken tonar ner klimatretorik – vill säkra fortsatt amerikanskt stöd

Redaktionen — Mon, 21 Apr 2025 07:13:34 +0000

Världsbanken har tydligt tonat ner sin tidigare mycket explicita klimatprofil i takt med att Donald Trumps administration utvärderar sitt stöd till internationella organisationer och siktar på att minska finansieringen av olika klimatprogram runtom i världen. Enligt källor inom institutionen handlar det dock om en rent strategisk anpassning för att säkra fortsatt amerikanskt stöd, samtidigt som den faktiska klimatpolitiken i stort förblir oförändrad. Nya Dagbladet uppmärksammade igår att Nato slopar sitt politiskt korrekta språkbruk och har tagit bort eller reviderat formuleringar som rör genus och klimat – detta i syfte att försöka blidka den konservativa Trump-administrationen. Man är dock inte ensamma om att försöka anpassa sig till verkligheten och det nya amerikanska styret – även Världsbanken och dess högsta företrädare har tydligt förändrat sin retorik sedan Trump blev president. Världsbankens president, Ajay Banga, har under de senaste månaderna fokuserat på arbetsmarknadsfrågor och republikanvänliga energikällor som kärnkraft och naturgas, även om han fortfarande anser att klimatinvesteringar inte står i konflikt med bankens kärnuppdrag att bekämpa fattigdom. – Kom ihåg att vi har en styrelse som representerar alla våra aktieägare, och alla dessa formuleringar diskuteras med dem, sade Banga under en presskonferens inför bankens vårmöten i Washington.

"Vill man gapa högt om detta?"

Han bekräftade att 45 % av bankens lån 2025 ska gå till klimatrelaterade projekt, men framhöll också en bredare energistrategi än tidigare. – Det finns ingen anledning varför ett land i Afrika inte skulle vilja ha tillgång till överkomlig el – inklusive gas, geotermisk energi, vattenkraft, sol, vind och kärnkraft där detta är lämpligt. Enligt tidigare anställda och nuvarande källor inom Världsbanken är retoriken en avvägning för att undvika konflikt med USA, vars stöd är avgörande. Biden-administrationen lovade 4 miljarder dollar till bankens fattigdomsbekämpande arbete, men summan måste först godkännas av en republikanskt kontrollerad kongress. – Vill man gapa högt om detta? Inte i den här miljön, sade Samir Suleymanov, tidigare chef för Världsbankens strategiska initiativ. En talesman för banken hävdade dock att agendan varit konsekvent: – Vi har i två år arbetat för att göra banken snabbare och mer effektiv, med fokus på att skapa jobb.

"En slags lättnad"

Trump-allierade har uppmanat USA att lämna Världsbanken, med motiveringen att denna gynnar Kina och avviker från amerikanska intressen. En utredning om USA:s deltagande i internationella organisationer förväntas i augusti. Ett fullständigt utträde anses dock osannolikt, då det skulle öppna för att Kina köper upp amerikanska andelar. Karen Mathiasen, tidigare amerikansk representant vid banken, noterar en skarpare ton jämfört med Trumps första mandatperiod: – Allt känns mycket mer fientligt nu. Andra välkomnar dock den retoriska förändringen. Suleymanov menar att fokus på ren energi tidigare begränsade andra utsläppsminskande projekt. – Det låter kanske lustigt, men det är en slags lättnad att den här typen av låtsasgrejer är över. Det ideologiska underbygget tog så mycket plats. Alla hade en känsla av att de var fångade i spelet, som om det här är något de måste göra, men inte nödvändigtvis med ett tydligt praktiskt resultat i åtanke. Det kan noteras att även Världsbankens systerorganisation, Internationella valutafonden (IMF), också på senare tid tonar ner sin klimatretorik – och istället valt att fokusera mer på ”handelstillväxt och globala utmaningar”. Även här uppges det handla om att försöka upprätthålla en god relation med Trump och hans närmaste krets.

