USA:s justitiedepartement – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 02 Mar 2026 12:14:26 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg USA:s justitiedepartement – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Epstein-filerna avslöjar mångårig koppling till Rothschild-banken https://nyadagbladet.se/utrikes/epstein-filerna-rothschild-banken-25-miljoner-avtal/ Sun, 01 Mar 2026 13:15:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222783 rapporterade den 5 februari.

"Jag representerar Rothschilds"

I ett mejl från februari 2016 skrev Epstein till Palantir-grundaren Peter Thiel: "As you probably know, I represent the Rothschilds" – "Som du förmodligen vet representerar jag familjen Rothschild". Meningen, som återfinns i de officiella DOJ-dokumenten, ger en ovanligt direkt inblick i den roll Epstein spelade i förhållande till bankdynastin. Det handlade inte om en ytlig bekantskap. Reuters granskning av dokumenten visar att Ariane de Rothschild, VD för familjeägda Edmond de Rothschild-banken i Schweiz, korresponderade med Epstein dussintals gånger och planerade in flera möten under en period av cirka fem år före hans gripande 2019. Mejlen visar att de Rothschild använde en privat e-postadress på domänen aderfam.ch för att kommunicera med Epstein – en adress hon själv i ett mejl från april 2015 beskrev som en som "ingen kan komma åt". Korrespondensen sträckte sig från åtminstone juni 2013 till december 2018 och berörde allt från affärsstrategier och skatteplanering till djupt personliga familjekriser. [caption id="attachment_222795" align="alignnone" width="612"]Edmond de Rothschild-bankens kontor i Genève, Schweiz. Edmond de Rothschild-bankens kontor i Genève, Schweiz.[/caption]

Mångmiljonavtal

I dokumentsamlingen återfinns ett avtalsutkast daterat september 2015, registrerat som EFTA00310331, mellan Epsteins bolag Southern Trust Company Inc. – registrerat på Jungfruöarna – och Edmond de Rothschild Holding S.A. Avtalet specificerar att Epstein skulle utföra "riskanalys" och arbeta med "tillämpning av vissa algoritmer" åt Rothschild-gruppen, i utbyte mot 25 miljoner dollar. Pengarna anlände i december 2015, uppdelade i två banköverföringar via Deutsche Bank: 10 miljoner dollar från Edmond de Rothschild (Suisse) SA den 17 december och 14 999 980 dollar från Benjamin de Rothschild personligen den 21 december. Tidpunkten för överföringarna sammanföll exakt med ett annat händelseförlopp. Den 18 december 2015 – mitt emellan de två banköverföringarna – betalade Edmond de Rothschild-banken drygt 45 miljoner dollar i en förlikning med det amerikanska justitiedepartementet inom ramen för det så kallade Swiss Bank Program, efter att ha hjälpt amerikanska kunder att dölja obeskattade tillgångar. Avtalet undertecknades alltså medan banken förhandlade med samma Justitiedepartement som senare skulle komma att offentliggöra dokumenten.

Obamas tidigare rådgivare som brygga

Dokumenten avslöjar ytterligare en dimension: Epstein introducerade Kathy Ruemmler, före detta chefsrådgivare i Barack Obamas Vita hus, för familjen Rothschild. Ruemmler, som upprätthöll nära personliga band med Epstein, var samtidigt involverad i bankens kontakter med Justitiedepartementet kring dess amerikanska utredningar. I ett mejl från januari 2015 skrev Ruemmler till Epstein att hon "hade antagit att du överdrev lite angående Benjamin. Fel antagande".

Bankens 1MDB-dom

Rothschild-bankens juridiska problem sträckte sig långt bortom den amerikanska förlikningen. I maj 2025 dömdes Edmond de Rothschild (Europe) i Luxemburg för penningtvätt kopplad till den malaysiska 1MDB-skandalen, vilket bland annat Reuters rapporterade. Banken bötfälldes med 25 miljoner euro – den första penningtvättsdomen mot en bank i Luxemburgs historia. Kopplingen till Epstein adderar ytterligare ett lager: den person som agerade som bankens finansiella mellanhand gentemot amerikanska myndigheter var en dömd sexbrottsling vars verksamhet i sig var föremål för utredning.

