välfärden – Nya Dagbladet

”Sverige söker trygghet genom att saka välfärden för våldssvar”

Osignerad — Sat, 16 May 2026 17:13:36 +0000

Sverige har inte fler brott än övriga Europa och hade förr samma nivå på antalet fångar per 100 000 invånare, 60-80, men kommer snart ikapp världstoppen med 200 mot 500, 400 respektive 300 i USA, Ryssland och Turkiet, enligt GP 11.5. Då blir notan: 70 miljarder kronor per år för 34 000 platser på anstalter och häkten enligt Kriminalvården. I år är kostnaden 24,2 miljarder kronor mot 14,6 2023 och fångarna har ökat till 9 000 från 5 000. Det tar 1,6 procent av statsbudgeten på 1 502 miljarder kronor och fyra promille av BNP, som uppskattas till 6 437 miljarder kronor. Ändå finns det ingen forskning som visar att mer straff skulle minska kriminaliteten. Som jämförelse investerar Sverige lägst i Europa i järnvägsutbyggnad, sju promille av statsbudgeten och 11 miljarder kronor. På samma sätt tror vi att militära våldssvar ger oss fred. Efter Rysslands anfall 2022 övergav vi en mer än tvåhundraårig neutralitet, som gjort oss till förhandlingspartners för världsfred, och upplät 17 baser till USA, som gör oss till ett bombmål, och lierar oss med dem, som sedan andra världskriget startat många krig och deltagit i 150 statskupper, bland dem i Ukraina 2014 med Maidan-revolten, där högernationalister fick hjälp att störta en alltför ryssvänlig nyvald president. Victoria Nuland dikterade posterna i nya regeringen. Fredsöverenskommelser 2014 och 2022 blockerades av Väst. Förr tog försvaret 1,1 procent av vår BNP. Nu lägger vi 2,8 procent, som skall bli 3,5 2030 och nå 5 procent senare. Det är 75 miljarder kronor, fem procent av dagens statsbudget. Alla partier är för upprustningarna. Så också Miljöpartiet, som har fredsrörelsen som en av rötterna. Med skrämselpropaganda om Ryssland har man fått acceptans, men Europa har dubbla krigsmakten mot Ryssland och med amerikanska baser i Europa det tredubbla. Ryssland är en militär dvärg, men man har kärnvapen. Enligt SIPRI (Stockholms internationella fredsforskningsinstitut) lade europeiska NATO-medlemmar förra året ned 5 561 miljarder kronor på försvar och Ryssland 1 764 miljarder kronor, bara tredjedelen. Handel med Ryssland har blockerats och information därifrån censurerats. Utan billig rysk olja har Europa drabbats av depression och arbetslöshet. Nu vill de europeiska ledarna driva Ukraina-kriget på egen bekostnad istället för att förhandla, när Trump inte vill betala, och fortsätta med död och korruption i Ukraina. 20 000 fångar för 70 miljarder kronor och fem procent till försvaret (320 miljarder, om det varit dag) gör oss inte tryggare. Pengarna behövs bättre för energi- och klimatomställning. Vi kan inte offra välfärden för att svara med våld och få mer våld. Hans Sternlycke

Var femte vara dyrare trots stabila matpriser i januari

Jan Sundstedt — Wed, 04 Feb 2026 09:00:51 +0000

Matpriserna steg minimalt i januari enligt Matpriskollen – men bakom genomsnittet döljer sig dramatiska prisökningar på enskilda vardagsvaror från stora livsmedelsproducenter. Matprisstatistiken för januari visar en splittrad bild för svenska konsumenter. Den samlade prisökningen stannade vid 0,1 procent, men flera välkända märkesvaror har drabbats av kraftiga prishöjningar. — Det handlar om prishöjningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Det är oroande att så många artiklar blivit så mycket dyrare, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen i ett pressmeddelande. Bland de kraftigaste ökningarna märks kokosfett som stigit med 40 procent på Hemköp och BOB:s aprikosmarmelad som ökat med 35 procent på Willys. Felix klassiska köttbullar har blivit 13 procent dyrare på Coop, medan Ekströms blåbärssoppa kostar 21 procent mer på ICA Kvantum.

