vapen – Nya Dagbladet

Rapport: Bedrägerier och slöseri slukade 1,2 miljarder dollar av Ukrainas vapenpengar

Emil Fjellstedt — Mon, 07 Sep 2026 08:20:24 +0000

Ukrainska myndigheter förlorade omkring 1,2 miljarder dollar på bedrägerier, slöseri och misskötsel i militär upphandling under 2024, enligt The New York Times genomgång av konfidentiella statliga revisioner. Leverantörernas tidigare misslyckanden hindrade inte nya beställningar. Förlusterna under ett enda år framgår av interna ukrainska revisioner, rapporterar The New York Times. Granskningen beskriver en militär upphandling där företag fortsatte att få kontrakt trots tidigare avtalsbrott. Sju av Ukrainas tio största militära leverantörer fick nya beställningar trots bedrägeriutredningar, tidigare uteblivna leveranser eller att företagsledare gripits på korruptionsanklagelser.

Nya avtal utan ett enda fullgjort kontrakt

Revisorerna identifierade 18 företag som hade fått nya kontrakt trots att de tidigare inte uppfyllt sina åtaganden. Sex av dem hade inte fullgjort ett enda kontrakt. Även valet av pris kostade stora belopp. Omkring 126 miljoner dollar gick förlorade genom att lägre anbud förbigicks och vapen köptes till överpriser. Ett konkret exempel gällde turkisk ammunition till raketartilleri. Den köptes via en tjeckisk mellanhand för omkring 5 100 dollar styck, trots att tillverkaren uppges ha erbjudit direktleverans för omkring 4 200 dollar styck.

Oanvändbara granater – sedan fler beställningar

Det statliga företaget Pavlohrad Chemical Plant uppges ha levererat 233 000 oanvändbara granatkastargranater. Ändå fick företaget fler affärer. Bland de nya uppdragen fanns ett kontrakt på att leverera nästan alla Ukrainas 122-millimeters artillerigranater under 2025.

Först skickar vi vapen – därefter planerar vi svenskarnas massgravar

Jan Sundstedt — Thu, 20 Aug 2026 16:14:58 +0000

Två artiklar i samma tidning kan ibland säga mer än hundra högtidstal. På Dagens Nyheters ledarsida skriver Oscar Jonsson att Ryssland lär sig av misstagen i Ukraina och förbereder sig för nästa krig. Några sidor längre fram möter läsaren beskedet att Sverige ska kunna begrava minst 500 000 människor om kriget kommer. Först målar man upp den ryska krigsmaskinen. Sedan räknar man gravarna. Mats Nilsson sammanfattar vansinnet träffande i ett inlägg på X: "Sverige är ett dårhus." Vilken del av verkligheten gör orden orimliga?

Kriget presenteras som oundvikligt, upprustningen som ansvarsfull och massgravarna som praktisk beredskap.

Någonstans på vägen försvinner den mest självklara frågan: Vem arbetar lika målmedvetet för att stoppa utvecklingen? Sverige nöjer sig inte längre med att skicka hjälmar, skyddsvästar och äldre materiel. Regeringen har växlat upp från donation till produktion och lagt en miljard kronor på ukrainsk tillverkning av långdistansrobotar och långdistansdrönare. Totalt har det svenska militära stödet vuxit till omkring 128 miljarder kronor. Ramen för 2026 och 2027 uppgår till ytterligare 80 miljarder, uppger regeringen. Miljarderna rullar. Produktionslinjerna växer. Räckvidden blir längre. Politikerna kallar varje steg för stöd till Ukrainas försvar. Samma politiker undviker gärna nästa led i resonemanget: långdistansvapen flyttar kriget långt bortom fronten och gör rysk infrastruktur, ryska städer och till sist ryska civila till en del av slagfältet. Ingen öppen källa knyter svenska pengar till en viss attack mot Moskva. Sambandet är politiskt: Sverige finansierar vapenkategorin samtidigt som Ukraina snabbt bygger ut förmågan. Moskvaregionen utsattes den 16 augusti för vad som kan ha varit krigets största ukrainska drönarattack. Ryska myndigheter uppgav att 600 drönare riktades mot regionen och att minst sex människor dödades i Ryssland. Experter ifrågasätter antalet drönare, men branden i ett 250 000 kvadratmeter stort lager utanför Moskva gick inte att prata bort. Ukraina hävdade att lagerkedjan användes för militär logistik. Vanliga ryska företag förvarade samtidigt varor i byggnaderna. Ukrainas militär uppgav enligt The Guardian att attackerna skulle skada den ryska ekonomin och påverka vanliga ryssar ekonomiskt. Läs den meningen en gång till. Västvärlden säger sig försvara en internationell ordning där civila ska skyddas. Samtidigt applåderar samma väst en strategi som uttryckligen ska göra vardagen dyrare och otryggare för vanliga människor i Ryssland.

