vapenindustrin – Nya Dagbladet

Vapenindustrin rusar på börsen efter Trumps utspel

Redaktionen — Wed, 24 Sep 2025 08:34:26 +0000

Vapenbolagens aktier skjuter i höjden efter Donald Trumps senaste uttalanden om Ryssland och Nato. Presidenten uppmanade Natoländer att skjuta ned ryska plan som kränker deras luftrum, samtidigt som han lovade fortsätta leverera vapen till Nato och hävdade att Ukraina kan besegra Ryssland och återta hela sitt territorium. “Jag anser att Ukraina, med stöd från Europeiska unionen, är i en position att kämpa och VINNA tillbaka hela Ukraina i dess ursprungliga form. Med tid, tålamod och ekonomiskt stöd från Europa, och särskilt Nato, är det fullt möjligt att återställa de ursprungliga gränserna där kriget började,” skrev Trump. Han betonade också att Ukraina "kanske till och med kan gå ännu längre än så" och erövra ryskt territorium och lovade att fortsätta leverera vapen till militärpakten Natos medlemsländer. “Vi kommer att fortsätta leverera vapen till Nato, som får göra vad de vill med dem. Lycka till allihop!”

Saab och europeiska vapenbolag i topp

Och Trumps uttalanden gav omedelbar effekt på aktiemarknaden. En korg med europeiska vapen- och militärbolag steg med hela 2,8 procent efter presidentens kommentarer. Tyska Rheinmetall ökade 1,4 procent, brittiska BAE Systems 1,6 procent – och svenska Saab AB lyfte nästan fem procent till en ny rekordnivå. I Asien var uppgångarna ännu tydligare. Sydkoreanska Hanwha Aerospace, landets största vapenproducent, steg 5,9 procent. Bolaget har nyligen haft samtal med flera västeuropeiska länder om att bidra till utökad vapenproduktion. Korea Aerospace Industries och Hyundai Rotem ökade över fyra procent vardera, medan japanska IHI rusade nästan tio procent. Vapenindustrin har redan länge haft stark medvind på börserna där fortsatta geopolitiska spänningar och konflikter, Trumps krigsretorik och förväntningar om växande militärbudgetar driver upp intresset ytterligare och ger nya kurslyft världen över.

Artister uppmanar till bojkott mot Spotify: ”Kulturfientliga”

Jan Sundstedt — Tue, 26 Aug 2025 05:00:46 +0000

Allt fler artister lämnar nu musikplattformen Spotify och uppmanar till bojkott. Kritik riktas särskilt mot vd Daniel Eks privata investeringar i ett företag som utvecklar AI-drönare för militären. Under de senaste månaderna har en ström av artister valt att lämna den populära musikströmningstjänsten Spotify, skriver Schibstedägda TV4. Missnöjet grundar sig bland annat i bolagets bristande ersättningar till artister och utvecklingen av AI-musik. Framför allt riktas kritiken mot vd:n Daniel Eks privata investeringar i Helsing, ett företag som utvecklar drönare och AI-system för militära ändamål. Dennis Lyxzén, sångare i hardcorebandet Refused, är en av de mest kritiska rösterna. Han anklagar Spotify för att ha varit "kulturfientliga sedan dag ett" och menar att företaget satsar på vapenindustrin istället för kultur. Indiebanden Xiu Xiu, Deerhoof och King Gizzard & the Lizard Wizard har alla tagit bort sin musik från plattformen i protest mot Eks investeringar.

Spotify meddelar att trots att man höjde priserna i augusti kan det komma fler inom kort. Bolaget har fått säga upp folk och har svårt att få ihop kostnaderna för sina lyxkontor, bland annat betalde de 300 miljoner för kontoret i WTC med ett kontrakt på 17 år.
— Johan Engström (@mr_engstrom) August 24, 2025

Nya affärsmodeller

Musikbranschforskaren Daniel Johansson vid Universitetet i Innlandet i Norge påminner om att strömningsekonomin fortfarande är ung och att många artister har fått anpassa sig till nya affärsmodeller. Han betonar att Spotify också fått skulden för bristande lagstiftning kring AI och digital ekonomi. När det gäller Eks investeringar i Helsing menar Johansson att företaget levererar drönare till Ukraina, vilket han säger är en fråga om försvar snarare än anfall.