Tystnaden i etablerade medier

Trots att Reuters, CNN, Wall Street Journal och Le Monde alla har rapporterat om enskilda aspekter av Epstein-Rothschild-kopplingen, har den samlade bilden fått anmärkningsvärt lite uppmärksamhet. CNN rapporterade den 21 februari hur Epstein och Apollo-chefen Marc Rowan diskuterade att "använda Rothschild" för en skattemanöver. Reuters noterade den 25 februari att banken uppger sig "övervaka situationen" – utan att vidta åtgärder. En talesperson för Ariane de Rothschild uppgav i ett uttalande till Reuters att hon "inte hade någon kännedom om Epsteins beteende" och "entydigt fördömer hans handlingar och de brott han begick". Men dokumenten väcker frågor om den beskrivningen. Epstein fälldes för sexbrott redan 2008. Trots detta ingick banken ett avtal värt 25 miljoner dollar med hans bolag sju år senare – och korrespondensen fortsatte ända fram till 2018, året innan hans slutgiltiga gripande.]]> Epstein betalade PR-firmor för att dölja uppgifter på nätet om sexbrott mot barn https://nyadagbladet.se/utrikes/epstein-pr-firmor-dolja-sexbrott-barn/ Sat, 14 Feb 2026 09:32:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=221442 Den ökände amerikansk-judiske pedofilen och finansmannen Jeffrey Epstein anlitade rykteshanteringsfirmor under flera år för att begrava negativ rapportering om hans fällande dom för sexbrott 2008 och översvämma internet med positivt innehåll. Det visar hundratals sidor med e-post och dokument som det amerikanska justitiedepartementet offentliggjorde förra månaden. Företagen erbjöd bland annat att manipulera sökresultat, redigera Epsteins Wikipedia-sida och producera skönmålande artiklar om hans filantropi – med arvoden på upp till 12 500 dollar i månaden, omkring 110 000 kronor. — Inget är viktigare för mig, skrev Epstein till en medarbetare 2010 och instruerade honom att hitta en rykteshanteringsfirma. Vid andra tillfällen efterlyste han "någon som gör om min Wikipedia" och bad vänner om råd kring sina "Google-problem".

En skuggvärld av ryktestvätt

Dokumenten blottlägger en skuggvärld av företag som, ofta utan att avskräckas av klienters brottsliga förflutna, tar betalt för teknisk expertis att omforma offentliga personers digitala avtryck. Epstein försökte sanera sin närvaro på nätet samtidigt som han fortsatte att odla relationer med miljardärer, akademiker och offentliga personer – i förhoppningen att en renare digital profil skulle underlätta hans återkomst till samhällets toppskikt. Central i strategin var Al Seckel, expert på optiska illusioner och svåger till Epsteins närstående Ghislaine Maxwell. Seckel, som avled 2015, fungerade som samordnare och utformade en plan som i praktiken innebar en kapprustning inom sökmotoroptimering för att dränka rapporteringen om Epsteins dom för sexbrott mot barn. I ett mejl till en potentiell underleverantör 2010 beskrev Seckel målet som "en mycket positiv humanitär och framgångsrik närvaro för Jeff som genomsyrar webben". — Vi kan inte hindra hans ihärdiga kritiker från att skriva om honom, men vi kan ge dem lite att greppa tag i, och i viss mening tråka ut varje skvallerreporter till döds, skrev Seckel.

Filippinska team och Wikipedia-manipulation

Metoderna var omfattande och högtekniska. Seckel beskrev hur "team" i Filippinerna kontinuerligt skrev om och länkade till innehåll för att påverka Googles rankningar. De skapade webbplatser som lyfte Epsteins vetenskapliga intressen och filantropi, och förstärkte sidor tillhörande andra personer vid namn Jeffrey Epstein – bland annat en sportbloggare och en hårtransplantationsläkare. Wikipedia, som rankas högt på Google och kan redigeras av allmänheten, blev ett centralt slagfält. Seckel och hans medarbetare försökte avlägsna formuleringar och mildra beskrivningen av Epsteins brott, exempelvis genom att ändra "flickor" till "eskorter". Wikipedias frivilliga redigerare återställde dock ändringarna inom minuter. Så småningom lyckades Seckel "hacka" IP-adresserna till vissa redigerare för att blockera dem, enligt mejlen. Pennsylvaniabaserade Reputation Changer erbjöd sig 2012 att "översvämma" sökmotorer med innehåll och dominera de fyra första sidorna av Googles sökresultat. Företaget tog 12 500 dollar den första månaden och 8 500 dollar per månad därefter. Inom en månad hade de trängt undan alla utom en negativ artikel från Googles första sida, enligt dokumenten.

