våldsbrott – Nya Dagbladet

Polisen varnar för fortsatt barnrekrytering

Jan Sundstedt — Mon, 17 Aug 2026 07:29:46 +0000

Skjutningar och sprängningar har blivit färre, men polisens siffror visar att lika många barn under 15 år fortfarande dras in i ärenden om grovt våld. Polisens sammanställning för årets första sju månader omfattar omkring 170 barn som misstänks i ärenden om grovt våld. Våldet har antingen genomförts eller stoppats redan i planeringsstadiet. Nivån ligger därmed i princip kvar där den låg under samma period i fjol. — Det är lika många som är misstänkta för de här brotten i dag som det var för ett år sedan, även om våldsnivåerna är mycket lägre, säger Dan Windt vid polisens nationella driftcenter till skattefinansierade SR. [caption id="attachment_192542" align="alignnone" width="640"] Foto: faksimil/Hem&hyra/Youtube[/caption]

Polisen ingriper tidigare

Polisen uppger att fler ärenden fångas upp innan ett planerat dåd blir verklighet. Barnen förekommer därför oftare i misstankar om försök, förberedelse och planering, medan färre skjutningar och sprängningar fullföljs. — Vi arbetar tidigare i händelsekedjan, vi ser till att brotten aldrig utförs, säger Windt. Polisen bedömer att kriminella nätverk fortsätter att dra in minderåriga i verksamheten. Kriminella använder ofta chattappar för rekryteringen, och myndigheten har den senaste tiden noterat fler annonser som erbjuder brottsuppdrag.

Stockholm: Invandrarmobb åtalas för våldsturné i Huddinge

Redaktionen — Thu, 22 Jan 2026 10:01:13 +0000

Södertörns tingsrätt inledde måndagen den 20 januari rättegången mot sju personer misstänkta för grova brott efter ett LVU-beslut i Huddinge sommaren 2024. Huvudmannen misstänks ha anstiftat mordbränder, grova hot, misshandel och försök till mord mot politiker och tjänstemän som fattade LVU-beslutet. Konflikten startade med socialtjänstens beslut att omhänderta tre barn från en familj i Huddinge i augusti 2024. Pappan reagerade då med en våldskampanj mot beslutsfattarna som eskalerade våren/sommaren 2025. De sju åtalade består av ett nätverk av personer med bakgrund i Mellanöstern varav flera är släktingar. Enligt källor behöver de åtalade tolkassistans på persiska, sorani, turkiska, arabiska och mongoliska. Enligt uppgifter ska ett av hoten ha varit: "Om barnen fortsätter vara placerade ska hela kommunen sprängas."

Grova mordbränder, hot och misshandel

Åklagaren beskriver hur flera tjänstemän och förtroendevalda politiker som deltog i LVU-beslutet utsattes för direkta repressalier. Gärningspersonerna ska ha sökt upp målsägandena i deras hem- och arbetsmiljöer, där de bland annat anlade bränder på personbilar, lastbilar och fasader. Flera av de drabbade mottog även konkreta dödshot. I förundersökningsmaterialet ingår även ett grovt våldsbrott mot en familjehemspappa. Enligt handlingarna ska han ha blivit skallad och sparkad när han låg ner i samband med bortförandet av barnen. Pappan till barnen pekas ut som huvudman bakom brottsligheten. Han misstänks ha planerat och beordrat gärningarna från utlandet och är häktad i sin utevaro. Enligt åklagaren befinner han sig i ett land som saknar utlämningsavtal med Sverige.

Fortsatta hot inför rättegången

Polisen uppger att hotbilden kvarstår även efter att åtalet väckts. Enligt utredningen försöker huvudmannen påverka den pågående rättsprocessen genom nya hotfulla meddelanden. – Det är fortsatta mejl med hot för att påverka de kommande tingsrättsförhandlingarna, säger kriminalkommissarie Johan Allard till SVT. Enligt uppgifter till SVT ska pappan även ha riktat allvarliga hot mot statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Säkerhetspolisen har därför kopplats in i ärendet. Statsministerns pressekreterare Tom Samuelsson uppger att regeringskansliet inte kommenterar uppgifter om eventuella hot mot statsministern.

