<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>utrotning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/utrotning/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 08 Aug 2025 12:34:49 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>utrotning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Svenska kräftor hotas av utrotning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/svenska-kraftor-hotas-av-utrotning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 10 Aug 2025 05:31:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[invasiva arter]]></category>
		<category><![CDATA[utrotning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=210988</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kräftpesten fortsätter att slå hårt mot Sveriges inhemska flodkräfta. På bara några decennier har bestånden rasat från omkring 30 000 till färre än 600 – och utvecklingen fortsätter peka nedåt.</strong>

Den största boven är illegala utsättningar av främmande signalkräfta, som själv är hårt fiskad och också kan drabbas av sjukdomen.

Signalkräftan, som sprider sjukdomen, har ökat kraftigt och finns i dag i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. I Värmland har olagliga utsättningar kartlagts i hela 239 vatten mellan år 2000 och 2024.

<em>— Bestånden av flodkräfta i Värmland och Dalsland var 430 i början av 2000-talet; i dag är bara 60 kvar</em>, säger Lennart Edsman, kräftexpert och forskare vid Sötvattenslaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), till TT.

När augusti och kräftsäsongen är här väcks frågan om vilken art den miljömedvetna konsumenten bör välja till kräftskivan.

<em>— Man ska äta flodkräftor om man har råd. Det ger dem ett värde som gör dem skyddsvärda. Och man ska äta signalkräftorna också, men absolut inte sprida dem</em>, menar Edsman.
<h3>Import för hundratals miljoner</h3>
Svenskar äter långt fler kräftor än landet kan producera. Mellan 70 och 80 procent av kräftorna på borden är importerade. Under 2023 uppgick importen till ett värde av 450 miljoner kronor, medan svenska kräftor såldes för 300 miljoner.

Tidigare kom den största delen av importen från Kina, men i dag dominerar Spanien, Turkiet och även Egypten den svenska marknaden.

De flesta svenskfångade kräftor är signalkräftor, varav en stor andel kommer från Vättern och Hjälmaren. På senare tid har dock många konsumenter klagat på att kräftorna blivit mindre.

<em>— Det beror delvis på att fisket har varit för hårt. Det finns en stor efterfrågan på kräftor i det här landet. Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion</em>, förklarar Edsman.

Signalkräftan härstammar från västra Nordamerika, liksom kräftpesten – en parasitisk algsvamp. Även om arten är mer motståndskraftig än flodkräftan är den inte immun mot sjukdomen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>FN larmar om israelisk &#8221;utrotningskampanj&#8221; i Gaza</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/fn-larmar-om-israelisk-utrotningskampanj-i-gaza/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/fn-larmar-om-israelisk-utrotningskampanj-i-gaza/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Jun 2024 12:57:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[utrotning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=183493</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en rapport som presenterades inför FN:s råd för mänskliga rättigheter i veckan dras slutsatsen att israeliska styrkor har begått ett antal krigsbrott och brott mot mänskligheten mot civilbefolkningen i Gaza - inklusive en "utrotningskampanj".</strong>

<strong>Man pekar på att civila attackerats systematiskt och utsatts för mord, tortyr, sexuellt våld, tvångsförflyttning och svält som krigsmetod.</strong>

Rapporten har tagits fram av FN:s oberoende internationella undersökningskommission för det ockuperade palestinska territoriet, inklusive östra Jerusalem, och Israel och <a href="https://www.ohchr.org/en/news/2024/06/commission-inquiry-occupied-palestinian-territory-concludes-israeli-authorities-and" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerades</a> förra veckan.

Kommissionen bildades för att utreda utreda brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts av israeliska styrkor och palestinska militanter och har främst främst fokuserat på internationella kränkningar av humanitära lagar och lagar om mänskliga rättigheter från 7 oktober till 31 december.

Man konstaterar bland annat att ”<em>tiotusentals barn, kvinnor och män dödats och skadats</em>” sedan den 7 oktober och att såväl israelisk gisslan som ”<em>tusentals palestinier fängslats och hållits isolerade</em>”.