Man kan inte massproducera räckvidd, flytta kriget mot Moskva och sedan spela förvånad när Moskva svarar.

Ryssland bär ansvar för sina angrepp mot Ukraina. Men två felaktigheter skapar ingen klok strategi – bara fler begravningar. Nato utlovade 70 miljarder euro till Ukraina under 2026 och prioriterar långräckviddig precisionsbekämpning, obemannade system och växande militär produktionskapacitet. Vapnen ska nå längre. Fabrikerna ska leverera snabbare. Varför skulle Ryssland acceptera en sådan utveckling utan motdrag? Västliga säkerhetstjänster har redan varnat för ryska sabotage-, cyber- och påverkansoperationer i Europa. En kartläggning från CSIS visar att många mål haft koppling till stödet för Ukraina och att misstänkta ryska sabotageangrepp i Europa nästan tredubblades mellan 2023 och 2024. Bevisläget varierar, och varje brand eller kabelskada är inte rysk vedergällning. Mönstret borde ändå dämpa den mest entusiastiske krigsivraren. Väst har redan gjort europeisk mark till logistisk bas, träningsområde, vapenfabrik och underrättelseplattform för kriget. Ryska motåtgärder på samma europeiska mark kommer därför knappast som en blixt från klar himmel. Mitt i denna upptrappning beskriver Bonnierägda DN hur Sverige ska kunna begrava 500 000 människor vid krig. Svenska kyrkan behöver hjälp från andra aktörer och möjligen från allmänheten för att klara uppgiften. Praktisk beredskap är bra. Krigshets, paranoia och skitsnack icke så. Det säger en hel del om ett land när det i diverse narrativstyrda kanaler 111 gånger per dag återkommande propageras för ett kommande krig och ockupation istället för nedtrappning och fred. Var finns miljardpaketet för diplomati? Var finns produktionsmålen för avspänning? Vilket statsråd reser Europa runt och kräver vapenvila med samma frenesi som andra kräver fler robotar? Våra makthavare talar gärna om ansvar. Ansvar betyder dock mer än att beställa vapen, förstärka skyddsrum och mäta kyrkogårdsmark. Verkligt ansvar kräver också förmågan att bromsa innan hela maskineriet skenar.

Sverige har en plan för vapnen och en plan för gravarna – men ingen hörbar plan för freden.

Mats Nilsson frågar om svenska opinionsbildare och politiker förstår risken för ett tredje världskrig och en kärnvapenkatastrof. Frågan förtjänar ett svar som rymmer mer än ännu ett försvarsanslag. Kanske borde vi sluta behandla varje fredskrav som naivitet och varje varning för upptrappning som rysk propaganda. Kanske borde någon påminna regeringen om att politikens främsta uppgift inte är att administrera katastrofen efteråt. Politiken ska förhindra katastrofen. Inte skynda på den. Jan Sundstedt

Europas upprustning driver militärutgifterna till nytt världsrekord

Emil Fjellstedt — Mon, 27 Apr 2026 13:38:41 +0000

Världens militära utgifter nådde nästan 3 000 miljarder dollar 2025, där Europa stod för den största ökningen med 14 procent. Samtidigt minskade USA:s försvarsutgifter för första gången på över ett decennium. De globala militära utgifterna steg med 2,9 procent realt till 2 887 miljarder dollar under 2025. Detta är den elfte raka årsökningen och lyfter den globala militärbördan till 2,5 procent av BNP. Det visar en rapport från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) som publicerades på måndagen. Den europeiska kontinenten svarade för den största regionala ökningen, med utgifter som steg 14 procent till 864 miljarder dollar. SIPRI kopplar ökningen till Ukrainakriget, den pågående konfrontationen med Ryssland och "den pågående strävan efter europeiskt oberoende i kombination med ökande tryck från USA om ökad ansvarsfördelning inom alliansen". Europeiska NATO-medlemmar satsade sammantaget 559 miljarder dollar 2025. Tysklands utgifter steg 24 procent till 114 miljarder dollar och Spaniens försvarsbudget hoppade 50 procent till 40,2 miljarder dollar.

