<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>vargar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/vargar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 04 May 2026 09:38:27 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>vargar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Korpar minns var vargar jagar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/korpar-minns-vargar-jaktmarker/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 04 May 2026 09:38:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[djur]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[korpar]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[vargar]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Yellowstone]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229233</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Korpar följer inte vargar till deras byten i den utsträckning forskare tidigare trott. En ny studie från Yellowstone visar i stället att fåglarna använder minnet för att återvända till platser där vargar ofta fäller byten.</strong>

Forskare har länge antagit att korpar hittar kadaver genom att följa vargar. Men en ny studie, <a href="https://www.ab.mpg.de/848161/news_publication_26220626_transferred" target="_blank" rel="noopener nofollow">presenterad</a> av Max Planck-institutet för djurbeteende, pekar på en annan förklaring: korparna verkar komma ihåg var i landskapet vargar brukar jaga framgångsrikt.

Studien bygger på GPS-data från 69 korpar och 20 vargar i Yellowstone nationalpark under två och ett halvt år. Forskarna jämförde fåglarnas rörelsemönster med vargarnas positioner under vintermånaderna, då korpar ofta utnyttjar rester från vargars byten.

Resultatet överraskade forskarna. Trots att korpar ofta dyker upp vid vargslagna byten hittades bara ett tydligt fall där en korp följde en varg längre än en kilometer eller under mer än en timme.
<h3>Direkt till jaktmarkerna</h3>
I stället flög korparna ofta långa sträckor direkt mot områden där vargar tidigare fällt byten. Enligt forskarna kunde fåglarna färdas upp till 155 kilometer på en dag för att nå platser där chansen att hitta föda var hög.

— <em>De kan flyga sex timmar utan uppehåll, rakt till en bytesplats</em>, säger studiens huvudförfattare Matthias Loretto, enligt Max Planck-institutet.

Loretto, verksam vid Research Institute of Wildlife Ecology vid University of Veterinary Medicine Vienna och tidigare vid Max Planck-institutet, menar att fynden visar hur väl korpar använder sitt rumsliga minne.

— <em>Korpar kan täcka stora avstånd genom att flyga, och de verkar ha ett gott minne, så de behöver inte ständigt följa vargar för att dra nytta av rovdjuren</em>, säger han.
<h3>Korparnas mentala karta</h3>
Forskarna beskriver beteendet som en slags mental karta över resurser. Korparna lär sig vilka typer av områden som oftast ger utdelning – exempelvis öppna dalbottnar där vargar har större chans att fälla bytesdjur – och återvänder till dessa platser även när de inte följer ett specifikt rovdjur.

John M. Marzluff, professor vid University of Washington och medförfattare till studien, säger att korparna inte tycks vara bundna till en särskild vargflock.

— <em>Vår studie visar tydligt att korpar är flexibla när det gäller var de äter. De är inte bundna till en viss vargflock</em>, säger han.

I studien, som <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/science.adz9467" target="_blank" rel="noopener nofollow">publiceras</a> i tidskriften <em>Science</em>, medverkar förutom Max Planck-institutet även forskare från bland annat University of Washington, Senckenberg Biodiversity and Climate Research Centre och Yellowstone National Park.

Forskarna betonar samtidigt att studien inte utesluter att korpar kan använda lokala ledtrådar, som vargarnas rörelser eller ljud, på kortare avstånd. Studien gäller också ett särskilt ekosystem under vinterförhållanden, och resultaten behöver därför tolkas med viss försiktighet.

Fynden förändrar ändå bilden av samspelet mellan korpar och vargar. I stället för att bara agera opportunistiska följeslagare till rovdjur framstår korparna som strategiska födosökare med förmåga att minnas var i landskapet de tidigare hittat föda.

https://www.youtube.com/watch?v=fpqZBDgK1q8]]></description>
		
		
		
		<media:content url="https://www.youtube.com/embed/fpqZBDgK1q8" medium="video" width="1280" height="720">
			<media:player url="https://www.youtube.com/embed/fpqZBDgK1q8" />
			<media:title type="plain">Ravens and wolves in Yellowstone National Park</media:title>
			<media:description type="html"><![CDATA[Legend had it that ravens followed wolves to fresh kills. A tracking study in Yellowstone National Park reveals a much more interesting scavenging strategy.L...]]></media:description>
			<media:thumbnail url="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/vargar-korpar-sno-jim-peaco-max-planck.jpg" />
			<media:rating scheme="urn:simple">nonadult</media:rating>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Nytt vargrevir har hittats i Uppland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/nytt-vargrevir-har-hittats-i-uppland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Oct 2025 07:41:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Uppland]]></category>
		<category><![CDATA[vargar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215492</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett nytt vargrevir har hittats i Uppland, visar inledningen av årets varginventeringen. DNA-analyser visar att minst tre valpar fötts i det nya reviret.</strong>

Varje år gör man en så kallad varginventering i Sverige, där man registrerar revir, familjegrupper och vargpar. Den pågår mellan 1 oktober och 31 mars. Förra årets <a href="https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/2025/juni/antal-vargar/" target="_blank" rel="nofollow noopener">inventering</a> konstaterade att Sverige hade cirka 355 vargar, vilket var en minskning mot de 375 vargar som hittats året innan.

Vid förra årets inventering hittade man också totalt fyra vargrevir i Uppland – Siggefora, Tinäset, Ingsjön och Florarna. Om dessa är kvar i år återstår att se, men nu har man hittat ett helt nytt revir i länet.

Reviret hittades mellan västra Uppland och östra Västmanland, mellan länsväg 70 och 72, söder om Heby. Hur stor Lapphällarna, som man döpt reviret, är ännu inte klarlagt. Däremot kan man se att vargparet som vandrat dit fått valpar.