”<em>När det gäller Israels militära operationer och attacker i Gaza från den 7 oktober drog kommissionen slutsatsen att israeliska myndigheter var ansvariga för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och brott mot internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning, inklusive utrotning, avsiktligt riktade attacker mot civila, mord eller avsiktligt dödande, användning av svält som krigsmetod, tvångsförflyttning, könsförföljelse, sexuellt och könsbaserat våld som kan likställas med tortyr samt grym eller omänsklig behandling</em>”, förkunnar man.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">BREAKING :</p>
The UN accuses Israel of committing EXTERMINATION in Gaza.

EXTERMINATION.

Repeat it. Spread it. Let the world know.

“Israel is responsible for extermination, murder, using starvation as a method of war..”

—The UN Human Rights Council<a href="https://t.co/Xv12y4LqTO">pic.twitter.com/Xv12y4LqTO</a>

— sarah (@sahouraxo) <a href="https://twitter.com/sahouraxo/status/1803426158790287469?ref_src=twsrc%5Etfw">June 19, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Avsiktliga attacker mot civila</h3>
”<em>Israels ’totala belägring’ av Gazaremsan har gjort tillhandahållandet av livsuppehållande nödvändigheter till ett vapen för strategiska och politiska syften, bland annat genom att strypa tillförseln av vatten, mat, elektricitet, bränsle och andra viktiga förnödenheter, inklusive humanitärt bistånd. Det utgjorde kollektiv bestraffning, drabbade gravida kvinnor och personer med funktionsnedsättning oproportionerligt hårt och orsakade allvarlig skada för barn, inklusive svältrelaterade dödsfall. Den avsiktliga användningen av tunga vapen i tätbefolkade områden utgjorde en avsiktlig attack mot civilbefolkningen</em>”, bedömer man vidare.

Kommissionen fann vidare att israeliska styrkor begått sexuellt våld i syfte att förudmjuka och ytterligare underordna palestinierna den israeliska överhögheten och att sexuellt och könsbaserat våld ”<em>utgjorde en del av de israeliska säkerhetsstyrkornas operativa rutiner</em>”.

”<em>I Gaza hade de israeliska säkerhetsstyrkorna dödat och lemlästat tiotusentals barn, och tusentals fler fanns sannolikt kvar under rasmassorna. Israeliska attacker hade också allvarligt påverkat infrastruktur som är avgörande för barns välbefinnande, inklusive sjukhus, skolor och grundläggande samhällstjänster</em>”, konstaterar man vidare.
<h3>"Struntar i mänskliga rättigheter"</h3>
Man pekar på att även Hamas och andra palestinska väpnade grupper begått krigsförbrytelser, bland annat genom att avsiktligt attackera, mörda och tortera civila och ta israeliska civila som gisslan. Även här har man hittar ”<em>mönster som tydde på sexuellt våld</em>” och menar att ”<em>det inte rörde sig om isolerade händelser</em>”.

<em>– Jag är förfärad över hur parterna i Gazakonflikten struntar i internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Det har förekommit orimlig död och lidande</em>, sade FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, till företrädare för medlemsländerna i veckan.

Kommissionen har precis som FN:s säkerhetsråd krävt ett omedelbart och fullständigt eldupphör och man begär vidare omedelbart tillträde till Gaza för att undersöka och bevara bevis kopplade till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten – en begäran som ignorerades av Israel.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/fn-larmar-om-israelisk-utrotningskampanj-i-gaza/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskare: ”Människan utrotade 1400 fågelarter”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-manniskan-utrotade-1400-fagelarter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-manniskan-utrotade-1400-fagelarter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 04 Jan 2024 12:07:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[fåglar]]></category>
		<category><![CDATA[människan]]></category>
		<category><![CDATA[utrotning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=169397</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en ny studie som genomförts av bland annat forskare från Uppsala och Göteborgs universitet uppskattas att människan utrotat eller bidragit till att cirka 1400 fågelarter numera är utdöda – vilket är ungefär dubbelt så många arter som man tidigare trott.</strong>

Fåglarnas lätta ben bryts snabbt ner efter döden och leder till att det påträffas relativt få fågelfossil.

