<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>USA &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/usa/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 07 Sep 2026 09:33:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>USA &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Iranske generalen: Vi fick amerikanerna att fly</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iranske-generalen-vi-fick-amerikanerna-att-fly/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 07 Sep 2026 09:33:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[CENTCOM]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Mohsen Rezaei]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239537</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Iran har testat en särskild sjömålsrobot mot ett amerikanskt örlogsfartyg, uppger generalmajor Mohsen Rezaei. Han framställer anfallet som ett iranskt styrkebesked och kopplar det till en förändrad strategi mot USA:s sjöblockad.</strong></p>
<p>I en intervju med statliga IRIB den 6 september 2026 <a href="https://inn.ir/news/article/166286/" target="_blank" rel="noopener nofollow">beskriver Rezaei</a> en varningsattack som ska ha genomförts omkring 48 timmar tidigare – den första mot ett amerikanskt örlogsfartyg sedan tolvdagarskriget.</p>
<p>Rezaei säger att amerikanerna flydde och framhåller beskjutningen som ett bevis på Irans militära förmåga. Attacken var enligt honom så omfattande att det amerikanska centralkommandot CENTCOM inte kunde förneka den.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="500" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">Iran's Security Council Secretary Rezaei:<br /><br />48 hours ago, for the first time, we tested an Iranian anti-ship missile above an American warship.<br /><br />This special missile created a "hell" for the Americans, and they fled. <a href="https://t.co/8HgFs51BTF">pic.twitter.com/8HgFs51BTF</a></p>
— Clash Report (@clashreport) <a href="https://twitter.com/clashreport/status/2096672240725053870?ref_src=twsrc%5Etfw">September 6, 2026</a></blockquote>
<p><script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<!-- /wp:html -->
<p>Vapnet beskriver han som en särskild robot avsedd mot örlogsfartyg, inte en vanlig ballistisk robot. Någon modell eller några tekniska data anges dock inte i underlaget.</p>
<h3>Örlogsfartyg i skottlinjen</h3>
<p>CENTCOM <a href="https://www.centcom.mil/MEDIA/PUBLIC-RELEASES/Article/4591744/centcom-destroys-3-irgc-oil-tankers-after-iran-targets-2-us-navy-warships/" target="_blank" rel="noopener nofollow">bekräftar</a> i sin kommuniké den 5 september att revolutionsgardet avfyrat robotar mot ett amerikanskt hangarfartyg och en robotjagare. Kommandot beskriver dem som ballistiska robotar och uppger att fartygen undvek flera attacker utan att någon amerikansk personal skadades. Bekräftelsen gäller beskjutningen, inte Rezaeis beskrivning av vapnet eller anfallet som ett lyckat styrkebesked.</p>
<p>USA uppger att man därefter slog mot tre iranska oljetankfartyg: M/T Downy och M/T Stark 1 försattes permanent ur funktion, medan det olastade M/T Kylo/Noxen förstördes sedan besättningen uppmanats att lämna fartyget.</p>
<p>Robotbeskjutningen mot amerikanska örlogsfartyg markerar en tydlig upptrappning till sjöss. Tidigare iranska angrepp riktades främst mot kommersiell sjöfart – nu hamnar USA:s militära närvaro direkt i skottlinjen.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kvinnor och barn dödade i amerikansk robotattack mot iranskt bröllop</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/kvinnor-barn-dodade-amerikansk-robotattack-iranskt-brollop/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 03 Sep 2026 14:45:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[Sirik]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239276</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En misstänkt amerikansk robotattack träffade ett bostadshus där en familj firade bröllop. Iranska Röda halvmånen uppger att fyra människor dödades och minst 67 skadades.</strong>

Angreppet inträffade på tisdagskvällen i kustorten Kuhestak i Sirik vid Hormuzsundet. Fiskaren Ali Mallahi firade sin dotters bröllop i huset tillsammans med ett stort antal gäster.

<a href="https://apnews.com/article/iran-us-war-strike-wedding-casualties-0b8dbb60863eb28e3dde59ff59e88735" target="_blank" rel="noopener nofollow">Associated Press</a> rapporterar att bilder från platsen visar ett stort hål i taket, sönderslagna väggar och bråte över gården. Bland spillrorna låg skor som tillhörde bröllopsgästerna.

— <em>Roboten förstörde husets innertak fullständigt,</em> sade Mallahi till iransk statlig television.