Saxofonisten och skivbolagsägaren Jonas Kullhammar har aldrig lagt upp sin musik på Spotify. Han beskriver villkoren som ”slavliknande” och föredrar att folk laddar ner musiken illegalt än att streamingbolaget tjänar pengar utan att artisten får ersättning.

[caption id="attachment_208903" align="alignnone" width="640"] Daniel Ek, grundare av musiktjänsten Spotify. Montage. Foto: Spotify, Avid Photographer/iStock[/caption]

Prishöjningar allt vanligare

Samtidigt har Spotify höjt priserna på flera marknader, inklusive den svenska marknaden. Fram till 2021 hade priset på premiumtjänsten till exempel legat stilla i 12 år.

År 2023 höjdes priset på samtliga abonnemang, vilket tillsammans med sparpaket samma år bidrog till att Spotify 2024 redovisade vinst på årsbasis. Vice vd Alex Norström flaggar dessutom för fler prisökningar när bolaget nu säger sig utveckla tjänsten.

Kritiken mot Spotify handlar i grunden således om två saker: otillräckliga ersättningar till artister och bolagets investeringar i krigsteknologi.

Debatten visar också på en kultur- och teknikvärld i snabb förändring, där många söker nya sätt att förena kreativitet med etik och ekonomi.

Spotify fyller spellistor med fejkmusik – medan ägaren miljardsatsar på militär AI

Markus Andersson — Tue, 01 Jul 2025 10:11:46 +0000

Spotify lyfter fram anonyma låtsasmusiker och datorgenererad musik för att slippa betala ersättning till riktiga artister. Det avslöjar en ny bok av musikjournalisten Liz Pelly. Samtidigt växer kritiken mot Spotifys vd, Daniel Ek, som nyligen investerat över 6 miljarder kronor i ett företag som utvecklar AI-teknik för framtidens krig. I boken Mood Machine: The Rise of Spotify and the Costs of the Perfect Playlist avslöjar Liz Pelly att Spotify sedan länge driver ett hemligt internt program kallat Perfect Fit Content (PFC). Inom ramen för det skapas billig och generisk bakgrundsmusik – ofta kallad ”muzak” – av ett nätverk av produktionsbolag som har kopplingar till Spotify. Musiken placeras sedan i Spotifys populära spellistor, ofta utan att några riktiga artister nämns. Programmet testades redan 2010 och beskrivs av Pelly som Spotifys mest lönsamma strategi från och med 2017. ”Det väcker oroväckande frågor för alla oss som lyssnar på musik. Det målar upp en bild av en framtid där streamingtjänster förvandlar musik till bakgrundsljud, normaliserar anonymt lågkostnadsinnehåll och kapar bandet mellan lyssnare och artist”, skriver Pelly. År 2023 kontrollerade PFC-programmet hundratals spellistor. Fler än 150 av dessa – med namn som Deep Focus, Cocktail Jazz och Morning Stretch – bestod helt av musik som producerats inom PFC.

"Bara själlös AI-musik kvar"

En jazzmusiker berättade för Pelly att han blivit ombedd av Spotify att göra en ambientlåt för några hundra dollar i engångsersättning. Men han fick inte behålla rättigheterna till musiken och först när låten senare fick miljontals spelningar insåg han att han sannolikt blivit lurad. På sociala medier har kritiken varit skarp. En användare skriver: ”Om några år är det bara själlös AI-musik kvar. Det är ett enkelt sätt att slippa betala ersättning till någon”. ”Jag raderade Spotify och sa upp abonnemanget”, kommenterar en annan. Spotify har tidigare kritiserats för liknande upplägg. Tidningen The Guardian rapporterade i februari att företagets system Discovery Mode låter artister bli synligare – men bara om de går med på att få 30 procent mindre betalt.

