varg – Nya Dagbladet

Svenskarna vill se mer skyddad natur

Emil Fjellstedt — Fri, 29 May 2026 05:21:40 +0000

Nästan hälften av svenskarna vill att mer natur ska skyddas. Bara fem procent anser att Sverige redan har skyddat för mycket, enligt en ny långtidsmätning från Naturvårdsverket. Undersökningen Djur och natur i förändring har genomförts för femte gången och följer svenskarnas attityder till natur, vilda djur, jakt och naturresurser under perioden 2004–2025. Den har gjorts av Umeå universitet på uppdrag av Naturvårdsverket. Resultaten visar att 82 procent är ganska eller mycket intresserade av att vara ute i naturen. Samtidigt tycker 45 procent att Sverige borde skydda mycket mer eller något mer natur, medan ungefär var fjärde svensk anser att landet skyddar alldeles för lite. — Relationen mellan människor, natur och vilda djur i Sverige är stark och har i studien följts under mer än två decennier. Det finns ett starkt stöd för skyddad natur och för vår svenska allemansrätt, säger Mona HansErs, enhetschef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket. Mätningen visar också att 77 procent tycker att det är viktigt att det finns vilda djur nära bostaden. Inställningen varierar beroende på art. Drygt 60 procent är positiva till varg i Sverige – men över hälften vill inte eller helst inte ha rovdjuret nära hemmet. Även synen på jakt är tudelad. Över 80 procent instämmer helt eller delvis i att jakt kan bidra till att upprätthålla balansen i naturen. Av rapporten framgår också att stödet varierar kraftigt beroende på jaktens syfte: 87 procent stöder jakt för kött och viltförvaltning, medan 34 procent stöder jakt för spänning och avkoppling. Naturvårdsverket använder resultaten som underlag för framtida beslut om skyddade områden och viltförvaltning. Myndigheten framhåller att attityderna i stort är stabila, även om de förändras gradvis.

Danmarks ”ensammaste varg” väntas bilda familj

Jan Sundstedt — Fri, 01 May 2026 11:46:04 +0000

Efter nästan tio år på egen hand i norra Danmark har hanvargen fått sällskap. Nu väntas vargparet få valpar – vilket i så fall blir de första vargarna födda norr om Limfjorden på flera hundra år. Hanvargen, som kallas Danmarks ensammaste varg, har sedan 2017 rört sig ensam i området mellan Frederikshavn och Skagen längst upp på Jylland. Förra året observerades han tillsammans med en hona i Råbjerg-reviret, rapporterar DR. Enligt Peter Sunde, professor vid Institut for Ecoscience vid Aarhus universitet, talar det mesta för att vargparet snart får ungar. — Vargparet i Råbjerg-reviret har varit tillsammans i ett år nu, och då talar alla förhållanden för att de ska vara redo att få ungar inom de närmaste veckorna, säger Peter Sunde till DR. Om valpar föds blir det historiskt. Hittills har endast fyra vargar registrerats norr om Limfjorden, det sund som skiljer Nordjylland från resten av Jylland, och samtliga har vandrat in söderifrån.

Kan sprida sig i Nordjylland

Vargen återvände till Danmark 2012 efter mer än 200 år. Alla danska vargar lever i dag på Jylland, framför allt i den västra delen av halvön. Förra året registrerades 44 nya valpar i landet. Om vargparet i Råbjerg får valpar väntas de unga vargarna så småningom sprida sig till nya områden i Nordjylland. Samtidigt uppmanas fårägare i vargområden att skydda sina djur med vargsäkra stängsel.

Sveriges rovdjur mår bra – utom lodjuren

Jan Sundstedt — Fri, 03 Apr 2026 05:31:57 +0000

Björnar, lodjur, järvar och vargar befinner sig generellt i ett gott hälsoläge i Sverige, fastslår Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i sin senaste rapport. Men skabb slår hårt mot landets lodjur. SVA ansvarar för att övervaka hälsan hos Sveriges stora rovdjur. Djur som hittas döda eller fälls under skydds- och licensjakt skickas till myndigheten, där prover tas och analyseras för att ge underlag åt förvaltning och forskning. Totalt landade 687 rovdjurskroppar eller kroppsdelar hos SVA under 2025 – fördelat på 434 björnar, 171 lodjur, 60 vargar och 22 järvar. Myndighetens samlade bedömning är att samtliga populationer mår bra överlag, meddelar SVA.

Lodjur hårdast drabbade av skabb

Skabb utgör det tydligaste hälsoproblemet bland de undersökta arterna. Lodjuren sticker ut – nio av 171 undersökta individer bar på rävskabb, och arten drabbas dessutom av öronskabb. Bland vargarna hade tre av 60 exemplar smittats. — Rävskabb hos lodjur har en tydlig negativ inverkan på hälsan och infektionen verkar ofta leda till svält och död. Rävskabb är vanligare i södra och mellersta Sverige, bland annat på grund av mildare klimat samt en högre rävtäthet, som bidrar till en ökad smittspridning, säger Emma Höök, biolog vid SVA.

