utvisning – Nya Dagbladet

Ryska Daria uppger att hon måste lämna Spanien efter 22 år

Markus Andersson — Tue, 11 Aug 2026 08:24:14 +0000

En rysk kvinna som uppger att hon bott i Spanien sedan sex års ålder säger att hennes ansökan om uppehållsrätt har avslagits för andra gången. Enligt kvinnan har hon 15 dagar på sig att lämna landet. Uppgifterna kommer från ett videoinlägg på X, där Daria Igorevna berättar om sin situation. Inlägget har därefter spridits av flera konton på plattformen. Igorevna uppger i videon att hon kom till Spanien som sexåring och därför har levt i landet i 22 år. Hon säger också att hon har en akademisk examen, har betalat in till socialförsäkringssystemet och väntade på ett beslut i ett ärende som skulle göra det möjligt för henne att arbeta som egenföretagare. Enligt henne själv avslogs ansökan om uppehållsrätt för andra gången medan ärendet fortfarande var under handläggning. Hon säger att hon fått besked om att lämna Spanien inom 15 dagar. ”Jag måste lämna om 15 dagar … det är andra gången de nekar mig uppehållstillstånd”, säger hon i videon. Hon riktar i samma videoklipp kritik mot hur reglerna tillämpas och jämför sitt fall med personer som enligt henne har beviljats uppehållstillstånd trots brottslig bakgrund. Det påståendet har NyD inte kunnat verifiera oberoende.

🚨FRUSTRADA. Joven rusa llamada Daria Igorevna, que lleva 22 años en España (desde los 6), con carrera, cotizando y emprendiendo, se lamenta:
“me tengo que ir en 15 días... la 2ª vez que me deniegan la residencia. Estaba pagando y esperando resolución para ser autónoma. Están… pic.twitter.com/V5IThFW2gP — Capitán Bitcoin (@CapitanBitcoin) August 8, 2026

Avslagets skäl framgår inte

Videoinlägget innehåller inga beslutshandlingar eller uppgifter från spanska myndigheter. Det framgår därför inte av det tillgängliga underlaget vilket regelverk som tillämpats, vilka handlingar som har prövats eller varför hennes ansökningar ska ha avslagits. Fallet har samtidigt väckt reaktioner på X, där debatten bland annat rör skillnaden mellan långvarig bosättning, arbete och de formella kraven för uppehållsrätt. NyD har sökt ytterligare oberoende bekräftelse av uppgifterna men har vid publicering av detta utkast inte funnit någon myndighetskommentar om det enskilda ärendet.

Nya vandelskrav kan ge utvisning vid skulder

Emil Fjellstedt — Tue, 14 Jul 2026 06:36:41 +0000

Utlänningar som bedöms ha bristande vandel kan från och med nu få svårare att beviljas eller behålla uppehållstillstånd. Vid bedömningen kan bland annat obetalda skulder och upprepade böter vägas in. De nya reglerna innebär att Migrationsverket får större möjligheter att beakta en persons levnadssätt vid prövning av uppehållstillstånd och återkallelse av tillstånd. Regeringen har beskrivit syftet som att skapa större möjligheter att avlägsna utlänningar ur landet på grund av brister i vandel. Enligt uppgifter som Migrationsverkets kommunikatör Alexander Szögi lämnat till TT kan systematiskt obetalda skulder och böter få betydelse. Även en enstaka skuld som är ovanligt hög eller upprepade fortkörningsböter kan vägas in, men varje ärende ska bedömas samlat.

Helhetsbedömning i varje ärende

Vid prövningen kan även svartarbete, vägran att följa myndighetsbeslut och missbruk av välfärdssystem genom felaktiga uppgifter beaktas. Samröre med kriminella nätverk kan också vägas in. Yttranden om kopplingar till våldsbejakande eller extremistiska organisationer ska däremot inte ensamma räcka för att konstatera bristande vandel. Tiggeri och prostitution ska inte räknas in i bedömningen. Alkohol- eller drogmissbruk får betydelse först om det upprepade gånger leder till fara för andra, enligt de uppgifter som återges av Fria Tider. Reglerna gäller inte personer under 15 år. När den berörda personen har barn ska barnets bästa beaktas i första hand.