Not only has Spotify been covertly pushing AI artists to “reduce royalty payments” to real human artists — that extra profit is now being poured into an “AI military startup” that will profit off bombing babies.
You don’t hate these people enough. pic.twitter.com/VDpK3gPcX4 — James Li (@5149jamesli) June 29, 2025

Spotifys vd investerar i AI för krig

Samtidigt har vd:n, Daniel Ek, blivit föremål för hård kritik för att genom sin investeringsfirma Prima Materia ha satsat över 600 miljoner euro – motsvarande drygt 6,5 miljarder kronor – i det tyska AI-företaget Helsing. Företaget utvecklar programvara för drönare, stridsflyg, ubåtar och andra militära system. – Världen ställs inför större utmaningar än någonsin. Det har påskyndat processen. Det finns en enorm insikt om att det nu är AI, kvantitet och autonomi som driver framtidens krigföring, kommenterade Ek själv i en intervju med Financial Times. I och med investeringen har Ek även blivit styrelseordförande i Helsing. Företaget arbetar bland annat med ett projekt kallat Centaur, där artificiell intelligens ska användas för att styra stridsflygplan. Kritiken lät inte vänta på sig. Den australiske producenten Bluescreen förklarade i en intervju med musiksajten Resident Advisor varför han valde att lämna Spotify – ett beslut som även flera andra musikskapare har tagit. – Krig är ett helvete. Det finns inget etiskt i det, oavsett hur man försöker förklara det. Jag lämnade plattformen för att det blev tydligt att Spotifys vd, precis som alla miljardärer, byggt sin förmögenhet på att utnyttja andra.

Konkurrent väljer annan väg

Spotify har tidigare ifrågasatts för sin närhet till den politiska makten. Företaget donerade exempelvis 150 000 dollar till Donald Trumps installationsfond 2017 och höll även en exklusiv "brunch" dagen före ceremonin. Samtidigt som Spotify storsatsar på AI-genererad musik och röststyrda DJ:er, har konkurrenten SoundCloud valt att gå en annan väg. – Vi utvecklar inga AI-verktyg och tillåter inte att utomstående samlar in eller använder vårt innehåll för AI-träning, förklarar kommunikationschefen Marni Greenberg. – Vi har dessutom infört tekniska skydd, inklusive en 'no AI'-märkning, för att tydligt förhindra otillåten användning.

Skenande vapenpriser riskerar att äta upp Sveriges Nato-upprustning

Isac Boman — Sun, 29 Jun 2025 10:39:51 +0000

Sverige rustar upp som aldrig förr – men det är långt ifrån säkert att satsningarna ger önskad effekt. Vapentillverkarnas priser på vapen och ammunition har skenat, och en stor del av upprustningen riskerar att ätas upp av ökade kostnader. – Då blir vi inte mer farliga för motståndaren, betonar Försvarsmaktens operationsledningschef, viceamiral Ewa Skoog Haslum. Enligt Försvarsmakten har kriget i Ukraina visat hur snabbt ammunition och vapensystem förbrukas i moderna konflikter, och Sveriges egna förråd är dimensionerade för övning och avskräckning – inte för utdragna stridigheter. – En sådan sak som ammunition har vi kanske inte köpt så mycket som vi skulle behöva ha om vi skulle hamna i en strid. Utan vi har köpt så mycket som vi tror att vi behöver ha för att öva och verka tillräckligt avskräckande, säger Skoog Haslum till TT. För att möta hotbilden måste lagren byggas upp, och svensk försvarsindustri måste snabbt kunna växla upp produktionen om krig skulle bryta ut.