Svantesson belönas med toppjobb hos Världsbanken

Markus Andersson — Tue, 22 Oct 2024 07:22:30 +0000

Elisabeth Svantessons (M) politiska gärning tycks vara mycket uppskattad av de internationella makthavarna och som första svensk någonsin får hon nu i uppdrag att leda Världsbankens och IMF:s utvecklingskommitté. Svantesson uppger att hon är ”hedrad” och påstår att hon inte är orolig för att den nya rollen ska påverka hennes fortsatta arbete som svensk finansminister. – Det var många i valkretsen som tyckte att jag skulle ta uppdraget, säger hon i TV4 Nyhetsmorgon, och berättar att hon genom EU och G20 lärt känna och fått goda relationer med många makthavare utomlands. – Jag kommer naturligtvis att lägga fullt fokus och kraft här hemma som jag alltid gör. Men det känns också viktigt i en tid som det här när väldigt mycket fragmentiseras och dras isär att vi hittar varandra och kan jobba ihop mellan våra länder, fortsätter hon. Världsbanken och IMF påstår sig arbeta för global ekonomisk utveckling och stabilitet, och den gemensamma utvecklingskommittén håller två större möten årligen - konferenser som Svantesson nu blir ansvarig för. – Allt man gör, både här hemma och där, handlar om relationer… Politik är ju för människor och man gör det med människor. Man gör det tillsammans, bygger relationer och bygger broar.

Mångmiljardbelopp till Ukraina

Det kan vidare noteras att Världsbanksgruppen idag är den största kanalen för svenskt bistånd – inte minst till Ukraina under det pågående kriget. ”Sedan Rysslands invasion har Världsbankens banken hittills mobiliserat över 47 miljarder US-dollar i ekonomiskt stöd från givarländerna, vilket är en betydande del av det internationella ekonomiska stödet till Ukraina”, konstaterar den Teliaägda tv-kanalen. Svantesson innehar sin nya post under 2025 och 2026 – men tillträder redan nästa månad.

Världsbankschef uppmanar ”rika” länder att samla in hundratals miljarder till Afrika

Redaktionen — Fri, 03 May 2024 10:45:23 +0000

Världsbankens högste Chef, Ajay Banga, låter meddela att han förväntar sig att ”rika” länder – främst i väst, ska hjälpa till att samla in minst 120 miljarder dollar till det egna organet IDA som erbjuder förmånliga och långfristiga lån till utvecklingsländer. – Om Afrika utvecklas väl så har Afrika också mycket att erbjuda världen. – Det råder ingen tvekan om att alla givarländer har sina egna utmaningar och sitt eget finanspolitiska ansvar. Men jag tror att de alla värdesätter effekten av att bidra till IDA, deklarerade Banga i en intervju i vecka. Banga förväntar sig att ledare för givarländerna ska uppfylla en begäran från afrikanska ledare om att ge rekordstora bidrag till program som erbjuder lån och krediter till betydligt lägre räntor än marknadens genomsnitt, i syfte att främja långsiktig utveckling och tillväxt. Enligt honom ska bidragen inte betraktas som allmosor utan som investeringar för framtiden. De afrikanska statscheferna uppmanade under måndagen de ”rika” länderna att tillsammans samla in minst 120 miljarder dollar under en konferens som arrangeras i Japan i slutet av året. För IDA skulle detta innebära nytt rekord, även om man vanligtvis erbjuder mycket långfristiga lån till afrikanska länder och senast 2021 delade ut 93 miljarder dollar.

Pekar på egenintresse

Målbeloppet på 120 miljarder dollar innebär att givarna kommer att behöva lägga upp cirka 30 miljarder dollar eftersom Världsbanken själva är villiga att låna ut 3 dollar för varje dollar som samlas in. Afrikanska länder står för mer än hälften av de totalt 75 länder som utnyttjar IDA:s resurser. Många av dessa är hårt skuldsatta och har stora problem med naturkatastrofer och fattigdom – samtidigt som det visat sig vara svårt att beviljas nya lån på den internationella marknaden. Banga menar att det finns ett egenintresse för rika länder att ge stora bidrag och pekar på att Kina och Indien tidigare varit mottagare av IDA-stöd, men numera är betydande globala ekonomier. – Om Afrika utvecklas väl så har Afrika också mycket att erbjuda världen.

