våldtäkt – Nya Dagbladet

Danmark: Tre av tio våldtäktsdömda hade utländsk bakgrund

Redaktionen — Wed, 02 Sep 2026 05:59:41 +0000

Av de 124 personer som dömdes för våldtäkt i Danmark under 2025 var 37 invandrare eller efterkommande till invandrare från icke-västliga länder. Det motsvarar 30 procent av de dömda. Statistiken redovisas i en sammanställning från det danska justitiedepartementet, rapporterar B.T. Underlaget har inte offentliggjorts. Av de dömda var 22 invandrare från icke-västliga länder och 15 efterkommande till sådana invandrare. Tillsammans utgör grupperna omkring elva procent av Danmarks befolkning.

Pekar på flera förklaringar

Lars Højgaard Andersen, forskningsprofessor vid Rockwool Fonden, säger att kulturella föreställningar om kvinnor och könsroller kan vara en del av förklaringen. — I de här miljöerna kan det finnas en mer traditionell syn på kön och på hur relationen mellan man och kvinna ska vara, säger han till B.T. Andersen framhåller samtidigt att kriminalitetsstatistiken också påverkas av sociala och ekonomiska faktorer. Han pekar bland annat på att personer med icke-västlig bakgrund är överrepresenterade i socialt utsatta miljöer och kriminella gäng. Bland dem som dömdes för mord eller mordförsök under 2025 hade 44 procent icke-västlig invandrarbakgrund, enligt sammanställningen. För grovt våld var motsvarande andel 30 procent.

Döms för våldtäkt efter samlag utan kondom

Redaktionen — Sun, 28 Jun 2026 08:30:58 +0000

En man i 40-årsåldern döms till tre års fängelse för våldtäkt efter ett samlag där kvinnan hade sagt att hon ville att kondom skulle användas. Fallet handlar om var gränsen går när ett samtycke ges med ett villkor.

Mannen, som är från södra Stockholm, hade en sexuell relation med kvinnan. Hon hade enligt domen varit tydlig med att hon ville att samlaget skulle ske med kondom.

Samlaget genomfördes ändå utan skydd, rapporterar skattefinansierade kanalen SVT Nyheter Stockholm. Södertörns tingsrätt bedömer att frivilligheten därmed upphörde och dömer mannen för våldtäkt.

Mannen har själv uppgett att han kände till kvinnans önskemål om kondom, men att han ifrågasatte det. Han fullföljde därefter samlaget utan skydd.

Påföljden blev tre års fängelse, vilket är minimistraffet för våldtäkt. Mannen ska även betala 240 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Eritreansk hemtjänstanställd våldtog 82-åring – får stanna

Jan Sundstedt — Wed, 10 Jun 2026 17:33:27 +0000

Robel Efrem Ghidey, medborgare i Eritrea, döms till fyra års fängelse för våldtäkt mot en 82-årig kvinna i hennes hem. Trots att Solna tingsrätt ser starka skäl för utvisning får han stanna i Sverige. Ghidey arbetade inom hemtjänsten när brottet begicks. Enligt Samnytt tog han sig in i kvinnans bostad genom att ge sken av att han kom i tjänsten. Den 82-åriga kvinnan har enligt tingsrätten haft nedsatt hälsa. Hennes berättelse, tillsammans med dokumenterade skador, har legat till grund för domstolens bedömning att hon utsatts för våldtäkt. Åklagaren Anders Hirsch hade yrkat på att gärningen skulle bedömas som grov våldtäkt. Tingsrätten bedömer dock brottet som våldtäkt, men skriver samtidigt att gärningen riktats mot en fysiskt svag och äldre person och att den föregåtts av viss planering.