Vapenindustrin ser positivt på tätare samarbete

Utvecklingen av nya vapen går också allt snabbare. I Ukraina har till exempel nya vapensystem, som marina drönare, mötts av motåtgärder redan inom fyra till sex veckor. I Sverige kan det däremot dröja år – ibland decennier – från beställning till leverans. För att korta ledtiderna vill Försvarsmakten testa ofärdiga produkter direkt i övningar, i nära samarbete med försvarsindustrin. – Jag tror att vi blir bättre som Försvarsmakt, men jag tror också att industrin skulle utvecklas snabbare, fortsätter viceamiralen. Vapenindustrins företrädare är positivt inställda och Lena Gillström, vd för BAE Systems Bofors och ordförande i Säkerhets- och försvarsföretagen, ser stora vinster i att korta avståndet mellan användare och utvecklare. – Genom att ha en nära dialog med de som använder systemen så har vi också möjlighet att se vilka problem som behöver lösas. Det tror jag kommer att vara avgörande för att vi ska få till en snabbhet i systemet, säger hon. Hon är beredd att skicka egna ingenjörer till övningar för att justera kanontorn och artillerisystem i fält – något som idag sker i mycket begränsad omfattning.

Riksdagen vill låna 300 miljarder

När allt fler länder rustar upp ökar också efterfrågan på både vapen och ammunition – och därmed även priserna. Ewa Skoog Haslum ser en tydlig risk att de ökade försvarsanslagen inte kommer att omvandlas till faktisk stridskraft. – Absolut, det är en risk, och då får vi inte mer kapabilitet till Försvarsmakten. Då blir vi inte mer farliga för motståndaren, utan då har vi använt pengarna på dyrare saker istället, förklarar hon. Försvarsbudgeten för 2025 uppgår till 143 miljarder kronor – en ökning med tio procent jämfört med föregående år. Det motsvarar 2,4 procent av BNP enligt Natos beräkningsmodell. Men för att nå Natos nya mål – 3,5 procent för militärt försvar plus 1,5 procent för civilt – krävs ytterligare 70 miljarder kronor per år. Riksdagen är beredd att låna upp till 300 miljarder kronor för att snabba på upprustningen och nå målen till 2032. Av dessa är 50 miljarder öronmärkta för det civila försvaret.

Ett krig utan slut – finansierat av dig

Jenny Piper — Fri, 27 Jun 2025 07:24:23 +0000

The Washington Post skrev i går, med hänvisning till en högt uppsatt källa inom det ukrainska presidentämbetet, att Ukrainas ekonomi balanserar på randen till kollaps – trots stöd från västländer. En positiv inverkan på ekonomin, som tidigare förutspåtts till mitten av 2025 baserat på en vapenvila, övervägs inte längre. Ansträngningarna är i stället inriktade på att hålla landet flytande. Att den ukrainska ekonomin ännu inte har kollapsat helt beror enbart på det omfattande stödet från väst. Enligt anonyma tjänstemän och analytiker som tidningen talat med, finns det dock en sannolikhet att ett sådant stöd inte kommer att räcka för vidare utveckling. Ulf Kristersson, tillsammans med ledarna för Danmark, Finland och Norge, har lovat fortsatt stöd till deras största prioritering – Ukraina. Med hjälp av våra skattemedel kan man säkert hålla landet flytande året ut, så att den korrupta regimen i Kiev kan suga ut det sista av våra resurser. Man gör verkligen allt för att kriget inte ska ta slut, och med god hjälp av såväl massmedia som personer inom försvaret ser man också till att befolkningen är med på tåget. Ett färskt exempel är ÖB Michael Claessons uttalande till Dagens industri, där han ser risker och inte utesluter att Ryssland kan välja att testa Natos artikel 5 på svenskt territorium – nu när de känner sig hotade av Natos upprustning. När Kremls talesperson Dmitrij Peskov talade med reportrar i går, sade han att det påhittade hotet från Ryssland används för att pressa skattebetalare i väst på pengar. – Du vet, detta imaginära hot från Ryssland, detta kortlivade hot, är en teknik som används för att pressa pengar från deras skattebetalare. Samma ökända 5-procentiga ökning av Natos försvarsutgifter. Det här är tekniken som används för att fortsätta pumpa ut pengar och förse Ukraina med vapen. Det lär för övrigt inte ha varit en slump att Försvarsmakten i går visade upp sitt nya antidrönarsystem – med utrustning från bland andra Saab och Bofors – just på Gotland, där Almedalsveckan pågår och stora delar av det militärindustriella komplexets aktörer befinner sig.