Systemhotande brottslighet

Åtalet omfattar flera grova brottsrubriceringar, däribland egenmäktighet med barn, grovt brott, grovt övergrepp i rättssak, grova hot mot tjänsteman, stämpling till grovt hot mot tjänsteman, grov mordbrand samt grov skadegörelse. Totalt står fem män och två kvinnor åtalade. Enligt åklagaren rör det sig om 20–25 målsäganden som utsatts för vad rättsväsendet klassar som systemhotande brottslighet. Därutöver finns ytterligare cirka 15 målsägande, bland annat försäkringsbolag som drabbats av skadegörelsen. Samtliga åtalade förnekar brott. – Jag tycker det är viktigt att samhället ger tydliga signaler om att vi inte viker ner oss för hot, säger Johan Allard.

Julen 2025: Dödligt våld och flera försvinnanden

Jan Sundstedt — Sun, 28 Dec 2025 09:33:21 +0000

Julhelgen 2025 blev på flera håll i landet arbetsam för Polismyndigheten. Under dagarna kring jul rapporterade polisen om ett dödligt våldsbrott i Norrbotten samt två omfattande ärenden rörande försvunna kvinnor. Händelserna har lett till stora polisinsatser och pågående utredningar. En av de mest uppmärksammade händelserna skedde i Boden, där ett grovt våldsbrott krävde ett liv. Parallellt fortsatte polisen sökinsatser efter två kvinnor som försvunnit under oklara omständigheter.

Dödligt våldsbrott i Boden

På juldagen larmades polisen till ett villaområde i Boden efter uppgifter om ett pågående våldsbrott. På platsen hittade polisen en kvinna i 55‑årsåldern avliden. Ytterligare två personer skadades i samband med händelsen och fördes till sjukhus för vård. De skadade är enligt uppgifter döttrar till den avlidna kvinnan. P‑O Andersson, kriminalkommissarie vid polisens enhet för grova brott i Luleå, beskriver dådet mot mamman och hennes döttrar i villan som "väldigt våldsamt". I anslutning till insatsen konfronterade polisen en misstänkt gärningsman, en man i 20‑årsåldern. Under ingripandet sköt polisen mot mannen, som senare avled av sina skador. Åklagare har inlett en förundersökning om mord samt försök till mord. Som rutin utreds också polisens användning av skjutvapen av särskild åklagare.

25 december 11.56, Mord/dråp, Boden https://t.co/QknbzjZpA5
— Polisen Norrbotten (@PolisenNorrbott) December 25, 2025

Försvinnanden i Salem och Örebro

Under annandagen anmäldes en kvinna i 25‑årsåldern försvunnen i Rönninge i Salems kommun, söder om Stockholm. Polisen inledde en omfattande sökinsats med hundpatruller, helikopter och teknisk personal. Trots intensiva insatser har polisen ännu inte hittat kvinnan. Ärendet hanteras som ett försvinnande, men polisen utesluter inte att brott kan ligga bakom. Samtidigt söker polisen i Örebro efter en kvinna i 20‑årsåldern som försvann under natten till söndag. Polisen har gått ut med signalement och vädjat om tips från allmänheten. I nuläget misstänker polisen formellt inget brott, men handlägger ärendet skyndsamt med hänsyn till omständigheterna kring försvinnandet.

27 december 10.45, Försvunnen person, Salem: Polisen har sedan gårdagen sökt efter en försvunnen kvinna i Rönninge - sökandet fortsätter även idag. https://t.co/DCHR8zM5XF
— Polisen Stockholm (@polisen_sthlm) December 27, 2025

Intensiv julhelg för Polisen

Sammantaget visar polisens lägesbild att julhelgen 2025 präglades av flera allvarliga händelser, inklusive dödligt våld och försvinnanden. Utredningarna fortsätter, och polisen arbetar vidare med att klarlägga vad som ligger bakom händelserna. Uppdatering: Den kvinna som tidigare rapporterats försvunnen i Salems kommun, söder om Stockholm, har tyvärr hittats avliden. Polisens sökinsats i området kring Rönninge pendeltågsstation pågick intensivt sedan natten till annandagen och har nu övergått till en brottsutredning. Två personer har anhållits misstänkta i samband med försvinnandet och mordet. En av personerna är skäligen misstänkt för människorov och den andra är på sannolika skäl misstänkt för mord. Polisen fortsätter sitt arbete med tekniska undersökningar, vittnesförhör och övriga utredningsåtgärder för att klarlägga omständigheterna kring kvinnans död.