Barbados premiärminister krävde klimatpengar på Rockefeller-möte

Isac Boman — Fri, 21 Apr 2023 04:58:15 +0000

Under ett sammanträde som arrangerats gemensamt av The Rockefeller Foundation och Open Society Foundation, deklarerade Barbados premiärminister Mia Mottley att hon blir ”rosenrasande” på rika länder som enligt henne inte är intresserade av att göra tillräckligt för att stötta fattiga ”klimatdrabbade” länder ekonomiskt. Det Rockefeller-sponsrade panelsamtalet arrangerades i anslutning till Världsbankens och IMF:s möten i Washington som ”skulle vara ett första steg i en ny era av överkomliga lån för utvecklingsländer som drabbas hårt av klimatförändringarna”. Mottleys Barbados påstås vara en av många karibiska öar som utsätts för allt hårdare orkaner. Hon är mycket upprörd över att de rikare länderna är tveksamma till att antingen ekonomiskt stötta Barbados och liknande nationer eller till att göra lånereglerna mer generösa för mottagarländerna. – Jag blir riktigt rasande när människor inte är redo eller när människor vill sparka iväg den här bollen. Under panelsamtalet, som arrangerades av de två ökända ultraglobalistiska stiftelserna The Rockefeller Foundation och George Soros stiftelse Open Society Foundation, argumenterade Mottley och andra afrikanska ledare för att de ekonomiska kostnaderna för naturkatastrofer blir allt högre på grund av att klimatet blir varmare, och att detta leder till att tiotusentals människor dör och att många fler tvingas fly sina hem. – Hur mycket mer måste hända? Hur många fler människor måste förlora sina liv? frågade hon retoriskt.

In fireside chat @AndrewmitchMP & @miaamormottley explain that there is mounting anger around the world that leaders are reticent to act on the climate crisis. The current situation cannot stand. We must act now. pic.twitter.com/6s6LanW7zN
— The Rockefeller Foundation (@RockefellerFdn) April 13, 2023

Lösningen som förespråkas, av såväl globalister som fattiga länders ledare, är att de globala finansiella institutionerna förändrar sina regelverk vad gäller utlåning, så att fattigare länder ”har råd” att förbereda sig själva för naturkatastrofer och klimatförändringar. Hittills har dock USA och andra inflytelserika länder varit mycket skeptiska till att skjuta till mer pengar, påstås det. Samtidigt hävdar de som vill se att mer pengar doneras eller lånas ut att USA, Europa och Kina är de som orsakat merparten av ”klimatskadan” som primärt påstås drabba fattigare länder allt mer frekvent.