Iranska myndigheter namnger de döda som två kvinnor, 50 och 43 år gamla, samt två barn på fyra och 16 år. En människorättsorganisation uppger att splitter dödade 16-åringen vid ett kommunikationstorn omkring 100 meter från huset, snarare än inne på bröllopsfesten.
<h3>USA granskar uppgifterna</h3>
USA:s centralkommando har inte bekräftat att amerikanska styrkor träffade huset. Talesmannen Tim Hawkins säger att militären känner till uppgifterna och granskar dem.

— <em>USA:s militär angriper aldrig civila,</em> sade Hawkins till BBC.

President Donald Trump beskrev tisdagens anfall mot Iran som ”stora och kraftfulla”. Enligt centralkommandot riktade USA attackerna mot luftvärn, radarsystem och marina tillgångar i södra Iran.

Vapenexperten N.R. Jenzen-Jones har granskat bilder av vapendelar som iranska medier kopplar till platsen. Han bedömer att delarna kommer från ett amerikanskt flygburet precisionsvapen, troligen en styrd bomb av typen JSOW. Centralkommandot ville inte kommentera hans slutsats.
<h3>Iran kräver internationell granskning</h3>
Irans FN-representant Gholamhossein Darzi kräver att säkerhetsrådet fördömer attacken och ställer USA till svars. Han beskriver angrepp mot civila, däribland barn, som ett brott mot krigets lagar.

Iranska Röda halvmånen har också vänt sig till Internationella brottmålsdomstolen och begärt en oberoende utredning. Organisationen uppger att kvinnor och barn utgör flertalet av de skadade.

Uppgifterna om antalet skadade varierar. Röda halvmånens första meddelande angav 50 skadade, medan iransk statlig television och nyhetsbyrån Irna senare rapporterade minst 67. Fyra dödsfall återkommer i de senaste uppgifterna från flera iranska källor.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA attackerar återigen Iran – Teheran svarar mot amerikanska baser</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-aterupptog-attackerna-iran-larak/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 31 Aug 2026 11:39:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Irankriget]]></category>
		<category><![CDATA[Jordanien]]></category>
		<category><![CDATA[Larak]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238995</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter omkring en månad utan kända amerikanska anfall mot Iran bombade USA på söndagen två iranska avfyrningsramper på ön Larak i Hormuzsundet. Iran svarade med robotar och drönare mot baser där amerikanska styrkor verkar i Jordanien.</strong>

En talesman för USA:s centralkommando, Centcom, har <a href="https://time.com/article/2026/08/31/us-iran-strikes-larak-island/" target="_blank" rel="noopener nofollow">bekräftat</a> angreppet mot Larak, och menar att det iranska Revolutionsgardet planerade för att lägga ut ytterligare sjöminor i Hormuzsundet.

Centcom hävdar att USA slog till för att avvärja ett omedelbart hot mot handelssjöfarten. Oberoende källor har ännu inte styrkt de påstådda iranska förberedelserna.

<strong>Revolutionsgardet uppger att amerikanska</strong> anfall dödade och skadade både militärer och civila på Larak, men anger inte hur många som drabbades.

Iran avfyrade därefter robotar och drönare mot baserna King Hussein och Al Azraq i Jordanien och kallade insatsen "Straff för angriparen".

Jordaniens försvarsmakt <a href="https://petra.gov.jo/ar/news/%D8%A7%D9%84%D9%82%D9%88%D8%A7%D8%AA-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B3%D9%84%D8%AD%D8%A9-%D8%A7%D8%B9%D8%AA%D8%B1%D8%A7%D8%B6-8-%D8%B5%D9%88%D8%A7%D8%B1%D9%8A%D8%AE-%D8%A7%D8%AE%D8%AA%D8%B1%D9%82%D8%AA-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%AC%D8%A7%D9%84-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D9%88%D9%8A-%D9%84%D9%84%D9%85%D9%85%D9%84%D9%83%D8%A9" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att åtta robotar trängde in i landets luftrum. Luftvärnet sköt enligt myndigheten ned samtliga innan de kunde hota människor eller egendom.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="fr">Guerre en <a href="https://x.com/hashtag/Iran?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Iran</a> : Les <a href="https://x.com/hashtag/USA?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#USA</a> bombardent l'île iranienne de Larak, Téhéran menace de représailles <a href="https://t.co/auNdzJPkDP">pic.twitter.com/auNdzJPkDP</a></p>
— Medi1TV Afrique (@Medi1tvAfrique) <a href="https://x.com/Medi1tvAfrique/status/2094331597155651608?ref_src=twsrc%5Etfw">August 31, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.x.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

<strong>Iran hävdar att angreppen orsakade</strong> svåra skador på de båda baserna. Amerikanska källor hävdar att luftvärnet stoppade nästan alla inkommande robotar och att det iranska motanfallet inte orsakade några större skador.

