valresultat – Nya Dagbladet

Valet avgjort mot Tidöregeringen – Kristersson begär sitt entledigande

Emil Fjellstedt — Thu, 17 Sep 2026 13:51:14 +0000

Statsminister Ulf Kristersson (M) begärde under torsdagen att bli entledigad hos talmannen. Beskedet kom sedan de sista rösterna i riksdagsvalet räknats: enligt det preliminära resultatet vann den rödgröna oppositionen med 176 mandat mot Tidöpartiernas 173 – en marginal på 50 359 röster. "Nu är det talmannen som ska leda de kommande stegen på väg mot en ny regeringsbildning", skriver Kristersson i ett uttalande, enligt skattefinansierade statskanalen SVT som skriver om avgången. Kort därefter lämnade han sin begäran till talmannen. I brevet varnar den avgående statsministern samtidigt för att utgången kan låsa hela processen. "Valresultatet kan ha givit komplicerade förutsättningar för nästa regeringsbildning eftersom partiernas olika besked inför valdagen skulle kunna utgöra hinder mot alla tänkbara regeringsbildare och koalitioner", skriver han. Det som krävs, enligt Kristersson, är en konstruktiv öppenhet från riksdagens partier. "För att det arbetet ska kunna inledas omedelbart begär jag härmed att bli entledigad som statsminister".

Tre mandat skiljer blocken

Rösträkningen är klar i samtliga 6 626 valdistrikt, alltså 100 procent räknat, enligt de preliminära siffror som SVT redovisar med Valmyndigheten som datakälla och med uppdatering klockan 13.13 på torsdagen. Oppositionen utgörs av V, S, MP och C, Tidöpartierna av M, SD, KD och L. Någon ny statsminister är inte utsedd. Kristersson och övriga statsråd entledigas från sina tjänster men behåller sina befattningar till dess att en ny regering har tillträtt. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch skriver på sina sociala medier att det nu blir upp till talmannen att påbörja sonderingen kring ny regeringsbildare. "Jag vill tacka Ulf Kristersson för sitt ledarskap som statsminister som tillsammans med oss och resten av det blågula laget gett Sverige en ny riktning", skriver hon. Därmed inleds sonderingen i en riksdag där skillnaden mellan blocken är tre mandat. Vilka partier som är beredda att frångå sina egna besked från valrörelsen är ännu obesvarat – och det är just den frågan Kristersson själv pekar ut som hindret.

Oppositionen tar knapp ledning – tre mandat skiljer blocken

Markus Andersson — Mon, 14 Sep 2026 05:43:50 +0000

Valnatten gav inget besked. Mandaten vandrade fram och tillbaka mellan blocken timme för timme, och oppositionen har nu ett knappt övertag i den preliminära räkningen. Marginalen är så liten att frågan om vem som får regera fortfarande är öppen. Under måndagsmorgonen har 94 procent av rösterna räknats. Det preliminära läget är 176–173 till oppositionen, med Tidöpartierna på andra sidan bordet. Samma siffra gällde redan vid tvåtiden. Däremellan knappade Tidöpartierna in till 175–174 innan ett mandat flyttades tillbaka igen. Ledningen krympte alltså från tre mandat till ett och växte sedan till tre – och med den marginalen kan små förskjutningar avgöra vilket regeringsunderlag som blir störst. Socialdemokraterna är fortsatt största parti med 28,1 procent, men har i nuläget backat 2,3 procentenheter jämfört med 2022. Tyngre är tappet för Sverigedemokraterna, som med dessa siffror går ned 3,0 enheter till 17,6 procent. Liberalerna blir avgörande för Tidösidans 173 mandat. Med 5,4 procent klarar partiet riksdagsspärren och får 19 mandat – en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med 2022. På onsdagen den 16 september räknas bland annat sena förtidsröster och utlandsröster – röster som fortfarande kan flytta enskilda mandat mellan blocken.

USA:s kongress anklagar EU för valpåverkan i Rumänien

Redaktionen — Thu, 05 Feb 2026 15:14:37 +0000

Justitieutskottet i USA:s representanthus menar att EU-kommissionen manipulerat det rumänska presidentvalet 2024 genom att sprida till synes osanna uppgifter om rysk inblandning. Bryssel kallar anklagelserna för "absurda". I en färsk rapport beskriver det amerikanska justitieutskottet hur Bryssel bidrog till att resultatet från Rumäniens presidentval 2024 ströks, rapporterar Romania Journal. Utskottet menar att EU-kommissionen ägnade sig åt politisk censur och påverkade demokratiska val på ett otillbörligt sätt. Rumäniens författningsdomstol beslutade att ogiltigförklara valresultatet från första omgången. Beslutet grundade sig på information från underrättelsetjänsten som hävdade att Moskva stödde den EU-kritiske kandidaten Călin Georgescu genom kampanjer på Tiktok.

