utbildning – Nya Dagbladet

Nio av tio granskade norska skolor brast i skyddet mot våld

Emil Fjellstedt — Thu, 17 Sep 2026 11:42:21 +0000

Nio av tio granskade norska skolor brast i kartläggning, riskbedömning eller åtgärder mot våld och hot. Det visar Arbeidstilsynets sammanställning av över 1 000 inspektioner i grundskolor, skolbarnomsorg och vissa gymnasieskolor under 2023–2025. Kommunerna är arbetsgivare – och myndigheten har svarat med över 2 100 förelägganden. I åtta av tio skolor i tillsynen hade personalen inte fått den utbildning och övning i att hantera våld och hot som regelverket kräver. Över 150 ärenden följdes upp med beslut om vite, och 19 skolor har de senaste åren fått sanktionsavgifter på upp till 500 000 norska kronor för bristande riskbedömning. Det saknas inte belägg för att våldet träffar personalen. Enligt norska Statistisk sentralbyrå utsattes 28 procent av grundskolelärarna för våld på jobbet under det senaste året, högst av alla yrkesgrupper. I undervisningsyrken samlat ökade andelen från 12 procent 2022 till 18 procent 2025. Arbeidstilsynets direktör Ingvill Kvernmo kallar resultaten nedslående. Hon bedömer att de allvarliga våldshändelser som sker varje år i skolan i stort sett skulle ha kunnat avvärjas med bättre riskkartläggning, utbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Bedömningen gäller inte någon enskild namngiven händelse. — Det är nedslående resultat. Att läsa om lärare som upplever våldshändelser, upplever hot och är oroliga när de går till jobbet, det är trist att läsa, säger Ingvill Kvernmo.

Kommunerna ska följa lagen

Kraven är inte nya. Arbetsgivaren ska kartlägga situationer där anställda kan utsättas för våld och hot, besluta om åtgärder och ge nödvändig utbildning och övning. Myndigheten redogör för kraven i sin vägledning. Kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun kallar fynden en marschorder till kommunerna och säger att de måste uppfylla lagen. — Det är en tydlig marschorder till norska kommuner om att de här måste uppfylla lagen, säger Kari Nessa Nordtun. Under tisdagen knivskadades en person på Kuben gymnasium i Oslo. Inspektionerna och sammanställningen ligger före den händelsen och säger ingenting om just den.

Island satsar miljoner på läromedel – lärarbristen kvarstår

Markus Andersson — Fri, 11 Sep 2026 05:37:08 +0000

Islands regering svarar på de sämsta PISA-resultaten någonsin med 455 miljoner isländska kronor till nya läromedel, mobilfrihet i skolorna och en översyn av läroplanen. Men enligt lärarförbundet rör paketet inte lärarbristen. PISA 2025 offentliggjordes den 8 september. Resultaten är uppmätta för isländska grundskoleelever. Island ligger på 33:e plats av 38 OECD-länder. Bara 2 procent når toppnivå i läsförståelse, mot 6 procent i OECD. Samma dag höll barn- och utbildningsminister Inga Sæland presskonferens om regeringens svar. — Vi har nått botten. Det finns egentligen bara en väg, och det är uppåt, säger Inga Sæland. Magnús Þór Jónsson är ordförande i lärarförbundet Kennarasamband Íslands. Han kallar satsningen en bra början, men vill se ett större belopp. — Det som betyder oerhört mycket för oss är att stärka lärarnas professionsutveckling. Grundskolan saknar i dag omkring 20 procent av de yrkeskvalificerade lärare den behöver, säger Magnús Þór Jónsson. Han beskriver vad det leder till. När läromedlen samtidigt är svaga får lärare som kanske inte ens har yrkesbehörighet ta hand om grupper och skriva materialet själva.