Svensk försvarsindustri starkt beroende av USA

Jan Sundstedt — Tue, 11 Mar 2025 07:53:44 +0000

Sverige har en omfattande försvarsindustri med produktion av bland annat stridsflygplan, ubåtar och stridsfordon. Trots detta är industrin starkt beroende av amerikanska komponenter och teknologi. Enligt Robert Limmergård, generalsekreterare i branschföreningen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), innehåller de flesta svenska försvarsprodukter någon form av amerikansk komponent. – Det finns väldigt få produkter som inte har någon typ av komponent, mjukvara, elektronik eller liknande som är amerikansk, säger Limmergård till statskanalen SVT. Beroendet innebär i praktiken att Sveriges försvarsindustri är känslig för förändringar i de politiska relationerna med USA. Säkerhetspolitiken styr vilka länder som får köpa och sälja försvarsmateriel, vilket i sin tur påverkar industrins handelsmöjligheter. Robert Limmergård förklarar att industrin verkar på en politiskt styrd marknad där politiken inte bara sätter spelreglerna, utan också bestämmer spelplanen.

Beroendet ömsesidigt

Trots detta uttrycker svenska försvarsföretag ingen större oro, mot bakgrund av att man ser beroende mellan Sverige och USA som ömsesidigt. Amerikanska försvarsföretag är i sin tur beroende av vissa svenska produkter, vilket skapar ett gemensamt intresse av att upprätthålla stabila handelsrelationer. Det är dock viktigt att notera att detta beroende kan få konsekvenser om de politiska relationerna mellan länderna förändras. Om USA skulle besluta att begränsa exporten av vissa komponenter eller teknologi, skulle det kunna påverka Sveriges förmåga att producera och underhålla sitt försvarsmateriel. [caption id="attachment_161671" align="alignnone" width="640"] Stridsvagn 122 på övning i Tyskland, 2023. Foto: U.S Army/Christoph Koppers[/caption] Sveriges försvarsindustri är med andra ord starkt integrerad med den amerikanska, något som följaktligen skapar både möjligheter och problem. Det ömsesidiga beroendet må bidra till någorlunda stabilitet i handelsrelationerna, men det politiska landskapet kan å andra sidan snabbt förändras, något som det senaste presidentvalet i USA tydligt visat. Medlemskapet i den USA-ledda militärpakten Nato bedöms å ena sidan kunna stärka banden till militärindustrin och vapenlobbyn i USA, och då potentiellt öka tillgången till avancerad amerikansk försvarsteknik. Å andra sidan kan det också öka pressen på Sverige att anpassa sin försvarsindustri till Nato:s standarder och preferenser, vilket kan tänkas ytterligare förstärka beroendet av amerikanska system.