Eritreansk hemtjänstanställd våldtog 82-åring – får stanna

Jan Sundstedt — Wed, 10 Jun 2026 17:33:27 +0000

Robel Efrem Ghidey, medborgare i Eritrea, döms till fyra års fängelse för våldtäkt mot en 82-årig kvinna i hennes hem. Trots att Solna tingsrätt ser starka skäl för utvisning får han stanna i Sverige. Ghidey arbetade inom hemtjänsten när brottet begicks. Enligt Samnytt tog han sig in i kvinnans bostad genom att ge sken av att han kom i tjänsten. Den 82-åriga kvinnan har enligt tingsrätten haft nedsatt hälsa. Hennes berättelse, tillsammans med dokumenterade skador, har legat till grund för domstolens bedömning att hon utsatts för våldtäkt. Åklagaren Anders Hirsch hade yrkat på att gärningen skulle bedömas som grov våldtäkt. Tingsrätten bedömer dock brottet som våldtäkt, men skriver samtidigt att gärningen riktats mot en fysiskt svag och äldre person och att den föregåtts av viss planering.

Utnyttjade sin tjänst

Domstolen framhåller att mannen utnyttjade sin anställning för att kunna begå brottet. Den omständigheten används som skäl för att höja straffvärdet. — Tingsrätten har beaktat omständigheterna vid gärningen och som straffhöjande särskilt att den föregåtts av viss planering och riktats mot en fysiskt svag och äldre person, skriver domstolen enligt Samnytt. Tingsrätten anser inte att det finns skäl att mildra straffet med hänvisning till att mannen förlorar sitt arbete. — Det saknas anledning att beakta att Robel Ghidey förlorar sitt arbete på grund av att han döms för gärningen eftersom han utnyttjat sin tjänst för att begå brottet, skriver rätten. Påföljden bestäms till fyra års fängelse. Åklagaren överväger att överklaga domen.

Får stanna i Sverige

Åklagaren yrkade även på att mannen skulle utvisas till sitt hemland med återreseförbud. Tingsrätten konstaterar att brottet är allvarligt, att straffvärdet är högt och att mannen tidigare dömts för relativt allvarliga brott av annat slag. Domstolen skriver också att det finns en tydlig risk för fortsatt brottslighet och att dessa omständigheter talar starkt för utvisning. Trots detta beslutar tingsrätten att den eritreanske medborgaren inte ska utvisas. Skälet är hans anknytning till Sverige. Domstolen hänvisar bland annat till att han är 30 år gammal, har befunnit sig i Sverige sedan åtminstone 2007, gått i svensk skola, talar flytande svenska, har familj i Sverige och har haft arbete de senaste åren. Tingsrätten bedömer också att banden till Eritrea är svaga och att han inte kan resa dit utan risk. Sammantaget anser rätten därför att en utvisning inte är proportionerlig, trots brottets allvar, återfallsrisken och att gärningen riktades mot en äldre kvinna i hennes eget hem. Samnytt har tidigare rapporterat att mannen dömts för gängrelaterad brottslighet och fick jobbet inom hemtjänsten efter ett tidigare fängelsestraff.

Sverige vill se EU-samtal med talibanerna om utvisningar

Emil Fjellstedt — Thu, 14 May 2026 08:51:16 +0000

EU-kommissionen planerar samtal med företrädare för talibanernas styre i Afghanistan om hur afghaner som fått avslag i Europa ska kunna skickas tillbaka. Enligt Reuters sker initiativet i samråd med Sverige, samtidigt som kommissionen betonar att mötet inte innebär något erkännande av talibanerna. Planerna gäller ett möte i Bryssel på tjänstemannanivå. EU-kommissionens talesperson Markus Lammert uppgav på tisdagen att kommissionen och det svenska justitiedepartementet har skickat ett brev till talibanstyret i Afghanistan för att undersöka om de kan delta i ett sådant möte, rapporterar Reuters. Enligt Lammert handlar samtalen om utvisningar av personer som bedöms utgöra ett säkerhetshot. Han framhöll också att ett möte inte ska tolkas som att EU erkänner talibanernas styre i Afghanistan. Deutsche Welle uppger att inbjudan följer på ett preliminärt tekniskt möte som hölls i Afghanistan i januari. Enligt samma uppgifter begärde 20 EU- och Schengenländer redan förra året liknande samtal, då endast två procent av afghanerna med utvisningsbeslut inom EU faktiskt hade utvisats under 2024.