USA minskar sina utgifter

USA:s militära utgifter föll oväntat med 7,5 procent till 954 miljarder dollar. SIPRI kopplar nedgången till Trump-administrationens vägran att godkänna nya stödpaket till Ukraina, i kontrast mot tidigare år då 127 miljarder dollar i direkt militärt stöd beviljades. USA har dock fortsatt med leveranser via det Nato-samordnade PURL-programmet, där andra västländer betalar notan. Pentagontjänstemän meddelade förra veckan att president Donald Trump förespråkar en militärbudget på 1 500 miljarder dollar för att finansiera det nya missilsystemet Golden Dome, AI-kapacitet och en ny klass av örlogsfartyg.

Ryssland och Ukraina

Rysslands försvarsutgifter växte med 5,9 procent till 190 miljarder dollar. Ukraina ökade sina utgifter med 20 procent till 84,1 miljarder dollar – motsvarande 40 procent av landets BNP – och blev därmed världens sjunde största militärnation. Kina höjde sina militära utgifter med 7,4 procent till 336 miljarder dollar. Japans försvarsbudget steg 9,7 procent till 62,2 miljarder dollar och Taiwans med 14 procent till 18,2 miljarder dollar. Moskva har upprepade gånger fördömt vad man beskriver som EU:s vårdlösa militarisering, riktad mot Ryssland. Kremls talesman Dmitrij Peskov har också antytt att europeisk propaganda söker göra Ryssland till en "modellfiende utifrån" för att avleda uppmärksamheten från inrikes kriser.

Trump bekräftar: USA skickade vapen till iranska demonstranter

Emil Fjellstedt — Tue, 07 Apr 2026 11:02:43 +0000

Den amerikanske presidenten Donald Trump har bekräftat att USA skickade "mycket" vapen till iranska demonstranter i januari 2026. Vapenleveranserna, som skulle slussas via kurdiska mellanledare, fastnade hos mellanhänderna och nådde aldrig demonstranterna. Operationen, som stöttades av Mossad, misslyckades med att destabilisera den iranska regeringen. I en intervju med Fox News-reporter Trey Yingst har Donald Trump öppet erkänt att den amerikanska administrationen levererade vapen till proteströrelsen i Iran. — Vi skickade massor av vapen, sade den amerikanske presidenten i intervjun, som publicerades efter månadsskiftet. Vapnen var avsedda att slussas vidare till demonstranter av kurdiska mellanled, men leveranserna fastnade hos mellanhänderna. Istället för att nå fram till de iranska protesterna behöll de kurdiska aktörerna vapnen, enligt uppgifter till Fox News. Protesterna i Iran inleddes i januari 2026 och drevs initialt av ekonomiska klagomål bland befolkningen. Den iranska regeringen i Teheran hävdade tidigt att demonstrationerna stöddes från utlandet – ett påstående som nu bekräftas av Trumps uttalande.

Mossads destabiliseringsplan

Den israeliska underrättelsetjänsten Mossad spelade en central roll i att övertala Trump-administrationen att inleda en destabiliseringskampanj mot Iran. Enligt New York Times, som i mars rapporterade om operationen, sökte Mossad "galvanisera den iranska oppositionen" för att skapa inre omvälvningar i landet. Mossad-chefen David Barnea presenterade en konkret destabiliseringsplan för Donald Trump redan i januari, mitt under de pågående protesterna. Den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu använde sig av Mossads optimism om framgång för att övertala Trump att inleda en militär aktion mot Iran. Tidigare utrikesministern Mike Pompeo uttalade sig också om operationen och riktade "hälsningar till alla Mossad-agenter som går bredvid" demonstranterna, vilket bekräftar den israeliska underrättelsetjänstens direkta inblandning.

Regimskifte misslyckades

Destabiliseringsförsöket ledde inte till det önskade resultatet. Den kurdiska offensiven materialiserades aldrig i den utsträckning som planerats, och Teheran lyckades konsolidera sin kontroll över landet. Trump uppmuntrade protesterna öppet under hela perioden, men regeringen stod emot trycket. Dagens läge visar att den iranska regeringen har fått ökat stöd från befolkningen snarare än att försvagas av de utländska insatserna.

