<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Världsarv &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/varldsarv/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 27 Jul 2026 11:33:18 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Världsarv &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>D-dagens stränder och Olympos får världsarvsstatus</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/d-dagens-strander-och-olympos-far-varldsarvsstatus/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Jul 2026 12:06:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Grekland]]></category>
		<category><![CDATA[Normandie]]></category>
		<category><![CDATA[Sydsudan]]></category>
		<category><![CDATA[Unesco]]></category>
		<category><![CDATA[Världsarv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235928</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Stränderna i Normandie där de allierade landsteg på D-dagen 1944 och berget Olympos i Grekland har förts upp på Unescos världsarvslista.</strong>

Beslutet fattades vid Unescos världsarvskommittés 48:e möte. <a href="https://whc.unesco.org/en/newproperties/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Unesco</a> beskriver de normandiska landstigningsplatserna som minnesplatser knutna till en av andra världskrigets avgörande händelser.

Landstigningen den 6 juni 1944 inleddes på Utah, Omaha, Gold, Juno och Sword Beach. I världsarvet ingår också Pointe du Hoc samt bevarade spår av både de allierades logistiska anläggningar, Atlantvallen och minnesplatser i området.
<h3>Olympos får skydd för natur och mytologi</h3>
Även det 2 918 meter höga Olympos i norra Grekland har fått världsarvsstatus. Berget uppmärksammas för sin naturmiljö och biologiska mångfald, men också för sin centrala roll i den grekiska mytologin, där det sågs som de olympiska gudarnas hemvist.

Bland de nya inskrivningarna finns också Aalto Works, en samling verk av den finländske arkitekten Alvar Aalto. I Japan har 19 arkeologiska platser i Nara-prefekturen tagits upp på listan, medan Boma-Badingilo i Sydsudan blivit landets första världsarv.

Det sydsudanesiska migreringslandskapet omfattar en av världens största däggdjursmigrationer, där omkring sex miljoner antiloper rör sig över savannen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Gammelstads kyrkstad – Ett kulturarv i norr</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/gammelstads-kyrkstad-ett-kulturarv-i-norr/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/gammelstads-kyrkstad-ett-kulturarv-i-norr/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 26 Dec 2025 13:26:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Gammelstads kyrkstad]]></category>
		<category><![CDATA[kulturarv]]></category>
		<category><![CDATA[kyrka]]></category>
		<category><![CDATA[Luleå]]></category>
		<category><![CDATA[Unesco]]></category>
		<category><![CDATA[Världsarv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=154036</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Gammelstads kyrkstad är Sveriges största och bäst bevarade kyrkstad, där bland annat Norrlands största medeltida stenkyrka finns. Sedan 1996 är platsen med på Unescos lista över världsarv.</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 23 juli 2023.</em>

<hr />

Kyrkstäder började växa fram under 1600-talet då man i Sverige hade så kallad kyrkogångsplikt, det vill säga att man hade skyldighet att närvara vid söndagens högmässa. Det fanns dock olika regler beroende på hur långt från kyrkan man bodde och reglerna gällde ofta för minst en i hushållet, eftersom någon måste stanna hemma och sköta hemmet.

Främst i norra Sverige var det ofta långt från hemmet till kyrkan och man byggde därför kyrkstugor intill kyrkan där besökande kunde bo temporärt inför kyrkobesök. Det fanns också en motsvarighet för samer som ofta kallas lappstäder. I Sverige har det funnits ett 70-tal kyrkstäder i norr, men i dag finns enbart 16 bevarade, varav ett antal antingen är byggnadsminnen eller klassade som riksintresse för kulturmiljövården.

I Luleå ligger Gammelstads kyrkstad, som är den största och bäst bevarade kyrkstaden i Sverige. Där <a href="https://visitgammelstad.se/besoksinformation/varldsarvetgammelstadskyrkstad.4.268cc2d31828f5b5e009c1.html" target="_blank" rel="noopener">finns</a> 404 stugor som är uppdelade i 552 kammare. I kyrkstaden finns även Norrlands <a href="https://www.svenskakyrkan.se/nederlulea/nederlulea-kyrka" target="_blank" rel="noopener">största</a> medeltida stenkyrka som är från 1492. Platsen utsågs av <a href="https://unesco.se/gammelstads-kyrkstad/" target="_blank" rel="noopener">Unesco</a> till ett världsarv 1996.

Under 1300-talet fanns här en marknadsplats som fungerade som ett centrum för den dåvarande socknen, som under en viss tid omfattade nästan hela Norrbottens län. Under 1600-talet utvecklades den till kyrkstad. Det var där som staden Luleå grundades och när den sedan flyttades började man kalla platsen för "Gammelstad".

<strong>Platsen är också ett</strong> fornminne där det under "markytan finns ett kulturlager som kan liknas vid ett dolt arkiv som breder ut sig över världsarvsområdet", enligt <a href="https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/varldsarv/gammelstads-kyrkstad.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a897&#38;sv.12.382c024b1800285d5863a897.route=/&#38;searchString=&#38;counties=&#38;municipalities=&#38;reserveTypes=&#38;natureTypes=&#38;accessibility=&#38;facilities=&#38;sort=none" target="_blank" rel="noopener">Länsstyrelsen</a>. Markskiktet ska innehålla spår från omkring 900 år av mänsklig verksamhet och arkeologer har hittat en hel del vid platsen i form av föremål, spismursrester, husgrunder och avfallsgropar. Intill kyrkstaden finns även Friluftsmuseet <a href="https://visitgammelstad.se/besoksinformation/friluftsmuseethagnan.4.268cc2d31828f5b5e00991.html" target="_blank" rel="noopener">Hägnan</a>.

