Uppsala universitet – Nya Dagbladet

Svensk forskning ger hopp mot diabetes

Markus Andersson — Wed, 12 Aug 2026 04:45:59 +0000

Typ 1-diabetes kräver i dag livslång behandling med insulin. Nu har forskare i Uppsala fått ett tidigt resultat som kan förändra förutsättningarna – men vägen till en etablerad behandling är fortfarande lång. I den kliniska studie som startade vid Akademiska sjukhuset i Uppsala i mars 2024 har en man med långvarig typ 1-diabetes fått insulinproducerande ö-celler från en avliden donator. Cellerna hade förändrats genetiskt och fördes in i en muskel i mannens underarm. Den första behandlingen gavs i december samma år. Förhoppningen är att de nya cellerna ska kunna börja producera insulin utan att patientens immunförsvar angriper dem. – Det kan innebära att man i förlängningen skulle kunna bli av med sin typ 1-diabetes, säger Per-Ola Carlsson, överläkare vid Akademiska sjukhuset, till Sveriges Radio.

Försöker undvika immunhämmande läkemedel

Vid vanliga transplantationer av celler från en annan människa måste patienten normalt få immunhämmande läkemedel för att kroppen inte ska stöta bort transplantatet. Läkemedlen kan i sin tur ge omfattande biverkningar. I Uppsalaförsöket är tanken att de genetiskt förändrade cellerna ska kunna undgå immunförsvarets angrepp utan sådan behandling. Resultaten, som har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine, visar att patienten efter tolv veckor inte hade någon immunreaktion mot cellerna. Studien visar också att cellerna fortsatte att producera insulin när blodsockret steg.

Resultatet är fortfarande mycket tidigt

Det betyder inte att typ 1-diabetes nu kan botas. Det publicerade resultatet gäller en patient i en tidig säkerhetsstudie med två deltagare. Men studien visar att genförändrade donatorceller kan överleva, producera insulin och undgå ett angrepp från immunförsvaret utan immunhämmande läkemedel.

Intensiv magnetstimulering testas mot tonårsdepression

Emil Fjellstedt — Fri, 05 Jun 2026 05:59:25 +0000

Magnetstimulering har sedan några år använts i vården för vuxna med svårbehandlad depression. Nu ska forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset testa om en mer intensiv variant även kan hjälpa ungdomar som inte fått tillräcklig hjälp av läkemedel och psykoterapi. Den nya behandlingen kallas accelererad kontinuerlig theta-burststimulering, acTBS. En spole hålls mot huvudet, ofta över pannloben. Spolen skickar upprepade magnetpulser som passerar genom skallbenet och påverkar nervceller i hjärnbarken genom svaga elektriska strömmar. Det nya är att flera mycket korta behandlingar ges samma dag, i stället för en behandling per dag under flera veckor. Behandlingen kan jämföras med ECT, elbehandling, som också används vid svår depression. Men den fungerar på ett annat sätt. Vid ECT ges elektrisk stimulering under narkos och behandlingen framkallar ett kontrollerat krampanfall. Vid magnetstimulering används i stället magnetpulser mot ett avgränsat område i hjärnan, utan narkos och utan att framkalla krampanfall.

Mäter hjärnans aktivitet

Uppsala universitet uppger att 80 ungdomar i åldern 13–18 år ska ingå i studien, där deltagarna lottas till antingen aktiv behandling eller skenbehandling. Behandlingen ges sex gånger per dag under två veckor. Varje session tar omkring 40 sekunder. Forskarna ska även undersöka hur hjärnans funktion förändras, bland annat med EEG, magnetkamera och mätningar av syreförbrukning i pannloben. Målet är att ta reda på om acTBS är en säker och effektiv behandling för ungdomar med depression, skriver Akademiska sjukhuset. Projektet leds av Robert Bodén, överläkare och professor i psykiatri. Han framhåller att behandlingsalternativen vid tonårsdepression är betydligt färre än för vuxna, samtidigt som depression hos unga är kopplad till allvarlig ohälsa och självmordsrisk. — En välbehandlad depression är det bästa vi kan göra för att minska risken att tonåringar tar livet av sig, säger Robert Bodén till SVT. Vanlig magnetstimulering har inte visat samma effekt hos ungdomar som hos vuxna. Den nya studien ska därför undersöka om den mer intensiva metoden är både säker och verksam för unga patienter. — Man kan inte bli helt botad av magnetstimulering. Men man kan få hjälp upp ur depressionsepisoden, säger han.