Flera firmor tackade nej

Epstein var dock inte alltid nöjd med resultaten och klagade vid upprepade tillfällen över de skenande kostnaderna. Finansmannen fick även rekommendationer genom inflytelserika kontakter. Sultan Ahmed bin Sulayem, en av Dubais mest framstående affärsprofiler, rekommenderade det israeliska företaget LookupPage – samma firma som 2011 hade hjälpt bankiren Ketan Somaia att undertrycka rapportering om bedrägerianklagelser. Somaia dömdes 2014 i London för bedrägeri och fick åtta års fängelse. Långt ifrån alla firmor ville ta sig an uppdraget. Kalifornienbaserade Reputation.com avböjde efter inledande diskussioner. Gregory Markel, grundare av Infuse Creative, skrev 2010 att hans företag gärna hjälpte någon som blivit felaktigt anklagad, "men om det finns sanning i dessa anklagelser och domen, är jag rädd att vi måste tacka nej". Även Sam Michelson, grundare av Five Blocks, avvisade Epsteins förfrågan i maj 2013 med motiveringen att han tidigare beslutat sig för att inte ta sig an "ärenden av den här karaktären". Dokumenten utgör ytterligare en pusselbit i bilden av Epsteins systematiska försök att manipulera allmänhetens bild av honom, långt efter att han dömts för brott mot minderåriga.]]> Stor rättegång mot Google har påbörjats https://nyadagbladet.se/it-overvakning/stor-rattegang-mot-google-har-paborjats/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/stor-rattegang-mot-google-har-paborjats/#respond Tue, 26 Sep 2023 04:47:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=160997 Den 12 september inleddes en rättegång där Google står anklagade av det amerikanska justitiedepartementet för att olagligt ha förstärkt sin dominans på sökmotormarknaden. Rättegången, som förväntas pågå i tio veckor, utforskar komplexa avtal mellan Google och stora företag som Apple och Mozilla, samtidigt som den granskar effekten på konsumenter och marknad. Det var 2020 som det amerikanska justitiedepartementet stämde Google. Rättegången påbörjades den 12 september där Google bland annat står anklagade för att ha använt sig av konkurrenshämmande metoder. Särskilt riktar man in sig på Googles dominans inom sökmotorbranschen, där man hävdar att Google olagligen cementerat sin dominans genom att sluta kostsamma avtal med webbläsar- och telefonfabrikanter. Bland annat har man slutit avtal som gör att Google är standardsökmotor i Safari, Apple och Firefox. Det ska även finnas avtal som kräver att Android-tillverkare placerar en Google-sökwidget framträdande på sina telefoner. Dessa avtal planeras att undersökas närmare under rättegången. Techjätten förnekar att dess avtal är konkurrenshämmande och menar att konsumenter enkelt kan byta sökmotor, rapporterar The Verge. I rättegången ska man också utreda om Googles dominans är skadlig för konsumenterna. Justitiedepartementet pekar på att om Google hade större konkurrens skulle de tvingas att bättre skydda användarnas data. I mejlkonversationer mellan bland andra Jerry Dischler, en Google-annonseringsansvarig, och Anil Sabharwal, en chef inom företaget, framkommer även att man bland annat höjt annonspriserna med upp till 10 procent för vissa sökfrågor utan att informera annonsörerna om dessa förändringar.