Historiska paralleller

USA:s vapenleveranser till iranska demonstranter påminner om tidigare hemliga operationer där Washington stöttat väpnade grupper i andra länder. Under 1980-talet stödde CIA jihadister i Afghanistan i kampen mot den sovjetiska ockupationsmakten. Under Barack Obamas presidentskap genomfördes operationen Timber Sycamore, där USA beväpnade rebellgrupper i Syrien. Även den operationen har kritiserats för att vapnen hamnat hos oönskade aktörer och inte nått de avsedda mottagarna – ett mönster som nu tycks ha upprepats i Iran.

Brittiska Storm Shadow-robotar bakom anfall mot rysk fabrik – Kreml pekar ut London

Jan Sundstedt — Thu, 12 Mar 2026 15:43:56 +0000

Ryssland anklagar Storbritannien för direkt inblandning i robotanfallet tidigare i veckan mot en elektronikfabrik i Bryansk. Kreml menar att anfallet med Storm Shadow-robotar – som krävde sju liv – vore omöjligt utan brittiska specialister, och att London medvetet saboterar de pågående fredsförhandlingarna. Sju personer dödades och 42 skadades enligt uppdaterade ryska uppgifter. Kreml pekar ut Storbritannien som direkt medskyldigt och varnar för att London är redo att "ta konflikten till en fundamentalt ny nivå". Attacken ägde rum under tisdagskvällen den 10 mars. Bryansk stad ligger ungefär 100 kilometer från den ukrainska gränsen. Storm Shadow-robotarna – som också kallas SCALP – avfyrades från Odessaregionen i Ukraina. Ukrainas generalstab bekräftade attacken och publicerade drönarfilm med minst fyra stora explosioner vid fabriken. Enligt generalstabens uttalande slog "enheter ur Ukrainas försvarsstyrkor framgångsrikt mot Kremnij El-fabriken för mikroelektronik i Bryansk med Storm Shadow-robotar, som ett led i det systematiska arbetet att reducera den ryska aggressorns militärtekniska kapacitet".

Zelenskyj bekräftar attacken

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftade att attacken träffade en "nyckelfabrik" för rysk robotproduktion. Kremnij El är Rysslands näst största mikroelektronikföretag. Fabriken tillverkar mer än 1 200 komponenter till ryska vapensystem: integrerade kretsar, halvledare och effektmoduler. Komponenterna återfinns i Iskander-robotar, S-400-luftförsvarssystem, kryssningsrobotar och drönare. Fabriken har attackerats ungefär sex gånger tidigare. Produktionen stoppades tillfälligt efter en drönarattack i januari 2025. Kremls talesman Dmitrij Peskov riktade skarpa anklagelser mot London i uttalanden efter attacken. — Attacken med Storm Shadow-robotar mot Bryansk hade inte varit möjlig utan brittiska specialister. Ryssland är medvetet om Storbritanniens roll i den dödliga attacken mot Bryansk, och vi tar naturligtvis detta i beaktande, sade han. Det ryska utrikesdepartementet fördömde attacken i ett inlägg på X och pekade på brittiska och andra västerländska intressen: "Målet för London och andra västerländska huvudstäder är uppenbart – att undergräva fredsprocessen och åstadkomma en eskalering av fientligheterna genom storskaliga provokationer med civila offer". Inga officiella brittiska kommentarer har i skrivande stund offentliggjorts.

Kopplingen till fredsförhandlingar

Attacken inträffar mot bakgrund av trilaterala fredsförhandlingar mellan Ryssland, USA och Ukraina. Ryssland kopplar samman attacken med förhandlingsprocessen och kallar den ett medvetet försök att sabotera fredsuppgörelserna. Utrikesdepartementet framhöll i samma X-inlägg att "taktiken inte är ny och används av sponsorerna till Kievregimen varje gång en verklig möjlighet till uppgörelse uppstår". Storm Shadow-robotarna avfyras från flygplan och klassas som luftburna kryssningsrobotar med lång räckvidd. Ukrainas användning av brittiska vapensystem mot mål på ryskt territorium har av Ryssland betecknats som stridande mot internationell rätt.