Studie: Antibiotika kan påverka tarmen i flera år

Markus Andersson — Fri, 13 Mar 2026 06:18:30 +0000

Antibiotikabehandling kan påverka tarmflorans sammansättning i upp till åtta år, visar en ny studie från Uppsala universitet. Förändringarna kopplas till ökad risk för bland annat typ 2-diabetes. Att antibiotika slår mot tarmfloran på kort sikt är välkänt, men hur länge förändringarna faktiskt kvarstår har forskarna hittills saknat svar på. Nu visar en studie – som publicerats i Nature Medicine – att effekterna kan sitta i betydligt längre än man trott. Studien baseras på data från fyra svenska kohorter med totalt 14 979 deltagare, och forskarna fann starka samband mellan tidigare antibiotikaanvändning och tarmflorans sammansättning. Hög antibiotikaanvändning kopplades dessutom till ökad risk för typ 2-diabetes och mag-tarminfektioner. — Vi kan se att antibiotikaanvändning så långt som fyra till åtta år tillbaka i tiden är kopplat till den sammansättning av tarmfloran som en person har i dag. Även en enstaka behandling med vissa antibiotikatyper lämnar spår, säger Gabriel Baldanzi, forskningsassistent vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet och försteförfattare till studien. Av de undersökta antibiotikatyperna visade klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin starkast påverkan på tarmfloran. Penicillin V – det vanligaste antibiotikumet i Sverige – hade däremot minimala och snabbt övergående effekter. Forskargruppen betonar att studien inte är skäl att undvika antibiotika när det behövs. — Antibiotikaanvändning tas på stort allvar i Sverige och vi har redan en strikt antibiotikapolicy. Man ska fortsätta följa sin läkares rekommendationer. Samtidigt bidrar våra resultat till att belysa långsiktiga konsekvenser av antibiotika som sällan uppmärksammas, säger Baldanzi. Studien är dock inte det sista ordet i frågan. Forskargruppen har nyligen samlat in ett andra tarmfloraprov från nästan hälften av deltagarna, vilket väntas ge en tydligare bild av hur lång tid tarmfloran faktiskt behöver för att återhämta sig – och vilka individer som är mest sårbara.

Fem minuters extra aktivitet – så stor skillnad gör det

Jan Sundstedt — Sat, 07 Feb 2026 09:39:00 +0000

Fem minuters extra promenad om dagen skulle potentiellt kunna förebygga många dödsfall. Det visar ny forskning från Norge, Sverige, Storbritannien och USA. Forskare vid Norwegian School of Sport Sciences har i samarbete med bland andra Uppsala universitet undersökt hur många dödsfall som skulle kunna förebyggas genom mycket små förändringar i befolkningens aktivitetsnivå. Studien omfattar mer än 135 000 personer med en medelålder på 64 år och har publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet. Undersökningen bygger på data från sju kohorter i Norge, Sverige och USA, samt UK Biobank. Deltagarna bar en accelerometer på höften som registrerade deras aktivitetsnivå, och uppföljningstiden var i genomsnitt åtta år. — Våra resultat visar att små förändringar i fysisk aktivitet kan ha stor betydelse för folkhälsan, särskilt för dem som är fysiskt inaktiva, säger Ulf Ekelund, professor vid Norwegian School of Sport Sciences och studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.