Kött och kaffe fortsatt dyrt

Framför allt är det nötkött och kaffe som fortsätter att driva upp matpriserna. Köttfärs steg med ytterligare 2,3 procent i januari på grund av brist på slaktdjur, en kris som väntas bestå. Kaffe blev 2 procent dyrare under månaden. För kaffepriserna finns dock hopp om viss lättnad, då priserna på råkaffe har fallit tillbaka, något som förväntas få genomslag i butiksledet under våren. [caption id="attachment_203707" align="alignnone" width="640"] Foto: Suzi Media Production/iStock[/caption]

Stor prisvariation mellan kedjorna

Trots den låga totala ökningen ändrades priserna på 19 procent av alla artiklar uppåt under januari, medan 27 procent prissänktes och 54 procent förblev oförändrade. Lågpriskedjan Willys hade de största höjningarna, medan andra kedjor pressade priserna för att locka kunder i den hårda konkurrensen. — Vi möter nu januari- och februarisiffrorna för 2025 som var hela 2 procents ökning på två månader, vilket drev de årliga matkostnaderna uppåt med cirka 7 miljarder. Nu är det skönt att den ökningstakten avstannat och det är bra inför kommande momssänkning, säger Ulf Mazur. Jämfört med januari 2025 har matpriserna stigit med totalt 1,6 procent under det senaste året.

”Sluta fjäska uppåt – börja bygga nerifrån”

Osignerad — Sat, 10 Jan 2026 07:44:01 +0000

Det sägs nu ”bubbla av missnöje” inom Socialdemokraterna. Inte öppet, inte högljutt, utan försiktigt, viskande, bakom stängda dörrar. Partiledningen uppfattas som för högerinriktad, men eftersom opinionssiffrorna ser starka ut vågar få säga det rakt ut. Ingen vill störa segertåget. Ingen vill vara den som ”sabbade valet”. Det där är inte politisk strategi. Det är politisk feghet. För det är just den här rädslan som håller på att göra Socialdemokraterna irrelevanta för dem som en gång bar partiet framåt: arbetare, låginkomsttagare, offentliganställda, människor som levt ett helt yrkesliv i industrin, vården, skolan, handeln, och som nu förväntas vara tacksamma för smulor när arbetslivet är slut. Att opinionssiffrorna just nu är hyggliga är inget bevis på att kursen är rätt. Det är ett bevis på att alternativet uppfattas som ännu sämre. Det är inte samma sak som förtroende. Det är inte samma sak som hopp. Socialdemokratin har under lång tid försökt vinna val genom att signalera ”ansvar”, ”ordning” och ”mitten”. I praktiken har det ofta betytt att man anpassat sig till en medelklass vars politiska naivitet är monumental. En medelklass som gärna talar om välfärd – men som ryggar tillbaka så fort det innebär högre skatt, starkare facklig makt eller konflikt med privata intressen. En medelklass som tror att marknadslösningar går att tämja med värdegrundsdokument, samtidigt som skolor, vård och omsorg plockas isär bit för bit. Det är denna naivitet som monterar ner den svenska välfärden. Och det är detta fjäsk uppåt som Socialdemokraterna måste ge fan i. Arbetarvänlig politik är inte ett nostalgiskt minne från folkhemmets barndom. Det är ett akut behov här och nu. Det handlar om att våga ta strid för trygga anställningar i stället för gigifiering. Om att återupprätta a-kassan och sjukförsäkringen så att de faktiskt går att leva på. Om att sätta stopp för vinster i välfärden – inte genom tekniska justeringar, utan genom politisk vilja. Om att stärka facken, inte be dem hålla låg profil för att inte störa ”samhällsfriden”. Och det handlar, helt avgörande, om pensionerna. Den allmänna pensionen ska vara anständig. Punkt. Ett helt arbetsliv ska leda till en pension som går att leva på, inte ett liv i oro, fattigdom och beroende av bostadstillägg och tillfälliga stödsystem. Det är ett systemfel när människor som arbetat i 40–45 år ändå tvingas räkna kronor i matbutiken. Det är ett politiskt svek när pensionärer ställs mot varandra, ”jobbat eller inte”, i stället för att systemet garanterar trygghet för alla. Pensionssystemet är inte en naturlag. Det är ett politiskt konstruerat system och kan förändras politiskt. Avgifterna kan höjas, bromsen kan skrotas, skatteorättvisor mellan arbete och pension kan avskaffas fullt ut. Allt annat är undanflykter. Och ja, det kräver att någon betalar. Men det är exakt vad solidaritet betyder. Det handlar också om att våga säga att alla intressen inte är lika mycket värda. Att arbete ska löna sig mer än ägande. Att välfärd och pensioner ska gå före skattesänkningar. Att samhällsbygge kräver omfördelning, inte bara tillväxtretorik. Det verkligt farliga för Socialdemokraterna är inte att kritiken mot ledningen bubblar. Det farliga är att den inte får koka. Att den hålls tillbaka av taktiska hänsyn och personfixering. För om partiet ännu en gång vinner val på ett program som inte levererar materiell förbättring för vanligt folk, i arbetslivet och efter arbetslivet, då kommer besvikelsen att bli desto större. Om Magdalena Andersson sitter kvar eller tvingas bort efter ett eventuellt valnederlag är i sammanhanget sekundärt. Frågan är större än så. Det handlar om huruvida Socialdemokraterna vill vara ett arbetarparti i praktiken, eller ett förvaltningsparti som hoppas att ingen ska märka skillnaden. Nu är det dags att sluta vara rädd för sin egen skugga. Sluta viska. Sluta triangulera. Sluta fjäska för en medelklass som ändå aldrig kommer att bli nöjd. Börja i stället tala klarspråk. Ta konflikt. För en politik som faktiskt förändrar människors liv, från första anställningsdag till sista pensionsutbetalning. Det är inte bara möjligt. Det är nödvändigt. Kari Parman Oberoende debattör

