<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>vård &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/vard/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 30 Apr 2026 04:54:25 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>vård &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Finsk forskare vill se natur på recept i vården</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/forskare-natur-pa-recept-varden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Apr 2026 04:54:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[sömn]]></category>
		<category><![CDATA[vård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228914</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Naturkontakt kan förbättra det psykiska välbefinnandet, sömnen och funktionsförmågan – särskilt bland äldre och patienter inom primärvården. Det visar en doktorsavhandling vid Helsingfors universitet, där läkaren Annika Kolster föreslår att vården i högre grad ska kunna ge recept på naturbaserade aktiviteter för patienter.</strong>

I Finland växer intresset för så kallad "natur på recept" – ett sätt för vården att använda vistelse i gröna miljöer som komplement till traditionell behandling.

Annika Kolster har i sin avhandling <em>Supporting Health and Wellbeing Through Nature-Based Interventions in Primary Care</em> undersökt naturbaserade insatser för äldre på servicehus och patienter vid en vårdcentral, <a href="https://www.helsinki.fi/sv/nyheter/befolkningshalsa/tank-om-ditt-nasta-lakarbesok-resulterar-i-en-remiss-till-naturen" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> Helsingfors universitet.

En av <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40639427/" target="_blank" rel="noopener nofollow">studierna</a> omfattade 854 äldre personer på 25 servicehus i Helsingforsregionen. Studien visar på ett samband mellan ökad naturkontakt och bättre psykiskt välbefinnande, särskilt bland personer med sämre rörlighet.

— <em>Hos de äldre invånarna i ett servicehus fanns ett samband mellan en starkare naturkontakt och bättre psykisk hälsa. Naturen var mycket viktig för dem, till och med viktigare än jag kunde vänta mig. Jag tror att man genom att stärka naturkontakten kan förbättra äldres funktionsförmåga och allmänna välbefinnande</em>, säger Kolster enligt universitetet.
<h3>Gruppvandringar gav positiva resultat</h3>
Avhandlingen innehåller även en mindre <a href="https://www.frontiersin.org/journals/public-health/articles/10.3389/fpubh.2023.1208858/full" target="_blank" rel="noopener nofollow">fältstudie</a> med 79 patienter vid en vårdcentral i Sibbo. Under åtta veckor jämfördes guidade naturvandringar i grupp med ett mer traditionellt träningsprogram.

Deltagarna i naturgruppen upplevde ett ökat psykiskt välbefinnande och bättre sömn, enligt forskningen. Kolster lyfter även sociala faktorer som viktiga – promenader och friluftsaktiviteter kan bli lättare att fortsätta med när de sker i grupp.

I avhandlingen studerar Kolster även naturbaserade gruppaktiviteter inom forskningsprojektet RECETAS, där ensamma äldre på servicehus i Helsingfors deltog. Projektet undersöker om sociala aktiviteter i naturmiljö kan minska ensamhet och stärka välbefinnande bland äldre.

Hela 57 procent av deltagarna i naturgruppen uppgav att de kände sig mindre ensamma, medan 96 procent skulle rekommendera insatsen till andra äldre.
<h3>Komplement till vården</h3>
Kolster menar att naturremisser bör användas mer inom hälso- och sjukvården. Det kan handla om att patienter rekommenderas promenader, gruppverksamhet utomhus eller andra aktiviteter i skog och mark.

Sådana icke-medicinska metoder kan enligt Kolster både främja hälsa och användas vid befintlig sjukdom. Hon pekar bland annat på äldre, personer med psykisk ohälsa och arbetslösa som grupper där naturremisser skulle kunna användas mer.

Metoden är inte ny. En <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/naturaktiviteter-pa-recept-kan-oka-valmaendet/">brittisk studie från 2024</a> med över 8 000 deltagare visade att naturaktiviteter på recept kunde öka välbefinnandet och minska ångesten hos personer med psykisk ohälsa. Även tidigare forskning har pekat på psykiska och fysiska hälsofördelar, bland annat <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/natur-pa-recept-har-flera-fordelar-enligt-forskare/" target="_blank" rel="nofollow noopener">att</a> patienter får lägre blodtryck samt att det kan bidra till att minska skador från luftföroreningar för dem som bor i stadsmiljö.
<h3>Oro för minskad naturkontakt</h3>
Kolster kopplar resultaten till en bredare oro för att människor i moderna samhällen får allt mindre vardaglig kontakt med naturen.