Fem minuter

Forskarna studerade effekten av ökad måttlig fysisk aktivitet, vilket kan jämföras med att gå i en hastighet på 5 kilometer i timmen. Resultaten visar att En fem minuters ökning av måttlig fysisk aktivitet per dag hade kunnat förebygga tio procent av dödsfallen, exklusive de mest aktiva personerna. Bland de 20 procent som rörde sig minst, som i genomsnitt var fysiskt aktiva cirka två minuter per dag, hade fem minuters ökning kunnat förebygga 6 procent av dödsfallen. Deltagarna i studien var i genomsnitt fysiskt aktiva endast omkring 28 minuter per dag. Peter Nordström, professor i geriatrik vid Uppsala universitet och medförfattare till studien, blev överraskad av styrkan i sambanden. — Det var inte förvånande att se att deltagarna rörde sig så lite, men det var förvånande att se att sambanden var så starka. Att fem minuters ökning av aktivitetsnivå var associerat med en så pass påtaglig minskning av dödlighet, säger han.

Stillasittande har betydelse

Studien undersökte också effekten av minskat stillasittande. Resultaten visar att en minskning med 30 minuter per dag hade kunnat förebygga sju procent av dödsfallen i hela befolkningen, där man i genomsnitt sitter stilla cirka tio timmar per dag. Bland de mest stillasittande, som i genomsnitt sitter stilla omkring tolv timmar per dag, var motsvarande minskning cirka tre procent. Forskarna understryker att det handlar om en observationsstudie och att det därför inte går att dra direkta slutsatser om orsakssamband. — Resultaten ska inte tolkas som rekommendationer för enskilda individer. De är beräkningar av hur många dödsfall som potentiellt kan undvikas om alla inaktiva i befolkningen ökade sin aktivitet med fem minuter per dag, säger Ulf Ekelund.

Studie: Nordisk kost kan hjälpa mot fettlever och diabetes

Redaktionen — Wed, 07 Jan 2026 09:33:16 +0000

En hälsosam nordisk kost visade sig vara bättre än lågkolhydratkost för personer med typ 2-diabetes, enligt en studie från Uppsala universitet. Mer än varannan deltagare blev av med sin fettlever efter ett år.

I studien deltog 150 personer som antingen hade typ 2-diabetes eller befann sig i sjukdomens förstadium.

Deltagarna fick följa en av tre koster under ett års tid. Syftet var att undersöka om kost kan hjälpa till att behandla typ 2-diabetes och fettlever, som är vanligt vid sjukdomen.

Nordiskt eller lågkolhydrat

Den första gruppen fick följa en "anti-lipogen kost". Denna bestod av en lågkolhydratkost med animaliska livsmedel samt fleromättade fetter från växtriket.

En stor del av kosten utgjordes av fettrika livsmedel som solrosolja, valnötter, pumpa- och solrosfrön, kolhydratfattiga grönsaker och proteinrika bönor och linser, samt en del magra mejeriprodukter.

Den andra gruppen fick följa "hälsosam nordisk kost". Den kan beskrivas som en nordisk variant av medelhavskosten – låg på mättade fetter men rik på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker.

Kosten bestod till stor del av havre- och rågflingor, havrekli, rågbröd, knäckebröd, rapsolja, mandlar, äpplen, päron, blåbär, hallon, kål, ärtor, makrill och lax, samt lättare naturell yoghurt, fil och växtbaserat matfett.

Den tredje gruppen var en kontrollgrupp som åt enligt Livsmedelsverkets näringsrekommendationer, vilket motsvarar en kost rik på olika typer av frukt, grönsaker, baljväxter, olivolja och magra mejeriprodukter.

Samtliga grupper minskade på socker samt rött och processat kött.

[caption id="attachment_74182" align="alignnone" width="640"] Vilken kost som är bäst lämpad för personer med typ 2-diabetes är en återkommande fråga för forskningen (arkiv- och genrebild).[/caption]

Resultatet förvånade forskarna

Forskarna förväntade sig att alla tre koster skulle vara fördelaktiga på något vis, vilket de också var. Men forskarna trodde att den anti-lipogena kosten skulle ge flest hälsofördelar. Så blev det dock inte.