Tysklands pensionschock: folket måste arbeta till minst 73 års ålder

Jan Sundstedt — Thu, 09 Oct 2025 13:08:52 +0000

Samtidigt som Berlin skickar hundratals miljarder till Ukraina och blundar för migrationskostnaderna i Tyskland, höjs röster för att tyskarna ska arbeta längre för att rädda välfärden. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz (CDU) förbereder landets invånare på ett längre arbetsliv. Enligt ett nytt förslag kan pensionsåldern i Tyskland gradvis komma att höjas till 73 år som en del av regeringens försök att rädda ett allt mer ansträngt välfärdssystem. Kritiker varnar för att idéerna om pensionsålder 73 saknar både realism och rättvisa. Friedrich Merz har uppgett att tyskarna måste vänja sig vid tanken på mindre fritid och längre yrkesliv för att finansiera pensioner, vård och äldreomsorg. Samtidigt visar ekonomiska analyser att landets tidigare styrka som EU:s ekonomiska motor har förbytts till stagnation. Underskottet i de offentliga försäkringssystemen växer snabbt och flera delstater rapporterar brist på både personal och finansiering inom vården. Regeringens expertråd varnar nu för att den demografiska utvecklingen kräver krafttag – fler arbetande, högre avgifter och senare pension.

Germany has proposed raising the retirement age to 73 to prevent the collapse of the pension system, per Reuters
— unusual_whales (@unusual_whales) October 6, 2025

Pengar till Ukraina prioriteras

Men medan tyskarna uppmanas att arbeta till långt efter 70 års ålder, fortsätter Berlin att skicka miljardbelopp till Ukraina. Enligt tyska medier uppgår det militära och humanitära stödet till motsvarande flera hundra miljarder kronor sedan 2022.

Kritiker menar att den nuvarande regeringen samtidigt underlåter att se till hemlandets egna finansproblem. Den växande statsskulden, stigande energipriser och svag industriproduktion har satt välfärden under hård press – men biståndet till Kiev förblir orubbat.

Många tyskar frågar sig därför hur landet kan ha råd att finansiera kriget utomlands men inte sina egna pensioner.