Efter Pisa-raset: ministern kallar till ”Danmarks största föräldramöte”

Jan Sundstedt — Wed, 09 Sep 2026 07:22:41 +0000

Danmarks undervisningsminister Magnus Heunicke kallar alla föräldrar till skolbarn till vad han själv döpt till "Danmarks största föräldramöte". Mötet hålls två dagar efter att danska 15-åringar noterat sitt sämsta Pisaresultat sedan mätningarna inleddes år 2000. Inbjudan gick ut redan på tisdagen, samma dag som den nya Pisaundersökningen offentliggjordes och visade att danska elevers resultat i läsning, matematik och naturvetenskap fallit markant. Nedgången omfattar alla nivåer; även de starkaste eleverna tappar. Undervisningsministeriet skriver i ett pressmeddelande att mötet hålls torsdagen den 10 september klockan 19.30–20.45 på Engskolen i Herlevs kommun. — De nya Pisaresultaten ska vi ta på största allvar. Därför bjuder jag in alla föräldrar till skolbarn till föräldramötet, säger Heunicke i pressmeddelandet. Han fortsätter: — Det är viktigt att vi får diskutera utmaningen, och jag hoppas att många föräldrar vill delta och dela sina tankar och perspektiv. Grundskolan är vår gemensamma skola. Och vi ska lyfta den tillsammans. Även i Sverige är resultaten de lägsta som uppmätts: 34 procent av 15-åringarna i den svenska grundskolan når inte grundläggande nivå i matematik och 31 procent missar den i läsförståelse. Föräldramötet är inte regeringens enda utspel den här veckan. Samma torsdag håller regeringstoppen med statsminister Mette Frederiksen (S) i spetsen ett eget pressmöte om Pisaresultaten. — De nya Pisaresultaten är djupt oroande, sade Frederiksen i kallelsen och pekade på behovet av att stärka skolan, lärarens auktoritet och lugnet i klassrummet. Redan på tisdagseftermiddagen samlade Heunicke skolans aktörer till krismöte i Undervisningsministeriet. Ministern uppger att han vill lyssna på föräldrarnas perspektiv på möjliga lösningar.

Lärarfacket: Våldet mot lärare ökar i Finland

Markus Andersson — Mon, 17 Aug 2026 05:12:10 +0000

Var femte lärare i Finlands grundskolor uppger att de utsatts för våld från en elev. Lärarfacket OAJ varnar för en utveckling som har förvärrats på två år och kräver nationella åtgärder. OAJ redovisar i sin arbetslivsbarometer från 2026 att 14 procent av de svarande under det senaste året varit utsatta för våld på arbetsplatsen. Vid den föregående mätningen, som genomfördes 2024, var motsvarande andel 10 procent. Ökningen är särskilt tydlig i grundskolan. Där uppgav 21 procent att de hade utsatts för våld från en elev, jämfört med 17 procent år 2024. Inom småbarnspedagogiken sade en tredjedel av de svarande att de utsatts för våld från barn. Våldet är i det närmaste helt elevrelaterat. I 99 procent av de fall där lärare uppgav att de utsatts för våld var det ett barn eller en elev som stod för våldet.

Speciallärare särskilt utsatta

Skillnaderna är stora. OAJ pekar ut speciallärare och specialklasslärare som de grupper som oftast utsätts för våld. Våldet är vanligast inom småbarnspedagogiken, men har ökat mest i grundskolan under de senaste två åren. I barometern rapporterades däremot inga våldserfarenheter från dem som arbetar i gymnasieskolan. Bilden skiljer sig alltså tydligt mellan skolformerna. — Otryggheten i lärande- och undervisningsmiljöerna måste hanteras. Den nuvarande utvecklingen är mycket oroande, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.