Sverige och Tyskland drivande

Sverige och Tyskland pekas ut som två av de länder som drivit frågan inom EU. Den svenska regeringen har under våren sagt att den vill göra det möjligt att verkställa utvisningar till Afghanistan, även om talibanerna inte erkänns som landets legitima regering. Euractiv rapporterar att talibanernas utrikestalesman Abdul Qahar Balkhi väntas leda en delegation till Bryssel i juni. Enligt samma uppgifter ska mötet hållas på en neutral plats i den belgiska huvudstaden, till exempel på ett hotell eller konferenscenter, snarare än i EU:s lokaler. Balkhi är talesperson för Afghanistans utrikesdepartement och har ofta företrätt talibanerna i kontakter med utländska aktörer. Västvärlden har inte erkänt talibanstyret sedan rörelsen återtog makten i Kabul, och EU-länderna har haft svårt att verkställa utvisningar till Afghanistan på grund av både juridiska hinder och säkerhetsläget i landet.

Rapport: Majoriteten av utvisningsdömda blir kvar i Sverige

Emil Fjellstedt — Thu, 07 May 2026 14:42:55 +0000

Färre än hälften av de utländska medborgare som dömdes till utvisning i samband med en fängelsedom har faktiskt lämnat Sverige. En ny rapport från Brottsförebyggande rådet visar att 48 procent av besluten verkställdes under den granskade perioden. Rapporten Utvisningsdömda i brottmål omfattar samtliga personer som dömts till utvisning i samband med fängelse och som frigavs under åren 2013–2023. Uppgifterna har kopplats till polisens statistik över verkställda utvisningar och till lagföringsregistret för perioden 2013–2024, skriver Brå. Totalt omfattar materialet 5 826 personer. Enligt myndigheten verkställs utvisningen oftast inom tolv månader efter frigivningen.

Stora skillnader beroende på medborgarskap

Brå konstaterar att medborgarskapet har stor betydelse. Bland medborgare i västeuropeiska länder hade 82 procent av utvisningsbesluten verkställts. För personer med nordafrikanskt medborgarskap var motsvarande andel 32 procent. Myndigheten pekar på flera möjliga förklaringar. Svårigheter att fastställa identitet, brist på resehandlingar och återtagandeavtal samt säkerhetsläget i mottagarlandet, kan hindra att utvisningar genomförs. Brå pekar även på strukturella och organisatoriska brister i arbetet med att verkställa besluten. Andelen verkställda utvisningar inom ett år har ökat över tid. Bland dem som frigavs 2013 verkställdes 18 procent av besluten inom ett år. År 2019 var nivån som högst, 60 procent. Bland dem som frigavs 2023 var andelen 58 procent.

Var femte lagförs på nytt

Rapporten visar även att 18 procent av de utvisningsdömda personerna lagfördes för nya brott i Sverige under uppföljningsperioden. Gruppen dömdes för totalt 4 197 brott, vilket enligt Brå motsvarar 0,2 procent av samtliga lagförda brott under samma period. De nya brotten kan enligt myndigheten ha begåtts antingen eftersom utvisningsbeslutet inte verkställts eller efter att personen återvänt till Sverige trots ett gällande återreseförbud eller efter att förbudet löpt ut. Brottsligheten var främst koncentrerad till de första tolv månaderna efter frigivningen. Stöldbrott, exklusive rån, var den vanligaste brottstypen och stod för 37 procent av brotten. Därefter följde narkotika- och smugglingsbrott. Brå framhåller att återfall i brott bland de utvisningsdömda riskerar att urholka syftet med besluten, även om gruppen står för en liten del av den totala lagförda brottsligheten. Myndigheten bedömer att det behövs mer kunskap om hur organisatoriska, juridiska och praktiska hinder påverkar verksamheten. Brå konstaterar också att effekten av lagändringar kan utvärderas först när utvisningsbesluten verkställs.