— Den hälsosamma nordiska kosten hade allra störst effekt för studiedeltagarna med diabetes, där drygt 20 procent av leverfettet minskades och blodsockerkontrollen förbättrades på ett års sikt. Mer än varannan person blev även av med sin fettlever. Dessa resultat är därmed lika viktiga för personer med fettlever som med typ 2-diabetes, säger Ulf Risérus, professor i klinisk nutrition och metabolism vid Uppsala universitet, som lett studien i ett pressmeddelande.

Alla deltagare fick äta så mycket de ville, men trots det gick många ner i vikt från alla koster. En del av de gynnsamma hälsoeffekterna kunde därmed förklaras av viktnedgången.

Viktminskningen förklarade dock endast 56 procent av effekten på leverfett vid den hälsosamma nordiska kosten, vilket tyder på att själva kosten också bidrog till fettminskningen i levern.

— Våra resultat är viktiga för kommande kostrekommendationer och är särskilt betydelsefulla för överviktiga personer med typ 2-diabetes eller förstadium till diabetes, säger Risérus.

Unik släktforskningssamling från 1500-talet nu digitaliserad

Redaktionen — Thu, 23 Oct 2025 12:36:39 +0000

Handskrivna dokument från 1500- och 1600-talen har digitaliserats av Uppsala universitetsbibliotek och blivit tillgängliga online för allmänheten. Bakom satsningen står släktforskaren Constantinus Lindfors, som ville ge en födelsedagsgåva till en vän och kollega. Den Palmskiöldska samlingen består av totalt 500 volymer fulla av unika dokument från 1500- och 1600-tal, bland annat en stor mängd avskrifter av original som förstördes vid den stora branden i Stockholms slott 1697. I oktober 2022 kontaktade släktforskaren Constantinus Lindfors universitetsbiblioteket för att beställa en digitaliserad version av den genealogiska delen av Palmskiöldska samlingen till sin vän, genealogen och latinöversättaren Urban Sikeborg, på 60-årsdagen. Den delen består av 62 volymer, Palmsk. nr. 192-253, och behandlar svenska släkter. — Jag bestämde mig för att donera medel till biblioteket och låta digitisera denna del av samlingen för att hedra Urban, som gjort så många bra saker för släktforskningen, och samtidigt tillgängliggöra samlingen för många fler. Det är ett fantastiskt verktyg för släktforskning. Jag ser det som en satsning för kulturen, som är en viktig sak, säger Constantinus Lindfors i ett pressmeddelande.

Stor efterfrågan

Lindfors har haft ett stort intresse för släktforskning sedan högstadiet och det var i samband med en flytt till Stockholm som intresset verkligen tog fart. Till slut ledde det honom till den större Palmskiöldska samlingen. — Jag intresserade mig då för 1500-talet och den norrländska ätten Blix och hittade uppgifter om den i den Palmskiöldska samlingen. Att det fanns så många uppgifter kan bero på att Palmskiölds hustru var Blixättling. Med hjälp av donationen kunde Uppsala universitetsbibliotek verkligen påbörja arbetet med det illa medtagna materialet. Samlingen är en av de mest efterfrågade och dokumenten slits varje gång det bläddras i dem. — Vi blev mycket glada över Constantinus initiativ. Samlingen fanns sedan länge på vår lista över material vi ville digitalisera. Hans gåva blev en uttalad anledning att prioritera den välbehövliga konserveringen av materialet så att det sedan kunde digitiseras. Nu är samlingen skyddad från ytterligare slitage samtidigt som många intresserade släktforskare slipper dyra och tidskrävande resor till Uppsala, säger Maria Berggren, chef för universitetsbibliotekets avdelning för specialsamlingar.