Världens största vapenimport sker nu i Europa

Markus Andersson — Mon, 09 Mar 2026 06:30:50 +0000

De europeiska länderna har mer än tredubblat sin vapenimport under de senaste fem åren och är nu världens största mottagare. Bakom uppgången ligger främst vapenleveranser till Ukraina. Mellan 2021 och 2025 importerade europeiska länder mer än tre gånger så mycket vapen som under perioden 2016 till 2020. Det visar en ny rapport från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri), som skattefinansierade danska DR rapporterat om. Den viktigaste förklaringen är de omfattande vapenleveranserna till Ukraina sedan 2022. Men kriget i Ukraina är långtifrån den enda faktorn. — Leveranserna till Ukraina sedan 2022 är den mest uppenbara orsaken, men de flesta andra europeiska länder har också börjat importera betydligt mer vapen för att stärka sin militära kapacitet mot ett upplevt växande hot från Ryssland, säger Mathew George, som leder Sipris program för vapenöverföringar, i ett pressmeddelande. Under perioden 2021–2025 gick 9,7 procent av samtliga vapenleveranser i världen till Ukraina.

Tyskland ökar militärstödet till Ukraina med miljarder

Redaktionen — Wed, 05 Nov 2025 13:39:07 +0000

Tyskland planerar att öka sitt militära och ekonomiska stöd till Ukraina med flera miljarder euro under 2026, trots att landets egen ekonomi befinner sig i kris. Beslutet innebär att Berlin fortsätter att vara Ukrainas största bidragsgivare inom EU.

Den tyska regeringen förbereder enligt Reuters en ökning av stödpaketet till Ukraina med ytterligare 3 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 35 miljarder kronor. Det sammanlagda tyska stödet till Ukraina skulle därmed nå omkring 125 miljarder kronor under 2026, jämfört med de 94 miljarder kronor som ursprungligen budgeterats för nästa år.

Uppgifterna kommer från regeringskällor som Reuters talat med, och bekräftas även av den tyska ekonomitidningen Handelsblatt. De extra medlen väntas komma från både finans- och försvarsdepartementen, vilket innebär en ökning med över en tredjedel jämfört med den ursprungliga budgeten.

De tillkommande pengarna är avsedda för artilleri, drönare, pansarfordon samt för att ersätta två amerikansktillverkade Patriot-luftvärnssystem som tidigare levererats till Ukraina.

— Vi kommer att fortsätta vårt stöd så länge det är nödvändigt, säger en av regeringskällorna till Reuters.

Sedan den rysk-ukrainska konflikten trappades upp i februari 2022 har Tyskland tillhandahållit omkring 440 miljarder kronor i olika former av stöd till Ukraina, vilket gör landet till den klart största bidragsgivaren inom EU.

Stöd trots ekonomisk kris

Beslutet att utöka stödet kommer samtidigt som Tyskland brottas med omfattande ekonomiska problem. Förbundskansler och tidigare Blackrock-toppen Friedrich Merz konstaterade i augusti att den tyska ekonomin befinner sig i en strukturkris där stora delar av näringslivet inte längre är konkurrentkraftiga.

Landets ekonomi har krympt två år i rad, 2023 och 2024, delvis som en följd av förlusten av billig rysk energi efter EU:s sanktioner mot Moskva.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade förra veckan Merz för leveransen av ett ospecificerat antal Patriot-system och bekräftade att tidigare överenskommelser har fullföljts.

Rysk kritik mot Tyskland

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kritiserade i slutet av oktober den tyska regeringens politik hårt och menade att den påminner om Adolf Hitlers mål att dominera Europa och tillfoga Moskva ett strategiskt nederlag.

Med hänvisning till Merz planer på att göra Tyskland till den starkaste militära makten i Europa sade Lavrov att det inte bara handlar om militarisering, utan att det finns tydliga tecken på "re-nazifiering".

Moskva har vid upprepade tillfällen hävdat att västligt militärt stöd till Zelenskyjs regering inte kommer att hindra Ryssland från att nå sina mål i Ukraina-konflikten, utan endast förlänger striderna och ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato.