Regeringen vill införa vandelskrav för uppehållstillstånd

Jan Sundstedt — Tue, 24 Mar 2026 12:17:36 +0000

Tidöregeringen presenterade på tisdagsmorgonen nya vandelskrav för uppehållstillstånd som gör det enklare att neka och återkalla tillstånd – även redan beviljade. Förslaget innebär att uppehållstillstånd kan nekas eller återkallas på fler grunder än brottslighet. Bland de nya grunderna för återkallelse finns brott mot lagar och myndighetsbeslut, missbruk av välfärdssystemet, säkerhetshot och obetalda skulder. Dagens tidsgränser för hur länge någon har befunnit sig i landet tas bort. Reglerna träder i kraft den 13 juli 2026 och gäller retroaktivt för befintliga tillstånd. Migrationsminister Johan Forssell (M) kommenterar förslaget: — Den som kommer hit och begår brott eller missköter sig har förbrukat den svenska gästfriheten. Sverige är inte en kravlös gemenskap, säger Forssell. Ludvig Aspling (SD) menar att regeringen planerar ytterligare förändringar för att ge bättre möjligheter att utvisa dem som förbrukat sin rätt att vara i landet. Förslaget möter motstånd. Liberalernas Simona Mohamsson vill inte gå vidare med återkallelse av permanenta tillstånd och menar att det "skapar oordning och en stor osäkerhet för enskilda människor". Jurister varnar för att retroaktiv återkallelse kan strida mot lagen. Närmare 100 000 personer kan komma att beröras.

Bara 1 av 36 kriminella utlänningar utvisas – nu ska regelverket skärpas drastiskt

Jan Sundstedt — Thu, 26 Feb 2026 21:07:58 +0000

Endast 2,8 procent av domsluten mot utländska medborgare ledde till utvisning under åren 2020–2023 – i genomsnitt 496 av totalt 17 464 domar per år. Nu presenterar regeringen ett lagförslag som väntas sexdubbla antalet brottsutvisningar till 3 000 per år. Siffrorna som ligger till grund för det nya lagförslaget är hämtade från Justitiedepartementets genomgång av domsstatistiken och visar att den lagstiftning som den tidigare regeringen lämnade efter sig resulterade i att bara en av 36 kriminella utlänningar dömdes till utvisning. Regeringen föreslår nu att brott som huvudregel ska vara utvisningsgrundande redan vid påföljd strängare än böter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026. — Nu får Sverige Nordens tuffaste regelverk för brottsutvisningar. De som kommer till Sverige och begår brott har förbrukat svensk gästfrihet och ska utvisas. Det handlar ytterst om att stå upp för brottsoffren och för alla skötsamma människor. Steg för steg gör vi migrationspolitiken mer rättvis, sade migrationsminister Johan Forssell (M) i samband med presentationen.

Kraftig ökning förväntas

Om förslaget genomförs beräknas antalet utvisningsdomar öka från dagens cirka 500 till 3 000 per år – en sexfaldig ökning. Regeringen presenterade siffrorna vid en pressträff den 25 februari 2026 och pekade direkt på Socialdemokraternas ansvar för det nuvarande läget. "2,8 procent. Så få av domsluten mot utländska gärningsmän ledde till beslut om utvisning. Det är resultatet av den lagstiftning som Socialdemokraterna lämnade efter sig", uppgav Forssell i ett inlägg på X.

Island överväger utvisning till tredjeland

Emil Fjellstedt — Thu, 19 Feb 2026 06:50:05 +0000

Islands regering diskuterar möjligheten att utvisa utländska brottslingar till tredjeland om förhållandena i deras ursprungsländer bedöms som osäkra. Justitieministern träffar sina nordiska kollegor senare i veckan för att diskutera återvändandepolitik. Ändringar av lagen om utländska medborgare godkändes i det isländska parlamentet Alltinget i går. Myndigheterna har nu befogenhet att återkalla internationellt skydd om en utländsk medborgare begår allvarliga eller upprepade brott eller betraktas som ett hot mot statens säkerhet. Enligt internationell rätt får människor dock inte skickas till länder där deras säkerhet är i fara. Det är därför oklart hur det ska vara möjligt att återkalla skyddet om förhållandena i ursprungslandet inte är säkra.