Utnyttjade sin tjänst

Domstolen framhåller att mannen utnyttjade sin anställning för att kunna begå brottet. Den omständigheten används som skäl för att höja straffvärdet. — Tingsrätten har beaktat omständigheterna vid gärningen och som straffhöjande särskilt att den föregåtts av viss planering och riktats mot en fysiskt svag och äldre person, skriver domstolen enligt Samnytt. Tingsrätten anser inte att det finns skäl att mildra straffet med hänvisning till att mannen förlorar sitt arbete. — Det saknas anledning att beakta att Robel Ghidey förlorar sitt arbete på grund av att han döms för gärningen eftersom han utnyttjat sin tjänst för att begå brottet, skriver rätten. Påföljden bestäms till fyra års fängelse. Åklagaren överväger att överklaga domen.

Får stanna i Sverige

Åklagaren yrkade även på att mannen skulle utvisas till sitt hemland med återreseförbud. Tingsrätten konstaterar att brottet är allvarligt, att straffvärdet är högt och att mannen tidigare dömts för relativt allvarliga brott av annat slag. Domstolen skriver också att det finns en tydlig risk för fortsatt brottslighet och att dessa omständigheter talar starkt för utvisning. Trots detta beslutar tingsrätten att den eritreanske medborgaren inte ska utvisas. Skälet är hans anknytning till Sverige. Domstolen hänvisar bland annat till att han är 30 år gammal, har befunnit sig i Sverige sedan åtminstone 2007, gått i svensk skola, talar flytande svenska, har familj i Sverige och har haft arbete de senaste åren. Tingsrätten bedömer också att banden till Eritrea är svaga och att han inte kan resa dit utan risk. Sammantaget anser rätten därför att en utvisning inte är proportionerlig, trots brottets allvar, återfallsrisken och att gärningen riktades mot en äldre kvinna i hennes eget hem. Samnytt har tidigare rapporterat att mannen dömts för gängrelaterad brottslighet och fick jobbet inom hemtjänsten efter ett tidigare fängelsestraff.

EU-parlamentet vill tvinga fram samtyckeslag i alla medlemsländer

Emil Fjellstedt — Wed, 29 Apr 2026 10:26:31 +0000

EU-parlamentet kräver att alla medlemsländer inför en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning efter svensk modell. Beslutet innebär att EU-kommissionen nu pressas att lägga fram ett lagförslag om en gemensam definition av våldtäkt i hela unionen. Resolutionen antogs på tisdagen med 447 röster för, 160 emot och 43 nedlagda, rapporterar Fria Tider. Enligt EU-parlamentet ska våldtäkt definieras utifrån avsaknaden av fritt givet, informerat och återkalleligt samtycke. Förslaget innebär att länder där våldtäktslagstiftningen fortfarande bygger på våld, hot eller tvång ska gå över till en modell där frågan i stället kretsar kring om ett uttryckligt samtycke har funnits. Enligt parlamentets egen beskrivning ska tystnad, brist på motstånd, frånvaro av ett "nej", tidigare samtycke, tidigare sexuellt beteende eller en pågående eller tidigare relation inte kunna tolkas som samtycke. Samtycket ska också bedömas mot bakgrund av omständigheter som rädsla, berusning, sömn, sjukdom, funktionsnedsättning eller annan sårbarhet. Parlamentet vill dessutom att så kallade traumareaktioner – exempelvis att frysa eller anpassa sig till förövaren – ska få genomslag i lagstiftning och rättspraxis.

Svensk lag kritiserades av Lagrådet

Den svenska samtyckeslagen infördes 2018 och innebär att våldtäkt kan föreligga även utan våld, hot eller tvång, om den sexuella handlingen inte föregåtts av ett tydligt samtycke – i praktiken en uttrycklig bekräftelse, exempelvis muntligen. Lagen drevs igenom med stöd av samtliga riksdagspartier, inklusive Sverigedemokraterna. Redan före införandet riktade dock Lagrådet skarp kritik mot konstruktionen. Lagrådet varnade för att frågan om huruvida ett deltagande varit "fritt" inte med tillräcklig säkerhet kunde besvaras förrän i efterhand. "Förslagen innebär alltså att det i de aktuella bestämmelserna införs ett helt nytt grundläggande brottsrekvisit med en obestämd innebörd. Det går inte att utifrån lagtexten förutse i vilka fall det finns förutsättningar för straffrättsligt ansvar", skrev Lagrådet. Kritiker har därefter beskrivit lagen som rättsosäker och menar att den i praktiken riskerar att flytta fokus från bevisning om våld eller tvång till parternas efterhandsbeskrivningar av vad som sagts eller inte sagts.