Köpenhamn blir centrum för ukrainsk vapenexport

Jan Sundstedt — Tue, 04 Nov 2025 13:27:44 +0000

Ukraina planerar att öppna två kontor för vapenexport i Köpenhamn och Berlin innan årets slut, trots förväntade ryska reaktioner. Syftet är att finansiera inhemsk produktion av efterfrågade vapensystem genom att sälja överskottsproduktion, bekräftar president Volodymyr Zelenskyj. Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen välkomnar beskedet, men den danska tv-kanalen TV 2:s försvarskorrespondent Anders Lomholt varnar för att beslutet inte är riskfritt för Danmark. — Ryssland kommer definitivt att se det som en provokation. Vi såg mycket skarpa reaktioner när det beslutades att tillåta en ukrainsk fabrik vid Vojens, där man ska tillverka raketbränsle, säger Lomholt. Danmark och Tyskland valdes ut på grund av deras samarbetsvilja både på statlig nivå och inom militärindustrin. Kontoren ska främja export av ukrainska vapen som inte är i hög efterfrågan i landet, medan intäkterna ska användas för att köpa avancerade amerikanska vapensystem. — Det handlar om vapen som vi har råd att sälja, så att vi får pengar till vår inhemska produktion av saker som vi saknar och som vi inte har tillräckligt med pengar till, säger Zelenskyj.

Intäkter finansierar USA-vapen

Från ryskt håll finns enligt försvarskorrespondenten stort missnöje med att Danmark inte bara stödjer Ukraina, utan också aktivt främjar ukrainsk vapenindustri med massivt vapenstöd. Bland de vapen som Ukraina fortsätter att utveckla och exportera finns Flamingo- och Ruta-robotarna. Pengarna från exporten ska användas till att köpa dyra amerikanska vapensystem som Patriot-missiler och kryssningsroboten Tomahawk, även om den sistnämnda fortfarande saknar godkännande från USA. Zelenskyj uppger också att Ukraina siktar på att producera 600-800 interceptor-drönare per dag i slutet av november. Dessa används för att fylla luckor som uppstått på grund av brist på luftförsvarssystem. — Det är verkligen ett riktigt gott budskap för Danmark och inte minst för vår försvarsindustri, att man nu prioriterar att samarbeta i ännu tätare grad med Danmark, hävdar Troels Lund Poulsen Dagens besked är den senaste utvecklingen i det allt djupare samarbetet mellan Danmark och Ukraina. I september meddelades att ett ukrainskt företag ska producera raketbränsle till det ukrainska försvaret i Sønderjylland.

Tidöpartierna backar efter kritikstorm – AR-15-vapen ska inlösas frivilligt

Isac Boman — Tue, 28 Oct 2025 12:05:11 +0000

Regeringen och Sverigedemokraterna reviderar nu delvis sin tidigare hårt kritiserade linje om AR-15, det halvautomatiska gevär som de planerat att tvångsinlösa. Efter omfattande kritik mot förslaget väljer partierna nu en mer frivillig lösning, där redan beviljade tillstånd fortsätter gälla och vapenägare erbjuds att lösa in sina AR-15 till full ersättning. Sedan den 1 augusti 2025 beviljas inga nya tillstånd för jakt med vapnet, men tvångsinlösen har alltså skrotats efter debatt om ingripandets omfattning och konsekvenser för laglydiga vapenägare. I debattartikeln i Svensk Jakt skriver justitieminister Gunnar Strömmer (M), landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), Liberalernas rättspolitiske talesperson Martin Melin (L) och Henrik Vinge (SD) att den frivilliga inlösenperioden ger ersättning motsvarande 100 procent av vapnets marknadsvärde vid inköpstillfället, inklusive vissa tillbehör, och att de inlösta vapnen ska skickas till krigets Ukraina. Beslutet om tvångsinlösen hade mött kritik från både vapenägare och experter, som menade att laglydiga jägare och sportskyttar skulle drabbas oproportionerligt hårt av det godtyckliga förbudet.

Få legala vapen hos gängkriminella

AR-15 blev hårt uppmärksammat i medier och politiska debatter efter masskjutningen i Örebro i februari, trots att gärningsmannen inte använde detta vapen.

”Till bilden hör också att AR-15 i andra länder nått en viss status i en subkultur runt masskjutningar – här vill vi agera preventivt,” skriver Tidöföreträdarna. Partierna framhåller att legala vapenägare länge har åtnjutit stort förtroende hos både allmänhet och myndigheter och att det är ett gemensamt ansvar att vapen inte hamnar i fel händer. Statistik från Polismyndigheten och Tullverket visar att av 593 beslagtagna hel- eller halvautomatiska vapen i kriminella miljöer under 2021 kunde endast nio spåras till tidigare lagliga ägare.