And new, nonpublic documents cast doubt on the allegations of Russian interference that led a Romanian court to undo the country’s 2024 presidential election results.
TikTok told the European Commission that it found “no evidence” of a coordinated a Russian campaign to boost… pic.twitter.com/wB8styfmSV — House Judiciary GOP 🇺🇸🇺🇸🇺🇸 (@JudiciaryGOP) February 3, 2026

Plattformen kunde inte bekräfta påståendena

Enligt kongressrapporten visar interna handlingar från Tiktok, som företaget överlämnat till EU-kommissionen, något helt annat. Plattformen kunde inte hitta något som stödde uppgifterna om rysk kampanjverksamhet för Georgescu. Ändå var det just dessa obestyrkta påståenden som ledde till att domstolen ogiltigförklarade valet. "Vid slutet av december 2024 visade medieuppgifter, med stöd i Rumäniens skattemyndighet, att den påstådda ryska kampanjen i själva verket finansierats av ett annat rumänskt politiskt parti. Men valresultatet återställdes aldrig, och i maj 2025 vann den av etablissemanget föredragna kandidaten presidentvalet efter omvalet", står det i rapporten.

Systematisk inblandning i åtta val

Representanthusets utskott hävdar att mönstret är större än bara Rumänien. Totalt ska EU ha blandat sig i åtta olika europeiska val: utöver Rumänien nämns Slovakien, Nederländerna vid två tillfällen, Frankrike, Moldavien samt Irland vid två tillfällen under perioden 2023-2025.

🚨🇺🇸🇪🇺 BREAKING:
U.S. House Judiciary Committee confirm that the EU interfered in 8 European elections. 🇸🇰 Slovakia (2023) 🇳🇱 The Netherlands (2023&2025) 🇫🇷 France (2024) 🇷🇴 Romania (2024) 🇲🇩 Moldova (2024 🇮🇪 Ireland (2024&2025) This people talk about democracy 24/7...… https://t.co/01vjplimbT pic.twitter.com/lty6ITx1rs — Mario Nawfal (@MarioNawfal) February 4, 2026

Utskottet riktar även kritik mot EU:s nya DSA-lagstiftning, som enligt dem syftar till att kontrollera internet globalt.

Rumäniens president försvarar beslutet

Rumäniens president Nicușor Dan svarade på onsdagen skarpt på anklagelserna från kongressen och försvarade beslutet att annullera valet. — Rumänien är en stark demokrati, betonade han och avfärdade kongressrapporten som enbart beskrivande och menade att den inte kan ersätta en juridisk bedömning.

EU tillbakavisar allt

Thomas Regnier, en representant från EU-kommissionen, kallar påståendena från kongressen "absurda" och menar att de "saknar all grund" och poängterar att yttrandefrihet är en hörnsten i Europa. Samtidigt vänder företrädaren kritiken mot sociala medieplattformar och menar att det är deras algoritmer som manipulerar väljare.

🚨The EU Censorship Files, Part II
For more than a year, the Committee has been warning that European censorship laws threaten U.S. free speech online. Now, we have proof: Big Tech is censoring Americans’ speech in the U.S., including true information, to comply with Europe’s… pic.twitter.com/Fg0gxzoTxD — House Judiciary GOP 🇺🇸🇺🇸🇺🇸 (@JudiciaryGOP) February 3, 2026

Det är inte första gången amerikanska företrädare kritiserar EU:s agerande i samband med det rumänska valet. Redan i februari förra året tog vicepresident JD Vance upp frågan vid säkerhetskonferensen i München, där han varnade för att demokratin urholkas i EU och Storbritannien.

Överbelastningsattacker mot Valmyndigheten

Redaktionen — Mon, 12 Sep 2022 10:08:24 +0000

Valmyndighetens sajt drabbades av stora störningar och problem både inför och under valdagen – någonting som enligt myndigheten beror på att man utsatts för ”antagonistiska belastningsattacker”. – Det är mycket allvarligt, säger Anna Nyqvist, kanslichef på valmyndigheten och berättar att deras sajt utsatts för en överbelastningsattack under lördagen – samt ytterligare två på valdagen. Enligt Nyqvist är det oklart vilken påverkan attackerna haft och i vilken utsträckning besökarna drabbats. Hon berättar vidare att den sista attacken fortfarande pågick under valnatten när rösterna räknades. – Hanteringen pågår, vi kan inte säga mer just nu. Valmyndigheten påstår också att själva rösträkningen inte kan påverkas av digitala angrepp av olika slag eftersom denna alltid sker manuellt. Det kan noteras att det inte är första gången som Valmyndighetens sajt drabbas av allvarliga tekniska problem – 2018 kraschade sajten mitt under valkvällen och låg nere i flera timmar, vilket gjorde det omöjligt för allmänheten att följa valets utveckling. Detta ledde till mycket spekulationer om oegentligheter och valfusk. Länsstyrelserna har också haft problem – fast med sin telefoniväxel, något som ledde till att inrapporteringen av röster under en period gick betydligt långsammare än beräknat. – Vi har också haft en fördröjning i resultatöverföringen till media, men den preliminära rösträkningen har hela tiden gått att följa på val.se, berättar Anna Nykvist.