”Bara ja betyder ja”

En av de drivande aktörerna bakom EU-initiativet är den svenska socialdemokratiska EU-parlamentarikern Evin Incir. Hon beskriver förslaget som ett steg mot en "bara ja betyder ja"-lagstiftning i hela EU. — Det är både moraliskt och juridiskt oacceptabelt att kvinnor inte skyddas av "bara ja betyder ja"-lagstiftning i hela EU, säger Incir i EU-parlamentets pressmeddelande. Hon hänvisar till att Frankrike, Finland, Luxemburg och Nederländerna sedan 2023 infört lagar som bygger på samtycke. — Vi har medvind: det är dags att leverera en gemensam europeisk definition av våldtäkt baserad på avsaknaden av fritt givet och återkalleligt samtycke, säger Incir. EU-parlamentet vill att kommissionen kompletterar 2024 års direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Parlamentet upprepar även kravet på att könsbaserat våld ska läggas till listan över särskilt allvarliga brott med gränsöverskridande dimension enligt artikel 83.1 i EU-fördraget.

Studie: Stark koppling mellan invandrarbakgrund och våldtäktsdomar

Jan Sundstedt — Tue, 09 Dec 2025 14:16:47 +0000

Den hittills största långtidsstudien om våldtäktsdomar i Sverige visar att personer med invandrarbakgrund är kraftigt överrepresenterade bland de dömda. Sambandet kvarstår även efter justering för så kallade socioekonomiska faktorer, psykisk ohälsa och tidigare brottslighet. Studien "Immigrant Background and Rape Conviction: A 21-Year Follow-Up Study in Sweden", som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Interpersonal Violence, omfattar drygt 4 000 personer dömda för våldtäkt, grov våldtäkt eller försök till dessa brott mot vuxna kvinnor under perioden 2000–2020. Forskarna vid Lunds universitet har använt nationella register för att kartlägga bakgrunden hos samtliga dömda under den 21 år långa studieperioden. Resultaten visar att 63 procent av de dömda hade invandrarbakgrund – antingen födda utomlands eller födda i Sverige med minst en utlandsfödd förälder. I kontrollgruppen, som bestod av 20 160 personer matchade för kön och födelseår, hade 30,5 procent invandrarbakgrund.

Socioekonomiska faktorer räcker inte som förklaring

Forskarna justerade för faktorer som tidigare forskning visat ökar risken för sexualbrott: socioekonomisk status, alkohol- och drogmissbruk, psykisk ohälsa och tidigare brottslighet. Sambandet mellan invandrarbakgrund och våldtäktsdomar försvagades efter justeringarna men förblev statistiskt signifikant i de flesta grupperna. Allra störst var överrisken för personer födda utomlands som anlände till Sverige vid 15 års ålder eller senare. "Våra fynd visar ett starkt samband mellan invandrarbakgrund och våldtäktsdomar som kvarstår efter statistisk justering. Mekanismerna bakom överrepresentationen av personer med invandrarbakgrund bland de dömda behöver utforskas vidare", skriver forskarna.

Kritik mot medias tystnad

Trots studiens omfattning och resultat har den fått begränsad uppmärksamhet i etablerade medier. Journalisten och samhällsdebattören Joakim Lamotte är kritisk till vad han beskriver som tystnad från redaktionerna. "Detta borde vara en nyhet som dominerar samhällsdebatten, något som diskuteras i morgonsoffor, ledarsidor och partiledardebatter. Men det är i princip tyst", skriver han i ett debattinlägg. Lamotte menar att studien slår hål på förklaringsmodeller som länge dominerat debatten. "I över tio år har svaret varit att 'det handlar om socioekonomi', 'det handlar om utsatthet' och att 'det handlar om klass'", skriver han och fortsätter: "Men nu visar forskningen att det vi varnade för inte försvinner bara för att man justerar bort de så kallade socioekonomiska faktorerna".