Den globala vapenindustrin blomstrar

Redaktionen — Wed, 04 Dec 2024 10:39:47 +0000

De 100 största vapenproducenterna i världen ökade sin försäljning med 4,2 procent under förra året, enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI). Totalt uppgick försäljningen till cirka 6 882 miljarder kronor. Förra året ökade åtskilliga vapenproducenter sin produktion i takt med den ökade efterfrågan orsakad av krigen i Ukraina och Gaza. Intäkterna från vapenförsäljning steg i alla regioner bland de 100 största företagen. Av dessa 100 företag är 41 baserade i USA och redovisade intäkter på cirka 317 miljarder dollar, motsvarande omkring 3 454 miljarder kronor, vilket utgör hälften av de totala vapenintäkterna på listan. Sex av företagen på topplistan är baserade i Mellanöstern och deras totala intäkter ökade med 18 procent förra året. De tre israeliska företagen på listan ökade sina intäkter med 13 miljarder dollar, motsvarande cirka 148 miljarder kronor. Det är den högsta siffran som registrerats av israeliska vapenproducenter i listan. Vidare ökade de två ryska företagen på listan sina intäkter med 40 procent. Lorenzo Scarazzato, forskare vid SIPRI:s program för militärutgifter och vapenproduktion, förutspår att vapenintäkterna troligen kommer att fortsätta öka även under nästa år. – Vapenintäkterna för de 100 största vapenproducenterna återspeglade fortfarande inte helt omfattningen av efterfrågan, och många företag har inlett rekryteringskampanjer, vilket tyder på att de är optimistiska om framtida försäljning, säger han i ett pressmeddelande.

Högteknologiska västerländska vapen oanvändbara i Ukrainakonflikten

Jenny Piper — Thu, 11 Jul 2024 15:06:57 +0000

Enligt en artikel i Wall Street Journal har Rysslands kapacitet för elektronisk krigföring gjort precisionsstyrd västerländsk ammunition värdelös i Ukrainakonflikten. Efter att styrsystemen förvrängts har några av dessa vapen enligt uppgift tagits ur bruk inom några veckor efter att de anlänt till frontlinjen. När USA tillkännagav leveransen av GPS-styrda Excalibur artillerigranater till Ukraina 2022, förutspåddes att projektilerna som kostade 100 000 dollar per skott skulle göra ukrainskt artilleri mycket mer exakt och orsaka Ryssland ”en värld av smärta”. Enligt ukrainska befälhavare anpassade sig dock den ryska militären inom några veckor och rysk signalstörningsutrustning användes för att mata falska koordinater till granaten samt störa deras säkringar, vilket fick dem att vika ur kurs eller falla till marken – det vill säga bli obrukbara. De ukrainska befälhavarna berättade vidare att M982 Excalibur-ammunitionen, utvecklad av RTX samt BAE Systems, i mitten av förra året blev i princip oanvändbar och inte längre används.

Skulle hjälpa Ukraina erövra Krim

Sovjetunionen investerade kraftigt i elektronisk krigföring (EW) under 1980-talet och såg störningsteknik som ett avgörande bålverk mot de styrda missiler och granater som USA började utveckla vid den tiden. Medan vapen som 1990-talets Excalibur-granater användes av USA med förödande effekt i Irak och Afghanistan, har tjänstemän och analytiker i Washington sedan dess kommit fram till att de är mycket mindre effektiva mot en motståndare på jämställd nivå som Ryssland. USA:s biträdande försvarsminister för förvärv och uppehåll, William LaPlante, konstaterar att ryssarna har blivit riktigt, riktigt bra på att störa styrd ammunition. Den pensionerade amerikanska generalen Ben Hodges, som en gång förutspådde att västerländska vapen skulle hjälpa Ukraina att erövra Krim senast i vintras 2023, sade till tidningen att de förmodligen gjorde några dåliga antaganden eftersom de under de senaste 20 åren lanserat precisionsvapen mot människor som inte kunde göra någonting åt det, medan Ryssland och Kina har den kapaciteten. Några av Natos mest avancerade vapensystem har gått ett liknande öde till mötes i Ukraina. Den nyutvecklade Ground-Launched Small Diameter Bomb (GLSDB), ett gemensamt projekt för Boeing i USA och Saab i Sverige, gavs till Ukraina tidigare i år där Kievs trupper avfyrade denna GPS-styrda ammunition inför sina amerikanska motsvarigheter. Dock har den sedan dess dragits tillbaka från slagfältet efter att den visat sig helt ineffektiv mot ryska EW.