Polisen ignorerade tidiga varningar om Foxtrot – minst 16 civila döda

Redaktionen — Mon, 23 Jun 2025 08:03:17 +0000

Trots att polisen redan 2021 slog larm om det växande gängnätverket Foxtrot valde ledningen att inte agera. I dag kopplas nätverket till över 30 mord – varav minst 16 dödsoffer varit helt utomstående civila. I dokumentärserien En gång bröder, avslöjas att en särskild spaningsgrupp inom polisen redan för fyra år sedan identifierade Foxtrot som en snabbt expanderande aktör med stort våldskapital. Enligt underrättelsechefen vid polisen, Jale Poljarevius, slog gruppen tidigt larm – men larmen prioriterades bort till förmån för andra gäng. – Om man hade kunnat dra tillbaka tiden så hade vi snabbt riktat om kanonerna åt det här hållet, säger Poljarevius till statskanalen SVT, och medger att Foxtrot länge varit utanför polisens karta. Det var först efter flera uppmärksammade mord 2022 som Foxtrot började hamna i polisens fokus. Enligt dokumentären har nätverket sedan dess kunnat kopplas till över 30 mord – varav minst 16 offer varit oskyldiga civila utan några gängkopplingar. [caption id="attachment_202141" align="alignnone" width="640"] Rawa Majid är internationellt efterlyst av Interpol. Foto: skärmdump/Interpol.int[/caption]

Splittring eskalerar våldsspiralen

Splittringen inom Foxtrot i september 2023 markerade en ny nivå av våld. Den ena falangen, ledd av den internationellt efterlyste Rawa Majid – även kallad "Kurdiska Räven" – misstänks bland annat för mordet på Ismail Abdos mamma, vilket eskalerade konflikten ytterligare. Under sommaren 2023 lyckades svensk polis infiltrera nätverket med hjälp av krypterade chattgrupper som exempelvis appen Signal. Ett genombrott som ledde till flera gripanden och åtal mot ett antal personer i Foxtrots toppskikt – bland annat för synnerligen grovt narkotikabrott. Trots detta fortsätter våldet. Enligt SVT:s uppgifter har nätverket även expanderat till Norge, där svensk gängkriminalitet blivit ett växande problem.

Hovrätten fastställer 18-årings fängelsedom för mordet på Mikael i Skärholmen

Jan Sundstedt — Thu, 05 Jun 2025 11:26:53 +0000

Hovrätten har idag fastställt domen mot Mohammed Khalid Mohammed, som i april 2024 sköt ihjäl 39-årige Mikael Janicki i en gångtunnel i Skärholmen. Mördaren döms till 14 års fängelse, det längsta straff som kan utdömas för en person som varit under 18 år vid brottstillfället. Mordet skedde i närvaro av Mikaels tolvårige son, som blev vittne till den tragiska händelsen. Mikael var på väg till badhuset tillsammans med sonen när de passerade en grupp ungdomar och en konflikt uppstod. Efter en ordväxling avlossades flera skott och Mikael avled på plats. Mohammed Khalid, som enligt polisen är kopplad till det kriminella nätverket Skärholmsfalangen, har en lång brottshistoria sedan tonåren. Utöver mordet döms han även för flera andra grova våldsbrott. Hovrätten konstaterar att han hade kunnat dömas till livstids fängelse om han varit över 18 år vid brottstillfället. Nu döms han istället till det maximala straffet för minderåriga. – Den tilltalade har inte kunnat lämna någon rimlig förklaring till varför han först i hovrätten säger att det var en olyckshändelse och dessutom är hans uppgifter motbevisade genom åklagarens bevisning, säger hovrättslagmannen Erik Lindberg i ett pressmeddelande.