Våldtäktsdömd syrier kvar i Sverige sex år efter utvisningsdom

Markus Andersson — Mon, 10 Nov 2025 18:39:52 +0000

En migrant som dömdes till utvisning för överfallsvåldtäkt av en 15-årig flicka på en musikfestival 2017 är fortfarande kvar i Sverige. Under tiden har 30-åringen begått nya brott och ställde upp i kyrkovalet i somras. Nu kallar migrationsminister Johan Forssell (M) situationen för "sjuk" och lovar lagändringar. Den 30-årige syriske medborgaren Noraldin Alhamamy kom till Sverige 2015 och fick permanent uppehållstillstånd hösten 2016. Redan sex dagar före beslutet dömdes han för sitt första brott i landet – sexofredande, skriver Fria Tider. Sommaren 2017 begick han det brott som skulle leda till utvisning. På Emmabodafestivalen våldtog han en 15-årig flicka i hennes tält. Han hotade henne med kniv och höll för hennes mun under övergreppet. Flickan utvecklade posttraumatiskt stressyndrom och har beskrivit hur hon lever i ständig rädsla och ångest. — Han har förstört mitt liv, sade flickan under rättegången. Mannen, som numera går under namnet Emil Jordensson, dömdes till två år och åtta månaders fängelse samt utvisning med tioårigt inreseförbud. Men utvisningen har inte kunnat verkställas eftersom han anmält flera verkställighetshinder.

Hävdat konvertering och militärtjänst

Först hävdade han att han riskerade att kallas in för militärtjänst i den syriska armén. Senare påstod han att han konverterat till kristendomen, vilket han hävdade skulle utsätta honom för fara i hemlandet. Hans fall har varit uppe i Migrationsöverdomstolen och blivit vägledande för andra domstolar. Trots att han nekats flyktingstatus på grund av brottets grovhet är han kvar i Sverige mer än sex år efter domen. Under tiden har han begått ytterligare brott. Förra året dömdes han för grov förgripelse mot tjänsteman efter ett hämndbesök hos en polis som gripit honom, samt för misshandel av sin fru, bilstöld och ofredande. Brotten bedömdes ha begåtts under en psykos och han dömdes till skyddstillsyn. I somras avslöjades det i Smålandsposten att mannen kandiderade till kyrkovalet, vilket var möjligt eftersom han är folkbokförd i Sverige. Han drog tillbaka sin kandidatur efter avslöjandet.

Ny lagstiftning planeras

— Det är naturligtvis sjukt. Det är under all kritik, säger migrationsminister Johan Forssell till Bonniertidningen Expressen. Regeringen kommer att föreslå en ny lag kallad "tolerated stay" för att hantera personer i denna situation. De ska då inte få tidsbegränsat uppehållstillstånd, förbjudas lämna ett visst område, få anmälningsplikt och inte kunna ta del av svensk välfärd eller folkbokföra sig. Mannen sitter sedan september i häkte efter att Migrationsverket beslutat att han inte kan sitta i vanligt förvar på grund av sin brottslighet.