I Gammelstad var det livat under kyrkobesöken där många samlades och kunde träffa både bekanta och nya vänner. Med tiden blev kyrkhelgerna mer och mer uppdelade i helger för äldre och ungdomshelger. Under ungdomshelgerna kunde ofta romanser blossa upp och det ledde ofta till giftermål. Det var heller inte ovanligt att man senare lät sig vigas i just en kyrkstuga.

Nederluleå kyrka används fortfarande och kyrkstugorna nyttjas fortfarande på traditionellt vis vid vissa tillfällen.

På besökscentret <a href="https://visitgammelstad.se/besoksinformation/visitorcenter.4.268cc2d31828f5b5e009a8.html" target="_blank" rel="noopener">finns</a> en gratis interaktiv utställning om kyrkstaden och man kan boka in guidade turer.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/gammelstads-kyrkstad-ett-kulturarv-i-norr/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Önskar fler naturliga världsarv</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/onskar-fler-naturliga-varldsarv/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/onskar-fler-naturliga-varldsarv/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 11 Aug 2017 10:30:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Unesco]]></category>
		<category><![CDATA[Världsarv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=39795</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En studie från Wildlife Conservation Society och universitetet i Queensland uppmanar UNESCO:s världsarvskonvention att bättre bevara vildmarksområden genom att utse dem till naturliga världsarv.</strong>

Endast 1,8 procent av vildmarksområdena är skyddade som världsarv, enligt studien, och det finns stora luckor i täckningen över hela planeten. Som exempel nämner forskarna tigerreservatet Hukaung Valley i Myanmar och Eduardo Avaroa Andean Fauna Reserve i Bolivia. Båda har god vildmarkstäckning som skulle kunna motivera till utseende som världsarv.

<em>– Globalt viktiga vildmarksområden blir i allt större utsträckning såväl fästen för hotad biologisk mångfald, som viktiga i kampen för att minska klimatförändringar, reglera lokala klimat och stödja många av världens mest kulturellt mångsidiga men politiskt och ekonomiskt marginaliserade samhällen,</em> säger James Allan vid Queenslanduniversitetet, huvudförfattare till studien.

–<em> Trots deras stora betydelse förstörs vildmarksområden i alarmerande takt, och kräver snabbt skydd.</em>

<em>– Världsarvskonventionen kan bättre uppnå sina mål genom att öka vildmarkens täckning inom världsarven, och det ökar i sin tur vildmarksskyddets profil globalt och ger områdena det skydd de behöver. Alla vinner på det,</em> säger James Watson, medförfattare till studien.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/onskar-fler-naturliga-varldsarv/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Många världsarv hotas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/manga-varldsarv-hotas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/manga-varldsarv-hotas/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 15 May 2016 09:45:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Världsarv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=28602</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det finns i dag 229 världsarv i 96 olika länder. 114 av dessa världsarv hotas av bland annat oljeutvinning, utfiskning och skogsavverkning, enligt Världsnaturfonden, WWF i en ny rapport.</strong>

Det är inte bara arven som hotas utan även den lokala befolkningen. Hela 90 procent av arven genererar arbeten, över 11 miljoner människor som bor nära dessa arv är även beroende av dem för vatten, mat, medicin och arbete.

Två tredjedelar av arven är viktiga för vattenförsörjning och hälften av arven är viktiga för att ge föda.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/manga-varldsarv-hotas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Greenpeace ber om ursäkt för skadat världsarv</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/greenpeace-ber-om-ursakt-for-skadat-varldsarv/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/greenpeace-ber-om-ursakt-for-skadat-varldsarv/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 12 Dec 2014 09:27:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Greenpeace]]></category>
		<category><![CDATA[Nazca]]></category>
		<category><![CDATA[Peru]]></category>
		<category><![CDATA[Världsarv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=20604</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nazcalinjerna i Peru är nästan 2 000 år gamla geoglyfer som skapades av indianer. Sedan 1994 finns det med på FN:s världsarvslista.</strong>

Under måndagen genomförde Greenpeace sin kontroversiella aktion vid Nazca. Bitar av tyg vecklades ut på marken som bildade orden ”Time for change! The future is renewable. Greenpeace” (Dags för förändring! Framtiden är förnyelsebar. Greenpeace).

<strong>I samband med aktionen</strong> ska de berömda linjerna ha skadats av aktivisternas fotspår, vilket fick peruanska politiker att rasa. Landets kulturminister Luis Jaime Castillo beskriver det hela som ett ”slag i ansiktet på allt det peruaner anser vara heligt”.

<em>– Om du går där kommer fotavtrycken av kvarstå i hundratals eller tusentals år,</em> sade Castillo enligt BBC.

Peruanska myndigheter planerar nu att vidta rättsliga åtgärder mot Greenpeaceaktivisterna, som kan riskera sex års fängelse för förstörelsen.

Greenpeace har bett om ursäkt för den skada som skett och Greenpeace generaldirektör Kumi Naidoo kommer att flyga ner till Peru nästa vecka för att samtala med myndigheterna där.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/greenpeace-ber-om-ursakt-for-skadat-varldsarv/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