Inga journalister välkomna

Justitiedepartementet i USA lade upp dokument offentligt på sin hemsida gällande rättegångsprocessen, något som togs bort i förra veckan efter att Google påpekat detta. Domaren Amit Mehta ska ha blivit "irriterad" över att man lade upp dokumenten och kommer att fatta beslut om huruvida dessa dokument ska vara tillgängliga för allmänheten online framöver. Dokumenten som publicerades finns dock tillgängliga via The Verge. Mot slutet av förra veckan skedde en stor del av förhandlingarna bakom stängda dörrar där varken allmänheten eller journalister var välkomna. Det är oklart om, eller när, rättegången kommer att öppnas upp igen. Google har tidigare fått böter på grund av att de använt sig av konkurrenshämmande metoder, bland annat som straff av EU-kommissionen vid ett antal tillfällen. Förra året stämde även Pricerunner techjätten på grund av att man ska ha gett Google Shopping olagliga fördelar framför prisjämförelsesajtens. Rättegången förväntas pågå i tio veckor, fram till november.]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/stor-rattegang-mot-google-har-paborjats/feed/ 0 3. Valkampanjen 2016 https://nyadagbladet.se/kronikor/valkampanjen-2016-och-avlyssningarna/ https://nyadagbladet.se/kronikor/valkampanjen-2016-och-avlyssningarna/#comments Wed, 10 Oct 2018 05:12:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=55049 Tidigt, troligen redan under 2015, hade olika privata företag - underleverantörer till FBI – utnyttjat en ej legal möjlighet att söka information genom att ta del av resultat från elektronisk avlyssning av olika personer av politiskt intresse. Många av dessa var troligen involverade i primärvalskampanjerna. Dessa underleverantörer arbetade uppenbarligen för en eller flera demokratiska kandidater. Denna möjlighet stängdes troligen under våren 2016 genom att chefen – amiral Mike Roger- för organisationen (NSA), som insamlade dessa data, upptäckt missbruket. Hillary Clinton började samtidigt med nerstängningen av denna informationskanal finansiera en eventuell redan tidigare pågående undersökning av kontakter Trump haft i Ryssland. Materialet togs fram från bland annat ryska källor av en brittisk före detta underrättelseanställd (Steele), som avskydde Trump. Denne Steele arbetade under 2016 också åt FBI, som betalade honom kanske före Clintons och Demokratiska Nationalkommitténs finansiering av dossiern. Det är troligt, att någon rysk underrättelsetjänst deltog i arbetet att framställa denna dossier, där Trump bland annat vid ett besök i Ryssland i samband med en skönhetstävling sägs ha ordnat att några prostituerade kissade på den säng, som president Obama sovit i under sitt besök i Moskva (därav det alternativa namnet Golden Shower Dossier). Ett skäl till att man nu tror, att amerikanska underrättelseorgan samarbetade med Steele vid framtagandet av dossiern, är att det till exempel i denna fanns en uppgift om att en Michael Cohen besökt Prag under 2016. Michael Cohen är namnet på Trumps advokat, och berörda personer utgick då tydligen ifrån, att han var i Prag för att samtal med ryska regeringstjänstemän eller dylikt. Problemet visade sig senare dock vara, att advokat Cohen aldrig besökt Prag, vilket hans pass och annan information visade, så det måste ha gällt en annan Cohen. Men bara polis- eller underrättelsekällor i USA kunde ha fått fram denna information om en felbedömd Cohen; sedan på något vis vidarebefordrat denna, så att det materialet hamnade i dossiern, som sedan bland annat användes som legal grund för avlyssning. Detta påminner om höga FBI-tjänstemäns (senare avslöjade) läckor om Trump till pressen, vilken information publicerades och då användes av FBI som skäl att genomföra olika åtgärder: ”Det står ju i tidningen, att detta skett, så vi måste som ansvariga för kontraspionaget i USA göra si och så för att skydda USA”. Missbruket av dossiern var dock inte bara begränsat till att bli grunden för avlyssning, utan innehållet i den läcktes också under kampanjen till olika tidningar och orsakade därvid Trump politisk skada