Välfärd – Nya Dagbladet

Finsk snatterivåg kopplas till pressad ekonomi

Markus Andersson — Fri, 03 Jul 2026 04:37:30 +0000

Allt fler finländare har svårt att få pengarna att räcka. Den pressade vardagsekonomin syns nu också i butikerna, där stölder av livsmedel och andra vardagsvaror ökar. I Helsingfors väntas antalet snatterier i år nå omkring 26 000 fall. Det innebär att fallen har fördubblats sedan 2024, enligt Helsingforspolisen. Ökningen sker samtidigt som Statistikcentralen i Finland visar att nästan en miljon finländare riskerar fattigdom eller marginalisering. År 2024 levde 17,3 procent av hushållsbefolkningen under risk för fattigdom eller social utestängning.

Vanliga varor stjäls oftare

Enligt kriminologen Maria Normann, lektor i socialt arbete vid yrkeshögskolan Laurea, märks den pressade ekonomin bland annat i att livsmedel och andra vanliga konsumtionsvaror blivit mer stöldbegärliga. — Det hänger ihop. Vi ser att det just nu är en större mängd som har svårt att få vardagen att gå ihop helt ekonomiskt sett, säger hon till Yle. Hon säger att personer som snattar inte utgör en enhetlig grupp. Det kan handla om barn och unga, personer med missbruk eller hemlöshet, men också människor som upplever att de har ett konkret behov. Normann pekar samtidigt på att stöldbrott historiskt har varit kopplade till fattigdom. När stöd och service minskar, eller när arbete saknas, kan fler hamna i riskzonen.

Handeln påverkas

Snatterierna innebär också kostnader för handeln, som behöver lägga mer resurser på väktare, kontroll och utbildning av personal. Normann pekar även på självskanningskassor som en möjlig delförklaring, men ser i grunden problemet som en fråga om välfärdspolitik. — När man sparar på den servicen ger det långtgående konsekvenser, säger Normann.

Stoltenbergs uppmaning: Offra välfärden för att stoppa Putin

Isac Boman — Wed, 01 Oct 2025 09:03:49 +0000

Norges finansminister och den tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att Västeuropa måste fortsätta skicka miljarder till Ukraina – även om detta sker på bekostnad av medborgarnas sjukvård och välfärd. — Jag vet att en miljard extra till Ukraina eller en miljard extra till nationellt försvar är en miljard mindre till andra goda ändamål som hälsa, utbildning och infrastruktur. Men vi måste komma ihåg att det kostar oss mest att låta Putin vinna, sa Stoltenberg under konferensen Warsaw Security Froum på tisdagen. Stoltenberg, som ledde den USA-ledda militärpakten från 2014 till 2024, är nu Norges finansminister och under forumet berättade han att Norge under hans ledning har tredubblat det militära stödet till Ukraina och kraftigt ökat de egna försvarsutgifterna. Hans uttalanden ligger i linje med militärpaktens nuvarande generalsekreterare Mark Rutte, som tidigare uppmanat medlemsländerna att kapa välfärden för att kunna öka stödet till Kiev ytterligare. Stoltenberg var Nato-chef när Ukraina-konflikten eskalerade till ett fullskaligt krig i februari 2022. Redan innan invasionen hade han drivit på för ukrainskt Nato-medlemskap och Nato-anpassad infrastruktur i landet – åtgärder som enligt Ryssland provocerade fram kriget.

"Börjar tala om ett tredje världskrig"

Efter invasionen 2022 intensifierade Stoltenberg kraven på att Ukraina skulle tas in i alliansen och uppmanade medlemsländerna att öka sitt militära och finansiella stöd till landet. Flera västeuropeiska regeringar har det senaste året kraftigt ökat sina militärutgifter med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Samtidigt brottas många europeiska länder på med ansträngda välfärdssystem och krav på besparingar på hemmaplan. Moskva förnekar kategoriskt planer på att attackera Nato- eller EU-länder och menar att dessa påståenden används som förevändning för att rättfärdiga militära satsningar på bekostnad av välfärden. — Vissa tjänstemän i Nato och EU börjar på allvar tala om ett tredje världskrig som ett möjligt scenario, varnar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, och anklagar Väst för att elda på antirysk hysteri.