Vapenförsäljningen måste fortsätta

Enligt ukrainska soldater har ryska EW även avsevärt försvagat noggrannheten hos Ukrainas västerländska GMLRS-missiler, som avfyras från HIMARS flerskjutsraketsystem. Samma sak med Excalibur-skalen, GMLRS-missiler som av pro-Kiev-kunniga experter och analytiker tidigare beskrevs som en ”game changer” som skulle svänga konflikten till Ukrainas fördel. Att Nato nu beslutat att skicka ytterligare vapenstödpaket till Kiev samtidigt som Natoländerna överenskommit om ett militärt stöd till Ukraina på ytterligare 40 miljarder euro under ett år, visar bara på hur USA och Nato agerar papperstigrar medan skattebetalarna får betala för deras misslyckande. Ingen ställer dock beslutsfattarna mot väggen genom att fråga varför de fortsätter skicka vapenstödpaket om de är oanvändbara och skickar ukrainare till en säker död vid frontlinjen. Men användbart eller värdelöst är irrelevant, det som är relevant är vinsten som kommer från försäljningen av dessa vapen – det viktiga är att någon tjänat och fortsätter tjäna massor av pengar. #followthemoney Jenny Piper

Allt fler vapen till Europa – fördubbling på fem år

Jan Sundstedt — Mon, 18 Mar 2024 06:11:51 +0000

En ny rapport från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) visar att europeiska länders import av vapen nästan fördubblats under de senaste fem åren. En stor del av tillväxten kan härledas till de omfattande vapenöverföringarna till Ukraina. Vapenimporten från europeiska stater var enligt SIPRI:s rapport 94 procent högre 2019-23 än 2014-18. Ukraina blev, kanske inte speciellt överraskande, den största europeiska vapenimportören (23 procent) under denna period och den fjärde största i världen. Detta efter att mer än 30 stater levererat större vapen som militärt bistånd till Ukraina från februari 2022 De näst största importörerna var Storbritannien (11 procent av all europeisk import) och Nederländerna (9,0 procent). Vad gäller export av vapen sticker ett annat europeiskt land ut - Frankrike. Katarina Djokic, forskare vid SIPRI, kommenterar uppgifterna om Frankrikes framträdande roll som exportör av militär utrustning. – Frankrike utnyttjar den starka globala efterfrågan för att stimulera sin vapenindustri genom export. Man har varit särskilt framgångsrika när det gäller att sälja sina stridsflygplan utanför Europa. Noterbart är att utöver Frankrike har också Italien kraftigt ökat sina vapenexporter till olika delar av världen med hela 86 procent. [caption id="attachment_164883" align="alignnone" width="640"] Antalet konflikter i världen gynnar vapenindustrin. Montage. Foto: faksimil/NBC/ABC/Youtube[/caption]

USA eldar på

Även om den globala volymen av internationella vapenöverföringar minskade något under samma period, ökade USA:s roll som ledande leverantör av vapen till Europa. Över hälften av Europas vapenimport kom från USA, medan länder som Tyskland och Frankrike också bidrog till regionens vapenförsörjning. SIPRI:s direktör, Dan Smith, poängterar betydelsen av transatlantiska relationer för Europas vapenanskaffningspolitik. – Många faktorer formar de europeiska Natoländernas beslut att importera från USA, inklusive målet att upprätthålla de transatlantiska förbindelserna vid sidan av de mer tekniska, militära och kostnadsrelaterade frågorna. Om de transatlantiska förbindelserna förändras under de kommande åren kan de europeiska staternas politik för vapenupphandling också komma att ändras, förklarade SIPRI-chefen i ett pressmeddelande. Dan Smith betonar dock att om relationerna förändras kan det också påverka hur europeiska länder i framtiden väljer att importera vapen.