"Rimliga lättnader"

Utredningen som ligger bakom reformen föreslår flera lättnader för laglydiga vapenägare, bland annat utökad vapengarderob, flexiblare vapenförvaring, enklare införselregler, förenklade regler för byte av vapendelar och tydligare krav för vissa vapen, inklusive sportskyttarnas femårslicenser. ”Vi menar att det här, sammantaget, är en effektiv och balanserad väg framåt. Vi värnar säkerheten och agerar förebyggande, samtidigt som vi gör rimliga lättnader för jägare, sportskyttar och andra legala vapenägare,” påstår partierna. För att ytterligare minska de påstådda riskerna ska Polismyndighetens tillståndsprövning förstärkas och kommunikationen med vården förbättras för att identifiera personer som av psykisk sjukdom eller andra medicinska skäl inte bör få äga några vapen. ”Det här är åtgärder som kan öka Polismyndighetens förmåga att fånga upp personer som är medicinskt olämpliga att inneha vapen”, skriver man. Sammantaget innebär de nya riktlinjerna att AR-15 och liknande vapen inte längre tvångsinlöses, men tillgången ändå begränsas kraftigt genom förbud mot nya tillstånd, frivillig inlösen och förstärkt tillsyn, samtidigt som flera lättnader införs för laglydiga vapenägare.

Putin och Kim Jong-un på plats när Kina visar upp 100 nya vapensystem

Isac Boman — Thu, 04 Sep 2025 08:56:18 +0000

För första gången på 66 år samlades ledarna för Kina, Ryssland och Nordkorea i Peking. Den omfattande militärparaden markerade 80-årsjubileet av andra världskrigets slut med över 100 nya inhemskt producerade vapensystem – däribland kärnvapenmissiler, hypersoniska vapen och obemannade farkoster. Kina genomförde på onsdagen sin andra militärparad någonsin för att markera segerdagen – 80 år efter slutet av andra världskriget. Den massiva uppvisningen på Himmelska fridens torg i Peking blev en maktdemonstration där president Xi Jinping tog emot 26 världsledare, däribland Rysslands president Vladimir Putin och Nordkoreas ledare Kim Jong Un. Paraden, som bevittnades av 50 000 åskådare och 10 000 deltagande soldater från Folkets befrielsearmé, flottan och flygvapnet, blev första gången på 66 år som ledarna för Kina, Ryssland och Nordkorea samlades i Peking. Senast detta skedde var 1959, under det kalla krigets kanske mest spända period. Klädd i grå Mao-kostym talade Xi Jinping från Himmelska fridens port. Han fokuserade på Kinas seger över den "japanska aggressionen" i vad han kallade det "världsomfattande antifascistiska kriget", men valde att inte alls nämna USA vid namn trots landets avgörande roll i krigets slutskede. — Mänskligheten står återigen inför ett val mellan fred eller krig, dialog eller konfrontation, och ömsesidiga vinster eller nollsummespel, förklarade Xi och fortsatte: — Det kinesiska folket kommer att stå fast på historiens rätta sida och på sidan av mänskligt framsteg, hålla fast vid vägen för fredlig utveckling och gå hand i hand med resten av världen för att bygga en gemenskap med en delad framtid för mänskligheten. [caption id="attachment_212491" align="alignnone" width="640"] Foto: Kreml/CC BY 4.0[/caption]

Kärnvapenarsenal i fokus

Al Jazeeras korrespondent Katrina Yu betonade talets historiska betydelse från Peking: — Det är verkligen svårt att underskatta hur mycket detta är en del av den nationella psyket, kommunistpartiets psyke att Kina under de föregående 100 åren förtrycktes, invaderades och förödmjukades av utländska styrkor. Jag tror att Xi Jinping gör en poäng här att detta aldrig kommer att hända igen. https://www.youtube.com/watch?v=enyLIVOkDqI Över 100 typer av inhemskt producerade vapen rullades fram längs Chang'an-avenyn. Särskild uppmärksamhet fick de nya kärnvapenkapabla missilerna. För första gången visades också ubåtsbaserade JL-3 upp, vars förlängda räckvidd gör att hela det amerikanska fastlandet i teorin kan nås från Sydkinesiska havet utan att ubåtarna behöver avancera ut i Stilla havet. Den nya interkontinentala ballistiska missilen DF-61 gjorde också debut. Den uppskattas vara över 20 meter lång med räckvidd över 12 000 kilometer. Dessutom presenterades DF-5C som kan ha räckvidd över 20 000 kilometer, bära tio kärnstridsspetsar och nå hastigheter över Mach 10. Den hypersoniska missilen YJ-21, kallad "hangarfartygsdödare", presenterades också. Vapnet uppges kunna slå till mot hangarfartyg med Mach 10 – tio gånger ljudets hastighet – på 2 000 kilometers avstånd.