Merz: ”Tyskland har inte längre råd med välfärden”

Jan Sundstedt — Tue, 26 Aug 2025 07:12:57 +0000

Tysklands förbundskansler och den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz slår nu fast att landet inte längre har råd att finansiera det nuvarande välfärdssystemet. Samtidigt utesluter han skattehöjningar för medelstora företag och lovar att försvara deras intressen. — Den välfärdsstat som vi har idag kan inte längre finansieras med det vi producerar i ekonomin, sade Merz vid en partikonferens för Kristdemokratiska unionen (CDU) i Osnabrück på lördagen. Uttalandet kommer samtidigt som Tyskland sedan krigets utbrott 2022 har skickat närmare 40 miljarder euro i stöd till Ukraina. Landet har också tagit emot miljontals migranter sedan millennieskiftet, vilket medfört mycket höga kostnader för det offentliga. Merz budskap ligger i linje med vad flera europeiska aktörer argumenterat för de senaste åren – att Europa måste skära ner på välfärden för att istället kunna satsa på militär upprustning. Förbundskanslern själv har tidigare gjort klart att fortsatt stöd till Ukraina är något han prioriterar mycket högt.

The Financial Times wrote a few months ago that the Europeans will have to abandon their welfare states to become warfare states - Chancellor Merz has received his marching orders and tells the Germans there is no money for welfare, only warfarehttps://t.co/uJWQAHBAnA pic.twitter.com/U4tWDvOyRj
— Glenn Diesen (@Glenn_Diesen) August 25, 2025

Redan för 40-50 år sedan varnade invandringskritiker för att massinvandringen på sikt skulle leda till överbelastade välfärdssystem. De förutspådde att vanliga människor i allmänhet, och särskilt utsatta grupper, i praktiken skulle tvingas betala det högsta priset för massinvandringens konsekvenser och enorma kostnader.

Kräver reformer – men inga företagsskatter

Merz krav på omfattande välfärdsreformer väntas leda till ökade spänningar med koalitionspartnern Socialdemokraterna (SPD). Förbundskanslern erkände att nedskärningar i välfärden kommer att bli svåra för det center-vänsterorienterade partiet att svälja, men uppmanade ändå till samarbete. Samtidigt gjorde han klart att företagen ska skyddas från skattehöjningar. — Det kommer inte att bli någon höjning av inkomstskatten för medelstora företag i Tyskland med denna federala regering under mitt ledarskap. Detta trots att SPD:s vice partiordförande Lars Klingbeil tidigare öppnat för skattehöjningar på medel- och höginkomsttagare för att finansiera välfärden.

SPD varnar för nedskärningar

Socialdemokraterna signalerar motstånd mot rena nedskärningar i välfärdssystemet och Klingbeil betonar att eventuella reformer måste innehålla "fantasifulla lösningar" snarare än bara besparingar som drabbar arbetare. — Vi kommer att förbli ett land som hjälper människor som har hamnat i svårigheter, som har blivit sjuka och behöver hjälp, heter det. Philipp Türmer, ledare för SPD:s ungdomsförbund Jusos, är än mer kategorisk. Om reformernas syfte bara är att skära ner på förmåner, "kan SPD inte ge vika en tum," säger han till dagstidningen Stuttgarter Zeitung.

Press från AfD

Koalitionsparterna har redan enats om behovet av att skära ner på socialförsäkringssystemet kraftigt– vilket bland annat omfattar sjukförsäkring, pensioner och arbetslöshetsersättning. Detta på grund av stigande kostnader och budgetunderskott. Merz kommentarer på lördagen kan ses som ett försök att vinna tillbaka väljare som gått över till det invandrings- och EU-kritiska partiet Alternativ för Tyskland (AfD) och kanslern erkände själv att han inte är nöjd med regeringens resultat hittills. — Jag är inte nöjd med vad vi har uppnått hittills. Det måste bli mer, sade han till publiken i Osnabrück. SPD, som traditionellt sett sig som välfärdsstatens försvarare, befinner sig i en svår position efter att partiets väljarstöd kollapsade i det senaste valet. Partiet väntas därför vara ovilligt att backa alltför stora nedskärningar som kan alienera deras kärnväljare ytterligare.