Många överväger att lämna yrket

För den personal som drabbas kan konsekvenserna bli allvarliga: I sex procent av fallen hade våldet lett till sjukfrånvaro. 42 procent av de tillfrågade hade under det senaste året övervägt att byta bransch. Bland personer under 51 år rör det sig om ungefär hälften. Våldet är inte den enda förklaringen till att lärare överväger att byta yrke. Samtidigt uppgav 75 procent att de åtminstone ibland känner arbetsrelaterad stress. OAJ efterlyser nationella handlingsmodeller för att förebygga våld och hot i skolor och daghem. Organisationen vill också se ett särskilt arbetarskyddsprogram för utbildningssektorn. — Våra medlemmar har efterlyst nationella handlingsmodeller som kan förebygga våld och hotfulla situationer, säger Katarina Murto.

Norska studenter går tusenlappar back varje månad

Emil Fjellstedt — Wed, 12 Aug 2026 05:22:00 +0000

Trots höjt studiestöd går många norska studenter back varje månad. De stigande boendekostnaderna gör det allt svårare att klara vardagsutgifterna på studiestödet. En ny rapport från Samfunnsøkonomisk Analyse, framtagen på uppdrag av Akademikerne, bygger på hyresstatistik och SIFO:s referensbudget. Den visar att en student som delar en tvårumslägenhet med en annan student saknar omkring 1 900 norska kronor i månaden för att få en stram budget att gå ihop. I Oslo och Bærum är underskottet nära 3 500 kronor, rapporterar NTB. År 2025 täckte studiestödet 85 procent av budgeten i landet som helhet och 77 procent i Oslo och Bærum. År 2002 var motsvarande andelar 94 respektive 87 procent. Bakom försämringen ligger framför allt stigande hyror. Mellan 2002 och 2025 ökade studiestödet med i genomsnitt 3,2 procent per år, medan boendekostnaderna enligt rapporten steg med mellan 5,0 och 5,9 procent om året. Från höstterminen höjs det norska studiestödet till drygt 170 000 kronor per år. Akademikerne och Norsk studentorganisasjon vill att stödet i stället höjs till omkring 200 000 kronor. — Studiestödet måste höjas så att det faktiskt går att vara heltidsstudent – inte bara för dem som får hjälp hemifrån eller orkar arbeta 150 procent, säger Akademikernes ordförande Lise Lyngsnes Randeberg. Enligt rapporten skulle den högre nivån täcka 98 procent av en stram studentbudget i landet som helhet.

Från krita till interaktiv scen – så kan framtidens skrivtavla fånga elevernas intresse

Redaktionen — Sun, 26 Jul 2026 06:35:07 +0000

Från en hastigt skriven formel till en snurrande 3D-modell på några ögonblick: iFlyteks AI-styrda skrivtavla gör tavlan till en interaktiv scen där lärare och elever kan utforska abstrakta idéer tillsammans. Demonstrationen visar hur den traditionella svarta tavlan kan få nytt liv i nästa generations klassrum.

Tekniken demonstrerades under World Artificial Intelligence Conference (WAIC), som hölls i Shanghai den 17–20 juli. I ett uppmärksammat videoklipp från mässan skriver en presentatör ekvationen y = x² − 3 direkt på tavlan. Systemet känner igen handstilen och öppnar en grafisk framställning av funktionen. Därefter ritar hon en enkel geometrisk figur. Linjerna rensas upp digitalt och figuren omvandlas till en tredimensionell modell. Med fingret kan presentatören rotera modellen, markera ytor och visa vinklar, skärningar och sambandet mellan punkter, linjer och plan. Produkten heter Tongchuang AI Blackboard och har utvecklats av iFlytek, ett kinesiskt teknikföretag med inriktning på bland annat taligenkänning och artificiell intelligens. Företagets egen presentation från WAIC beskriver samma arbetsflöde: en grovt ritad form identifieras, kopplas till ett kunskapsområde och förvandlas till ett interaktivt 3D-objekt.