— <em>Jag är rädd för att människans fjärmande från naturen orsakar ökade symptom och sjukdomar. Jag är särskilt orolig över utarmningen av naturens mångfald. Vi förstår kanske inte ens riktigt vilka konsekvenser det kan få för hälsan. Riktningen kan ändras, men vi har redan bråttom att agera</em>, säger hon.

Enligt Helsingfors universitet visar avhandlingen att naturkontakt kan vara ett sätt att stärka hälsa och välbefinnande i primärvården – inte som en ersättning för medicinsk behandling, utan som ett komplement.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regionerna köper loss personal från semestern</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/regionerna-koper-loss-personal-fran-semestern/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 08 Apr 2026 12:21:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[arbetsmiljö]]></category>
		<category><![CDATA[Gävleborg]]></category>
		<category><![CDATA[Region Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[sjukhus]]></category>
		<category><![CDATA[sommar]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[vård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226891</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vårdanställda i flera svenska regioner erbjuds tusentals kronor för att avstå från semester. I Gävleborg kan den som lägger semesterveckorna på höst och vinter få 30 000 kronor extra.</strong>

Region Gävleborg ger anställda möjlighet att sälja semesterveckor under juni till augusti, i verksamheter där sommarens bemanning annars riskerar att inte gå ihop. Den som avstår från två sommarveckor får 30 000 kronor, en vecka ger 15 000.

Men Gävleborg är inte ensamt om semesterbonusar. I Region Stockholm erbjuds fasta anställda 15 000 kronor för en vecka och 25 000 för två. I Uppsala är ersättningen 12 000 kronor per vecka och i Västra Götaland 10 000. I Västernorrland och Norrbotten ligger ersättningen på 20 000–25 000 kronor per vecka, enligt <a href="https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/Wv0Qdj/sa-har-mycket-erbjuder-regionerna-i-ersattning" target="_blank" rel="noopener nofollow">Aftonbladet</a>.

— <em>Det här är dåligt, för jag tycker ju att alla medarbetare behöver sammanhängande vila och återhämtning på sommaren</em>, säger Anna Bergström, ordförande för Vårdförbundet i Gävleborg, till <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/vardanstalldas-semester-saljs-for-30-000-kronor-daligt" target="_blank" rel="noopener nofollow">Sveriges Radio</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mindfulness ger äldre lugn och bättre sömn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/mindfulness-ger-aldre-lugn-battre-somn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Apr 2026 05:15:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Malmö]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[vård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226763</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Seniorer i Malmö upplever ökad inre stillsamhet och minskade sömnsvårigheter efter att ha deltagit i gruppbaserad mindfulnessträning. Det visar en ny rapport från Malmö universitet.</strong>

Fyra mindfulnesskurser arrangerades på Malmö stads mötesplatser för seniorer. Målgruppen var kvinnor och män mellan 65 och 85 år, och insatsen utvärderades med både enkäter och intervjuer.

Aurélien Daudi, som disputerat i idrottsvetenskap vid <a href="https://mau.se/nyheter/mindfulnesstraning-gav-goda-resultat-pa-aldres-maende/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Malmö universitet</a>, leder projektet tillsammans med kommunens Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltning.

— <em>Mindfulnessprogrammet visade genomgående goda resultat. Det kanske främsta resultatet var en inre stillsamhet, som många av deltagarna beskrev som både behaglig och effektiv för att stävja orostankar. Flera upplevde även minskade sömnsvårigheter</em>, säger Daudi.

En överraskande upptäckt var gruppens betydelse. Flera deltagare upplevde djupare meditation och starkare välbehagskänslor när övningarna gjordes tillsammans med andra.