Irans armé uppger även att ett stort antal drönare angrep amerikanska militära tillgångar vid flygbasen Al Minhad i Förenade arabemiraten, något som landets försvarsdepartement <a href="https://english.aawsat.com/gulf/5312925-uae-denies-reports-attack-al-menhad-air-base" target="_blank" rel="noopener nofollow">förnekar</a>. Emiratet bekräftar dock att dess flygvapen ingripit mot en drönare som närmade sig från Iran över landets territorialvatten.

Revolutionsgardet hävdar dessutom att iranskt luftvärn sköt ned en amerikansk MQ-9 Reaper över Hormuzsundet. USA har inte bekräftat någon sådan förlust och ingen oberoende källa har styrkt påståendet.

Donald Trump har även postat en bekräftat AI-genererad video som visar USA:s senaste attacker mot Iran.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">New media post from Donald J. Trump</p>
( TS: Aug 30 2026, 10:19 PM ET )​​​​​​​​&#x200d;‌​​​&#x200d;​‌‌&#x200d;​​​&#x200d;&#x200d;​​&#x200d;&#x200d;​​&#x200d;‌​&#x200d;&#x200d;‌‌‌‌​&#x200d;​​​&#x200d; <a href="https://t.co/92fRZBiPza">pic.twitter.com/92fRZBiPza</a>

— Commentary Donald J. Trump Truth Social Posts On X (@TrumpTruthOnX) <a href="https://x.com/TrumpTruthOnX/status/2094249148421971983?ref_src=twsrc%5Etfw">August 31, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.x.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

<strong>Brentoljan steg omkring två procent</strong> till närmare 90 dollar per fat under måndagsmorgonen.

Fartygsspårningsdata visade samtidigt att endast omkring fem handelsfartyg om dagen passerade sundet under helgen.

Genom Hormuzsundet gick före kriget omkring en femtedel av världens oljetransporter.

Varje nytt anfall eller minhot påverkar därför rederier, försäkringsbolag och energimarknader långt utanför regionen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Florida: 163 saknade barn återfunna i omfattande insats</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/florida-163-saknade-barn-aterfunna/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 31 Aug 2026 08:20:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Florida]]></category>
		<category><![CDATA[människohandel]]></category>
		<category><![CDATA[Operation Statewide Shield]]></category>
		<category><![CDATA[övergrepp]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238815</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under en fem dagar lång myndighetsinsats i Florida hittade polisen och andra myndigheter 163 saknade barn i åldrarna två månader till 17 år. Flera av barnen hade utsatts för övergrepp, vanvård, utnyttjande eller människohandel.</strong>

Floridas justitieminister James Uthmeier och delstatens kriminalpolis FDLE <a href="https://www.myfloridalegal.com/newsrelease/attorney-general-james-uthmeier-and-fdle-announce-rescue-and-recovery-163-missing" target="_blank" rel="noopener nofollow">presenterade</a> resultatet av Operation Statewide Shield den 25 augusti.

Myndigheterna beskriver insatsen som Floridas första delstatsomfattande arbete för att hitta saknade barn och den största satsningen av sitt slag i delstatens historia. 46 saknade barn återfanns i Tampa Bay-området, 41 i Miami, 32 i Jacksonville, 21 i Orlando, 12 i Fort Myers, åtta i Pensacola och tre i Tallahassee.

Arbetet ledde dessutom till att myndigheter lokaliserade barn i ytterligare sex amerikanska delstater, Puerto Rico och tolv andra länder.

Delstatliga, lokala och federala myndigheter delade underrättelser och genomförde gemensamma fältinsatser. Barnen har enligt uppgifterna nu fått bland annat sjukvård och brottsofferstöd på särskilda mottagningsplatser.

Efter insatsen tog Floridas barn- och familjemyndighet och ungdomsvårdande instanser hand om barnens fortsatta placering och omvårdnad.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">AG James Uthmeier joins FDLE Commissioner Glass in Tampa to Announce the Rescue and Recovery of 163 Missing Children <a href="https://t.co/f2oVE2cLhc">https://t.co/f2oVE2cLhc</a></p>
— Attorney General James Uthmeier (@AGJamesUthmeier) <a href="https://x.com/AGJamesUthmeier/status/2092252898214461902?ref_src=twsrc%5Etfw">August 25, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.x.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Övergrepp och människohandel</h3>
Floridas justitieministers kansli uppger att många av barnen hade utsatts för övergrepp, vanvård och utnyttjande eller annan brottslighet. Bland fallen fanns även misstänkt människohandel.