— <em>Man hittade spillning som visar att det har fötts minst tre valpar</em>, säger Anders Johannesson, vilthandläggare på länsstyrelsen, till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/bekraftat-nytt-vargrevir-i-uppland-har-fatt-flera-valpar" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.
<h3>Försvunna vargar</h3>
Under 2019 <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/grundade-storsta-vargreviret-nu-ar-de-sparlost-forsvunna" target="_blank" rel="nofollow noopener">grundades</a> Siggeforareviret av en hane som är avkomma till en finsk-rysk varg, som vandrat från Närke. Där mötte han en tik som vandrat från Värmland, och 2020 fick de en valpkull. Två år senare försvinner tiken spårlöst, hanen får då en ny kull med sin dotter - och kort därefter försvinner även han.

Vargparet hade tidigare kopplats till dödliga fårattacker i Uppsala. Siggeforareviret styrs idag av deras avkommor och är fortfarande det största i länet.

I Florarna, som ligger öster om Tierp, har en vargtik drivit reviret ensam till stor del sedan 2016. Flora, som vargtiken kallas, fick dock sällskap av en norsk varg 2023 men däremot har man ännu inte kunnat se att vargparet fått några valpar.

— <em>Han tycks ha satsat på fel tik när det gäller det, hon är gammal nu. Men det kanske är skönt för henne att ha någon som hjälper till att jaga mat på ålderns höst</em>, säger Johannesson.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”Skansens beslut upprör med all rätt”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/skansens-beslut-uppror-med-all-ratt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/insandare/skansens-beslut-uppror-med-all-ratt/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 Oct 2021 12:13:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[PETA Foundation]]></category>
		<category><![CDATA[Skansen]]></category>
		<category><![CDATA[vargar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=109226</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Skansens okänsliga beslut</strong> att döda fyra vargar så att djurparken kan ”fokusera på andra arter” har med all rätt skakat Sverige. De fyra vargarna föddes på Skansen som en del av ett avelsprogram, denna kallsinniga handling skapar en misstro bland besökarna om syftet med avelsprogrammet verkligen var avsett för att bevara arten.

Skansen medger själv att det skulle ha varit omöjligt att återföra djuren till deras naturliga miljö. Istället valde anläggningen att ta in nya arter, till exempel fjällrävar, att visa upp och eventuellt också göra sig av med när de blir obekväma.

Alla som är upprörda över Skansens vargars öde borde donera till kampanjer som skyddar vilda djur i deras naturliga miljö, snarare än att stödja institutioner som behandlar djur som rekvisita för underhållning.

<em>Sascha Camilli</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/insandare/skansens-beslut-uppror-med-all-ratt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vargfrågan splittrar stad och land</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/vargfragan-splittrar-stad-och-land/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/vargfragan-splittrar-stad-och-land/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Mar 2017 15:20:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[vargar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=35004</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vargpolitiken har skärpt motsättningen mellan stad och landsbygd enligt en ny avhandling vid Umeå universitet.</strong>

Resultaten visar att en klar majoritet bland folket är positiv till varg. Störst ökning av vargmotståndet har skett på landsbygden, är över 40 procent nu uppger att de vill ha färre vargar. Att jämföra med andelen i städerna som har legat relativt konstant kring 20 procent.

<em>– Eftersom det är landsbygden vargarna finns och påverkar människors vardag är det troligt att skillnaden i attityd mellan stad och land kommer att öka vartefter som fler kommer i kontakt med varg,</em> skriver Max Eriksson, författaren till avhandlingen i ett pressmeddelande.

<strong>Vargmotståndet på landsbygden</strong> hänger delvis samman med att fler till exempel upplever att vargen begränsar deras friluftsliv. Vargfrågan har blivit något av en symbolfråga, där vissa får utlopp för ett missnöje och en känsla av politisk maktlöshet.

<em>– Vargmotstånd har blivit ett sätt att göra motstånd mot vad som uppleves som storstädernas politiska makt. Vargens återkomst ses som ett politiskt projekt som tvingats på landsbygden av stadsbor som inte själva påverkas av vargen.</em>

Inventeringsresultaten från 2015/16 visar att det finns cirka 300 vargar i Sverige. Det är färre än vid inventeringen 2014/15.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/vargfragan-splittrar-stad-och-land/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Framgångsrika invandrare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/framgangsrika-invandrare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/framgangsrika-invandrare/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 03 Oct 2016 16:19:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[varg]]></category>
		<category><![CDATA[vargar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=31483</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Invandrare klarar sig bra i Sverige – i alla fall om de är vargar, enligt en studie som vargforskningsprojekt SKANDULV har gjort.</strong>

Den svenska vargstammen uppgick under vintern 2016 till omkring 430 individer, men fram till 2007 var det endast tre vargar som lyckades bidra med genetisk material. Följden är en begränsad genetisk variation och omfattande inavel. Men under vintern 2007-08 nådde två invandrade individer utbredningsområdet och lyckades hitta varsin partner. De reproducerade sig nästa år och under ytterligare ett antal år.

<strong>Enligt studien har dessa</strong> invandrade vargars avkomma varit bättre på att hitta en partner, och parbildningarna har oftare lett till nya kullar, jämfört med de inavlade svenska djuren. Orsaken kan vara både en bättre överlevnad, och en bättre föda som har lyckats göra en sådan mätning och jämförelse.

Det visar att ett fåtal invandrande vargar kan bidra med en viktig effekt på små, inavlade populationers livskraft.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/framgangsrika-invandrare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