Trumps syrliga reaktion

USA:s president Donald Trump reagerade på paraden med ett spydigt inlägg på Truth Social: "Den stora frågan som ska besvaras är huruvida president Xi i Kina kommer att nämna den enorma mängd stöd och 'blod' som Amerikas förenta stater gav till Kina för att hjälpa det att säkra sin FRIHET från en mycket ovänlig utländsk inkräktare", skrev han och fortsatte: "Många amerikaner dog i Kinas strävan efter Seger och Ära... Må president Xi och Kinas underbara folk ha en stor och bestående dag av firande. Var vänlig och framför mina varmaste hälsningar till Vladimir Putin och Kim Jong Un, när ni konspirerar mot Amerikas förenta stater". [caption id="attachment_212488" align="alignnone" width="333"] Foto: faksimil/Trump/Truth Social[/caption] Kreml kommenterade senare Trumps utspel och förklarade kort att "ingen ens hade detta i sina tankar".

Ny krigsteknologi presenterades

Under paraden visade Kina upp sin satsning på modern krigsteknik. Obemannade ytfartyg (USV), undervattensdrönare och obemannade flygfarkoster presenterades tillsammans med det nya lasersystemet LY-1 för nedskjutning av drönare och missiler. Enligt Kina kan det nya luftförsvarssystemet HQ-29 försvara mot hypersoniska missiler – ett påstående som ännu inte kunnat verifieras. — För Xi är poängen att förstärka intrycket att Folkrepubliken Kina har klivit fram som en stormakt under hans ledarskap. En annan aspekt är mängden ledare vid paraden, vilket antyder att Kina inte kan isoleras och är orädd för press och mobbning, särskilt från USA, kommenterar Ian Chong, statsvetare vid National University of Singapore. https://www.youtube.com/watch?v=x15wYs4H3i4 Ovanför paraden genomförde flygvapnet överflygningar med helikoptrar som bar banderoller med budskap som "Rättvisan kommer att segra", "Freden kommer att segra" och "Folket kommer att vinna".

USA placerar ut missilsystem

Kina förklarade att samtliga drygt 100 vapentyper som visades upp var inhemskt producerade. Trots att den kinesiska ekonomin bromsat in har landets försvarsutgifter ökat med mer än 7 procent under fyra år i rad och uppgår nu till cirka 4,2 gånger Japans försvarsbudget. Den militära balansen i regionen har därmed förskjutits markant och Kina får ett allt större militärt inflytande. [caption id="attachment_212492" align="alignnone" width="640"] Obemannade vattenfarkoster visas upp. Foto: Xinhua[/caption] Parallellt med denna utveckling genomför USA och Japan omfattande militära övningar tillsammans. Den amerikanska armén kommer för första gången utplacera sitt medeldistansmissilsystem Typhon i Japan under övningen Resolute Dragon 25 som äger rum 11-25 september. Typhon kan avfyra både Tomahawk- och SM-6-missiler från land. I juli placerade USA två nya vapensystem på sin bas i Okinawa: luftvärnssystemet MADIS och robotsystemet NMESIS som kan bekämpa fartyg. Båda systemen ska också användas på Ishigaki-ön under den japansk-amerikanska övningen och de militära aktiviteterna i regionen förväntas intensifieras under kommande år.

Modi deltog inte

Militärparader på segerdagen är ett relativt nytt fenomen under Xi Jinpings era – den första hölls 2015 för att markera 70-årsjubileet, och årets parad var således bara den andra i sitt slag. Trots vänskapliga möten med Xi Jinping och Putin unde SCO-toppmötet valde Indiens premiärminister Narendra Modi att lämna Kina före militärparaden. Enligt bedömare handlade det dels om att inte såra Japan, men också om att signalera att New Delhi förvisso har strategiska alternativ till USA men samtidigt är fortsatt måna om att behålla sina västerländska partnerskap och samarbeten.