Polisen grep flera misstänkta under insatsen. Misstankarna gäller sexuella handlingar mot minderåriga, sexuellt övergrepp mot ett barn mellan 12 och 16 år, brott mot ett vårdnadsbeslut samt motstånd mot polis utan våld.

Myndigheterna väntar sig fler gripanden medan flera utredningar fortsätter.

FDLE ledde arbetet tillsammans med Floridas delstatsövergripande åklagarkontor och andra delstatliga organ. Tretton sheriffkontor, flera kommunala poliskårer, federala myndigheter, vårdgivare och ideella organisationer deltog också.

James Uthmeier har uppgett att barnen är i säkerhet och får den vård de behöver.

FDLE-chefen Mark Glass sade att samarbetet gjorde det möjligt för myndigheterna att föra samtliga 163 barn i säkerhet och avsluta deras anmälningar i registret över saknade och utsatta personer.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nästan hela världen vänder sig mot Israel</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/svenskar-negativ-syn-israel-pew-2026/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 28 Aug 2026 08:12:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Glenn Greenwald]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Pew Research Center]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238771</guid>

					<description><![CDATA[<strong>78 procent i Sverige har en negativ syn på Israel och bara 19 procent en positiv. I en internationell mätning från Pew Research Center är en majoritet negativ i nästan hela västvärlden – samtidigt som Israel satsar rekordbelopp på internationell propaganda.</strong>

Pew har frågat 44 657 personer i 36 länder mellan den 8 februari och den 13 maj 2026. Medianen är 67 procent med en negativ syn på Israel, medan 25 procent är positiva. Undersökningen bygger på nationella urval och genomfördes genom en blandning av telefonintervjuer, personliga intervjuer och webbenkäter.

De flesta intervjuerna gjordes efter att USA och Israel inledde sitt anfallskrig mot Iran den 28 februari. Pews mätning följer samtidigt flera års försämrade opinionssiffror för Israel under kriget i Gaza.
<h3>Negativ majoritet i hela Västeuropa</h3>
I samtliga undersökta västeuropeiska länder är de negativa omdömena fler än de positiva. Andelen negativa är 78 procent i både Sverige och Spanien, 76 procent i Nederländerna, 75 procent i Italien och 73 procent i Tyskland. I Storbritannien är den 69 procent och i Frankrike 68 procent, <a href="https://www.pewresearch.org/short-reads/2026/06/04/most-people-across-36-countries-have-negative-views-of-israel-and-little-confidence-in-netanyahu/" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar</a> Pews sammanställning.

Utvecklingen går dessutom åt samma håll i stora delar av världen. Bland de 24 länder där Pew kan jämföra med 2025 har den negativa synen ökat statistiskt säkerställt i 13. I USA steg andelen från 53 till 60 procent på ett år, i Tyskland från 64 till 73 procent och i Storbritannien från 61 till 69 procent.

I Sverige finns en tydlig politisk skillnad, men en negativ majoritet inom alla tre grupperna. Bland personer som placerar sig till vänster är 94 procent negativa till Israel, jämfört med 80 procent i mitten och 67 procent till höger.

[caption id="attachment_238770" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/08/pew-global-syn-pa-israel-2026.png"><img class="size-medium wp-image-238770" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/08/pew-global-syn-pa-israel-2026-640x1256.png" alt="Diagram över andelen med positiv respektive negativ syn på Israel i 36 länder våren 2026." width="640" height="1256" /></a> Pews vårmätning i 36 länder visar att en median på 67 procent har en negativ syn på Israel. I Sverige är andelen 78 procent. Källa: Pew Research Center.[/caption]
<h3>Ännu lägre förtroende för Netanyahu</h3>
Förtroendet för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu är ännu lägre. I Sverige svarar 84 procent att de har litet eller inget förtroende för honom i internationella frågor. Bara 14 procent säger att de har förtroende, och 63 procent saknar det helt.

I USA saknar 59 procent förtroende för Netanyahu. Motsvarande andel är 88 procent i Italien, 83 procent i Tyskland och 82 procent i Spanien. Kenya och Filippinerna är de enda av de undersökta länderna där mer än hälften uttrycker förtroende för honom.
<h3>Greenwald: Propagandan stoppar inte raset</h3>
Glenn Greenwald <a href="https://x.com/ggreenwald/status/2092996287788445827" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att Israel blir alltmer illa omtyckt av majoriteter världen över, inklusive i USA. Han framhåller att utvecklingen sker trots vad han beskriver som ”en av de mest välfinansierade och intensiva globala propagandasatsningar som någonsin satts in för ett enskilt land”.
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">Israel is increasingly disliked around the entire world, by majorities of populations everywhere, including the US: and this despite one of the most well-funded and intense global propaganda schemes ever deployed for any one country: <a href="https://t.co/KRzBtDEct2">https://t.co/KRzBtDEct2</a></p>
— Glenn Greenwald (@ggreenwald) <a href="https://x.com/ggreenwald/status/2092996287788445827?ref_src=twsrc%5Etfw">August 27, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Den israeliska statsbudgeten för 2026 innehåller omkring 730 miljoner dollar till offentlig diplomati, på hebreiska ofta kallad hasbara. Det är nästan fem gånger de cirka 150 miljoner dollar som avsattes året före, rapporterar den israeliska tidningen The Times of Israel.