Diskussioner på europeisk nivå

Justitieminister Þorbjörg Sigríður Gunnlaugsdóttir säger att samtal pågår. "Det som diskuteras över hela Europa och brett inom Europeiska unionen är vad vi gör i de fall där en person kommer från ett land som inte anses vara säkert", säger hon enligt isländska statskanalen RÚV. EU-parlamentet har godkänt ett bemyndigande för medlemsländerna att skicka utländska medborgare som begått allvarliga brott till andra länder än deras ursprungsländer – om dessa inte är säkra. Beslutet träder i kraft i juni. "Jag träffar senare i veckan ministrar från de andra nordiska länderna där vi diskuterar detta: återvändande till tredjeländer. Om detta är en väg vi kan gå tillsammans... Vi är i ett tidigt skede av detta samtal", säger justitieministern. Hon uppger att frågan har diskuterats inom regeringen, men att enskilda länder inte har diskuterats i det sammanhanget. "Vi har diskuterat detta informellt, jag har inte lagt fram några förslag i regeringen, eftersom vi först i går fick igenom lagförslaget", säger hon.

Avvisningsanläggning som nödlösning

Om utvisning inte är möjlig finns alternativet att vidta åtgärder för att hålla personerna inom landet. Justitieministern säger att en nödlösning skulle vara att låta personer stanna längre tid i den planerade avvisningsanläggningen på Suðurnes, även om anläggningen är avsedd för kortvariga vistelser.

Regeringen: Använd bistånd som morot

Jan Sundstedt — Mon, 16 Feb 2026 07:55:12 +0000

Regeringen vill använda svenskt bistånd som påtryckningsmedel för att få fler personer att lämna landet. Ett av årets besked till Sida är att biståndspengar ska villkoras för att få ursprungsländer att ta emot fler utvisade. I ett regleringsbrev har regeringen samlat uppdrag och mål som biståndsmyndigheten Sida ska arbeta med. Förvaltningsmyndigheten ska bland annat ta fram metoder för utvecklingsbistånd som har som villkor att länder ska samarbeta bättre med Sverige om återvändande, frivillig återvandring och hållbar återintegrering. Om Sverige går in med bistånd i ett land ska Sida också se till att främja svenska intressen och handel inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Det främsta målet är att länder ska ta sitt folkrättsliga ansvar att ta emot egna medborgare som utvisas från Sverige. Bistånd ska kunna användas som ett slags "morot" för att få ursprungsländer att ta emot utvisade samt öka återvändandet från Sverige. — Vi ska hitta sätt att samarbeta med stater för ett effektivt återvändande, säger Hanna Hellquist, överdirektör på Sida om styrningen i regleringsbrevet för 2026, enligt Schibsted-tidningen Aftonbladet. [caption id="attachment_46469" align="alignnone" width="640"] Foto: Holger.Ellgaard/CC BY-SA 3.0[/caption]

Ukraina prioriteras

Sidas biståndsbudget minskas med nästan en femtedel till 19,4 miljarder kronor (cirka 21,3 miljarder kronor inklusive förvaltningsanslaget) under 2026. Vidare kommer bistånd till ett antal länder i Afrika och Latinamerika att avvecklas, samtidigt som Ukraina får större prioritet. Trots det menar Hanna Hellquist att riksdagens mål kvarstår, vilket är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom.

Nya regler för utvisade – förlorar bidrag och rörelsefrihet

Redaktionen — Fri, 05 Dec 2025 11:10:11 +0000

Personer som dömts till utvisning på grund av brott eller utgör säkerhetshot ska inte längre få uppehållstillstånd eller tillgång till svenska bidrag, föreslår regeringen. I dag får personer med utvisningsbeslut som inte kan verkställas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det ger dem rätt att arbeta, ta emot bidrag och röra sig fritt inom EU. Med de nya reglerna skjuts istället utvisningen upp utan uppehållstillstånd. Det innebär att personerna förlorar rätten att arbeta och ta del av svenska välfärdsförmåner som barnbidrag, bostadsbidrag och försörjningsstöd. I stället ska Migrationsverket ansvara för försörjningen genom dagersättning på särskilda boenden. — Kommer man till Sverige och begår brott så väljer man också bort att vara i Sverige. Vi måste säkerställa att exempelvis brottsdömda som i nuläget inte kan utvisas, inte får fortsätta arbeta eller ta del av svenska bidragsförmåner, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett pressmeddelande. Regeringen föreslår också anmälningsskyldighet och förbud mot att lämna ett visst område. Den som bryter mot detta kan dömas till upp till ett års fängelse. Migrationsverket, polisen och Säkerhetspolisen får bättre möjligheter att kontrollera personerna i väntan på utvisning. Lagändringarna planeras träda i kraft den 1 maj 2026.