Biden vill se medlem i ökända maktnätverk som ny världsbanksledare

Isac Boman — Thu, 02 Mar 2023 05:32:32 +0000

USA:s president har nominerat Ajay Banga till ny generaldirektör för Världsbanken. Utöver sin bakgrund som tidigare vd för Mastercard har Banga starka band till maktnätverket Trilaterala kommissionen, Klaus Schwabs globalistorganisation World Economic Forum och tankesmedjan Council on Foreign Relations. Indiskfödde Banga har en bakgrund i storbanken Citigroup, han var mellan 2010 och 2020 vd för betaloperatören Mastercard och är i nuläget vice ordförande i riskkapitalbolaget General Atlantic. ”Banga har ägnat tre decennium åt att bygga upp och leda framgångsrika, globala företag som skapar jobb och investeringar till utvecklingsländer”, kommenterar Joe Biden sin motivering i ett pressmeddelande. Biden hävdar vidare att Banga ”har unika förutsättningar” att leda organisationen. Biden prisar också Banga för hans ”stora erfarenhet av att mobilisera offentliga privata resurser för att ta itu med vår tids mest brådskande utmaningar”, särskilt klimatförändringarna, och han bedöms ha ett ”unikt perspektiv” när det kommer till att ”minska fattigdomen och öka välståndet”. Noterbart är att Joe Biden också nämner Bangas medlemskap i Trilaterala kommissionen som en merit värd att lyfta fram i sin nominering – en globalistiskt inriktad tankesmedja som grundades av toppolitikern Henry Kissinger på uppdrag av ultraglobalisten David Rockefeller och som beskrivs som en av de mest inflytelserika tankesmedjorna i världen. ”Trilaterala Kommissionen är en global privat elitorganisation. Tanken är att medlemmarna skall träffas i en informell miljö utan insyn från media. Syftet är att bakom kulisserna påverka och därmed styra de beslut som regeringar tar, långt ifrån värden som kännetecknat till exempel socialliberaler”, konstaterade exempelvis miljöpartisterna Birger Schlaug och Marie-Louise Lindholm i en debattartikel i samband med att det framkommit att Centerpartiets ledare Annie Lööf blivit medlem i organisationen. Banga listas dessutom som "bidragande till agendan" (eng. "agenda contributor") på ultraglobalisten Klaus Schwabs lobbyorganisation World Economic Forum. Där har han också skrivit flera artiklar om att reformera den globala kapitalismen och har även varit en återkommande deltagare på WEF:s årliga konferens i Davos. En annan globalistisk tankesmedja där Banga är medlem är Council on Foreign Relations (CFR) – där en lång rad makthavare som George Soros, David Rockefeller, George H.W Bush och Bill och Hillary Clinton också varit medlemmar. Analytiker har under lång tid pekat på Council on Foreign Relations som i praktiken en av de politiskt mest inflytelserika organisationerna i USA. Det kan nämnas att USA är Världsbankens största aktieägare och vanligtvis är det land som bestämmer vem som ska leda organisationen. Den förre generaldirektören David Malpass meddelade under förra veckan att han avgår från sin post.

Prislappen för kriget i Ukraina: 372 miljarder kronor

Sofie — Mon, 12 Sep 2022 11:14:51 +0000

Ukraina kommer efter förödelserna från kriget att kosta närmare 372 miljarder kronor att återuppbygga. Siffran förväntas dock öka och Ukrainas regering antyder att man behöver en del av summan omgående. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen menar att man från Bryssels sida kommer att "gå varje steg på vägen med Ukraina" för att återuppbygga "ett land på sin väg till EU". Sedan kriget i Ukraina startade tidigare i år har medborgarna i landet fått lida av stor förstörelse. Skolor, sjukhus och annan infrastruktur är förstörda och många står sedan länge utan elektricitet och värme. Nu har Ukrainas regering, tillsammans med EU-kommissionen och Världsbanken, tagit fram en rapport på den totala kostnaden för att reparera skadorna orsakade av kriget. Prislappen landar på cirka 372 miljarder kronor, rapporterar France 24. Siffran ska dock vara i minsta laget och beräknas nu utgöra 150 procent gånger Ukrainas BNP. Enligt rapporten kommer siffran även att öka. – Den ryska invasionen av Ukraina fortsätter att kräva en fruktansvärd avgift, från betydande civila offer och miljontals fördrivna människor till den omfattande förstörelsen av hem, företag, sociala institutioner och ekonomisk aktivitet, säger Anna Bjerde, Världsbankens regionala vice president för Europa och Centralasien. Enbart inom de närmsta 36 månaderna beräknar rapporten att hela 112 miljarder kronor kommer att behövas för att bygga upp det mest nödvändiga, som exempelvis sjukhus och skolor. Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal menar att man i dagsläget akut behöver cirka 3,6 miljarder kronor. – Bara för det första steget, en snabb återhämtning, behövs 17 miljarder dollar, varav Ukraina behöver 3,4 miljarder dollar redan i år, sade han i ett uttalande. EU och länder utanför har sedan tidigare bidragit med enorma stödpaket till Ukraina i form av bland annat vapen, krigsmateriel och pengar. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen menar att EU har "mobiliserat 10 miljarder euro samt att ytterligare 5 miljarder euro i finansiering är på gång". – EU kommer att gå varje steg på vägen med Ukraina för att återuppbygga ett demokratiskt, oberoende och välmående land på sin väg till EU, sade von der Leyen.