Slår fast domen: 19-åringen får 14 års fängelse för mordet på Mikael. 19-åringen ändrade sina uppgifter om omständigheterna kring skjutningen i hovrätten, men domstolen köper inte hans argumentation. https://t.co/y2sxqEMYgV
— Jette Svensson (@JetteSvensson1) June 5, 2025

Mordet chockade Sverige

Utöver Mohammed Khalid Mohammed har hovrätten dömt ytterligare tre personer för brott kopplade till mordet, bland annat för grovt skyddande av brottsling. En av dessa har enligt domen även försökt undanröja bevis genom att tvätta en cykel som fanns på brottsplatsen. Påföljderna varierar från ungdomsvård till skyddstillsyn och samhällstjänst. Mordet och dess omständigheter väckte enormt starka reaktioner, inte minst med tanke på att Mikaels son var närvarande vid skjutningen. Mikaels syster har beskrivit sonens situation som "obeskrivligt traumatisk" och betonat vikten av att rättvisa skipas. Mohammed Khalid Mohammeds advokat Harri Keränen uppger, enligt Teliakanalen TV4, att man är besvikna över domen. – Hovrätten säger att berättelsen är en efterhandskonstruktion och det köper inte vi, och framhåller att domen kommer att överklagas till Högsta domstolen. 19-åringen döms även för försök till mord vid två tillfällen, förberedelse till mord, grovt vapenbrott i två fall, människorov, grovt olaga hot och misshandel.

Fyra skadade i allvarlig knivattack i Trondheim

Jan Sundstedt — Sun, 30 Mar 2025 08:31:20 +0000

En brutal knivattack skakade Møllenberg-området i Trondheim under lördagen. Fyra personer skadades, varav två befinner sig i kritiskt tillstånd, och polisen har gripit fem personer misstänkta för grov misshandel eller medhjälp till brottet. Händelsen rubriceras av den norska polisen i dagsläget som en relationell konflikt. Polisen larmades till platsen klockan 13:30 lokal tid efter rapporter om en allvarlig våldshändelse. Vid ankomst fann man räddningstjänsten i färd med att utföra hjärt- och lungräddning på en av de skadade. Totalt fördes fyra personer till St. Olavs sjukhus: två män i 40-årsåldern är kritiskt skadade, en man i 20-årsåldern är allvarligt skadad och en kvinna i 20-årsåldern har lindriga skador.

‍♂️ 4 Injured in Brutal Knife Attack in Trondheim, Norway — Suspect Caught pic.twitter.com/54sBhOPAxp
— Inside the conflict (@Muhamma22474285) March 29, 2025

Fem personer gripna

De fem gripna – tre män och två kvinnor i åldern 20 till 40 år – misstänks för grov misshandel eller medhjälp. Fyra av dem uppges själva ha skadats i händelsen, vilket enligt polisen tyder på att det kan ha rört sig om en våldsam konfrontation mellan flera parter snarare än en enskild angripare. Brottsplatsen har spärrats av och rättsteknisk undersökning pågår för att klarlägga händelseförloppet. – Vi betraktar detta som en relationell konflikt mellan de inblandade. Utredningen är i ett tidigt skede, och vi arbetar för att fastställa motiv och omständigheter, uppger en talesman för polisen i Trondheim till NRK. Myndigheterna har uppmanat allmänheten att kontakta Trondheim polisstation vid eventuella vittnesuppgifter. Samtidigt cirkulerar motstridiga uppgifter i sociala medier, där vissa hävdar att en ensam gärningsman låg bakom attacken – en version som dock inte stöds av polisens officiella rapporter.