Pengarna ska bland annat gå till internationella kampanjer i sociala medier, samarbeten med organisationer och resor till Israel för politiker, opinionsbildare och influerare. Under 2025 användes tiotals miljoner dollar till globala annonsköp, utländska delegationer, kyrkokampanjer och AI-verktyg för att påverka bilden av Israel på nätet.

Israels utrikesminister Gideon Sa’ar har beskrivit opinionsarbetet som ett globalt krig om människors hjärtan och sinnen. En ny enhet för offentlig diplomati har också inrättats inom utrikesdepartementet för att samordna verksamheten.
<h3>Unga amerikaner driver omsvängningen</h3>
Den amerikanska förändringen är särskilt tydlig bland yngre. Bland personer mellan 18 och 34 år har 74 procent en negativ syn på Israel, jämfört med 49 procent bland dem över 50. Bland republikanska väljare under 50 är numera 57 procent negativa, trots att partiets äldre väljargrupper fortfarande är övervägande positiva.

Så sent som 2022 hade 55 procent av amerikanerna en positiv syn på Israel och 42 procent en negativ. Fyra år senare är förhållandet omvänt: 37 procent är positiva och 60 procent negativa.

Opinionsraset har inte skett i ett vakuum. Israels krigföring i Gaza och anfallskriget mot Iran har följts i realtid av människor världen över. Problemet är därför inte främst att Israel har förklarat sig för dåligt, utan att allt fler avvisar landets faktiska agerande. Annonser, influerare, delegationer och AI-kampanjer kan förstärka ett budskap – men de kan inte sudda ut krigens konsekvenser.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Trump döper om Ontariosjön till ”Lake America”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-doper-om-ontariosjon-till-lake-america/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 28 Aug 2026 07:17:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[handelstullar]]></category>
		<category><![CDATA[Kanada]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238773</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA:s president Donald Trump har beordrat att Ontariosjön ska kallas ”Lake America” i amerikanska federala register. Kanada avvisar namnbytet, som kommer mitt under ett upptrappat handelskrig mellan grannländerna.</strong>

Presidentordern undertecknades i Ovala rummet på torsdagen. Trump sade att ändringen gällde omedelbart, men i den skrivna ordern får inrikesdepartementet 30 dagar på sig att uppdatera USA:s officiella register över geografiska namn.

Federala myndigheter ska därefter använda ”Lake America” på kartor, i avtal och i annan kommunikation. Beslutet gäller USA:s egen namngivning och tvingar varken Kanada eller internationella organisationer att överge namnet Ontariosjön.

Vita huset <a href="https://www.whitehouse.gov/presidential-actions/2026/08/honoring-the-american-history-of-the-great-lakes-and-renaming-lake-ontario-as-lake-america-3a36/" target="_blank" rel="noopener nofollow">motiverar</a> namnbytet med sjöns ekonomiska och historiska betydelse för USA. Ordern framhåller bland annat amerikanska investeringar i de stora sjöarna, kustbevakningens isbrytare och Ontariosjöns roll för handel, industri och energiförsörjning.
<h3>Kanada vägrar följa namnbytet</h3>
Kanadas premiärminister Mark Carney svarade att sjön även fortsättningsvis ska heta Ontariosjön. Han påpekade att namnet är mer än 400 år gammalt och äldre än både Kanadas statsbildning och USA:s självständighetsförklaring.

”Kanadensare vet också att verkligheten måste benämnas vid sitt rätta namn, och den här sjön heter Ontariosjön – då, nu och alltid”, skrev Carney.

Även Ontarios premiärminister Doug Ford och New Yorks guvernör Kathy Hochul avvisade ändringen. Hochul meddelade att delstaten, som gränsar till sjön, inte kommer att använda Trumps nya namn.