genom ryktesspridningen. Det finns indikationer, att en eller flera nu okända agenter från FBI direkt infiltrerade Trumps kampanj under hösten 2016. Förutom att kanske skapa bevis var väl då syftet att inhämta kunskap. Sådana ”collectors” kräver dock justitieministerns godkännande. Bushs pressekreterare Eri Fleischer kommenterade detta med, att ingen FBI-chef skulle placera agenter hos motståndaren i en presidentvalskampanj utan presidentens vetskap. Under sommaren sökte FBI minst ett tillstånd att elektroniskt avlyssna Trumps kampanj men blev nekade. I oktober 2016 sökte man tillstånd igen för att genomföra elektronisk avlyssning av en påstådd rysk agent – Carter Page – som arbetade i Trumps kampanj. Det är inte troligt att skälet var, att FBI-ledningen nu blivit rädd för att Trump ändå kunde vinna. Eftersom hans nederlag verkade sannolikt, var man ju rätt slarvig att dölja sina olika åtgärder. Det är den så kallade FISA-domstolen som så gott som alltid bestämmer sådan avlyssning, och dess godkännande gör all tidigare – då illegal - avlyssning för det angivna syftet legal. Myndigheten, som söker tillstånd, måste därvid prestera ett verifierat och högt trovärdigt material för att få tillåtelse att avlyssna en amerikansk medborgare i USA. Men det huvudsakliga underlag, som FBI presenterade, var den ovannämnda dossiern, som fortfarande var helt overifierad. Och myndigheterna berättade vid ansökan inget om dess bakgrund inklusive finansiering och presenterade heller inte bakgrundsmaterial om Carter Page (vilket skulle ha kastat starka tvivel på, att han verkligen var en rysk agent). Det är möjligt att artiklar, skrivna på basis av läckor om dossierns innehåll, också använts för att komplettera materialet till FISA-domstolen. Frun till fjärdemannen i USA:s justitiedepartement (DOJ) – Bruce Ohr – hade arbetat med dossiern för bolaget, som fått uppdrag att producera den. Men även Bruce Ohr hade förvånande nog kontakter 2016 med det bolaget samt med Steele, och var den, som överlämnade den färdiga dossiern till FBI. De personer, som sökt/skrivit under denna ansökan eller någon av tre senare likadana ansökningar (intervallvis förnyade med samma material) har begått brott. Vi talar i detta sammanhang om toppskiktet i FBI liksom flera biträdande justitieministrar, däribland Rosenstein, nuvarande andreman vid DOJ. Den första ansökan undertecknades av FBI-chefen Comey och biträdande justitieministern Yates. När man fick godkännandet av denna FISA-ansökan, fick man därmed rätten att även avlyssna dem, som Carter Page var i kontakt med, vilket innebär att väldigt många i kampanjen därmed kunde avlyssnas. Och att kunna avlyssna andra var huvudsyftet med ansökan. Avlyssning skedde nog inte främst för att avslöja något gällande ryska kontakter – man var ju medveten om att inget material som knöt Trump till Ryssland hade hittats  - utan att få underlag att skapa något, som kunde skada och kompromettera Trump. Men vad är då innebörden i detta ? Material bland annat lögner från en eller flera ryska underrättelsekällor användes alltså av USA:s högsta rättsmyndigheter för att på flera vägar försöka stjäla ett presidentval. Beträffande Carter Page kan noteras, att han tidigare arbetat och hjälpt FBI i ett annat verkligt ryskt spionfall, vilket gör den plötsliga misstanken om, att han var rysk agent märklig. Naturligt nog förhördes han heller aldrig av FBI eller den senare Mueller-utredningen om sin ”verksamhet” och åtalades självfallet aldrig. Många tecken gör det tydligt, att denna FISA-ansökan var en ren bluff för att få möjlighet att avlyssna Trumps kampanj, och – ifall han vann – hans begynnande administration. Lustigt nog kan Carter Page nu civilt stämma alla berörda i FBI och DOJ för förtal och vinna höga bötesbelopp. De tidningar, som genom läckor erhållit falskt material om honom och publicerat det med hans namn, har då heller ingen immunitet mot sådana civilrättsliga krav. Trumps krävde i slutet av september 2018 att man nu låter allmänheten ocensurerat läsa visst tidigare censurerat bakgrundsmaterial