”<em>Tidigare när forskare fick förlita sig på observationer och fossiler uppskattade man att 640 fågelarter hade utrotats under den moderna människans levnad, varav 90 procent på öar som bebos av människor. Klassiska exempel är dronten på Mauritius och garfågeln i Nordatlanten, som likt pingvinerna inte kunde flyga</em>”, skriver forskarna i ett <a href="https://www.uu.se/nyheter/arkiv/2023-12-27-mansklig-utrotning-av-faglar-mycket-storre-an-tidigare-kant" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Genom att istället använda statistisk modellering uppskattar man nu att ungefär 1400 fågelarter utrotats.

<em>– Det är dubbelt så många arter jämfört med de som lämnat fossil efter sig som bevis på sin existens. Praktiskt taget alla dessa arter utplånades direkt eller indirekt på grund av mänsklig aktivitet</em>, säger Søren Faurby, forskare i zoologi vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien.
<h3>Råttor och tamdjur</h3>
Forskarna har baserat sina uppskattningar på kända utrotningar och jämfört med Nya Zeeland, som tros vara den enda platsen på jorden där den ”förmänskliga fågelfaunan” helt har dokumenterats med ”välbevarade rester av alla fåglar där”.

<em>– Vår studie visar att människor snabbt har ödelagt fågelpopulationer genom förlust av livsmiljöer, överexploatering och introduktion av råttor och tamdjur som plundrade fåglarnas bon och konkurrerade med dem om maten</em>, säger Rob Cooke som ledde projektet.

[caption id="attachment_169400" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-169400" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/01/Garfagel-640x444.jpg" alt="" width="640" height="444" /> De två sista garfåglarna dödades 1844 utanför Island. Målning: John James Audubon[/caption]

<em>– Den här studien var en intressant övning i att kvantifiera hur många fågelarter som sannolikt har försvunnit från öar utan att någonsin ha kommit till vetenskapens kännedom. Det är en viktig och sorglig påminnelse om att människan har en stor men ofta förbisedd påverkan på den dolda biologiska mångfalden, med hänvisning till alla de arter som vi inte vet om och som kan försvinna utan att vi ens märker det</em>, fyller forskaren Tobias Andermann i.
<h3>Ekosystemet drabbas</h3>
Man pekar på att en fågelart som utrotas kan ha mycket stor påverkan på ekosystemet eftersom den kan ha haft en ”nyckelfunktion” som spridare av frön och pollen – när denna plötsligt försvinner finns det risk för stora skador och negativ påverkan på ekosystemet i övrigt.

Enligt studien var 1300-talet en särskilt förödande period – cirka 570 fågelarter tros ha utrotats kort efter att människan anlände till östra Stilla havet. Även under 800-talet före vår tideräkning ska en stor massutrotning ha skett i västra Stilla havet och på Kanarieöarna, när dessa först befolkades.

Författarna till studien har tidigare varnat för att cirka 700 fågelarter riskerar att försvinna helt på grund av mänsklig påverkan under det kommande seklet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-manniskan-utrotade-1400-fagelarter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Förutsägbara klimateffekter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/forutsagbara-klimateffekter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/forutsagbara-klimateffekter/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 May 2014 08:14:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[arter]]></category>
		<category><![CDATA[global uppvärmning]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[utrotning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=18008</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>Den<i> </i>utrotning av arter som sker till följd av klimatförändringar kan vara lättare att förutse med dagens metoder än vad man tidigare trott, enligt forskning vid University College London som publicerats i Nature Climate Change.</strong></span>

De bedömningar som görs i dag, till exempel IUCN:s röda lista, är förvisso inte utvecklade för att ta med klimatförändringar i be­räkningar, men forskningen visar att klimatet inte nödvändigtvis skiljer sig särskilt mycket från andra hot när det gäller att hitta arter som riskerar att drabbas.

–<em> Den dåliga nyheten är att klimatförändringarna kommer att leda till att många arter utrotas om inte åtgärder utförs för att skydda dem. Men den goda nyheten är att de metoder som miljöorganisationer</em>
<em> använder för att ta reda på vilka arter som är i störst behov av hjälp även fungerar när klimatet är det största hotet,</em> säger Resit Akcakaya vid Stony Brook University, som lett studien.

&#160;

&#160;

<i>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</i>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/forutsagbara-klimateffekter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