Välfärden kan offras när Danmark Nato-rustar

Redaktionen — Tue, 03 Jun 2025 11:01:29 +0000

Danmark förbereder sig på att kraftigt öka försvarsutgifterna för att möta Natos nya mål – men notan blir hög. Enligt beräkningar från Aarhus universitet kommer upprustningen att kräva ytterligare omkring 90 miljarder danska kronor utöver dagens nivåer. Frågan är nu var pengarna ska tas ifrån – och vad som måste offras i utbyte. – Det här kommer att vara något den enskilda dansken faktiskt märker av, säger Bo Sandemann Rasmussen, professor i nationalekonomi vid Aarhus universitet, till TV 2. Statsminister Mette Frederiksen meddelade efter ett toppmöte i Vilnius att Danmark är redo att höja sina försvarsutgifter till 3,5 procent av BNP, samt lägga ytterligare 1,5 procent på annan säkerhetsrelaterad verksamhet såsom cybersäkerhet, gränsskydd och kustförsvar. Totalt skulle alltså fem procent av landets bruttonationalprodukt gå till säkerhet – mer än dubbelt så mycket som det nuvarande målet på två procent. Men enligt professorn krävs då ytterligare 90 miljarder kronor i budgeten – pengar som knappast kan hämtas från det så kallade ekonomiska reformutrymmet. – Det framstår som alltmer osannolikt att vi kan räkna med att täcka 90 miljarder, bedömer han.

Nedskärningar i välfärden?

Danmark har redan ökat sina försvarsutgifter markant efter att kriget i Ukraina inleddes, och låg 2023 på cirka 2,4 procent av BNP – motsvarande 68 miljarder kronor. Men för att nå fem procent krävs betydligt mer – och det får konsekvenser. – Befolkningen blir äldre, vilket kräver mer resurser till offentliga tjänster. Om vi vill behålla dagens servicenivå behöver vi sannolikt att hitta nya finansieringskällor, säger nationalekonomen. Han menar att det politiska vägvalet nu står mellan att skära i offentliga utgifter – eller att höja skatterna, till exempel genom att införa en särskild krigsskatt. – Det är svårt att se att vi inte skulle behöva en skattehöjning för att nå 90 miljarder. Det är trots allt en mycket stor summa.

"Andra saker vi inte har råd med"

För att sätta siffran i perspektiv lade Danmark under 2023 155 miljarder på utbildning och 14,9 miljarder på polisen. En upprustning på 90 miljarder motsvarar alltså sex gånger hela den samlade polisbudgeten. – Om beloppet blir lägre än så är det kanske mer realistiskt att finansiera det, men då är det andra saker vi inte har råd med, förklarar Rasmussen. Ett formellt beslut om de nya försvarsmålen väntas vid Nato-toppmötet i Haag i slutet av juni. Fram till dess återstår frågan om vilka delar av välfärden som kommer att få stryka på foten – och hur mycket danska hushåll själva kommer att få betala.

Krav från USA

Det kan noteras att Danmark inte är det enda Natoland som nu lägger mångmiljardbelopp på att rusta upp militären – satsningar som på många håll finansieras just med nedskärningar i välfärden.

“Not 3%, not 4%”
US defence secretary Pete Hegseth urges NATO to up defence spending for Europe's sake pic.twitter.com/AAaHGe55OB — Peter Stefanovic (@PeterStefanovi2) February 13, 2025

Trump-administrationen kräver att Europa och Kanada tar ett större ”ansvar” för kontinentens försvar – och försvarsminister Pete Hegseth har deklarerat att han vill att medlemsländernas militärbudgetar uppgår till cirka fem procent av BNP. – Två procent är en början, men det är inte tillräckligt som president Trump har förklarat. Det är inte heller tre procent eller fyra procent utan snarare fem procent, betonade han tidigare i år och uppmanade Nato-länderna till ”verkliga investeringar”.