Liga åtalas för grova övergrepp mot funktionsnedsatta

Jan Sundstedt — Thu, 06 Nov 2025 12:47:49 +0000

Sex unga män och kvinnor åtalas vid Värmlands tingsrätt misstänkta för att systematiskt ha utnyttjat och utsatt personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Åtalspunkterna gäller bland annat grova sexuella övergrepp och omfattande bedrägerier. Åklagaren beskriver brotten som planerade och präglade av särskild hänsynslöshet och råhet. Åtalet omfattar tre män och tre kvinnor i 20–25-årsåldern, bosatta i Karlstad, Eskilstuna, Örebro och Örnsköldsvik. De misstänks gemensamt ha kontaktat sina offer via internet, fått dem att utföra sexuella handlingar på sig själva och därefter filmat, spridit och förlöjligat materialet. Enligt kammaråklagare Lena Bohlin har brotten inte begåtts för egen sexuell tillfredsställelse, utan i sexuellt kränkande syfte. Hon menar att de drabbade befunnit sig i en särskilt utsatt situation på grund av sina funktionsnedsättningar, och att övergreppen varit både upprepade och förnedrande. Av stämningsansökan framgår att flera av de åtalade deltagit samtidigt vid varje händelse och uppmanat offren till handlingar som att penetrera sig själva med olika föremål. Filmerna ska därefter ha delats inom gruppen, ofta under skratt och nedsättande kommentarer. — Jag har rubricerat flera händelser som grova brott, bland annat eftersom det är flera gärningsmän och att brottsligheten ingått i en systematisk kränkning av personernas sexuella integritet. Många av handlingarna innehåller även förnedrande inslag, säger åklagare Lena Bohlin i ett pressmeddelande.

Systematiskt och välplanerat

Förutom sexualbrotten åtalas flera av de misstänkta för grova bedrägerier. Genom så kallade romansbedrägerier ska offren ha manipulerats att föra över stora summor pengar – ibland över en miljon kronor – under förevändning av att de befann sig i en kärleksrelation.

Upplägget beskrivs som välplanerat och del av ett större systematiskt mönster. Offren har enligt åtalet saknat förmåga att förstå situationens allvar och att skydda sig mot manipulationen.

Inledningsvis misstänkte man att det fanns en koppling mellan bedrägeribrotten och sexualbrotten. — Sen allteftersom utredningen har fortskridit kan vi se att den kopplingen är svag. Det finns en koppling mellan en av målsägandena i sexualbrotten och ett bedrägeribrott, men i övrigt finns inte kopplingar, säger Lena Bohlin.

I den omfattande förundersökningen har polisen säkrat filmer, chattar och annan digital bevisning som visar hur offren instruerats, hotats och förlöjligats.

Utredningen inleddes i Eskilstuna i mars 2025, efter att en telefon med materialet hittats av polisen. Samtliga sex misstänkta nekar till brott, trots vad åklagaren beskriver som ett gott bevisläge.

Huvudförhandlingen i målet inleds den 13 november vid Värmlands tingsrätt och väntas pågå i 13 dagar. Flera av förhören med målsägandena kommer att hållas via videolänk på grund av deras särskilda behov.

Målnummer i Värmlands tingsrätt: B 1434-25.

Mörk helg för svensk trygghet

Jan Sundstedt — Sun, 26 Oct 2025 11:01:04 +0000

Våldsvågen i Sverige fortsätter med flera skottlossningar i bland annat Stockholmstrakten samt en misstänkt grov våldtäkt i Malmö. Det har varit en mörk helg för svensk trygghet. Flera grova våldsdåd har skakat många orter på mindre än 48 timmar. Polisen har ryckt ut över hela landet, men många gärningspersoner är ännu inte gripna och invånare vittnar om oro.

Skjutningar i Stockholms län

Rinkeby

Sent på lördagskvällen hittades en man i 25-årsåldern skjuten utomhus i Rinkeby. Polisen larmades strax efter klockan 21.30 och skickade ett antal resurser till platsen. Jakten på gärningsmannen pågår.

I polisens pressmeddelande konstateras att skadeläget för den skottskadade är oklart och att personen ännu inte identifierats. Samtidigt genomfördes omfattande insatser kopplade till händelsen runtom i polisregionen.

– Det är ett brett sökande över stora delar av Stockholm. Vi söker på flera olika sätt, bland annat genom vanliga patruller, informationsinhämtning, vittnesuppgifter och genom att gå igenom övervakningskameror, sade Daniel Wikdahl, presstalesman för region Stockholm, under lördagskvällen.

Södertälje

På kvällen den 24 oktober rapporterades en skottlossning i Fornhöjden, Södertälje. Två personer träffades i anslutning till en bil, och en av dem avled senare på plats. Två personer greps i anslutning till händelsen. Polisen inledde omedelbart en förundersökning om försök till mord och söker vittnen. Larmet kom klockan 21.23, och flera personer uppfattade skott. Området spärrades av och en större insats inleddes för att hitta misstänkta och säkra bevis. – Det är flera personer gripna misstänkta för mord, säger polisens presstalesman Nadya Norton.