Regeringen ger 9,2 miljarder till Världsbankens IDA-fond

Sofie — Sat, 02 Jul 2022 10:08:21 +0000

Under torsdagen fattade regeringen beslut om att ge 9,2 miljarder svenska beskattade kronor till Världsbankens fond för låginkomstländer (IDA). Sverige blir med detta den åttonde största givaren till IDA. Sverige ska nu ge ett rekordstort bidrag till IDA med 9,2 miljarder kronor, uppger regeringen. Mer än en tredjedel av medlen ska riktas till "klimatåtgärder" och prioritet kommer att ligga på att stärka krisberedskap och motståndskraft inför framtida kriser såsom klimatrelaterade katastrofer, hunger och pandemier. Påfyllnaden säkerställer även att Världsbanken fortsatt kommer att vara en central aktör i projektet att uppnå de långsiktiga målen i Agenda 2030 och Parisavtalet i utvecklingsländer. Förhandlingar om påfyllnad i fonden skulle egentligen ha skett nästa år, men tidigarelades ett år på grund av vad man beskriver som "akuta finansieringsbehov" som coronapolitiken orsakat med ökad fattigdom som följd. – Stödet genom IDA är centralt för att bemöta de många parallella globala kriser som drabbar de fattigaste värst, inklusive klimatförändringar, krig och konflikter, ökad skuldbörda och krisen i global livsmedelsförsörjning, säger biståndsminister Matilda Ernkrans. Förra årets förhandlingar resulterade i en historiskt stor påfyllnad till fonden om sammanlagt cirka 930 miljarder kronor för kommande treårsperiod, vilket är drygt 100 miljarder mer än den senaste påfyllnaden 2019.