— <em>Gruppdynamiken visade sig spela en överraskande stor roll. Att dela erfarenheter inom gruppen hade också positiv påverkan på upplevelsen av programmet</em>, säger Daudi.

För en åldrande befolkning är lättillgängliga metoder som kan användas i hälsofrämjande och förebyggande syfte särskilt viktiga, menar forskaren. Här kan mindfulness spela en viktig roll.

Samarbetet mellan universitet och kommun ger båda parter värdefull kunskap, enligt Adam Mårtensson, kvalitetssamordnare vid Malmö stad:

— <em>I en tid med ökade krav på evidens är vi glada att både få bidra till och ta del av lokalt förankrad forskning, som hjälper oss på vägen att förstå vilka insatser som gör störst skillnad för seniorernas välmående framåt</em>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Socialstyrelsen: Vården måste hjälpa snusare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/socialstyrelsen-varden-maste-hjalpa-snusare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/socialstyrelsen-varden-maste-hjalpa-snusare/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 21 Nov 2024 07:53:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[nikotin]]></category>
		<category><![CDATA[snus]]></category>
		<category><![CDATA[vård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=193971</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Samtidigt som antalet rökare fortsätter att minska har antalet svenskar som snusar dagligen istället ökat de senaste åren. </strong>

<strong>Socialstyrelsen menar att snuset är skadligare än vad man tidigare trott och att snusare därför måste få hjälp av vården att sluta.</strong>

Andelen svenskar som röker dagligen fortsätter att minska, från 9 procent till knappt 6 procent mellan 2016 och 2022, och otillräckligt fysiskt aktiva har minskat från 35 procent till knappt 32 procent av befolkningen.

Under samma period har andelen som snusar dagligen ökat från drygt 11 till nära 14 procent. Ökningen är särskilt stor hos unga kvinnor, skriver man i ett pressmeddelande.

<em>− Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och förtida död, och ohälsosamma matvanor ökar risken för exempelvis obesitas, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. När det gäller snus visar ny forskning att det är mer skadligt att snusa än tidigare visat och att riskerna till stor del beror på nikotinet, inte minst riskerna för hjärt-kärlrelaterad dödlighet och för fostret vid graviditet</em>, <a href="https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/varden-behover-erbjuda-samtal-om-levnadsvanor-till-fler/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Socialstyrelsens avdelningschef Thomas Lindén.
<h3>Ska erbjudas samtal</h3>
Socialstyrelsen uppdaterar därför sina riktlinjer angående vård för ohälsosamma levnadsvanor där nikotinsnus nu ska inkluderas, och där vuxna som snusar dagligen ska erbjudas rådgivande samtal för att kunna sluta med den beroendeframkallande ovanan.

<em>− Samtidigt är resurserna begränsade. Därför hjälper vi vården att prioritera, och det viktigaste är att erbjuda stöd till dem med störst behov. Det är också viktigt att vården arbetar med grupper i samhället där en förändring av levnadsvanorna har särskilt stor betydelse för hälsan,</em> fortsätter Lindén.

De två levnadsvanorna som av myndigheten bedöms ha allra störst negativ påverkan på svenskarnas hälsa är rökning och ohälsosamma matvanor.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/socialstyrelsen-varden-maste-hjalpa-snusare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordlånga vårdköer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordlanga-vardkoer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordlanga-vardkoer/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 04 Oct 2024 14:49:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[vård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=190459</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I augusti var vårdköerna de längsta sedan statistik började föras. Rekordmånga har väntat på en åtgärd eller operation längre än vad som utlovas av vårdgarantin.</strong>

Under augusti i år väntade 89 435 personer i över 90 dagar på att få vård. Det är nästan 2000 fler än under augusti förra året, där näst flest väntade längre än vad vårdgarantin utlovar.

Fyra regioner står ut när det kommer till långa vårdköer. I Region Östergötland var antalet köande 7 700, i Region Västerbotten 7 000, i Region Värmland 5 000 och i Region Uppsala 4 100.