Våldsdömda män återfaller i brott gång på gång

Redaktionen — Sat, 22 Mar 2025 07:11:45 +0000

En studie vid Lunds universitet visar att unga svenska män som dömts till fängelse för vålds- eller sexbrott ofta återfaller i brott. I snitt har de dömts för över 30 brott innan de fyllt 30 år. Forskare vid Lunds universitet har följt 266 män mellan 18 och 25 år som avtjänat fängelsestraff för vålds- eller sexbrott. Studien, DAABS (Development of Aggressive Antisocial Behaviour Study), genomfördes under 2010-talet och kartlade männens bakgrund, psykiska hälsa och sociala situation. Resultaten visade på en hög grad av socialt utanförskap och psykisk ohälsa inom gruppen. Några år senare har man gjort en uppföljningsstudie för att se hur männens liv utvecklats, där man med hjälp av olika svenska register undersökt brottslighet, sjukvårdskontakter och dödsfall i gruppen. Studien visar att mer än två tredjedelar har fortsatt begå brott. Från att de blev straffmyndiga vid 15 års ålder, till i snitt 28 års ålder, har de dömts för i genomsnitt 33 brott vardera – vart femte brott var våldsrelaterat. Som jämförelse inkluderade studien en kontrollgrupp med 10 000 män i samma ålder. Där låg snittet på ett brott per person, och våldsbrott var ovanliga. En separat studie visar också att en av tio i gruppen haft en psykos- eller bipolär sjukdom, och att ADHD, tidigt alkoholbruk samt utsatthet för våld i hemmet varit vanliga faktorer bland de dömda.

Svenska kriminologer: Ingen koppling mellan invandring och våldsbrott

Jan Sundstedt — Mon, 20 Jan 2025 09:05:47 +0000

– Utifrån vår analys har vi sett att det finns liten till ingen koppling mellan proportionen av invandrare i en kommun och rapporterade våldsbrott, uppger Amber Beckley, docent i kriminologi och lektor vid Örebro universitet. Studien har genomförts av kriminologer vid fem svenska universitet och man säger sig ha jämfört de 20 kommuner i Sverige som haft störst ökning av våldsbrott under perioden 2000 till 2020 med de 20 kommuner som haft minst negativ utveckling och kontrollerat hur många invandrare som bor i dessa sammanlagt 40 kommuner. – De mesta våldsbrotten i en kommun kan förklaras av andra faktorer, som hur många som arbetar och utbildning, hävdar Beckley vidare i en intervju med statsradion SR. Det bör noteras att forskarna bara har tittat på personer som själva invandrat till Sverige och fått svenska uppehållstillstånd eller medborgarskap – inte asylsökande eller barn till invandrare. Just andra generationens invandrare har enligt tidigare studier pekats ut som en grupp med allra störst andel brottsmisstänkta.

Våldsbrotten ökade i alla kommuner

Huvudförfattare till rapporten som uppmärksammats flitigt i etablissemangsmedierna är den kände vänsteraktivistiske kriminologen Jerzy Sarnecki, och Amber Beckley som är delaktig, medger också för Samnytt att våldsbrotten ökat i nästan samtliga av de analyserade kommunerna. – Nästan alla har ökat. Det var nästan ingen kommun under de här tjugo åren där våldsbrotten minskade. – Det vi har visat var att andelen invandrare i de kommuner som hade störst ökning av våldsbrott inte var så annorlunda än andelen i de kommuner som hade minst ökning… Andelen invandrare förklarar inte våldsbrotten i en kommun, och den kan inte förklara ökningen i de tjugo kommunerna, slår hon fast.

Nu inleds rättegången mot fem unga män för mordet på Mikael

Jan Sundstedt — Thu, 19 Dec 2024 12:52:13 +0000

Den 39-årige småbarnspappan, Mikael Janicki, sköts till döds framför sin 12-årige son i Skärholmen, södra Stockholm, den 10 april i år. Nu åtalas fem män med invandrarbakgrund, däribland den 18-åring som misstänks för att ha skjutit Mikael. Mikael var på väg till simhallen i Skärholmen med sin son när han i en gångtunnel konfronterade ett ungdomsgäng. Konfrontationen slutade med att Mikael sköts till döds, något som Nya Dagbladet vid ett flertal tillfällen skrivit om. En 18-årig man åtalas nu för mordet och för grovt vapenbrott. Åtalet beskriver mordet som särskilt hänsynslöst, eftersom det skedde inför ögonen på Mikaels unge son. Ove Jäverfelt, åklagare i fallet, berättar att en viktig del i bevisföringen är Mikael Janickis 12-årige sons vittnesmål. – Bland den muntliga bevisningen finns Mikaels son, som är åberopad då han såg mordet. Han förhördes kort tid efter mordet, säger Jäverfelt i samband med en pressträff. Enligt polisens förundersökning ska mordet inte ha föregåtts av planering, utan vara ett resultat av tragiska omständigheter. – En person ska ha yttrat något till målsägande som reagerade på det som sades och konfronterade gänget i tunneln. Händelsen verkar ha urartat snabbt, säger Stina Rosin, handläggare vid polisen, i en kommentar till skattefinansierade Sveriges Television. – Det verkar som att den person som vi misstänker ha skjutit, tar fram vapnet i ett läge. Då skjuts det, och som vi bedömer det, skjuts ett skott bredvid Mikael. Sedan verkar det som att Mikael rör sig mot gärningspersonen och blir skjuten med två skott i överkroppen, säger åklagare Ove Jäverfelt.