[caption id="attachment_201625" align="alignnone" width="640"] Hundratals miljarder kronor av tyska skattepengar går varje år till Ukraina. Montage. Foto: U.S. Marine Corps/Sgt. Samuel Fletcher, President Of Ukraine[/caption]

Invandringens påverkan

Den officiella förklaringen till krisen är en åldrande befolkning. Men flera ekonomer hävdar att problemet snarare ligger i den omfattande invandringen under de senaste två decennierna.

Enligt beräkningar från pensionsforskaren Bernd Raffelhüschen bidrar många nyanlända mindre till socialsystemet än vad de får tillbaka, särskilt under de första åren i landet.

I en intervju med Bild från oktober 2024 har han sagt att invandringen inte kommer att rädda varken ekonomin eller välfärden – snarare tvärtom.

Även andra experter menar att integrationsproblemen och den låga sysselsättningen bland vissa invandrargrupper blivit ett långsiktigt strukturellt bekymmer för tysk ekonomi. Trots detta får frågan begränsat utrymme i den politiska debatten.

[caption id="attachment_157880" align="alignnone" width="640"] Montage. Foto: Amisom, Pexels[/caption]

Förbundskanslerns dilemma

Förbundskanslern står därmed inför ett dubbelt dilemma. Å ena sidan kräver finansdepartementet reformer för att undvika kollaps i välfärdssystemet. Å andra sidan riskerar nya nedskärningar och höjd pensionsålder att öka missnöjet bland väljare som redan upplever att bördorna fördelas orättvist.

Oppositionen, särskilt Alternativ för Tyskland (AfD), har snabbt utnyttjat situationen och beskriver förslaget som ett svek mot landets arbetare. Samtidigt försöker Merz hålla en hård linje mot kritik och framställa reformen som en nödvändighet.

Men allt fler tyskar ställer nu frågan: varför ska medborgarna arbeta längre, samtidigt som miljarderna fortsätter flöda till både Ukraina och ett kostsamt migrationssystem som få längre tror kommer att bära sig?

London: Tusentals människor i protest mot välfärdssänkningar

Jan Sundstedt — Sun, 08 Jun 2025 14:24:06 +0000

Tusentals människor demonstrerade i London lördagen den 7 juni mot Labourregeringens beslut att skära i välfärden och samtidigt höja försvarsutgifterna. Protesten utmanar den brittiska regeringens ekonomiska prioriteringar. Demonstrationen organiserades av People's Assembly och Stop the War Coalition, under parollen "Welfare Not Warfare", och sträckte sig från Portland Place till Whitehall, rapporterar The Independent. Protesterna riktar kritik mot premiärminister Keir Starmers beslut att höja försvarsutgifterna till 2,5 procent av BNP till 2027–2028, med en ambition om 3 procent i nästa mandatperiod, enligt den nya Strategic Defence Review. Samtidigt har regeringen föreslagit att ta bort vinterbränslebidraget, behålla tvåbarnsgränsen för bidrag och skära i stöd till personer med funktionsnedsättning. Beslut som arrangörerna beskriver som politiska men inte nödvändiga ekonomiska val.

@GMSTWC at the front of yesterday's @pplsassembly huge, lively anti-austerity demo in London yesterday ✊ This is only the start - get involved with @GMSTWC and @@PplsAssemblyMcr to make this #WelfareNotWarfare movement massive. Next demo: Liverpool for Labour Party conference pic.twitter.com/WBKjFD68Ov
— GM Stop the War Coalition (@GMSTWC) June 8, 2025

Sjukvård, bostäder och utbildning

Martin Cavanagh, ordförande för Public and Commercial Services Union, uppmanade i sitt tal att resurserna istället måste riktas till sjukvård, bostäder och utbildning. Demonstrationen kantades av fackliga flaggor och plakat med slagord som "Tax the Rich", "No to Austerity 2.0" och "Nurses not nukes". Angela Grant från DWP-gruppen betonade att många lider av hunger och bristande vård, samtidigt som regeringen ökar militära satsningar. Stöd för demonstrationen kom enligt uppgifter från stora delar av Storbritannien, med bussar som förde aktivister till London.