–<em> Bakom statistiken finns 89 435 upplevelser av att söka vård, utredas, bedömas behöva vård – och sedan bara vänta. Vårdgarantins tre månader är redan det en lång tid, den gränsen borde inte behöva passeras för någon. Det finns några regioner som utmärker sig. Så skulle det inte behöva se ut om regionerna såg till att utgå från medborgarnas behov och använde kapaciteten i hela landet för att se till att möta dem</em>, <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/3638785/manadens-vardkorapport-langsta-vardkoerna-sedan-statistiken-borjade-foras-rekordmanga-har-vantat-langre-an-vardgarantin-pa-en-atgard-eller-operation?publisherId=2006808&#38;lang=sv" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Karin Elinder, näringspolitisk expert inom sjukvård, i ett pressmeddelande.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordlanga-vardkoer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska kliniker erbjuder ”oskuldsoperationer”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-kliniker-erbjuder-oskuldsoperationer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-kliniker-erbjuder-oskuldsoperationer/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 22 Jan 2021 09:20:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[islamisering]]></category>
		<category><![CDATA[vård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=93195</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kvinnor från muslimska och andra hedersrelaterade kulturer kan nu genomgå ”oskuldsoperationer” på flera kliniker i Stockholmsområdet för att slippa hot och våld från sina makar. Ingreppet kritiseras dock av läkare som menar att det är helt ovetenskapligt.</strong>

Oskuldsoperationerna kostar 30 000 kronor och när skattefinansierade Sveriges Radios journalist ringer och låtsas vara intresserad av en operation får hon reda på att minst två kliniker i Stockholm utför denna typ av ingrepp.

Om ett medicinskt ingrepp saknar evidens är det i Sverige också olagligt och den läkare som utför det kan också bli av med sin legitimation. Det är dock än så länge oklart om detta även gäller så kallade ”oskuldsoperationer”.

Enligt statskanalen <a href="https://sverigesradio.se/artikel/oskuldsoperationer-utfors-pa-svenska-kliniker" target="_blank" rel="noopener">SR</a> känner sig många kvinnor som lever i en ”hederskultur” tvingade att vara oskulder när de gifter sig och en kvinna som inte kan visa upp en droppe blod på lakanet efter bröllopsnatten riskerar hot och våld.

<strong>Sara Bäckström är jurist</strong> med inriktning på kvinnovåld och menar att risken för dessa kvinnor att utsättas för våld heller inte minskar efter operationen.

TT skriver via pseudokonservativa Svenska Dagbladet om hur kvinnor från ”hedersrelaterade kulturer” lockas att betala stora summor pengar för att få slidkransen av slemhinneveck återställd, men läkare menar att ingreppet strider mot alla vetenskapliga principer.

<em>– Som läkare är det oerhört oetiskt att agera helt emot aktuell vetenskap och hävda att mödomshinnan ens existerar. Det innebär också att man fortsätter att reproducera den normen</em>, <a href="https://www.svd.se/stockholmsklinik-utfor-oskuldsoperationer" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Bita Eshraghi, gynekolog och biträdande överläkare på Amel-mottagningen.

<em>– Vi skulle inte heller sy ihop blygdläpparna på en kvinna, som vid en faraonisk könsstympning, för att det är något som krävs inför giftermålet i vissa kulturer. Vem ska stå upp för de här kvinnornas rättigheter om inte ens vi som vårdpersonal gör det?</em>, frågar hon sig vidare.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-kliniker-erbjuder-oskuldsoperationer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Akademiska sjukhuset stoppar planerad vård</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/akademiska-sjukhuset-stoppar-planerad-vard/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/akademiska-sjukhuset-stoppar-planerad-vard/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 08 Oct 2020 04:57:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Akademiska Sjukhuset]]></category>
		<category><![CDATA[coronakrisen]]></category>
		<category><![CDATA[coronaviruset]]></category>
		<category><![CDATA[Uppsala]]></category>
		<category><![CDATA[vård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=85106</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trots fakta som framkommit om att den inställda vården orsakar omfattande ohälsa och ökad dödlighet bland befolkningen så väljer Akademiska sjukhuset i Uppsala att ställa in all vård som ”inte är absolut nödvändig”. Detta efter uppgifter om ökad smittspridning i regionen.
</strong>

Smittotalen man utgår från baseras på starkt kritiserade tester som Nya Dagbladet tidigare har <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/tusentals-coronatester-felaktiga/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">rapporterat</a> om dessutom kan ge falska positiva svar, något som drabbat tusentals svenskar. Det är också välbelagt att den psykiska ohälsan <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/psykisk-ohalsa-okar-under-coronakrisen/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">ökat</a> under den pågående nedstängningen av samhället och att allt fler svenskar sjukskriver sig för detta.