Magdalena Anderssons kopplingar till den globalistiska eliten

Markus Andersson — Mon, 29 Nov 2021 06:12:35 +0000

Vänsteraktivister och liberaler har unisont hyllat faktumet att Sverige ”äntligen” fått sin första kvinnliga statsminister i Magdalena Andersson (S) och vilket stort och viktigt steg detta är – även om hon förvisso lämnade in sin avskedsansökan efter bara sju timmar. Någonting som det däremot varit tyst om hos både politiker och etablissemangsmedier är att Magdalena Andersson har en betydligt mer utpräglad globalistisk bakgrund än sin företrädare Stefan Löfven. Andersson är mycket populär i ultraglobalistiska kretsar och valdes enhälligt till ordförande för IMFC – Internationella valutafondens högsta rådgivande organ, en post hon tillträdde så sent som den 18 januari 2021. – Jag är hedrad över att ha blivit utnämnd och för det stora stödet från samtliga medlemmar i IMFC. Den globala ekonomin har många utmaningar som världens länder behöver möta gemensamt, exempelvis om att få fart på ekonomin efter pandemin, att dämpa risker i ekonomier med hög skuldsättning och påskynda klimatomställningen, kommenterade Andersson utnämningen. Regeringen skryter på sin hemsida om att innan Magdalena Andersson var det ”mer än 50 år sedan en svensk hade en så här inflytelserik position i fonden”. Hon blev också den första kvinnan på posten. S-ledaren har också studerat vid det inflytelserika universitet Harvard University i USA som fostrat många mäktiga politiker samt vid Institutet för avancerade studier i Wien, Österrike. Efter studierna började hon arbeta som politiskt sakkunnig och sedan som planeringschef i statsrådsberedningen. Hon har också varit statssekreterare i Finansdepartementet och styrelseledamot i den socialdemokratiska tankesmedjan Policy Network. 2007 fick hon jobb som rådgivare åt den kontroversiella och hårt kritiserade dåvarande partiledaren Mona Sahlin och efter två år blev hon överdirektör för Skatteverket. 2012 utsågs Andersson av statsminister Stefan Löfven till Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesman och 2014 blev hon ordinarie riksdagsledamot, någon månad senare blev hon utsedd till Sveriges finansminister. Täta band till global maktelit I takt med att Andersson klättrat på den politiska karriärstegen har hennes kopplingar till ultraglobalistiska intressen blivit allt mer tydliga. 2016 bjöds hon tillsammans med ett drygt hundratal andra maktpersoner in till det årliga hemlighetsfulla Bilderbergmötet. Bilderberggruppen representerar den globala makteliten inom såväl storföretag som massmedia och politik, bevakande journalister är bannlysta. ”Hon diskuterade olika dagsaktuella frågor, bland annat den globala ekonomiska utvecklingen och de utmaningar som vi står inför”, skrev då Fredrik Kornebäck i ett mejl till Nya Dagbladet. På frågan vad Magdalena Andersson och Socialdemokraterna anser om att hon deltar på ett hemligt möte av denna typ vill Kornebäck inte ge något tydligt svar. ”Finansministern deltar i många olika möten och sammanhang för att bilda sig en mångfacetterad bild av alla frågor som kan ha betydelse för hennes uppdrag som finansminister. Dessa möten är inte alltid offentliga, det gäller även vid andra tillfällen när finansministern träffar kollegor eller företagsledare”. De ultraglobalistiska kopplingarna tar inte slut där. 2017 valdes Andersson in och tackade ja till att delta i en styrgrupp för World Economic Forum (WEF), skriver TT. Gruppens syfte var att ta fram ”strategier för inkluderande tillväxt” och hon fick där bland annat sällskap av OECD-chefen Angel Gurria. – Det handlar ju också om att i en sådan här grupp vara med och påverka den dagordning som är i det internationella samtalet, kommenterade hon då, och tillade att det kommer att bli ett ”jättespännande arbete”. – Det blir en plattform för mig att kunna föra samtal med olika globala ledare, förklarade hon vidare. I en artikel i World Economic Forum skriver hon att hon är mycket stolt över att samarbeta med Världsbanken och andra länder och intressenter och hur man samlat den privata sektorn tillsammans med civilsamhället och världens regeringar för att gemensamt komma fram till hur man ska införa en global koldioxidprissättning för att ”bekämpa klimatförändringarna”. Andersson deltog också i WEF-konferensen i Davos 2017 där hon bland annat pratade om ”inkludering”, ”strukturella reformer” och ”hållbar tillväxt”. Hon har också valt att delta i senare upplagor av det årliga globalistiska evenemanget. Festar med familjen Wallenberg Anmärkningsvärd är S-ledarens post som styrelseledamot i den internationella tankesmedjan ”Policy Network” med det uttalade syftet att lyfta fram strategiskt tänkande och ”progressiva lösningar” för ”2000-talets utmaningar och socialdemokratins framtid”. I styrelsen för tankesmedjan sitter också den tidigare brittiske ministern och EU-kommissionären Peter Mandelson samt Roger Liddle som tidigare varit särskild rådgivare till EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Tankesmedjan fokuserar mycket på att samla internationella maktmänniskor för att ”tackla globaliseringens utmaningar”, ett ständigt återkommande tema och budskap är att makt och beslutsfattande måste flyttas från nationalstaten till en global nivå. Magdalena Andersson är också gift med Richard Friberg – professor på Handelshögskolan i Stockholm som innehar Jacob Wallenbergs professur i nationalekonomi – en donationsprofessur som inrättades 1984. När maktfamiljen Wallenberg ställde till med lyxig 100-årsfest var Magdalena Andersson också på plats – trots att experter varnat för att delta och pekat på att festligheternas höga monetära värde kan tolkas som en muta. – Här är man långt ute i gränslandet, konstaterade mutexperten Thorsten Cars och kritik lyftes mot att de inbjudna ministrarna kan komma att påverkas i sin tjänsteutövning av att umgås med Wallenbergarna på detta sätt. Markus Andersson