Labourregeringen: Ökat säkerhetshot

Regeringen motiverar sina prioriteringar med ett ökat säkerhetshot från Ryssland, och hänvisar bland annat till det planerade militärstödet till Ukraina som innefattar bland annat stora mängder av drönare. Kritiker, inklusive flera fackförbund, menar att välfärden offras för militära ambitioner. Protesten följde tidigare demonstrationer sedan Keir Starmer tillträtt som premiärminister, och missnöjet har vuxit efter budgetförslag och justeringar som demonstranterna menar försämrar välfärden för vanligt folk. Demonstranterna avslutade med ett tydligt krav: regeringen måste ompröva sina prioriteringar och ge mer stöd till sociala behov. Medan Labour framhåller nationell försvarsberedskap som prioritet, växer oron för välfärdens framtid – vilket protesterna tydligt kan sägas signalera.

Organiserad brottslighet tömmer välfärdskassan

Jan Sundstedt — Fri, 23 Aug 2024 06:36:50 +0000

Varje år läcker flera miljarder kronor från den svenska välfärden till organiserade brottslighet och skapar oro kring huruvida skattepengarna också finansierar gängvåld. Kriminologen Alberto Chrysoulakis och Carina Gunnarson, docent i statskunskap, varnar för att den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt hot mot våra välfärdssystem. Alberto Chrysoulakis, doktor i kriminologi samt universitetsadjunkt vid Malmö universitet, konstaterar att svenska institutioner är sårbara för infiltration och korruption, inte sällan med kopplingar till de kriminella gängen. – Även om inte allt behöver vara kopplat till kriminella nätverk, kan man förvänta sig att en viss del är det, uppger Chrysoulakis i en intervju med forskning.se. Ekonomistyrningsverket uppskattade förlusterna från felaktiga utbetalningar 2021 till mellan 13 och 16 miljarder kronor. Carina Gunnarson, docent i statskunskap vid Totalförsvarets forskningsinstitut, påpekar att välfärdsbrott kan inkludera manipulation av tidsscheman, felaktiga bidrag och olika former av korruption. – Välfärdssektorn är ett område där vi vet att det försvinner mycket pengar, konstaterar Gunnarson. Gunnarson understryker att förändringar i välfärdssystemen och införandet av lagen om valfrihetssystem (LOV) har ökat sårbarheten, då det skapat utrymme för både seriösa och oseriösa aktörer. Hon menar att sådana reformer ofta kan leda till korruption. – Reformer är generellt en riskfaktor för korruption, och här har vi genomfört en sådan utan att utveckla kontrollsystemen tillräckligt mycket, betonar hon. [caption id="attachment_127747" align="alignnone" width="640"] Välfärdsbrott ett eskalerande samhällsproblem. Foto: Riksbanken/houstondwiPhotos/CC BY-SA 2.0[/caption]

Projekt Omega

I det pågående Forte-finansierade forskningsprojektet Projekt Omega, undersöker Chrysoulakis samband mellan välfärdsbrott och annan brottslighet. Genom att analysera data från krypterade chattar och domar hoppas han få en djupare förståelse för hur kriminella nätverk fungerar och hur välfärdsbrott kan bidra till dessas inkomst. – På så sätt kan man få en unik inblick i informationsflödet inom kriminella nätverk, säger Chrysoulakis. Både Chrysoulakis och Gunnarson varnar för att välfärdsbrottslighet kan underminera tilliten till staten och demokratin om inte åtgärder vidtas. Gunnarson betonar vikten av samarbete mellan myndigheter och att vara proaktiv innan problemen eskalerar. – Vi behöver ha resurser och rätt arbetsmetoder, och samarbete mellan olika myndigheter. Lärdomen är att agera i tid, innan det har gått för långt.