AI kan hitta dold cancer

Redaktionen — Thu, 28 Aug 2025 05:01:32 +0000

AI kan upptäcka cancer som mänskliga patologer har missat, visar en studie från Uppsala universitet. Patologer tar vävnadsprover och cellprover som man sedan analyserar för att kunna hitta cancerceller. När det gäller prostatacancer kan män som bedömts som friska ändå ha en tidig form av cancer, som helt enkelt inte syns på proverna ännu. I tidigare forskning har man kunnat se att AI kan hitta vävnadsförändringar som kan indikera cancer. I den nya studien, som publicerats i Scientific Reports, visar resultatet att AI även kan hitta prostatacancer som missats av patologer. Projektet är ett samarbete med Umeå universitet där forskarna samlat prover från män som kallats till provtagning under ett antal år. I studien deltog 232 män, som alla bedömdes som friska efter vävnadsproverna. Trots det utvecklade hälften av männen aggressiv prostatacancer efter mindre än 2,5 år. Resterande av männen var fortfarande friska åtta år senare.

Träning av AI:n

Forskarna tränade AI:n genom att analysera varje biopsibild bit för bit, med antagandet att avvikande mönster borde finnas någon stans i de biopsier som kom från patienter som senare utvecklade aggressiv cancer, medan övriga bilder inte borde innehålla sådana mönster. AI:n testades sedan på helt nya bilder. — När vi tittade på de mönster som AI:n rankat som informativa såg vi förändringar i vävnaden som omger körtlarna i prostatan – förändringar som också observerats i andra studier. Detta visar att AI-analys av rutinmässiga biopsier kan upptäcka subtila tecken som indikerar kliniskt signifikant prostatacancer innan den blir uppenbar för en patolog, säger Carolina Wählby i ett pressmeddelande. Med andra ord kunde AI:n upptäcka förändringar i vävnaden som tydde på prostatacancer, trots att patologer inte hittat några tecken på cancer. Den här typen av analys kan användas för att fatta beslut kring huruvida män som bedömts friska bör följas upp. — Vi har nu visat att det med hjälp av AI går att hitta tecken på prostatacancer, som inte observerades av patologerna, säger Wählby.

Fler svenska kvinnor väljer bort barn

Redaktionen — Fri, 28 Mar 2025 10:28:51 +0000

Så många som en av fyra svenska kvinnor är nu osäkra på om de vill ha barn – eller inte vill ha barn alls – enligt en studie från Uppsala universitet. Det är en markant ökning jämfört med 2014, då endast en av tio uttryckte samma inställning. I studien, som publicerats i The European Journal of Contraception & Reproductive Health Care, deltog 569 kvinnor som besökt en gynmottagning i Uppsala. Där fick kvinnorna, där medelåldern låg på 24 år, svara på en enkät kring bland annat livsstil, inställning till reproduktion och sex. Resultaten visade att 75 procent angav att de ville ha barn, vilket är en kraftig minskning från 2014 då 91 procent uppgav att de ville skaffa barn. − Att en av fyra inte vill eller är osäkra på om de vill skaffa barn, är väldigt många. Vi känner sedan tidigare till att barnafödandet minskar, men vi har inte vetat om det kan förklaras av andra faktorer, som till exempel fertilitetsproblem. Vår studie visar att det kan vara så att kvinnorna helt enkelt inte vill och att det kan bero på att världen varit osäker under de senaste åren, säger Cerisa Obern, doktorand och försteförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

Vanligaste anledningen: Ingen önskan

Av de kvinnor som inte ville ha barn fick 40 av dessa också svara på orsaken. De flesta förklarade att de allmänt helt enkelt inte hade någon önskan att bli förälder och näst efter det var den främsta anledningen hälsoskäl, exempelvis att man inte ville föra någon sjukdom vidare. De i den tredje gruppen förklarade det med att man värderade sin frihet högre medan ekonomiska skäl kom på fjärde plats. Den femte gruppen kvinnor uppgav skälet vara att man oroade sig över klimatförändringar och överbefolkning. − Det är bra att vi nu får lite bättre koll på hur de tänker, och det är också bra för politiker att känna till så de kan bemöta den här oron. Genom att exempelvis höja barnbidraget så skulle man kunna underlätta för de som känner ekonomisk stress. Det skulle också göra det lättare att skaffa barn för de som läser en lång utbildning där det tar flera år innan man får sin första lön, säger Obern.