Misstänkt utomhusvåldtäkt i Malmö

En kvinna i 18-årsåldern misstänks ha blivit utsatt för en våldtäkt i Pildammsparken i Malmö under fredagskvällen. Kvinnan kontaktade polisen och uppgav att hon kände sig förföljd.

När polisen anlände till platsen fattades misstankar om att kvinnan utsatts för en grov våldtäkt.

– Det finns inga uppgifter om att den misstänkte gärningsmannen är en känd person för henne – det rör sig om en överfallsvåldtäkt, säger polisens presstalesman Evelina Olsson.

Ingen misstänkt har ännu gripits.

Ny skjutning i Gävle - mordförsök i Finspång

Gävle / Brynäs

Under fredagskvällen skottskadades flera personer i stadsdelen Brynäs i Gävle. En ung man i övre tonåren har avlidit och ytterligare en skadades allvarligt. Händelsen rubriceras hos polisen som mord/dråp och ett stort område spärrades snabbt av för teknisk undersökning.

– Anhöriga är underrättade och ytterligare en person vårdas på sjukhus med allvarliga skador, polisens presstalesman Magnus Jansson Klarin i en kommentar till skattefinansierade SVT. Lördagens skjutning kommer endast tre veckor efter det att Gävle drabbades av en masskjutning där sex personer träffades av kulor. Ingen fick då livshotande skador. Polisen undersöker nu om det finns kopplingar mellan de båda skjutningarna och ser en tydlig oro kring gängrelaterad brottslighet i området.

– Det är ingen nyhet att det är ett konfliktläge just nu i Gävle med tanke på den senaste tidens händelser. Att det kan komma att ske någonting mer är inte heller helt otänkbart, säger Magnus Jansson Klarin.

Finspång En man i 45-årsåldern skadades allvarligt i ett bråk på en restaurang i Finspång under fredagskvällen. Mannen fördes till sjukhus efter att ha blivit huggen med ett vasst föremål. Polisen hanterar ärendet som ett misstänkt mordförsök. Den misstänkta gärningsmannen är fortfarande på fri fot, samtidigt som polisen uppger att två personer är gripna misstänkta för skyddande av brottsling.

Våldsvågen

Helgens våldsvåg, särskilt skjutningarna i Stockholm och Gävle, understryker en oroande trend av eskalerande våld i befolkade bostadsområden. Flertalet kopplade till misstänkt gängkriminalitet.

Trots omfattande polisinsatser saknas i flera fall gripanden. Det är tydligt att hotet mot den svenska tryggheten inte är koncentrerat till en plats utan sprider sig över flera regioner.

Hovrätten sänker straff för ökänd sexualbrottsling

Jan Sundstedt — Wed, 03 Sep 2025 10:10:58 +0000

Hovrätten sänker straffet för Fredrik Lundgren – en av Sveriges värsta sexualförbrytare. "Nytorgsmannen" döms till fyra års fängelse för 47 nya sexualbrott begångna bara månader efter hans villkorliga frigivning. Det är ett år mindre än tingsrättens dom från i somras. Den 38-åringen, som tidigare hette Andreas Holm, våldtog i oktober förra året en 17-årig flicka i sitt hem i Hörby. Flickan var påverkad av alkohol när övergreppet skedde. Utöver våldtäkten döms han för flera fall av barnpornografibrott och 35 sexuella ofredanden. Hovrätten slår fast att Lundgren otillbörligt utnyttjat att flickan befann sig i en särskilt utsatt situation på grund av sin ålder i förhållande till honom, sin alkoholberusning och sociala situation. Hon kunde därför inte delta frivilligt i samlaget. Åklagaren hade yrkat på att våldtäkten skulle bedömas som grov, men varken tingsrätt eller hovrätt gick på den linjen. "Straffvärdet för våldtäkten överstiger klart straffminimum för våldtäkt men är dock något lägre än vad tingsrätten ansett och motsvarar enligt hovrättens bedömning ett fängelsestraff något understigande fyra år", skriver hovrätten i sin dom.