Hälften av lodjuren bar på tarmparasiter

Bandmask eller spolmask hittades hos 86 av de 171 undersökta lodjuren – alltså varannat djur. Björnarna var betydligt mindre drabbade; bara fem av 434 individer hade tarmparasiter. Järven förefaller vara i det närmaste förskonad. — Tarmparasiter är särskilt vanligt hos lodjur, men förekommer väldigt sällan hos järv. Till skillnad från rävskabb verkar tarmparasiter inte ha någon större inverkan på djuret så länge det finns gott om mat och djuret inte drabbas av andra sjukdomar, säger Höök. Så länge lodjuret är i god kondition och har tillräckligt med föda bedöms parasiterna inte utgöra ett allvarligt hot – men kombinationen av matbrist och sjukdom kan snabbt ändra läget.

Över hälften av Finlands vargkvot redan skjuten

Redaktionen — Tue, 13 Jan 2026 08:56:23 +0000

Sedan den nya jaktlagen trädde i kraft vid årsskiftet har mer än hälften av de tillåtna 100 vargarna och hybriderna fällts i Finland. Vargexperten Madeleine Nyman menar att den snabba lagberedningen har skadat förtroendet för myndigheterna. Den nya lagen ersätter det tidigare dispenssystemet med så kallad kvotjakt, där myndigheterna på förhand bestämmer hur många djur som får skjutas. Till skillnad från tidigare kan besluten inte överklagas. Lagen innebär också att vargen inte längre är fridlyst året runt – en förändring som blev möjlig efter att EU sänkte vargens skyddsstatus i juni 2025. De snöiga förhållandena har gynnat jakten och jägarna var väl förberedda, rapporterar finska statskanalen Yle. Madeleine Nyman, tidigare specialexpert vid Naturresursinstitutet, är kritisk till hur lagen bereddes – processen gick fort och sköttes bakom stängda dörrar, utan traditionella remissrundor. — Det har lett till att förtroendet för myndigheter och beslutsfattare har fått sig en törn, säger hon. Enligt Nyman fokuserar debatten för ofta på för eller emot jakt, snarare än på hur människor kan leva parallellt med vargar. Hon menar att jakten bara är ett av många verktyg och efterlyser fokus på lokalbefolkningens konkreta behov. Den finska vargstammen har ökat med i genomsnitt tio procent per år de senaste 20 åren och uppgår till omkring 500 djur. Kvotjakten pågår fram till den 10 februari i 16 områden. I huvudstadsregionen delades ingen kvot ut, och Nyman menar att antalet vargar kan öka där i framtiden. — Det blir ju också kanske något spännande för invånarna i huvudstadsregionen att se och uppleva själva i framtiden, säger hon.

Finland lättar på reglerna för rovdjursjakt

Redaktionen — Thu, 18 Dec 2025 07:39:25 +0000

Finlands riksdag har godkänt en ny jaktlag som möjliggör kvotjakt på varg, björn och lodjur. Finlands naturskyddsförbund menar att lagen strider mot EU-direktiv.

Tidigare har jakt på exempelvis varg skett genom dispenser, där varje beslut kunnat prövas i domstol.

Den nya lagen inför i stället så kallad kvotjakt, där myndigheterna på förhand bestämmer hur många djur som får skjutas under en säsong. Dessa beslut kan inte överklagas.

Lagändringen innebär också att vargen inte längre är fridlyst året runt. Det blev möjligt efter att vargens skyddsstatus i EU:s habitatdirektiv sänktes i juni 2025.

Lagen omfattar även björn och lodjur – trots att dessa arter fortfarande är strikt skyddade inom EU.

[caption id="attachment_109406" align="alignnone" width="640"] Foto: Tambako The Jaguar/CC BY-ND 2.0[/caption]

"Bryter mot EU-lagstiftningen"

Finlands jägarförbund välkomnar förändringen. Ordföranden Petteri Lampinen är särskilt positiv till att överklaganden inte längre kan stoppa jakten.

— Det kom ändå som en stor överraskning att utskottet redan nu gjorde denna utvidgning, säger Lampinen till finska statskanalen Yle. Finlands naturskyddsförbund är starkt kritiskt och menar att lagen strider mot EU:s grundprinciper. — Den är inte möjlig att genomföra utan att bryta mot EU-lagstiftningen. En stamvårdande jakt måste motiveras på individnivå, säger Hanna Halmeenpää från naturskyddsförbundet. Förordningar som möjliggör vargjakt väntas komma under vintern. För björn och lodjur sker det tidigast nästa vår.