Sveriges finanser är bara i toppform när det passar makthavarna

Jenny Piper — Thu, 03 Apr 2025 11:26:21 +0000

Efter president Donald Trumps besked att USA:s tullar mot omvärlden blir högre än väntat, med en miniminivå på 10 %, vilket för EU handlar om 20 %, reagerade marknaden med sjunkande börsterminer och lägre räntor. De negativa effekter som väntas är att tillväxtbromsen blir ännu större, inflationsimpulserna ännu starkare och skadorna på ekonomierna ännu värre, samtidigt som stagflationsriskerna ökar. För Sveriges del tycks det dock inte vara någon fara, intygar statsminister Ulf ”Tuffe Uffe” Kristersson, som säger att ”Sverige har statsfinanser i världsklass och därför är väl förberett”. Man undrar var de fantastiska statsfinanserna finns när vi behöver dem för att ta hand om det egna folket. Varför saknas det finansiering för att få välfärden att fungera? Varför finns det inga resurser till rättsväsendet? Hur kommer det sig att infrastrukturen fortsätter att bli eftersatt? Och varför måste vården spara flera miljarder som drabbar patienterna, medan skolan fortsätter gå kräftgång på elevernas bekostnad – med mera? Och varför belyser man inte oftare att svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i världen? Samtidigt är det inga problem alls att hosta upp medlemsavgifter till EU och Nato, lägga enorma summor på den gröna omställningen som sänker Europa, eller fortsätta sponsra proxykriget i Ukraina, där Sverige snart är uppe i 100 miljarder kronor som okontrollerat skickats till ett av världens mest korrupta länder – att bekosta försvarsupprustningen i EU för tusentals miljarder är heller inget vi ryggar undan för. Så länge det handlar om att gynna krigsindustrin samt sin egen plånbok, finns det obegränsat med pengar att ta av, och man har inga skrupler över att sälja ut landet till främmande makt. Men när det kommer till att hjälpa den egna befolkningen eller tänka på rikets säkerhet är det totalt stopp. Sveriges finanser tycks bara vara i toppform när det passar in i det falska narrativ som man sålt på befolkningen. Obegripligt att polletten inte ramlat ner än hos den stora massan som fortfarande tror att farbror Staten arbetar för medborgarnas bästa och att vår styrda massmedia levererar sanningen till alla hushåll. Jenny Piper

Svenskarna får vänta allt längre på ambulans

Sofie — Fri, 14 Oct 2022 04:25:57 +0000

Väntetiden på ambulanser har ökat i nästan hela Sverige. Under en tioårsperiod har väntetiden i genomsnitt ökat med 2,5 minuter och låg 2021 på nära 18 minuter. Lokalt kan det dock röra sig om betydligt högre siffror. I 240 av Sveriges 263 kommuner har väntetiden på ambulans med så kallade prioritet-1 larm, där exempelvis hjärtstopp ingår, ökat. Väntetiden låg 2021 på nära 18 minuter i snitt och det är en ökning med 2,5 minuter från 2011. Det innebär att det blivit en genomsnittlig fördröjning med cirka 15 sekunder för varje år, visar en kartläggning av Hjärt-Lungfonden, baserad på statistik från SOS Alarm. Väntetiden har till exempel ökat i större städer som Stockholm, Malmö och Göteborg, men även i mindre kommuner. I Rättvik i Dalarna har det till exempel ökat från 11,2 minuter 2011 till 21,2 minuter 2021. I vissa kommuner har dock väntetiden minskat. I exempelvis Lessebo har tiden minskat från 25,3 minuter år 2011 till 17,6 minuter under 2021. Hjärt-lungfonden konstaterar även att en längre väntan på hjälp kan vara direkt livsavgörande för de cirka 10 000 svenskar som drabbas av plötsligt hjärtstopp varje år, men det är inte klarlagt exakt hur stora konsekvenser de allt längre väntetiderna på ambulans har fått i praktiken.

Rödgröna överens om vinsttak i välfärden

Osignerad — Fri, 19 Jan 2018 11:20:10 +0000

Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att begränsa de vinster som privata välfärdsaktörer kan ta ut. Det handlar om företag inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet som tar emot offentlig finansiering. Vid en presskonferens i riksdagen på fredagsförmiddagen presenterades det gemensamma förslaget av civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Jonas Sjöstedt (V). Förslaget går bland annat ut på att det ska krävas ett tillstånd för privata vårdföretag för att få ta emot offentlig finansiering. För vinstuttag kommer en begränsning införas på statslåneräntan plus 7 procent av det operativa kapitalet. – Med en sån här lagstiftning blir det här en bransch som är ointressant för riskkapitalbolag, säger Jonas Sjöstedt på presskonferensen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari 2019. Innan dess måste riksdagen rösta i frågan och Alliansen är sedan tidigare emot ett vinsttak. Även Sverigedemokraterna har uttryckt sig skeptiska till ett förslag om ett vinsttak i välfärden.