Ryssland och Kina minskar exporten

Pieter Wezeman, senior forskare vid SIPRI:s Arms Transfers Programme, pekar på det höga penningvärdet per beställd produkt. – Med många beställda vapen av högt värde - inklusive nästan 800 stridsflygplan och stridshelikoptrar - kommer den europeiska vapenimporten sannolikt att ligga kvar på en hög nivå. Under de senaste två åren har vi också sett en mycket större efterfrågan på luftförsvarssystem i Europa, pådriven av Rysslands missilkampanj mot Ukraina. Samtidigt som USA och vissa europeiska länder ökade vapenexporten under den studerade perioden, minskade Rysslands vapenexport kraftigt med hela -53 procent. Kinas export minskade även den något med -5,3 procent. Rapporten, som kan laddas ner här, belyser också den fortsatta höga volymen av vapen som når Mellanöstern, med länder som Saudiarabien, Qatar och Egypten som några av de främsta importörerna.

Terminator-regissören om AI: ”Jag varnade er redan 1984”

Jan Sundstedt — Fri, 21 Jul 2023 14:44:10 +0000

– Jag varnade er för AI, uttrycker nu regissören till The Terminator, James Cameron, i samband med en färsk tv-intervju. Den ikoniske filmskaparen varnar, i en referens till sina två klassiska filmer om mördarroboten från en nära framtid, för en "kärnvapenkapplöpning" inom artificiell intelligens. I 1984 års legendariska science-fictionthriller The Terminator, anländer från framtiden en mördarrobot (Arnold Schwarzenegger), med uppdrag att ha ihjäl mamman till framtidens ledare för motståndsrörelsen mot den artificiella intelligensen Skynet och dess armé av maskiner. Skynet började med, precis som nu sker, att människan inledde experiment med och i rask utvecklade det som förkortas AI. I filmen får vi veta att AI-Skynet snabbt blev för intelligent för mänsklighetens bästa och slutligen utvecklar ett medvetande som leder till tredje världskriget. Att frågor kring AI och dess roll i samhället är ett av nutidens hetaste debattämnen kan inte ha undgått särskilt många. Förespråkarna finns i antal men så även dess kritiker. Nu sällar sig alltså The Terminator-regissören till den sistnämnda kategorin. James Cameron uttrycker under tisdagens intervju med CTW News att filmen (och uppföljaren T2: Domedagen) borde ha fungerat som en varning om farorna med AI, och att "vapeniseringen" av den nya tekniken kan komma att få katastrofala konsekvenser.

James Cameron says the weaponization of A.I. is the biggest danger.
“I warned you guys in 1984! And you didn’t listen.” (Source: https://t.co/Z7MuuH9gVb) pic.twitter.com/3xg9Q4Kk8Y — DiscussingFilm (@DiscussingFilm) July 19, 2023

"Människan hinner inte reagera"

I intervjun får Cameron frågan om han tror att artificiell intelligens en dag kan leda till utrotning av mänskligheten. Farhågor som även vissa branschledare uttrycker. – Jag delar absolut deras oro. Jag varnade er 1984 och ni lyssnade inte. Han fortsätter med att varna för att "beväpningen av AI är den största faran" och tillägger: – Jag tror att vi kommer att hamna i en kärnvapenkapplöpning med AI, och om vi inte bygger det, kommer de andra killarna säkert att bygga det, och då kommer det till slut att eskalera. Om artificiell intelligens används på slagfältet kan datorerna utvecklas så snabbt att "människor inte hinner reagera och agera", varnar James Cameron, och menar vidare att sådan teknik "inte skulle lämna någon tid för fredssamtal eller ens vapenstillestånd". – En AI skulle kunna ha tagit över jorden och manipulerat den, men vi vet inte, fortsatte James Cameron och spekulerade i att medvetna datorer kanske redan "har total kontroll över alla medier och hela världen".