avseende Carter Page samt innehållet i den sista FISA-ansökan. Denna begäran orsakade en storm av protester från demokrater i kongressen och även från FBI och DOJ. Man visste, hur förödande materialet var för konspiratörerna och - det demokratiska partiet. Det har till och med förekommit uppgifter om, att FISA-domstolen inte avgjorde detta ärende, utan att det andra alternativet att få ett godkännande för avlyssning utnyttjades. Det är att justitieministern godkänner ansökan. Men enligt lagen syns ett krav då vara, att presidenten godkänt åtgärden. Men att Obama gjort det, verkar mycket orealistiskt med hänsyn till den politiska risken. En del av vår kunskap om beteendet inom bland andra FBI kommer från den mängd av SMS som chefsagenten Strzok och juristen Lisa Page utväxlade. De påstås ha varit ett kärlekspar, vilket kan betvivlas, men deras hat mot Trump var tydligt. De talade bland annat om att en ”försäkring” måste skapas, ifall nu Trump skulle vinna. En tolkning är att en FISA-ansökan var denna försäkring, men en annan är, att det gällde det beteende hos olika tjänstemän, som kommer att avslöjas, bland annat när de ovan omtalade dokumenten om FISA-ansökan mm offentliggörs. Särskilt Strzok har varit viktig i arbetet mot Trump. Han hade en ledande ställning i utredningen om Hillary Clinton (fas 1), arbetade sedan i FBI mot presidenten under fas 2 och inledningen av fas 3. Därefter övergick han och Page till Mueller-utredningen om samverkan med ryssarna, trots att han egentligen inte trodde på, att det fanns något att undersöka. Under fas 2 var paret mycket aktivt bland de tjänstemän, som läckte olika typer av hemlighetsstämplad information negativ för Trump till media. Och en del av det, som hände efter valet, planerades tydligen preliminärt redan en eller två månader före själva valdagen. Man visste ju, att man i händelse av Trump-seger måste fortsätta att dölja vilka övervakningsmässiga och andra åtgärder, som vidtagits mot Trump både före och efter FISA-ansökan. De, som arbetade för att hindra Trumps valseger var alltså ett antal topptjänstemän inom FBI och DOJ samt möjligen från några underrättelseorganisationer (CIA, ODNI). Inom FBI syns chefsjuristen James Baker och biträdande FBI-chefen Andrew McCabe vara de aktivaste och stöttades på nästa nivå av till exempel Peter Strzok. Denne ledde FBI:s undersökning av Hillary Clintons server och senare FBI:s undersökning av Trumpkampanjens påstådda samverkan med Ryssland i valet. Stabschefen i FBI James Rybicki och chefen för FBIs informationsavdelning – Mike Cortan – verkar också varit aktiva i viss utsträckning. Inom DOJ syns biträdande justitieministern Sally Yates och Bruce Ohr, vice biträdande justitieminister, vara de främsta. Det är oklart vilken roll biträdande justitieministern Rosenstein spelat. De före detta cheferna för DOJs Nationella säkerhetsavdelning Carlin och McCord har av oklara skäl avgått. Vi vet ännu inte i vilken utsträckning FBI-chefen Comey (blir sannolikt åtalad pga FISAansökan), justitieministern Lynch och president Obama kände till kärngruppens agerande. Baker degraderades senare och avgick tidigt, medan Comey, McCabe, Yates, Kortan och Strzok nu har avskedats. Carlin, Rybicki och Page har avgått. Ohr degraderades, men är kvar på DOJ, samtidigt som han är under undersökning. Det påstås nu, att chefsjuristen Baker, Ohr och Lisa Page samarbetar med de åklagare, som undersöker tjänstemännens beteende inom FBI och DOJ. De försöker därigenom undvika åtal eller få ett lägre straff. Det framstår som klart, att det varit fråga om kriminell konspiration i syfte att hindra Trump att bli president. Det är dock fortfarande oklart, vem som var den drivande kraften bakom idén om ett kraftfullt motstånd mot Trump. Den roll som till exempel cheferna för de två självständiga underrättelseorganen CIA och ODNI eventuellt spelade, är ännu inte klar, och därvid är den före detta CIA-chefen Brennan särskilt intressant.   Dan Ahlmark]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/valkampanjen-2016-och-avlyssningarna/feed/ 3