Välfärdsstaten raseras

Osignerad — Sat, 30 Dec 2017 10:18:02 +0000

Det svenska politiska etablissemanget har beslutat om en rejäl höjning av svenska folkets pensionsålder. De enda partier som motsätter sig den högre pensionsåldern är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Beslutet är en mycket kraftig reduktion av den svenska välfärden. Redan har den naggats i kanten i små steg, men nu tvingas det politiska etablissemanget att ta ett stort steg. Man har börjat nedmonteringen av välfärdsstatens grundpelare. Bakgrunden till pensionsbeslutet sägs vara att medellivslängden ökat och välfärdspengarna därför inte längre räcker till pensioner som pensionärerna kan leva på. Att en stor del av den längre livslängden beror på att färre barn dör berör man inte. Man berör inte heller att svårigheten för unga att komma in på arbetsmarknaden gör att de börjar jobba senare i livet. Detta sker samtidigt som samma politiker beslutat om en migrationspolitik som kostar flera hundra miljarder kronor per år, långt mer än vad en bibehållen pensionsålder skulle ha kostat. Det är alltså inte brist på pengar för att klara pensionerna till våra äldre som är orsaken, utan en dramatisk omprioritering av hur samhällets ekonomiska resurser används. Behovet av arbetskraft minskar Beslutet är desto mer förvånande om man betänker att samhället i snabb takt genomgår en digitalisering som de närmaste decennierna kommer att eliminera behovet av stora delar av arbetskraften i såväl näringslivet som inom offentlig service. Mycket talar för att vi kommer att behöva en långt mindre arbetsstyrka inom bara några år. Senast idag har vi sett i nyheterna hur klädjätten Hennes&Mauritz drabbats av minskande försäljning som kommentatorerna förklarar med konkurrens från den snabbt växande digitala näthandeln. Den senare har långt mindre behov av arbetskraft än butikshandeln. Och detta är bara ett litet exempel i en lång rad. Transportsektorn står inför en fullständig omstrukturering, där vi inom några decennier kommer att ha förarlösa eldrivna bilar och bussar för samhällets transportbehov. Därtill kommer en rad transporter att kunna elimineras genom att allt fler sköter sitt jobb hemifrån bakom sin dator. Vi kommer även att få det vi dagligen behöver levererat förarlöst till vår dörr. Behovet av butiker och arbetslokaler och skötsel av dem kommer att minska. Inom vården ser vi hur man i Japan redan har långt drivna planer på att minska bemanningen och ersätta den med AI-robotar som sköter rutinsysslor. De vårdbehövande kan på det sättet erbjudas en basservice dygnet runt. Den tekniken kommer givetvis även hit. Redan idag börjar vi få allt mer avancerade AI-system som kan ersätta läkarna i en rad sammanhang. Alla har vi ju besökt en läkare som inte hunnit läsa vår journal och som gett oss 10 minuter för att beskriva vår krämpa. Detta skulle vi ofta bättre kunnat beskriva för en dator med vår journal i minnet, för att sedan få en remiss till provtagning och fortsatt utredning. Många väljer idag att konsultera nätdoktorer framför att sitta i timmar i sjukvårdens väntrum och prover kan man lätt själv fixa via företag som Werlabs. Där får man även hjälp att tolka proverna och se vilka specialister man kan behöva konsultera. Jag skulle kunna skriva sida upp och sida ner med rader av exempel på hur behovet av manuell arbetskraft kommer att minska framöver och ersättas av intelligenta robotar och datasystem. Jag kan knappt föreställa mig det yrke som inte kommer att påverkas av denna utveckling, så att behovet av arbetskraft kommer att minska signifikant är solklart. Att mitt i marschen in i det digitaliserade samhället genomföra förändringar av pensioner och invandring som kraftigt ökar antalet människor som behöver hitta ett jobb för att klara sin försörjning, är givetvis komplett vansinne. Vad vi istället borde göra är att börja diskutera helt nya former för hur välfärdssamhället skall kunna erbjuda medborgarna en grundförsörjning som inte nödvändigtvis är knuten till ett traditionellt jobb. Vi blir inte bara äldre utan även sjukare Detta att som det politiska etablissemanget stirra sig blinda på livslängden är ytterst tveksamt. Visserligen har den moderna vården hittills klarat av att hålla människor vid liv längre, men det innebär inte nödvändigtvis att dessa klarar av att sköta ett jobb på ett tillfredsställande sätt. Jag har i andra krönikor pekat på den metabola pandemi som snabbt ökar och som gör människor allt sjukare och mer handikappade. Det vi ser är en rad metabola och autoimmuna sjukdomar som ökar p.g.a. stillasittande, gifterna