Abstrakt matematik blir synlig

Den mest påtagliga vinsten ligger i hur snabbt läraren kan växla mellan olika sätt att beskriva samma problem. En ekvation kan först skrivas för hand, sedan visas som graf och slutligen förändras inför klassen när parametrarna justeras. I geometri kan en platt teckning bli ett föremål som eleverna själva vrider och plockar isär. Det kan vara särskilt användbart inom matematik, fysik och kemi, där elever ofta behöver översätta symboler och tvådimensionella figurer till rörelse eller rumsliga förhållanden. Läraren slipper avbryta genomgången för att öppna ett separat ritprogram, leta efter en förberedd animation eller byta till en annan enhet. Bakom den till synes sömlösa demonstrationen finns sannolikt flera tekniska lager. AI kan tolka handskrift, former och lärarens avsikt, medan traditionella matematikmotorer och grafikprogram svarar för exakta beräkningar och rendering. Skillnaden är viktig: en språkmodell behöver inte gissa hur en parabel ska se ut när tillförlitlig matematisk programvara kan rita den. Skrivtavlan är också tänkt som ett nav för andra delar av undervisningen. Enligt iFlytek kan systemet föreslå material som passar det läraren har skrivit och låta virtuella versioner av historiska personer, däribland Konfucius och Albert Einstein, svara på frågor och föra resonemang med eleverna. [caption id="attachment_235713" align="alignnone" width="640"] Den handskrivna ekvationen omvandlas till en graf som kan undersökas och förändras direkt på skrivtavlan. Skärmdump: @ShangguanJiewen/X[/caption]

Spelar in och analyserar lektionen

Funktionerna för dokumentation är mer långtgående. Med flera kameror och AI-baserad ljudbehandling kan tavlan enligt företaget spela in lektioner, sammanställa strukturerade anteckningar och skapa kortare lektionsavsnitt för repetition. Insamlade uppgifter om frågor, interaktioner och tavelskrift kan även användas för att analysera hur undervisningen genomförts. iFlytek uppger att olika versioner av AI-tavlan används i 33 kinesiska administrativa regioner och i drygt 1 400 distrikt och län. Företagets digitala lärarassistent ska samtidigt nå omkring en miljon lärare. Siffrorna kommer från företaget självt och innebär inte att den senaste modellen nått varje skola i dessa områden. Bolaget uppger även att dess övriga utbildningsprodukter och tjänster används vid fler än 60 000 skolor och sammanlagt har nått över 160 miljoner lärare och elever. Skalan gör den kinesiska skolsektorn till en betydande testmiljö för teknik som förenar fysisk klassrumsutrustning med AI-tjänster.

Imponerande demonstration – men inga bevis för bättre resultat

Videon visar hur tavlan hanterar en väl förberedd demonstration på en mässa. Den säger däremot inget om hur säkert systemet tolkar stressad eller svårläst handstil i ett bullrigt klassrum, hur det fungerar utan nätanslutning eller om elever verkligen lär sig mer. Kameror, mikrofoner och automatiska analyser väcker dessutom frågor om integritet. En skola som inför tekniken behöver veta var inspelningar, röster, handskrift och uppgifter om elevernas deltagande lagras, vem som får tillgång till materialet och hur länge det sparas. Pris, underhåll, utbildning av personal och möjligheten att exportera material till andra system blir också avgörande. Trots frågetecknen ger iFlyteks skrivtavla en konkret bild av hur AI kan användas utan att ersätta läraren. Tekniken automatiserar övergången från en hastig skiss till en exakt visualisering, medan läraren fortfarande leder förklaringen och avgör vad som är pedagogiskt relevant. Om den fungerar lika smidigt i vardagens klassrum som på mässgolvet kan den svarta tavlan stå inför sin största förändring på mycket länge.