Extremt jämnt mellan blocken inför valet

Isac Boman — Fri, 09 Sep 2022 12:09:40 +0000

Enligt den sista väljarbarometern från SVT/Novus är det i princip helt jämt mellan blocken två dagar innan valet. Magdalena Anderssons S-ledda regering får 49,7 procent av rösterna jämfört med 49,4 procent för Ulf Kristerssons regeringsunderlag. – Det är fortsatt rysarjämnt, det är omöjligt att säga hur det kommer att sluta, säger SVT:s inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein. Noterbart är även att Sverigedemokraterna enligt mätningen går om Moderaterna och blir näst största parti med 21,2 procent. [caption id="attachment_131462" align="alignnone" width="640"] Det är nästan helt jämt mellan blocken. Foto: faksimil/SVT[/caption] – Nu är detta en mätning och inte ett valresultat men skulle SD blir större än M och Magdalena Anderssons (S) sida få majoritet så skulle det förstås vara ett katastrofresultat för det parti som varit näst störst i decennier, kommenterar Marmorstein och pekar vidare på att SD såg ut att gå om M redan vid valet 2018 – men när rösterna väl var räknade blev Moderaterna till slut ändå cirka två procentenheter större. Socialdemokraterna har enligt undersökningen hämtat upp sig något och landar på 30,3 procent – medan Moderaterna får 17,1 procent av rösterna. Både Liberalerna och Miljöpartiet tros klara sig kvar i riksdagen med 5,2 respektive 4,5 procent. Man är dock noga med att påpeka att skillnaderna mellan de två blocken är så små ”att det inte säkert går att säga vem som leder”. [caption id="attachment_131463" align="alignnone" width="640"] Enligt undersökningen får blocken 175 respektive 174 mandat. Foto: faksimil/SVT[/caption] – De partier som stödjer Magdalena Andersson som statsminister skulle enligt den här mätningen få 175 mandat mot 174 för Kristerssons sida. I det närmaste dött lopp alltså, vilket gör de här sista dagarna väldigt viktiga, säger Marmorstein. Väljarbarometern bygger på intervjuer med 3903 personer som genomförts mellan den 6 och 8 september.

Enbart mediejättar får direkttillgång till valresultatet

Redaktionen — Wed, 07 Sep 2022 12:36:44 +0000

Valmyndigheten har beslutat att inleda ett ”särskilt samarbete” med de stora systemlojala medierna – vilket innebär att enbart dessa får möjlighet att ta del av valresultatet i realtid under söndagen. ”Leveransen kräver både administration och manuell hantering från Valmyndigheten, varför vi endast har möjlighet att erbjuda denna lösning och service till ett begränsat antal medier”, skriver myndigheten på sin hemsida. Vid tidigare val har Valmyndigheten haft en särskild tjänst med separata servrar där man kunnat ladda ner valdata och följa rösträkningen även om den officiella hemsidan ligger nere – i år erbjuds dock denna möjlighet enbart till en handfull mediejättar. Enligt Samnytt har Valmyndigheten inlett ”ett särskilt samarbete” med Sveriges television, TV4, Aftonbladet, Bonnier News och TT Nyhetsbyrån och det är enbart dessa som får ta del av valresultatet direkt – med motiveringen att de når ”en stor andel av befolkningen i Sverige och har nationellt fokus”. ”Valmyndigheten har därför avgränsat erbjudandet till media som utgör public service, aktörer med marksändningstillstånd, de största rikstäckande tidningarna samt Sveriges största nyhetsbyrå”, skriver myndigheten vidare. 2018 kraschade Valmyndighetens hemsida när hundratusentals svenskar försökte följa rösträkningen – något myndigheten själva hävdar berodde på ett angrepp. ”Valmyndigheten har vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa att den typ av angrepp som skedde under valkvällen 2018 inte ska kunna inträffa igen. Samtidigt bedömer Valmyndigheten att den tekniska utvecklingen är sådan att det är omöjligt att garantera att Valmyndighetens webbplats inte kommer att kunna påverkas av ett omfattande angrepp även i framtiden”, skriver Valmyndighetens pressekreterare Lars Aden Lisinski till Samnytt.