Svensk hemtjänst räddas av epa-åkande ungdomar

Jan Sundstedt — Tue, 18 Jul 2023 07:29:44 +0000

En hemtjänst i kris behöver ta till alltmer uppfinningsrika knep ur verktygslådan för att bukt med personalbristen. På senare tid har man i ett flertal kommuner vänt sig till bilburna ungdomar. Hemtjänsten i ett antal svenska kommuner tampas med den sedvanliga bemannings- och personalbristen under sommaren. När politiker inte tycks vilja lyssna får man istället söka hjälp av svenska ungdomar. På flera håll har nämligen räddningen under sommaren kommit i form av tonåringar med A-traktor. Tonåringar som bland annat hjälper till att köra ut mat till äldre. 15-årige Edvin Hallin är en de entusiastiska ungdomarna. – Det har varit väldigt kul, jag tycker om äldre. Jag tycker om att lyssna på dem och prata med dem, kommenterar unge herr Hallin sitt uppdrag till Sveriges Radio. Edvin kör ut mat i den lappländska kommunen Vilhelmina, där hemtjänstchef Birgitta Ohlsson säger att det dryga dussin "epa-ungdomar" som anställts över sommaren varit helt avgörande för att få ihop pusslet. – Vi satt ju verkligen på pottkanten. Vi såg inte att vi skulle kunna täcka personalbehovet i sommar och vi var tvungna att prova allt, säger Birgitta Ohlsson uppskattande. Idén att ta hjälp av epa-ungdomar testades första gången i Malung-Sälen i Dalarna, år 2018. Sedan dess har flera kommuner tagit efter och ännu fler ligger i startgroparna.

Alingsås inför grundläggande språkkrav i svenska för personal

Sofie — Wed, 21 Jun 2023 09:03:43 +0000

Alingsås kommun inför grundläggande språkkrav i svenska för personal som arbetar med brukare eller barn och elever inom den kommunala omsorgen. Det nya språkkravet innebär i praktiken att det vid nyanställning införs krav att uppnå språknivå "B1", vilket betecknar en "mellannivå av språkfärdighet där man kan förstå och uttrycka sig på ett begripligt sätt inom vardagliga ämnen". Beslutet kommer efter en utredning som visar fördelarna med att införa krav på språk, skriver kommunen. – Det är viktigt att vår välfärdspersonal både kan göra sig förstådda och förstå människorna de har omsorg om, säger Daniel Filipsson (M), kommunstyrelsens ordförande. Vidare menar man att det också kan hjälpa till att minska risken för missförstånd och felaktig hantering, vilket i sig kan öka nöjdheten hos brukare. Samtidigt underlättar det kommunikationen mellan arbetare. Personal som idag inte uppfyller språkkravet kommer att erbjudas olika typer av utbildningsinsatser på betald arbetstid. Personal som berörs arbetar inom Vård och omsorg, Barn och ungdom, samt Socialförvaltningen.