Namnet Ontario härstammar från ett ord på ursprungsfolket wendats språk. Det brukar översättas med ”den vackra sjön”, ”den stora sjön” eller ”sjön med glänsande vatten”. Den kanadensiska provinsen tog senare sitt namn från sjön.
<h3>Del av handelskriget</h3>
Namnbytet sker efter att handelsförhandlingarna mellan USA och Kanada brutit samman. Trumpadministrationen har infört tullar på 50 procent på kanadensiska varor värda 20 miljarder dollar, medan Kanada har svarat med tullar på amerikanska produkter till motsvarande värde.

Trump förnekade vid undertecknandet att namnbytet var ett direkt budskap till Kanada, men anklagade samtidigt landet för att länge ha utnyttjat USA i handels- och försvarsfrågor.

— <em>Vi har en bukt och vi har en sjö. Nu behöver vi bara ett hav</em>, sade Trump och öppnade för att även Atlanten eller Stilla havet skulle kunna få nya namn.

Åtgärden följer på Trumps beslut från 2025 att amerikanska myndigheter ska kalla Mexikanska golfen för ”Gulf of America”. Mexiko och stora delar av omvärlden använder fortfarande det tidigare namnet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA terrorstämplar Palestine Action – fryser tillgångar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-terrorstamplar-palestine-action-fryser-tillgangar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 27 Aug 2026 08:52:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Palestina]]></category>
		<category><![CDATA[Palestine Action]]></category>
		<category><![CDATA[sanktioner]]></category>
		<category><![CDATA[terrorism]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238646</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA trappar upp sitt stöd till Israel genom att rikta terrorsanktioner mot Palestine Action, en brittisk aktivistgrupp som angriper företag kopplade till Israels krigföring i Gaza. Åtgärden kommer mot bakgrund av det pågående folkmordet i Gazaremsan, som en FN-kommission slog fast redan i september 2025.</strong>

Beslutet fattades av finansdepartementets sanktionsmyndighet OFAC den 26 augusti. Palestine Action klassas som en <em>Specially Designated Global Terrorist</em> enligt presidentorder 13224.

Tillgångar under amerikansk kontroll fryses och amerikanska personer förbjuds i regel att göra affärer med gruppen. Banker och andra aktörer utanför USA kan också riskera sekundära sanktioner om de genomför vissa transaktioner för gruppens räkning.

Åtgärden är inte identisk med en placering på utrikesdepartementets lista över <em>Foreign Terrorist Organizations</em>. Det rör sig om en ekonomisk terrorsanktion som ger Washington långtgående möjligheter att isolera gruppen från det internationella finanssystemet.
<h3>Slår mot motståndet mot Israels vapenindustri</h3>
Palestine Action bildades i Storbritannien 2020 och har riktat direkta aktioner mot fabriker och anläggningar som ägs av eller är kopplade till den israeliska vapentillverkaren Elbit Systems. Aktionerna har omfattat intrång, skadegörelse och försök att störa produktionen.

USA:s finansdepartement <a href="https://home.treasury.gov/news/press-releases/sb0616" target="_blank" rel="noopener nofollow">hävdar</a> att gruppen har stött terrordåd som skadat brittiska poliser och orsakat omfattande skador på militär utrustning. Palestine Action avvisar den beskrivningen och säger att verksamheten syftar till att stoppa vapenindustrins medverkan i Israels angrepp mot Gaza.

Washington använder därmed sitt globala sanktionssystem mot en grupp vars uttalade mål är att slå mot den israeliska krigsmaskinen. Det sker under ett folkmord som FN:s oberoende undersökningskommission <a href="https://www.ohchr.org/en/press-releases/2025/09/israel-has-committed-genocide-gaza-strip-un-commission-finds" target="_blank" rel="noopener nofollow">konstaterade</a> i september 2025. Kommissionen uppmanade då andra stater att stoppa vapenöverföringar som kan användas för folkmordshandlingar.
<h3>Miljardstöd och sanktioner mot Israels kritiker</h3>
Palestine Action-beslutet är en del av ett bredare amerikanskt stöd till Israel. En rapport från den amerikanska kongressens utredningstjänst <a href="https://www.congress.gov/crs-product/RL33222" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar</a> att USA enligt det gällande avtalet avsatt 3,8 miljarder dollar om året i militärt stöd till Israel till och med 2028. Trumpadministrationen har också drivit igenom stora vapenaffärer och kringgått delar av kongressens normala granskning.