Regeringen öppnar för friare CSN-regler

Redaktionen — Tue, 21 Jul 2026 09:12:41 +0000

Regeringen vill ändra CSN-reglerna så att studenter kan tjäna mer på sommarjobb utan att studiemedlen minskar. En ny utredning ska också pröva om stödet ska kunna betalas ut under längre tid. Dagens fribelopp begränsar hur stora inkomster en student får ha innan studiemedlen minskar. Eftersom inkomster under sommaren räknas in i prövningen kan den som arbetar när studierna har uppehåll få sänkt stöd eller återkrav. Regeringen vill därför utreda om inkomster under sommarledigheten ska undantas och om nivåerna under terminerna behöver ändras. — I dag räknas inkomsterna under sommarmånaderna in. Det gör att flitiga studenter som sommarjobbar missgynnas, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L). Finansminister Elisabeth Svantesson (M) pekar särskilt på sjuksköterskestudenter som arbetar i vården när ordinarie personal har semester. Hon beskriver det som både orättvist och kontraproduktivt om deras studiemedel minskar på grund av sommarinkomsten.

Kan ge fler veckor med studiemedel

Utredningen ska även granska den övre gränsen för hur länge en person kan få studiemedel. Den nya läkarutbildningen omfattar sex års heltidsstudier, vilket motsvarar hela den period som stödet i dag kan lämnas för. Den som har studerat något annat före läkarutbildningen kan därför få slut på veckor med studiemedel innan utbildningen är klar. Utredaren ska se över om reglerna bör anpassas för utbildningar som omfattar minst 360 högskolepoäng. — Det ska inte vara ekonomiska begränsningar som avgör om vi ska få fler läkare, säger Lotta Edholm. Översynen omfattar också möjligheten att kombinera studiemedel med deltidssjukskrivning. Målet är enligt regeringen att bedömningen av studieförmågan ska bli rättssäker och förutsägbar, samtidigt som överutnyttjande motverkas.

Bidragsbrott ska motverkas

Utredningen ska enligt regeringens besked vid tisdagens pressträff också se över hur brottsligt utnyttjande av studiemedlen kan förhindras. — Det ska inte gå till kriminella, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Översynen gäller studiebidrag och studielån för eftergymnasiala studier samt vuxenstudier inom bland annat komvux. Omställningsstudiestödet, gymnasiets studiehjälp och reglerna för återbetalning av studielån ingår inte. Chefsrådmannen Henrik Ardhede har utsetts till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 29 oktober 2027.

AI-fusk skakar Brown – provresultat föll med 50 procent

Emil Fjellstedt — Thu, 09 Jul 2026 09:27:00 +0000

En uppmärksammad fuskhärva vid Brown University i USA väcker nya frågor om hur universiteten ska hantera generativ AI. Efter misstankar om ChatGPT-fusk gjorde en ekonomiprofessor om slutprovet till en salstenta – varpå snittresultatet halverades. Fallet gäller Roberto Serrano, professor i nationalekonomi vid Brown University, och kursen ECON 1170 i matematisk ekonomi. Enligt Ars Technica valde Serrano under vårterminen 2026 att tillåta hemtentor sedan en skjutning på campus i december hade skapat oro bland studenterna. Kursen hade tidigare normalt haft färre än 30 studenter. När hemtentor infördes steg antalet deltagare till 86. Resultaten på delprovet blev samtidigt anmärkningsvärt höga: snittet landade på 96 av 100 poäng och 40 studenter fick full pott. Serrano uppgav för Inside Higher Ed att provet dessutom var svårare än tidigare år, eftersom studenterna hade obegränsad tid. Han reagerade också på att flera svar hade en omständlig och onaturlig stil. När han och hans doktorander matade in frågorna i ChatGPT fick de enligt honom svar som påminde om studenternas.

Flyttade slutprovet till sal

Professorn informerade därefter klassen om att slutprovet skulle hållas i sal. Om resultatfördelningen låg i nivå med delprovet skulle båda proven räknas, men om resultaten skilde sig kraftigt skulle delprovet ogiltigförklaras och slutprovet väga tyngre. Efter beskedet hoppade 18 studenter av kursen, medan ytterligare nio inte dök upp till slutprovet. Enligt El País hade 22 av dessa 27 studenter fått full pott på delprovet. Bland dem som skrev slutprovet föll snittresultatet från 96 till 48 procent. Serrano beskriver händelsen som ett tecken på en djupare akademisk kris. — Vi har inte råd med ett samhälle där en betydande del av våra bästa unga hjärnor tycker att fusk är okej, säger han till Inside Higher Ed.