Fyra nya svamparter upptäckta – rödlistas omedelbart

Sofie — Sun, 15 Dec 2024 06:58:14 +0000

Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt fyra nya svamparter inom Phellodon-släktet, varav tre påträffats i Sverige. På grund av hotet från kalhyggesbruk kommer alla arter att rödlistas direkt. Upptäckten leddes av Sten Svantesson, forskare vid Uppsala universitet, i samarbete med kollegor från Göteborg och Storbritannien. De nya arterna tillhör de så kallade lädertaggsvamparna, kända för sin symbios med träd. – Det här är mycket fascinerande svampar, på grund av den symbios de har tillsammans med träden i våra skogar. De hjälper träden att hitta näring och vatten och trots det är det fortfarande mycket vi inte vet om dem och det är sällan man ser dem – de tillhör den så kallade gömda artmångfalden, säger Svantesson i ett pressmeddelande. De nyupptäckta arterna är starkt knutna till gammal skog och kommer därför att rödlistas i Sverige eftersom de hotas av kalhyggesbruk. Enligt Svantesson är artrikedom avgörande för människan, och han framhåller att kända arter inom släktet tidigare visats innehålla substanser med antibiotiska egenskaper. – Det vore hemskt olyckligt om de arter som kan säkra vår framtid utrotas av oss innan vi upptäckt dem.

Döende patienter ska behandlas med psykedeliska svampar

Redaktionen — Thu, 04 Apr 2024 09:03:30 +0000

I en ny studie, där bland annat Uppsala universitet deltar, ska forskare testa psykedeliska svampar på patienter. Syftet är att se om substansen, tillsammans med terapi, kan motverka depressioner hos människor som befinner sig "i livets slutskede". Studien, som är den första inom ämnet som godkänts av EU, ska testa substansen psilocybin, som finns i dessa svampar, tillsammans med terapi som behandlingsform för människor som befinner sig i livets slutskede. Universitet från fyra länder, däribland Uppsala universitet, ska tillsammans samla in 100 patienter och därmed testa behandlingen på de som lider av MS, Parkinson, ALS eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). – Ofta lider patienter med allvarliga sjukdomar även av depression, ångest och oro och behöver mycket resurser från hälso- och sjukvården, säger Inna Feldman docent i hälsoekonomi, vid Uppsala Universitet, till skattefinansierade SVT. – Vi hoppas på att kunna ge människor med långt framskriden sjukdom en bättre sista tid i livet med denna behandling, fortsätter hon. Substansen psilocybin har i tidigare mindre studier visat sig vara effektiv mot depression. Bland annat har en studie vid Johns Hopkins i USA visat att patienter blivit fria från depression med hjälp av substansen tillsammans med terapi.

"Väntat oss större motstånd"

Idag ligger psykiska sjukdomar på toppen när det gäller samhällskostnader, menar Feldman, och hypotesen i studien ska vara att substansen ska verka snabbt och att patienterna sedan inte kommer att behöva lika mycket insatser från sjukvården, vilket i sig sparar pengar. Ulf Bremberg, gästforskare i läkemedelskemi vid Uppsala universitet, som initierade ansökan till studien, menar att tidigare studier med psilocybin visat sig ha effekt redan dagen efter, till skillnad från antidepressiva läkemedel som kan ta veckor att verka och inte alltid fungerar på alla patienter. Han tror att behandlingen kommer att kunna börja användas inom vården redan inom några år, men menar dock att EU:s stöd var oväntat. – Vi hade väntat oss ett större motstånd när vi började introducera forskning med psykedelisk terapi i Sverige. Det är ett viktigt erkännande att EU nu har finansierat den här forskningen, säger Bremberg. I juli förra året blev Australien det första landet som officiellt godkände MDMA och psilocybin som läkemedel.