Nya brott direkt

Lundgren kan betraktas som en av Sveriges värsta sexualförbrytare. År 2021 dömdes han till fem års fängelse för 35 sexualbrott, varav sju våldtäkter. Majoriteten av brotten begicks i hans lägenhet vid Nytorget på Södermalm i Stockholm, vilket gav honom öknamnet "Nytorgsmannen". Han släpptes villkorligt efter två tredjedelar av straffet, trots att det vid frisläppningen bedömdes finnas mycket hög risk för återfall i sexualbrott. I samband med frigivningen fick han vistelseförbud på Södermalm och flyttade till Skåne. Där dröjde det inte länge innan han återföll i liknande brottslighet.

River upp villkorlig frigivning

Till de fyra årens fängelse kommer att hovrätten river upp den villkorliga frigivningen helt. Det betyder att Lundgren också måste sitta av drygt 20 månader från det gamla straffet. Enligt handlingar från tingsrätten lider sexualbrottslingen av en psykisk störning, men denna bedöms inte vara tillräckligt allvarlig för att han ska undgå ansvar för sina handlingar. Lundgren har nekat till anklagelserna om sexualbrott men erkänt narkotikabrott och olovligt anskaffande av alkohol.

Journalist och författare: ”Samtyckeslagen sätter rättssäkerheten ur spel”

Jan Sundstedt — Sun, 31 Aug 2025 09:04:16 +0000

Hundratals våldtäktsmål i Sverige avgörs sedan 2018 i domstol utan teknisk bevisning och nu växer kritiken mot systemet. Föreningen Mannaminne varnar för en tyst rättsskandal och journalisten och författaren Thérèse Juel menar att känslor och moral ofta får gå före juridiska principer i svenska domstolar. Under de senare åren har antalet fällande domar i våldtäktsmål där teknisk bevisning helt saknas ökat markant i Sverige. Samtidigt har antalet friande domar i samma kategori minskat kraftigt. Enligt en granskning som Samnytt har publicerat rör det sig om hundratals fall där unga män dömts enbart på målsägandes berättelse – utan vittnen, DNA-spår, medicinska fynd eller annan stödbevisning. Kritiker menar att utvecklingen är ett direkt resultat av 2018 års samtyckeslag. En kritiserad lag som över en natt förändrade förutsättningarna för bevisvärderingen i sexualbrottsmål. Författaren och journalisten Thérèse Juel har under lång tid granskat hur rättssäkerheten fungerar i svenska domstolar. Hon riktar nu skarp kritik mot ett system där känslor, rådande samhällsklimat och moraliska uppfattningar riskerar att väga tyngre än lagens principer. Ett system där unga män kan dömas skyldiga medan omgivningen väljer att titta bort. – Det här är en rättsskandal som pågår i tysthet. Unga män döms i domstol utan några faktiska bevis, säger hon i en intervju med Samnytt. Att antalet fällande domar i sexualbrottsmål ökat menar Thérèse Juel inte beror på fler våldtäkter i sig utan den förändrade rättstillämpningen sedan samtyckeslagen infördes. – Den [samtyckeslagen] speglar enbart den förändrade rättstillämpningen, det är inte fler våldtäkter. Samtyckeslagen låg ju ute på remiss – och de som förordade den var ju åklagarsidan, för den skulle hjälpa dem till fler fällande domar. Det står i deras remissyttrande, medan både Advokatsamfundet och Lagrådet var emot, med hänvisning till rättsosäkerhet. [caption id="attachment_174120" align="alignnone" width="640"] Unga män och kvinnor i dagens samhälle får enligt bedömare allt svårare att ta eget ansvar för sina handlingar. Foto: Kelsey Chance/Unsplash[/caption]

"Beviskraven satta ur spel"