USA har dessutom använt sanktioner mot aktörer som försökt utkräva ansvar för Israels agerande. I juli 2025 <a href="https://www.state.gov/releases/office-of-the-spokesperson/2025/07/sanctioning-lawfare-that-targets-u-s-and-israeli-persons" target="_blank" rel="noopener nofollow">sanktionerade</a> utrikesdepartementet FN:s särskilda rapportör Francesca Albanese efter hennes kontakter med Internationella brottmålsdomstolen. Utrikesminister Marco Rubio sade öppet att åtgärden syftade till att skydda amerikanska och israeliska medborgare från domstolens utredningar.
<h3>Varnar för angrepp på yttrandefriheten</h3>
Palestine Actions medgrundare Huda Ammori säger att gruppens verksamhet alltid har handlat om att rädda liv genom att störa vad hon beskriver som den israeliska krigsmaskinen. Hon varnar för att USA:s sanktioner borde bli en väckarklocka för alla som värnar yttrandefrihet och medborgerliga rättigheter.

Gruppen förbjöds som terroristorganisation i Storbritannien i juli 2025. Förbudet är fortfarande föremål för en rättslig strid. Storbritanniens högsta domstol har <a href="https://www.supremecourt.uk/cases/uksc-2026-0099" target="_blank" rel="noopener nofollow">beviljat</a> Ammori prövningstillstånd och ska behandla överklagandet den 4–5 november 2026.

USA sanktionerade samtidigt den italienska gruppen Autistici Inventati och den transnationella organisationen Masar Badil. Finansminister Scott Bessent beskrev åtgärderna som ett led i kampen mot vad regeringen kallar våldsamma vänsterextrema terrornätverk.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Iran ändrar militär doktrin – öppnar för föregripande angrepp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-militar-doktrin-foregripande-angrepp/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 27 Aug 2026 08:09:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Irankriget]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[militär]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238634</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Iran har ändrat sin militära doktrin från försvar till offensiv och öppnar för föregripande angrepp mot amerikanska tillgångar. Beskedet kommer samtidigt som armén uppger att dess krigsskadade vapensystem har återställts.</strong>

Brigadgeneral Mohammad Akraminia, talesman för Irans reguljära armé, beskriver kursändringen i en <a href="https://www.mehrnews.com/news/6926950/%D8%A8%D8%B1%D8%A7%DB%8C-%D8%AC%D9%86%DA%AF-%D8%A8%D8%B9%D8%AF%DB%8C-%D8%A2%D9%85%D8%A7%D8%AF%D9%87-%D8%A7%DB%8C%D9%85-%D8%AA%D8%BA%DB%8C%D8%B1-%D8%AF%DA%A9%D8%AA%D8%B1%DB%8C%D9%86-%D9%86%D8%B8%D8%A7%D9%85%DB%8C-%D8%A7%DB%8C%D8%B1%D8%A7%D9%86-%D8%A7%D8%B2-%D9%BE%D8%AF%D8%A7%D9%81%D9%86%D8%AF" target="_blank" rel="noopener nofollow">intervju</a> med den iranska nyhetsbyrån Mehr.

Enligt Akraminia ska armén hädanefter reagera snabbare, använda nya stridsmetoder och kunna slå till föregripande när Iran anser att ett motståndarangrepp förbereds.

Den nya hållningen innebär också att Iran kan svara på ett enskilt angrepp med flera attacker mot olika mål. Han nämner amerikanska militära tillgångar, energianläggningar, undervattenskablar och strategiska områden kring Bab al-Mandab som möjliga mål i en framtida konflikt.

I ett separat uttalande i iransk statlig tv hävdade Akraminia att samtliga vapensystem som skadades under kriget med USA och Israel har byggts upp på nytt.

Irans försvarsindustri och armé ska ha tillfört ny materiel, medan andra system enligt honom har importerats från utlandet.
<h3>Uppgifterna saknar fullständig insyn</h3>
Akraminia anger varken antal, modeller eller leverantörsländer. Offentlig information kan därför inte styrka påståendet att armén har ersatt varje förlorat system.

Uttalandet gäller dessutom den reguljära armén, Artesh, och behöver inte omfatta all materiel inom Revolutionsgardet. Flera uppgifter pekar samtidigt på att Iran försöker återställa sin militära förmåga.

Reuters rapporterade i juli att Teheran väntades köpa mellan 300 och 400 kinesisktillverkade bärbara luftvärnssystem av typerna QW-12 och FN-16.

Tre källor med insyn uppgav att systemen skulle stärka skyddet mot lågt flygande flygplan, helikoptrar och drönare. Kinas utrikesdepartement avfärdade uppgifterna som grundlösa.

Doktrinförändringen tog enligt Mohammad Akraminia form under tolvdagarskriget 2025 och det senare 40-dagarskriget. Armén vill nu avskräcka USA och Israel genom att göra ett snabbt och geografiskt utvidgat svar mer trovärdigt.