Nya Dagbladet har därtill tidigare skrivit om hur det kan <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/sjuka-kan-fa-vanta-ar-pa-operationer-efter-coronakrisen/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">ta år</a> för regionerna att komma ifatt all inställda operationer och annan vård som man ställt in, något som kan leda till att svenskar dör i onödan.

<strong>Ändå väljer sjukhuset</strong> i Uppsala att sätta stopp för en mycket stor del av sina behandlingar med motivet att motverka smittspridning. En anledning till att tusentals svenskar nu får vänta på vård är att personal vid sjukhuset ska ha diagnosticerats med coronavirus.

<em>– All vård och behandling som inte är absolut nödvändig ställs in</em>, meddelar Fredrik Sund, verksamhetschef på infektionsavdelningen.

Operationer som bedöms som ”akuta” kommer dock genomföras även fortsättningsvis, hävdar man.

<em>– Det slår inte ned som en bomb att planerade operationer ställs in – antalet covidpatienter har ökat från en handfull till ett tjugotal i dag</em>, säger smittskyddsläkare Johan Nöjd till <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/planerad-vard-stalls-in-pa-akademiska" target="_blank" rel="noopener noreferrer">SVT</a>.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/akademiska-sjukhuset-stoppar-planerad-vard/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Läkare varnar: Sverige saknar intensivvårdsplatser</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/lakare-varnar-sverige-saknar-intensivvardsplatser/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/lakare-varnar-sverige-saknar-intensivvardsplatser/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 16 Mar 2020 14:22:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[coronaviruset]]></category>
		<category><![CDATA[sjukhus]]></category>
		<category><![CDATA[vård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=74975</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nu går läkare ut och varnar för att coronapandemin i landet kan bli allvarligare än man tidigare trott. Detta på grund av Sveriges brist på intensivvårdsplatser, vilket kan drabba dem som blir svårt sjuka och behöver akutvård.</strong>

Sveriges Radio <a href="https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&#38;artikel=7429942" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Ekot</a> har pratat med flera läkare som bekräftar att situationen kan bli mycket allvarlig om coronaviruset sprider sig i Sverige likt det har gjort i exempelvis Italien. Man har helt enkelt inte tillräckligt mycket resurser för att vårda alla som riskerar att bli sjuka.

<em>– Det kan bli en mycket svår situation inom intensivvården om vi drabbas som i andra länder. Intensivvården förbereder sig för fullt för en situation med många patienter trots att resurserna egentligen inte räcker till</em>, säger Annette Nyberg, överläkare och ordförande i Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård.

<strong>Bristen på intensivvårdsplatser</strong> är störst på universitetssjukhusen och sedan tidigare har studier visat att Sverige ligger i botten när det kommer till vårdplatser jämfört med övriga EU-länder. Enbart Portugal har färre platser än Sverige.

<em>– Det är ett kritiskt läge för vår enhet och för flera andra enheter i regionen. Den skriande platsbristen betyder att patienter kan få sämre vård eller till och med undermålig vård och vi inte bara ser att patientsäkerheten är hotad utan patientsäkerheten är åsidosatt</em>, säger Magnus Fux, överläkare på medicinska intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm.

<strong>Sedan 90-talet</strong> har beredskapen blivit sämre och sämre. 1993 fanns exempelvis 2100 extra respiratorer i sjukhusens förråd och försvarsmakten kunde sätta upp ytterligare 900 intensivvårdsplatser vid behov. 2018 fanns det bara 40 kvar.