Juel menar att domstolarnas bedömningar ofta bortser från sådant som ungdomars omognad, bristande kommunikation och påverkan av alkohol. Hon påpekar att nästan allt ansvar i rättsprocessen läggs på den unga mannen. Han förväntas läsa av signaler och hinder, medan kvinnans ansvar för händelseförloppet sällan lyfts. Det blir, enligt Juel, ett alltför tungt ansvar på mannens axlar, trots att många situationer är osäkra och komplexa. – Rättsväsendet har satt beviskraven ur spel. I praktiken räcker det att en kvinna säger att hon blivit utsatt för att en man ska kunna dömas, framhåller Juel. – I svenska brottsmål ska åklagaren bevisa att ett brott har begåtts. Men i dessa mål hamnar det istället på den tilltalade att bevisa att samtycke fanns. Det är helt tvärtemot rättsstatens principer. Hon lyfter särskilt fram konsekvenserna för unga män i gymnasieåldern och strax därefter. Enligt henne får många sina liv förstörda av domar som bygger på mycket svaga underlag, vilket leder till social utstötning, svårigheter att få arbete och psykisk ohälsa.

Föreningen Mannaminne

Mannaminne är en ideell förening som arbetar med att uppmärksamma rättsosäkerhet i dagens sexualbrottsmål. Föreningen menar att dagens rättssystem i praktiken har förvandlat ord-mot-ord-situationer till bevisning i sig – något som strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper. I en debattartikel i Bulletin skriver föreningen att rättsstaten urholkas när beviskraven numera är så lågt satta inom sexualbrottsmål. Föreningen pekar särskilt på att oskyldiga kan komma att dömas - vilket riskerar skapa misstro mot hela rättssystemet. Flera juridiska experter har också tidigare påtalat att domstolar ofta hamnar i svåra situationer när teknisk bevisning saknas. Domare och nämndemän tvingas i hög grad göra subjektiva bedömningar av trovärdighet och berättelsernas detaljer, vilket riskerar att ge stora variationer i praxis. Mannaminne vill se förändringar. De förespråkar en oberoende resningsinstans, inspirerad av norsk modell, och noggrannare utredningar av brottsplatser och kommunikationsdata i sexualbrottsmål – vilket idag ofta ignoreras. Föreningen menar att många anhöriga till dömda pojkar och män tvingas alltmer bli aktivister för att deras röster ska höras och för att rättssäkerheten ska upprätthållas.

Jag upplever att många politiker lyssnar, men att få vågar ta frågan offentligt av rädsla för att stämplas som kvinnohatare. Nina Hamilton, Mannaminne

Politisk dimension

Frågan om rättssäkerheten i sexualbrottsmål har länge varit politiskt laddad. Förespråkare för samtyckeslagen menar att den stärker skyddet för kvinnor och underlättar lagföringen av våldtäktsmän. Kritikerna, inklusive de anhöriga engagerade i Mannaminne, menar att lagen i praktiken har sänkt ribban för fällande domar till en nivå som hotar oskyldigas rättigheter. – Man vill visa handlingskraft och få upp fällande domar i statistiken. Men det sker på bekostnad av unga mäns liv och framtid. Kritiken mot hur domstolarna hanterar bevisvärdering i sexualbrottsmål tycks växa. Samtidigt råder bred politisk enighet om att samtyckeslagen ska ligga fast. Någon större förändring av rättsläget ser därför inte ut att vara nära förestående. Thérèse Juel menar att samhällsklimatet av idag gör att många unga killar känner stor osäkerhet kring att söka sexuella kontakter. Hon beskriver för Samnytt att det nästan är som att man behöver ha "två säkerhetsvakter med sig in i sovrummet för att skydda sig", särskilt som ung man. Även om det finns exempel på kvinnor som dömts i hbtq-relationer är det en helt annan dynamik. När det gäller den psykologiska påverkan på unga män är Juel tydlig: utvecklingen är en katastrof för deras psykiska hälsa. Den tunga bördan att bevisa samtycke och ständigt vara vaksam riskerar att skapa en press som få klarar av.