Följderna kan bli särskilt stora i Persiska viken, där flera amerikanska baser och centrala energiflöden ligger nära Iran. Kursändringen höjer samtidigt risken för att ett hot eller en felbedömning utlöser nya angrepp i en redan hårt pressad region.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Pentagon höjer USA:s förlusttal i Iran-kriget – 776 döda eller sårade</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/pentagon-usa-forlusttal-iran-kriget/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Aug 2026 13:07:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Operation Epic Fury]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238582</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA:s officiella förlusttal i kriget mot Iran har stigit till 18 döda och 758 sårade militärer. Ytterligare 60 skadade fördes in i den senaste uppdateringen – men dokumenterade bortfall och fördröjningar ger skäl att ifrågasätta om redovisningen är fullständig.</strong>

Totalt omfattar Pentagons redovisning nu 776 döda eller sårade sedan USA inledde kriget den 28 februari, <a href="https://theintercept.com/2026/08/25/military-soldiers-wounded-casualties-iran-war/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar The Intercept</a>. Av dessa ska 345 ha dödats eller skadats sedan den 7 juli, då en andra vapenvila föll samman.

En anonym amerikansk regeringskälla anklagar Pentagon för att medvetet ha hållit tillbaka delar av skadeutfallet efter iranska angrepp mot amerikanska baser. Försvarsdepartementet svarade inte på tidningens frågor om när eller var de 60 nytillkomna skadorna inträffade.

Siffrorna kommer från Defense Casualty Analysis System, DCAS. Sedan juli delas förlusterna mellan den ursprungliga insatsen Operation Epic Fury och en separat kategori kallad ”Overseas Operations”.
<h3>Siffror försvann ur databasen</h3>
Redovisningen har ändrats flera gånger. Den 19 augusti räknade <a href="https://www.cnn.com/2026/08/19/politics/us-casualties-iran-war-more-than-750" target="_blank" rel="noopener nofollow">CNN samman</a> 18 döda och 757 sårade – en färre än i den senaste uppgiften. Fyra dödsfall och tiotals skador hade tidigare tillfälligt försvunnit ur databasen.

Pentagons talesperson Sean Parnell beskrev förändringarna som tekniska störningar. Departementet har samtidigt hänvisat till säkerhetsskäl för att inte redovisa skador i realtid. Medicinsk bedömning och administrativ granskning kan enligt en försvarstjänsteman fördröja registreringen i dagar eller veckor.

Försvarsdepartementet bekräftade den 22 juli att fyra soldater dödats i Jordanien och Irak i händelser kopplade till iranska angrepp. President Donald Trump och försvarsminister Pete Hegseth närvarade när kvarlevorna fördes hem till Doverflygbasen.
<h3>Stöd för döda och skadade</h3>
Samtidigt har flygvapnet sökt bårhustjänster vid Robins Air Force Base i Georgia och tagit in uppgifter om lokal beredskap vid Aviano Air Base i Italien. Armén har också sökt administrativt stöd vid Fort Knox för handläggning av döds- och skadefall, ersättningar och återförande av kvarlevor.

Dokumenten är äkta, men de slår inte fast att behoven uppstått på grund av Iran-kriget. Robins-förfrågan är en fortsättning på en befintlig tjänst och Aviano gäller bred beredskapsplanering. Berörda militärbaser besvarade inte The Intercepts frågor om en möjlig koppling till de stigande förlusttalen.

De amerikanska förlusterna är bara en del av krigets mänskliga kostnad. Världshälsoorganisationen <a href="https://www.emro.who.int/images/stories/eha/ME-Sitrep-15-2-June-26.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterade</a> 3 375 döda och 33 806 skadade i Iran under perioden 28 februari–6 april.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Countryikonen Dolly Parton död – blev 80 år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/countryikonen-dolly-parton-dod-80-ar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Aug 2026 11:44:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[countrymusik]]></category>
		<category><![CDATA[Dolly Parton]]></category>
		<category><![CDATA[musik]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238573</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den amerikanska artisten och låtskrivaren Dolly Parton har avlidit, 80 år gammal. Hennes musikaliska karriär sträckte sig över sju decennier.</strong>

Hon slog igenom på 1960-talet och fick internationell framgång med låtar som <em>Jolene</em>, <em>9 to 5</em> och <em>I Will Always Love You</em>. Under karriären nådde 26 av hennes låtar förstaplatsen på Billboards countrylista. Hennes senaste studioalbum, <em>Rockstar</em>, kom 2023.

Enligt <a href="https://www.dollyparton.com/" target="_blank" rel="noopener nofollow">dödsbeskedet</a> på hennes officiella webbplats avled Parton stilla i Nashville på tisdagen, omgiven av sina närmaste. Hon hade varit sjuk i cancer under en kort tid, uppger hennes team.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