i miljön och industrimaten i det moderna samhället. Dessa sjukdomar minskar många människors förmåga att sköta ett jobb allt längre ner i åldrarna. I USA har ökningen av medellivslängden redan planat ut, till följd av att den metabola sjukligheten nått längst där bland industriländerna. Vi har anledning att befara att detsamma kommer att ske på sikt även i Europa. Så, även mot bakgrund av hälsoutvecklingen är en högre pensionsålder ett allt annat än klokt beslut. Om detta fullföljs kommer vi att få se hur sjukskrivingar kommer att öka kraftigt. Det kommer att äta upp det man räknar med att spara in på pensionskostnaderna. Detta är samtidigt något som främst drabbar de ekonomiskt svaga grupperna i samhället, de är helt beroende av välfärdens pensioner och andra bidrag. Den mer ekonomiskt besuttna övre medelklassen klarar sig bättre, eftersom större delen av deras pensioner betalas av avtalsförsäkringar som man själv kan utforma så att det passar. Globalismen styr utvecklingen Bakgrunden till det som nu sker i vårt samhälle är i stor utsträckning de enormt mäktiga ekonomiska intressen som försöker skapa en global gränslös ekonomi som ger de globala megaföretagen och bankerna fritt spelrum. Det är detta den s.k. nya världsordningen handlar om och inget land har som Sverige så slaviskt valt att underordna sig den styrande angloamerikanska oligarki som driver den ordningen. Oligarkin, med hypermiljardären George Soros i spetsen och bakom honom världens rikaste dynastier som familjen Rothschild m.fl., lägger ofantliga ekonomiska resurser på lobbyverksamhet riktad mot våra politiker. Man har för det ändamålet skapat olika grupper dit politiker bjuds in och man har organiserat en egen global agentverksamhet under täckmantel av olika s.k. ideella NGO. Dessa ekonomiska makthavare ligger bakom en stor del av migrantströmmen från Mellanöstern och Afrika till EU som lägligt släppts loss efter oligarkins terrorkrig i samma område. Man ligger även bakom arbetet med att minska de demokratiska nationella parlamentens inflytande och ersätta det med överstatliga institutioner och olika handelsavtal som oligarkin kontrollerar. När moderaternas Fredrik Reinfeldt blev statsminister hade han en tydlig agenda för Sverige som hade varit i oligarkins säck innan den hamnade i Alliansens påse. Han hade, inbjuden av Wallenbergs, frotterat sig med Soros och flera av de övriga oligarkerna vid ett möte med deras Bilderberggrupp och bl.a. där fått sina instruktioner. Tanken var att Sveriges gränser skulle öppnas för fri migration. Detta skulle i sin tur leda till ett kraftigt överskott av arbetskraft som på sikt kommer att knäcka den svenska fackföreningsrörelsens makt. Tanken var även att rasera det välfärdssamhälle som socialdemokraterna byggt upp för att därmed underminera den mångåriga socialdemokratiska maktställningen i svensk politik. Efter att Reinfeldt levererat Sverige till oligarkin belönas han nu med feta arvoden för div påhittade tjänster, bl.a. uppdrag för deras Bank of America. Förra året hade han inkomster på 22 miljoner kr. I mina ögon inget annat är förtäckt korruption. Genom att måla upp de öppna gränserna som ett utslag av den goda humanitära stormakt som Bilderbergaren Carl Bildt döpt landet till och genom Reinfeldts tal om öppna hjärtan, skapades en politisk atmosfär där alla som ifrågasatte politiken kunde utmålas som fascister, nazister och andra hjärtlösa. Socialdemokratin svalde betet och stödde denna politik vars verkliga syfte var att underminera basen för deras egen långa maktställning i svensk politik. Rader av socialdemokratiska politiker dansar helt efter George Soros pipa, trots att han är deras farligaste fiende. Men de begriper inte bättre. Resultatet är att landet nu måste ta omhand hundratusentals migranter och flyktingar till fullständigt astronomiska kostnader. Hade dessa belopp satsats som hjälp i flyktingarnas närområden hade man i princip kunnat finansiera hela flyktingkrisen efter USA/NATO:s terrorkrig i Mellanöstern. De här kostnaderna är nu det som nödvändiggjort att rasera svenska folkets trygghet på ålderdomen genom en vansinnig höjning av pensionsåldern. Det kommer givetvis inte vara slut med de raserade pensionerna, utan vi kommer att få se den ena efter det andra av välfärdsstatens grundpelare bli raserade. Pensionsöverenskommelsen är bara början. Så, kära innevånare i det snart åter fattiga Sverige, förbered er på att klara er och era kära utan välfärd från samhällets sida. Every man for himself! Lars Bern Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene

Mnuchin: Inga stora nedskärningar inom välfärden

Osignerad — Sun, 26 Feb 2017 18:54:57 +0000

USA:s finansminister Steven Mnuchin meddelade under söndagen att president Donald Trumps budgetplanering inte innebär nedskärningar på federala pensions- och sjukförsäkringsprogram. Donald Trump gick till val på att sänka skatterna för såväl företag som människor inom USA:s gränser och redan i veckan meddelade finansminister Steven Mnuchin att han hoppades att skattereformen kommer träda i kraft till augusti. Under söndagen meddelade Steven Mnuchin i en intervju med Fox News att budgetplaneringen inte påverkar statliga pensions- och sjukförsäkringsprogram. Orsaken till detta är att president Trump prioriterat skattereformer före nedskärningar. – Vi kommer inte röra dessa program (välfärdsprogrammen, red. anm.) just nu, så förvänta er inte att det kommer vara en del av den här budgeten. Vi lägger ett stort fokus på andra aspekter och det är vad presidenten prioriterar, sade Mnuchin.

Regeringens budget saknar 50 miljarder – sämre välfärd att vänta

Osignerad — Fri, 02 Dec 2016 14:34:05 +0000

Regeringens budget har ett underskott på 50 miljarder kronor konstaterar Riksrevisionen som granskat densamma. Nu varnar man för stora framtida försämringar i samhället och en kraftigt försämrad välfärd. Riksrevisionen pekar dessutom på allvarliga problem med asylmottagning, integration, det säkerhetspolitiska läget i landet samt ökande sjukskrivningar, fallande pensioner och en allt sämre bostadssituation och större skulder för allt fleri Sverige, rapporterar Dagens juridik. "Regeringen underskattar de offentliga utgifterna fram till 2020 och överskattar då den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Regeringen bortser därmed från hur förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning påverkar kommunernas utgifter för vård, skola, och omsorg", skrev Riksrevisionen nyligen på DN debatt. Vidare menar man att det kommer krävas stora neddragningar i den kommunala välfärden fram till åtminstone 2020. var pengarna som ska täcka budgetunderskottet ska komma ifrån är oklart, men Riksrevisionen föreslår att kommunalskatten höjs med två procentenheter eller att staten skjuter till mer bidrag till kommunerna. Även EU-kommissionen har tidigare konstaterat att regeringens finanspolitik inte är hållbar. I kommentarsfält och på sociala medier är många starkt kritiska och arga och många menar att en liten politisk och ekonomisk elit roffar åt sig pengar samtidigt som den stora allmänheten blir allt fattigare. Många är också kritiska till att så mycket pengar läggs på invandrare och flyktingar och menar att dessa pengar istället skulle gå till att förbättra välfärden för svenskarna.