Naturskyddsföreningen vinner – vargjakten stoppas

Redaktionen — Mon, 15 Dec 2025 16:30:29 +0000

All planerad licensjakt på varg nästa år stoppas. Förvaltningsrätten i Luleå har bifallit överklaganden i samtliga fem län där jakt skulle ha bedrivits. Jakten var planerad att inledas den 2 januari i Dalarna, Södermanland, Västmanland, Västra Götaland och Örebro. Totalt skulle 48 vargar kunna skjutas i landet. Naturskyddsföreningen och Svenska Rovdjursföreningen överklagade länsstyrelsernas beslut tidigare i december.

Naturskyddsföreningen: Domstolen stoppar all licensjakt på varg https://t.co/rC7EHxrdbW
— Pressmeddelande (@ViaTT_se) December 15, 2025

Förvaltningsrätten anser att länsstyrelserna inte kunnat visa att jakten skulle kunna genomföras utan att hota vargstammens överlevnad, rapporterar skattefinansierade SR. Victoria Bäckström, lagman och ordförande i målen, uppger att beslutet fattades under tidspress för att hinna ge besked före den planerade jaktstarten. – Det är länsstyrelsen som har bevisbördan för att all sådan här jakt på de här skyddade arterna inte riskerar att försämra deras gynnsamma bevarandestatus. Länsstyrelserna har byggt sina beslut på det referensvärde på 170 vargar som ifrågasatts både av EU-kommissionen och Naturvårdsverket, säger hon.

Licensjakten på svensk varg överklagas

Redaktionen — Mon, 08 Dec 2025 09:01:14 +0000

Naturskyddsföreningen överklagar licensjakten på varg i samtliga berörda län. Föreningen menar att jakten strider mot både vetenskap och EU-rätt samt riskerar att skada vargstammen allvarligt. Länsstyrelserna beslutade nyligen om licensjakt på totalt 48 vargar i Södermanland, Örebro, Västra Götaland, Västmanland och Dalarna. Jakten pågår från den 2 januari till den 15 februari 2026. Jaktbesluten baseras på regeringens sänkta referensvärde för gynnsam bevarandestatus – från 300 till 170 vargar. EU-kommissionen har dock underkänt värdet och menar att det saknar vetenskapligt stöd. Kommissionen kräver att Sverige återkommer med ett nytt underlag. — Regeringen har öppnat för en omfattande och olaglig licensjakt på en fridlyst och starkt hotad art. Besluten strider mot både vetenskapen och EU-rätten, och om de inte dras tillbaka omedelbart riskerar vi oåterkalleliga skador på vargstammen, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen. Enligt föreningen har vargstammen minskat under de senaste åren och bedöms som starkt hotad. Med licensjakten och förväntad skyddsjakt på cirka 22 vargar beräknar Naturskyddsföreningen att populationen kommer att minska med över 22 procent till nästa höst. Överklagandet prövas av förvaltningsrätten i Luleå.

Varg fångad på film som tjuv – stal bete från krabbfällor

Redaktionen — Sat, 29 Nov 2025 08:05:34 +0000

I den kanadensiska kuststaden Bella Bella hade man ett problem med invasiva krabbor – och satte ut fällor för att få bukt med dem. Problemet var att någon hela tiden stal bytet. Bland de misstänkta fanns uttrar, sälar och björnar - men den verkliga tjuven visade sig vara betydligt listigare. I Bella Bella i Kanada, som ligger i provinsen British Columbia i den sydvästra delen av landet, har man haft ett problem med strandkrabbor. Denna art är invasiv i området och sedan 2021 har man därför satt upp fällor för att försöka begränsa populationen. Fällorna var utplacerade med bitar av sill och sjölejon som bete. De placerades delvis på grunt vatten, men också på djupare nivåer. Men från och med år 2023 började fällorna förstöras och tömdes på bete upprepade gånger. På de trasiga burarna fanns det märken efter tänder. För de fällor som låg placerade på lågt vatten gissade man att antingen varg eller björn var boven, eftersom de låg lättillgängligt och även exponerat. Men man kunde inte förstå vad som tog de djupare fällorna. — Vi antog att vargar eller björnar kom åt dessa fällor eftersom de var ganska lättillgängliga vid lågvatten, säger ekologen Kyle Artelle till The Guardian. Men vi kunde bara inte lista ut vad som attackerade de djupare fällorna.

