vår – Nya Dagbladet

Nu vänder vädret – vårvärmen är på väg

Emil Fjellstedt — Mon, 27 Apr 2026 12:29:13 +0000

Svenska folket kan se fram emot ett rejält temperaturlyft. Efter en kylig aprilvecka pekar pilarna uppåt, och redan till helgen rör sig temperaturen mot 20-strecket i stora delar av landet.

Ett högtryck över Brittiska öarna väntas sträcka sig norrut under veckan och sända med sig varm luft över Skandinavien. Till torsdagens Valborgsmässoafton kan temperaturen nå upp emot 20 grader i södra och mellersta Sverige. — Till första maj och på lördag kan temperaturen stiga några grader över tjugo, säger SVT:s meteorolog Deana Bajic. Helgen väntas präglas av sol i stora delar av landet, även om enstaka skurar kan förekomma. I norra Sverige håller det sig svalare, med temperaturer kring 15 grader. För den som planerar utomhusaktiviteter ser prognosen god ut: vårkänslorna verkar vara på väg, på riktigt den här gången.

Vårens bästa: Nässlor, ramslök och palsternacka

Emil Fjellstedt — Wed, 15 Apr 2026 14:58:09 +0000

Svensk vårmat börjar långt innan jordgubbar och nypotatis når butikerna. Redan i april finns ett tydligt säsongsskifte på tallriken, med både vilda gröna växter och lagrade råvaror som fortfarande håller hög klass. För den som vill anpassa matlagningen efter årets rytm är april en månad då vinterns förråd möter vårens första späda skott. Det handlar både om sådant som går att plocka i naturen och om råvaror som lagrats väl sedan fjolårets skörd. Tillsammans ger de ett kök där smak, enkelhet och säsong möts på ett naturligt sätt.

Det första gröna

Nässlor hör till de mest välkända vårväxterna i det svenska köket och finns i hela landet. De späda bladen används ofta i soppor, pajer och stuvningar, och plantan innehåller bland annat vitamin A, vitamin C och flera mineraler. Den som plockar själv bör satsa på unga skott och undvika äldre plantor som hunnit bli grova. Ramslöken har en mild smak som påminner om vitlök och växer främst i fuktiga lövskogar i södra och mellersta Sverige. Den har blivit allt mer uppskattad i vårmatlagningen och används gärna till pesto, smaksatt smör och olika såser. Även maskrosblad kan tas till vara tidigt på säsongen, medan persilja som klarat vintern kan ge en första skörd i trädgården. Groddar hör också hemma i aprilköket. De kräver ingen lång odlingssäsong, men bidrar ändå med färska gröna inslag när utbudet från friland fortfarande är begränsat.

Råvaror som klarat lagringen

Aprilens svenska matutbud består inte bara av nytt grönt. Flera rotfrukter håller fortfarande god kvalitet efter vinterförvaring. Palsternacka, morot, kålrot och potatis är exempel på råvaror som fortsatt fungerar väl i allt från soppor och gratänger till ugnsbakade rätter. De ger mättnad, sötma och struktur åt vårens enklare måltider. Även polkabeta, lök och vitlök har sin plats i säsongsköket den här tiden på året. Tillsammans visar de att april inte är någon tom mellanmånad för svensk mat, utan snarare en period då det fortfarande går att laga varierat med råvaror från det egna landet.

Vårmat också från havet

Bland de svenska råvaror som också brukar lyftas fram i april finns blåmusslor. De beskrivs ofta som ett hållbart val med högt proteininnehåll och låg miljöbelastning, vilket gör dem till ett alternativ för den som vill låta även havet ta plats i vårmenyn.

Påsklilja – den giftiga vårblomman

Emil Fjellstedt — Thu, 02 Apr 2026 06:55:17 +0000

I den walesiska folktron symboliserar påskliljan förnyelse och vårens seger över vinterns mörker. Den ses som ett hoppfullt omen som lovar ljusare tider, välstånd och skydd mot motgångar. I Sverige är vår mest älskade vårblomma, som dessutom har färgat påsken med sin gula färg. Narcissus pseudonarcissus är en av landets mest ståtliga vårblommor som mestadels lyser upp med sin starka, gula färg. I Sverige är det en vanlig blomma som tros ha odlats flitigt sedan 1500-talet, som idag finns såväl i blomsterland som i krukor i de svenska hushållen.

Giftig medicinväxt

Sitt latinska namn har blomman fått från grekiskans narke som betyder bedövning eller förlamning, då man förr gjorde avkok på växten som ansågs rogivande. Problemet var dock att om man använde för stor dos kunde effekten istället bli förlamande. Växten användes också som kräkframkallande och man gjorde omslag av växten på brännskador och vrickningar. Växten fick dock aldrig särskilt omfattande spridning som medicinväxt just på grund av att den är giftig. Om man äter påsklilja kan man få ont i magen, bli illamående, få kräkningar och diarré. Den är också giftig för djur, så har man exempelvis en katt som inneboende bör man tänka två gånger innan man planterar påskliljor. Idag används dock vissa isolerade ämnen från bland annat påskliljan vid produktion av läkemedel. Ämnet galantamin finns i amaryllisväxter, däribland påsklilja, och används i läkemedel mot vissa demenssjukdomar, som Alzheimers. Det är dock viktigt att understryka att de läkemedel som används idag inte framställs genom att man använder själva påskliljan som ört eller huskur, utan att den verksamma substansen framställs industriellt under kontrollerade former. Att själv använda växten i medicinskt syfte avråds därför starkt. [caption id="attachment_224682" align="alignnone" width="1170"] Foto:
ChristianWernerZH/CC BY-SA 2.0[/caption]