Hammarö storsatsade på migranter – drar nu in mjölk för skolbarn

Osignerad — Mon, 01 Jun 2020 13:36:00 +0000

Den värmländska kommunen Hammarös ökade utgifter, däribland en kostsam satsning på migranter, gör nu att man dras med ekonomiska underskott så till den grad att man bland annat tar man bort mjölk till skolbarn för att uppnå de nya sparkraven. Hammarö har under flera år satsat pengar på migranter. 2014 invigdes bland annat två fastigheter för så kallade ”ensamkommande flyktingbarn”, något som den firade dåvarande socialnämndens ordförande Margareta Ivarsson (C) detta genom att klippa ett band tillsammans med en 17-årig ungdom som var en av dem som kommunen då tog emot. Under migrationskrisen 2015 skrev sedermera Hammarö ett avtal med Migrationsverket att ta emot hela 85 migranter varje år under de kommande tre åren – ett betydande antal mycket för den lilla kommunen med omkring 16 000 invånare. Kommunen hade vid tillfället bara plats för 24 migranter, men lyckades ändå luska fram alla platser man behövde och de lokala politikerna klargör att man tagit emot ”fler ensamkommande barn än vad kommunen avtalat om”. För att hantera den stora invandringen anställdes bland annat en enhetschef och en integrationssamordnare. Till en lokaltidning kommenterade den dåvarande kommunstyrelsens ordförande Siw Gidlöf (S) bland annat beslutet med att det ”är roligt när vi blir fler” och att det ”blir en bra resurs”. I början av 2016 hade Hammarö kommun tagit emot 100 ”ensamkommande barn” och hade 80 migranter i så kallade ankomstboenden. Under året tvingades man dock förhandla ned antalet ankommande migranter för att man inte kunde ge bostäder till alla. I samband med bostadsbristen sade Gidlöf ”att ge de nyanlända förtur kan också vara ett alternativ”, i en intervju med SVT. Satsningen har dock visat sig vara kostsam. Enligt årsredovisningen 2018 översteg kostnaderna intäkterna för ”ensamkommande flyktingbarn”, och förra sommaren tvingades Hammarö avisera en rejäl skattehöjning i samband med ett sparkrav på 58 miljoner kronor. Enligt kommunstyrelsens ordförande Bosse Henriksson (M) var höjningen nödvändig för att bibehålla kvaliteten inom skola, vård och omsorg. Skattesänkningen klubbades dock aldrig igenom och istället tvingades Hammarö till nedskärningar. Vid sidan av att man bland annat drar in mjölken för skolbarnen kommer även antalet maträtter att välja på att dras ned till endast en. Dock kommer ett vegetariskt alternativ att finnas kvar. Lennart Lämgren (C), ordförande i servicenämnden, försvarar beslutet med att man ändå erbjuder bra och näringsriktig mat som följer kostcirkeln. Hammarö styrs sedan valet 2018 av Moderaterna, Liberalerna, lokala JD och Miljöpartiet. Källa: Samhällsnytt

Stoppade cellprovtagningar kan resultera i fler cancerdödsfall

Per Nordin — Thu, 07 May 2020 08:32:41 +0000

Sedan coronapandemin drabbade Sverige har hälften av regionerna helt eller delvis stoppat cellprovtagningar för livmoderhalscancer. Detta trots att antalet cancerfall har ökat de senaste åren och är tillbaka på samma siffror som innan screeningen infördes för 50 år sedan. På grund av de stora resurser som avsatts för att bekämpa coronapandemin så erbjuder ett tiotal svenska regioner för tillfället inte längre provtagningar för livmoderhalscancer. Socialstyrelsen har inga förhoppningar att överbelastningen i sjukvården kommer att återgå till det normala inom kort, men hoppas istället att regionerna kan erbjuda kvinnor självtester för HPV-virus som orsakar cellförändringar och kan leda till livmoderhalscancer. Det kan dock dröja innan hemtesterna blir verklighet. – Vi har en modell för att bedöma nationella screeningprogram. Vi måste vara helt säkra på att testet är tillräckligt bra. Vi måste sammanställa vad det finns för fördelar och nackdelar innan det kan bli aktuellt att pröva om vi ska göra några ändringar i våra föreskrifter. Vi måste se att nyttan överväger eventuella risker, säger Mattias Fredricson, enhetschef med ansvar för nationella riktlinjer och screening på Socialstyrelsen till SVT. Trots att en månad har gått sedan cellprovtagningarna först pausades kan Socialstyrelsen fortfarande inte ge besked när en lösning kan bli aktuell. Man hoppas dock att man har det medicinska underlaget för beslut färdigt inom "en ganska snar framtid". Överläkaren Charlotta Sävblom som också är ordförande för Nationell arbetsgrupp för prevention mot livmoderhalscancer, säger att de studier som har genomförts visar att självtesterna är säkra. – Vad gäller självprovtagning för HPV så har det hittills erbjudits kvinnor som uteblivit från screeningen. Det som återstår är att erbjuda det till kvinnor som vanligen deltar i screening. I en situation med pågående coronaepidemi vore det därför klokt att erbjuda kvinnor självprovtagning för HPV för att kunna upprätthålla screeningen. Varje år får 15 000 kvinnor cellförändringar i underlivet som kräver behandling, varav 550 av dem får cancer och 150 dör. – Det tar alldeles för lång tid. Regeringen tar fram den ena föreskriften efter den andra under krisen, varför ska det här vara så fruktansvärt invecklat? Som det är nu slår ett virus ut ett annat virus, dundrar Barbro Sjölander som är ordförande för Nätverket mot gynekologisk cancer.