"Kunde inte tro våra ögon"

Misstanken landade på uttrar eller sälar, men för att få klarhet i saken satte man ut viltkameror vid några av fällorna. Redan dagen efter fångades boven på film, och förvånade aktivisterna. Filmen visar en varghona som simmar i land med en flottör mellan tänderna, en flottör som är bunden till en fälla. Hon drar den upp på stranden för att få en bättre vinkel på repet och drar i linan tills krabbfällan kommer upp från djupet. Strax därefter kommer hon åt betesbehållaren och smiter iväg med godsakerna inuti. —Vi kunde inte tro våra ögon. Det var en lycklig slump att vi faktiskt fångade detta beteende på film. Och det var helt enkelt inspirerande, säger Artelle vars fynd publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution. https://youtu.be/3n1QroV9Qt4

Lever i samspel med varg

I större delen av provinsen har man haft stora problem med varg som också jagas frekvent, men inte i just det här området. Bella Bella är centrum för den inhemska befolkningen Heiltsuk, och där finns en ovanlig underart av varg, nämligen den så kallade kustvargen (Canis lupus columbianus) – även kallad British Columbia-vargen. De trivs i marina miljöer och äter främst lax, skaldjur och sälar. I Bella Bella jagar man inte varg, utan lever i samspel med rovdjuret. — Det finns en flock som lever i utkanten av staden. De har levt med människor i tusentals år, men de har skapat en påfallande annorlunda relation, säger Artelle och tillägger att det karga, tätt skogbevuxna landskapet och havslandskapet ”möjligen är en av de få platser i världen där vargar kan vara vargar fullt ut”. Artelle menar att det karga, tätt skogbevuxna landskapet och havslandskapet ”möjligen är en av de få platser i världen där vargar kan vara vargar fullt ut”. Dock att beteendet är en "helt ny dimension" som man tidigare inte varit medvetna om. — Detta ger oss en ny aspekt av vad det innebär att vara en varg och väcker en större fråga: vad mer kan de göra?

Finland tillåter vargjakt nästa år

Redaktionen — Sat, 22 Nov 2025 07:32:10 +0000

Den finska regeringen presenterade på torsdagen ny lagstiftning som tillåter stamvårdande vargjakt nästa år. 65 vargar ska skjutas nästa år. Naturresursinstitutet uppskattade tidigare i höstas att det finns cirka 430 vargar i Finland och att den har ökat med 46 procent det senaste året. Den kraftiga ökningen har gjort att regeringen nu vill tillåta jakt för att minska problemen. Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah motiverar beslutet med att vargarna rör sig allt närmare bebyggda områden. — Målet är en lagstiftning som på ett hållbart och långsiktigt sätt kan minska på de problem som vargen orsakar, säger hon till finska statskanalen Yle. Martin Hägglund, ordförande för viltrådet i Egentliga Finland, välkomnar förslaget. — Det finns för mycket varg i vissa delar av Finland. Därför har vi problem som vi måste åtgärda, säger han. Men miljöorganisationen Natur & Miljö är kritisk. Enligt verksamhetsledaren Jonas Heikkilä är vargstammen inte tillräckligt livskraftig för jakt. Han menar att vargstammen bör ligga på omkring 500 individer för att klassas som livskraftig. — Nu känns det bara som att regeringen driver igenom regionalpolitik, säger han. Lagändringarna möjliggörs genom att EU:s ministerråd i somras nedgraderade vargens skyddsstatus från strikt skyddad till skyddad. Ändringarna ska träda i kraft i januari 2026 efter behandling i riksdagen.

Fler vargar får skjutas nästa år

Redaktionen — Mon, 10 Nov 2025 06:15:22 +0000

Länsstyrelserna har beslutat om en kraftigt utökad licensjakt på varg som ska fördelas över fem län. I två län blir det däremot ingen jakt alls – vargstammarna där har minskat alltför kraftigt. Den ökade jaktkvoten är en direkt följd av regeringens nya vargpolitik som presenterades tidigare i år. Målet är att på sikt minska referensvärdet från 300 till 170 individer. En förändring som Naturskyddsföreningen kritiserar skarpt och som organisationen varnar kan leda till att vargen på sikt försvinner helt från Sverige. Inför årets licensjakt kommer totalt 48 vargar att tillåtas skjutas i landet. Det största jaktuttaget sker i Örebro län med 18 vargar fördelade på tre revir. I Södermanlands län tillåts tolv vargar att skjutas. Västra Götalands län, Västmanlands län och Dalarnas län får sex vargar vardera, rapporterar Svensk Jakt. Värmland och Gävleborg stängs dock helt för licensjakt eftersom vargpopulationerna där minskar. – I Värmland ser vi just nu en utveckling där vargtätheten minskar kraftigt. Det innebär att det beräknade jaktuttaget inför vinterns jakt sker på andra håll i förvaltningsområdet där koncentrationen av varg är större, säger Hanna Kekkonen, vilthandläggare på Länsstyrelsen Värmland i ett pressmeddelande.