Av de regioner som Ekot talat med vill vissa inte berätta hur många vårdplatser som finns, utan hänvisar till sekretessbestämmelser. Klart är dock att Stockholms nuvarande blott 90 intensivvårdsplatser kommer att utökas till 140 inom en vecka, även om det är osäkert hur långt det kommer att räcka.

<strong>Även Region Skåne </strong>och Västra Götaland kommer att prioritera om sina resurser så att behandling av coronafall får högre prioritet. Det kan exempelvis bli aktuellt att skapa temporära intensivvårdplatser på andra avdelningar för att kunna hantera en ökning av svårt sjuka.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/lakare-varnar-sverige-saknar-intensivvardsplatser/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sjuksköterskor kallas för &#8221;horor&#8221; och &#8221;rasister&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sjukskoterskor-kallas-for-horor-och-rasister/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/sjukskoterskor-kallas-for-horor-och-rasister/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jan 2020 09:45:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Centrallasarettet i Växjö]]></category>
		<category><![CDATA[sjukvården]]></category>
		<category><![CDATA[vård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=71812</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sjuk- och undersköterskor berättar för Smålandsposten hur de oblygt kallas för ”hora” och ”rasist” av patienter och dessas anhöriga. De beskriver också en arbetsmiljö där de utsätts för mycket hot och våld – och nu har man tröttnat.</strong>

Reportaget ifråga är från akutavdelningen tillhörande Centrallasarettet i Växjö där sköterskorna berättar om arbetssituationen.

– <em>Man får vara otrevlig om man mår dåligt. Men nu får vi saker kastade mot oss. Folk har spottat mot mig, jag har blivit hotad av anhöriga och blivit kallad hora och rasist på jobbet</em>, säger Zara som jobbar på akutavdelningen.

Zara uppfattar det som att patienterna tror att de kan kalla personalen vad som helst och att de som beter sig illa inte förväntar sig någon motreaktion.

<strong>Ida som också jobbar</strong> på akutmottagningen vittnar om liknande incidenter, att hon också blivit kallad ”hora” och blivit stämplad som rasist.

– <em>Jag har också blivit kallad fitta, hora och rasist. Jag upplever att det blivit vanligare att man drar rasistkortet de senaste åren. Vi bedömer patienterna likadant</em>, säger hon.

&#160;

<em>NB Nyhetsbyrån/Andreas Swedberg</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/sjukskoterskor-kallas-for-horor-och-rasister/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Akut födsel på omtalat BB i Sollefteå</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/akut-fodsel-pa-omtalat-bb-solleftea/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/akut-fodsel-pa-omtalat-bb-solleftea/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Jan 2018 07:47:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[sjukvård]]></category>
		<category><![CDATA[Sollefteå]]></category>
		<category><![CDATA[vård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=46069</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nyligen föddes ett barn på Sollefteå sjukhus, den första förlossningen på sjukhuset sedan förlossningsavdelningen stängde för snart ett år sedan.</strong>

När en höggravid mamma anlände till sjukhuset bedömde personalen att det inte fanns utrymme för att skicka henne vidare till BB i Örnsköldsvik eller Sundsvall.

<em>– Vi har ju läkare och barnmorskor som jobbar på kvinnocentrum. Vi har ju mödravård och gynekologisk planerad vård, så det finns ju folk som är kompetenta. Just den här veckan hade vi dessutom en läkare som är förlossningsläkare,</em> säger enhetschefen Emma Lassen Molander till Sveriges Radio efter händelsen.

Enligt Emma Lassen Molander var förlossningen ett undantag. Det var den 30 januari 2017, efter Sollefteå BB hade stängt, som en ockupation inleddes. Ockupanternas signiﬁ kanta buskap till politikerna:

<em>"Vi kämpar för att vårt samhälle ska överleva på sikt och för en människovärdig förlossning och akutvård på rimliga avstånd! Tack och lov gick förlossningen väl!", </em>skrivs det i Facebookgruppen Ådalen 2017/Sollefteå BB Ockupationen.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/akut-fodsel-pa-omtalat-bb-solleftea/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