Andlig väktare

Påskliljan räknas idag, tillsammans med purjolöken, som en av de nationella symbolerna för Wales där den förknippas med hopp, ny början och våren. Den 1 mars, då man firar St David’s Day (Dewi Sant), till minne av landets skyddshelgon, används påskliljan som en symbol som många bär. Traditionen anses ha rötter i äldre bruk där blomman bars som tecken på hopp och samhörighet. Påskliljan dyker också upp väldigt flitigt i walesisk folktro. Blomman ses som en väktare mot andevärlden – dess gula färg symboliserar solen som besegrar mörkret – och användes i ritualer för att skydda boskap och hem mot troll och sjukdomar. Det sägs bland annat att den som ser den första påskliljan på våren får se det som ett tecken på tur och välgång för den kommande säsongen. Överlag talar man mycket om tur och otur i samband med påskliljan - traditionen betonar att en ensam blomma ofta ses som ett varsel om otur eller sorg, medan flera blommor vänder det till lycka och skydd. I vissa lokala varianter av folktron varnas man från att plocka den första blomman vid skymning, då den sägs locka feer som kan vända turen till olycka.

Gett påskens gula färg

Det var Carl von Linné som själv använde namnet "påsklilja" på Narcissus pseudonarcissus redan 1748 och det brukar räknas som det tidigaste kända belägget för ordet i Sverige. Linné hade för vana att ge tydliga och beskrivande svenska artnamn, och valde namnet eftersom blomningstiden ofta skedde kring påsk. I Danmark talade man dock om ”paaskelilier” redan på 1500-talet. I andra delar av Europa har man också använt liknande ord för blomman, däremot under senare perioder. Under slutet av 1800-talet började handelsträdgårdar att sälja påskliljor till påsk och under 1950-talet kunde man räkna in påskliljan till en typisk "påskprodukt" i Sverige. Eftersom påskliljor ofta är gula är det också mest troligt att blomman bidragit till påskens gula färg. Påskliljan används också som symbol för påskens kristna budskap om Jesu uppståndelse eftersom blomman symboliserar nytt liv. Ofta används den som dekoration i svenska kyrkan under påsken. [caption id="attachment_224681" align="alignnone" width="1170"] Foto: Ilo Frey/Pexels[/caption]

I trädgården eller hemmet

Idag finns det närmare 6 000 olika sorter av påsklilja och hela 13 000 hybrider. De finns också förutom i den klassiska gula färgen även i bland annat vitt, krämvitt, orange, aprikos, rosa och tvåfärgade kombinationer. Den som har problem med att rådjur tuggar sönder i trädgården kan med fördel plantera påskliljor och få ha dem i fred – rådjur avskyr nämligen doften av påskliljor. Vill man plantera påskliljor i trädgården bör man sätta lökarna på höstkanten, innan jorden fryser. Välj gärna soligt till halvskuggigt läge, gärna plats där vårjorden är fuktig men inte blöt och står under vatten. Plantera ungefär tre gånger lökens höjd och håll cirka 8–15 cm mellan lökarna i rabatten. Sätt löken med den spetsiga sidan uppåt och den plattare sidan (där rötterna kommer) nedåt. När bladen kommit upp kan man gödsla lite om man vill. Efter blomning kan man med fördel låta blomman gulna tills den vissnat helt och först då kan man klippa bort bladen, och låta löken vara kvar i jorden tills nästa vår. Påskliljor vill gärna ha väldränerad och ganska näringsrik jord. Inomhus är påskliljan mer en "tillfällig gäst" än långlivad krukväxt. Ställ dem ljust, men inte i gassande sol - då blommar de väldigt fort. Ställ dem heller inte över ett element, då går också blomningen snabbare.

Vårdagjämning – nu tar ljuset över

Emil Fjellstedt — Fri, 20 Mar 2026 08:20:45 +0000

I dag klockan 15.46 inträffar årets vårdagjämning. I det ögonblicket korsar solen himlens ekvator på väg norrut – och den astronomiska våren tar sin början på norra halvklotet. Vintern är astronomiskt sett över. Från och med i dag tar ljuset kommandot – och dagarna växer nu snabbare än under någon annan tid på året. Bakom händelsen ligger Jordens lutning: vår planets axel är vinklad 23,5 grader i förhållande till omloppsbanan. Under årets gång växlar vilket av halvkloten som lutar mot solen. Vid dagjämningarna är axeln varken lutad mot eller bort från solens strålning – och solen befinner sig exakt ovanför ekvatorn. Trots vad många tror ger dagjämningen inte exakt lika lång dag som natt. På 60 graders latitud – ungefär vid Stockholm – varar dagen i dag i drygt 12 timmar och 16 minuter. Orsaken är att atmosfären böjer ljuset och gör att solen verkar stiga upp lite innan den faktiskt gör det. Dagarna i Stockholm ökar nu med fem till sex minuter per dygn – den snabbaste ökningstakten under hela året.

Vårens första dag i bondens kalender

Dagjämningen är inte bara ett astronomiskt datum – enligt Institutet för språk och folkminnen (ISOF) har den i svensk tradition länge markerat vårens första dag och ett avgörande skifte i bondens år. I allmogesamhället var det när tjälen gick ur marken och vårbruket tog vid: plöjning, harvning och sådd. Man läste också tydor – tolkade djurens beteende och naturens tecken för att förutspå årets skörd. För nordbor har dock naturen alltid hållit sin egen kalender, snarare än att följa astronomiska positioner. När vitsipporna eller tussilagon blommar, när tranan återvänder eller göken galar – då var våren kommen. Den meteorologiska våren kom redan den 1 mars. Men klockan 15.46 i dag sätter himlen sin signatur. Och ljuset – det slutar inte växa förrän vid midsommar.