Idag väcks åtal mot fem personer efter mordet på Mikael Janicki i Skärholmen.
Mikael Janicki - en man med ett otroligt civilkurage som vågade säga ifrån. pic.twitter.com/m62AAh0ikq — Christoffer Jonsson (@kurrejonsson) December 19, 2024

DNA på mordvapnet

Det misstänkta mordvapnet har lämnat DNA från två personer – dels gärningsmannens och dels en person som inte har någon känd koppling till mordet. Den åtalade 18-åringen, som har varit känd hos polisen sedan tidigare, har erkänt vapenbrottet. Enligt åklagaren ska han ha provskjutit vapnet tidigare. – Han har varit känd för oss lokalt sedan några år tillbaka. Vi har också genom vårt täta samarbete varit delaktiga i åtgärder mot honom, säger Andreas Bagoly, biträdande lokalpolisområdeschef. Förutom den misstänkte mördaren åtalas fyra andra unga män, mellan 17 och 18 år gamla, som frigivits i väntan på åtal. Tre av dessa åtalas för grovt skyddande av brottsling. Enligt åtalet har två av dessa bland annat tvättat en cykel som fanns på mordplatsen, och som kan ha haft spår av den mördade Mikael eller gärningsmannen. En femte person åtalas för medhjälp till grovt skyddande av brottsling. Samtliga åtalade har enligt häktningsframställan utländskt påbrå med bakgrund från främst Mellanöstern.

”Efter mordet på Mikael Janicki i våras utlovades insatser mot gängkriminaliteten i Stockholmsförorten Skärholmen. Ett halvår senare har ingenting hänt… öppet brev till förvaltningsledningen där 26 socialsekreterare larmar om en kris inom socialtjänsten” https://t.co/hJJKHTlPrA
— Amir Rostami (@amirrostami_) October 12, 2024

Polisens lista: 300 potentiella serievåldtäktsmän identifierade

Jan Sundstedt — Mon, 25 Nov 2024 14:07:22 +0000

Polisen uppger att man identifierat 300 personer som potentiella serievåldtäktsmän. Listan som tagits fram är en del av arbetet för att förebygga grovt och dödligt våld mot kvinnor. De som inkluderas på listan har antingen dömts eller varit misstänkta för våldtäkt i minst två fall mot olika offer. Jale Poljarevius, chef för operation Beta, förklarar att listan distribuerats till landets sju polisregioner. – De här listorna har lagts ut till respektive sju regioner så att samtliga som finns på de här listorna ska finnas i rullorna hos regionerna, säger Poljarevius till skattefinansierade Sveriges Radio.

Polisen listar 300 potentiella våldtäktsmän | Sverige | Expressen
– De här listorna har lagts ut till respektive sju regioner så att samtliga som finns på de här listorna ska finnas i rullorna, säger Jale Poljarevius, ansvarig för projektet, till radion. https://t.co/4CLroJBIND — Jörgen Holmlund (@jorgen_holmlund) November 24, 2024

Operation Beta

Operation Beta, som ansvarar för initiativet, arbetar specifikt för att skydda kvinnor mot grova brott och listan används i flera syften, inklusive uppsökande verksamhet och för att identifiera gärningsmän. Man hoppas också kunna använda informationen för att föra samtal och sprida kunskap till dem som finns med på listan. Enligt Jale Poljarevius är detta ett nödvändigt steg för att förebygga framtida brott. Polismyndigheten ser listan som ett viktigt verktyg i det förebyggande arbetet. Samtidigt pågår en bredare satsning på att stärka skyddet för kvinnor och förhindra våldsbrott i hela landet.