Studenter oroas för den egna inlärningen

Brown University publicerade nyligen en rapport om generativ AI i undervisning och lärande. I rapporten uppgav 56 procent av studenterna på grundnivå och 67 procent av doktorand- och läkarstudenterna att de medvetet använder generativa AI-verktyg dagligen eller varje vecka. Samtidigt visar rapporten att många studenter oroar sig för hur AI-användningen påverkar deras lärande och förmåga att tänka självständigt. En undersökning vid Princeton, som Ars Technica tidigare rapporterat om, pekade också på att nästan 30 procent av de svarande studenterna medgav att de använt AI för att fuska på minst ett prov eller en inlämning. Brown-fallet har därför blivit en symbol för den konflikt som nu växer inom högre utbildning: hur AI kan användas som hjälpmedel utan att samtidigt urholka examination, kunskapsinhämtning och akademisk integritet.

Nästan hälften av invandrarelever under PISA:s basnivå

Jan Sundstedt — Tue, 12 May 2026 12:02:23 +0000

Tidigare opublicerade siffror från Pisa 2022 visar att nästan varannan 15-årig elev med utländsk bakgrund inte nådde upp till basnivån i läsförståelse. Samma mönster syns i matematik och naturvetenskap. Den internationella Pisa-undersökningen mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Enligt siffror som tidningen Vi Lärare tagit del av når nästan varannan elev med utländsk bakgrund inte upp till nivå två, vilket anses vara gränsen för vad som krävs för fortsatt lärande. Resultaten är likartade i de övriga ämnena: 46 procent i matematik respektive 45 procent i naturvetenskap. Gruppen omfattar både elever som själva är födda utomlands och elever som är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land.

Ökade skillnader sedan 2015

Jämfört med Pisa 2015 har skillnaden mellan elever med svensk och utländsk bakgrund ökat i samtliga tre ämnen. Skolverket har tidigare pekat på att vissa utlandsfödda elever har gått kort tid i svensk skola, men enligt genomgången kvarstår ett tydligt gap även när den gruppen räknas bort. Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, beskriver utvecklingen som mycket allvarlig och säger till Vi Lärare att den negativa trenden inte har brutits. Språket lyfts fram som en central faktor. Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet, menar att elever med ett annat modersmål än svenska mer sällan möter språket i vardagen om de går i skolor där många talar samma modersmål. En svagare språkutveckling kan därmed påverka resultaten även i andra ämnen.

Rekordmånga söker till högskolan i höst

Markus Andersson — Mon, 27 Apr 2026 06:07:29 +0000

Drygt 424 000 personer har anmält sig till högskoleutbildningar hösten 2026, enligt Universitets- och högskolerådet. Det är en ökning med 3,2 procent jämfört med året före. Samtidigt har det totala utbildningsutbudet minskat med drygt två procent. Det innebär att konkurrensen om platserna kan hårdna, trots att antalet program blivit något fler. UHR pekar på flera möjliga förklaringar till det ökade söktrycket. Dels handlar det om större ungdomskullar, dels om ett mer osäkert ekonomiskt läge. — När arbetsmarknaden är osäker och omvärldsläget instabilt ser vi ofta att fler väljer att studera. Samtidigt spelar demografiska faktorer också in, med större ungdomskullar som nu når studieåldern, säger Anders Ljungberg, analyschef vid UHR. Intresset för flera yrkesutbildningar ökar särskilt tydligt. Bland annat syns uppgångar för arbetsterapeut-, apotekar- och biomedicinska analytikerutbildningar. Även receptarieutbildningen vid Uppsala universitet har fått ett kraftigt ökat söktryck. De största lärosätena fortsätter samtidigt att dominera. Enligt UHR står sju lärosäten för omkring hälften av alla sökande.