upprustning – Nya Dagbladet

”Skrämselpropaganda och det ryska hotet – perfekt underlag för storrån”

Osignerad — Thu, 23 Jul 2026 13:28:45 +0000

Den dominanta synen, tvärs igenom det politiska spektrumet, är att NATO:s och Sveriges upprustning är en konsekvens av ett hot utifrån. Jag vill istället visa att “hotet”, säg från Ryssland, är något inte ens de högsta militära kretsarna i Väst egentligen tror på. I stället används det för att påtvinga befolkningen annars impopulära upprustningsreformer, som i praktiken innebär att staten tar skattebetalarnas resurser och ger dem som bidragsskänk åt elitinvesterare. (Detta baseras på en föreläsning från våren 2026) Det mest grundläggande faktumet om Västs och NATO:s upprustning är att den haft så gott som noll relation till något faktiskt externt hot mot oss. Men det är förstås ingen passande slutsats när man ska sno hundratals miljarder från befolkningen. Alltså varnade Mark Rutte för att “Vi är Rysslands nästa mål. Och vi befinner oss redan i fara … många förstår inte brådskan. Och för många tror att vi har tiden på vår sida. Det har vi inte” – “nu är vi säkra, men det kommer vi inte att vara fem år från nu”. Därför måste vi rusta upp, annars “bör ni ta kurser i ryska språket eller flytta till Nya Zeeland”. På motsvarande sätt förklarade EU:s utrikeschef Kaja Kallas att Ryssland “kan förbereda en attack inom kommande år”, och därför måste “en enorm upprustning av europeisk försvarskapacitet ske under kommande år”. Media är inte ett dugg annorlunda, där liknande uttalanden återges som “nyheter” och indignerade ledartexter varnar för att upprustningen sker för långsamt, för lite, för sent.

Underrättelsebedömningar tonas ned

Men västerländska underrättelseexperter är väl medvetna om att det är en lögnaktig ploj. Låt mig välja bara ett mikroskopiskt litet urval. U.S. Intelligence Community, de samlade 16 amerikanska underrättelsemyndigheternas gemensamma organ, noterade att “Sannolikheten för att Ryssland i närtid ska attackera ett Natoland bedöms vara extremt liten”, “ryska ledare än så länge har undvikit att vidta åtgärder som vidgar konflikten i Ukraina bortom Ukrainas gränser” (juli 2023). The New York Times rapporterade sommaren 2024: “Under hela kriget har amerikanska ämbetsmän dragit slutsatsen att Vladimir V. Putin inte vill expandera kriget bortom Ukrainas gränser”. I en mycket detaljerad studie om det ryska hotet mot Europa, skrev Anatol Lieven och George Beebe – respekterad västerländsk Rysslandsexpert från brittiska och amerikanska UD, respektive CIA:s tidigare Rysslandsexpert – om “det ryska anfallshotet” mot Europa: “ryska avsikter och militära kapaciteter visar att denna uppfattning är farligt felaktig. Ryssland har sannolikt varken kapacitet eller avsikt att inleda ett anfallskrig mot NATO-medlemmar”. Anatol Lieven påpekade därför: Varningarna om ett kommande krig mellan Ryssland och Väst har nått en feberyra i Europa och Storbritannien. Den explicita avsikten med dessa är att skapa allmänt stöd för massiv upprustning bland befolkningen … Chanserna att en attack kommer att ske på grund av en planerad rysk invasion av ett NATO-land är minimala: Ryssland utgör helt enkelt inget hot mot EU eller NATO. Och så här kan man lätt fortsätta exemplifiera. Alexus Grynkewich – tidigare verksamhetschef för den amerikanska generalstaben samt chef för US European Command – sade nyligen apropå en framtida rysk attack: “jag tror inte att det är något de planerat att göra. De vet hur starkt Nato är, och det avskräcker”.

Ryssland utgör helt enkelt inget hot mot EU eller NATO.

Om man är en verkligt fanatisk tidningsläsare med förstoringsglas kan man kanske ha stött på liknande uttalanden i svensk press. Alltså förklarade Sveriges tidigare överbefälhavare Micael Bydén, i september 2023 (då Ryssland betraktades som relativt starkt): “Eftersom stora delar av Rysslands konventionella militära förmåga är uppbunden i Ukraina utgör deras armé och markstridskrafter inte något hot”. Hans efterträdare, Michael Claesson, fick frågan “om Ryssland vill starta krig mot Nato”, och svarade: “Jag svarar nej. Aldrig. De vet att om de slåss mot Nato så förlorar de. Det vet de”. På motsvarande vis förklarade Robert Dalsjö, underrättelseexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, att Ryssland “har händerna fulla med kriget i Ukraina som har gått väldigt illa och där de har kört fast, så de har inte resurser för någon större militär markering” mot Sverige eller övriga Europa. Faktum är att västerländska eliter vältrar sig i lycka och skadeglädje över den ryska arméns inkompetens. Allesammans jublar över “Rysslands värdelösa” förmåga ens i de bästa scenarier i ukrainakriget, med Jeremy Shapiros ord (Europaexpert och tidigare rådgivare åt amerikanska State Department). Det västerländska propagandasystemet har därmed en svår uppgift att tackla: hitta ett sätt att framställa Ryssland som ett existentiellt hot mot hela Europa, samtidigt som vi nästan svimmar av skratt och hån över deras patetiskt usla militära prestationer, och oförmåga att ta över bondbyar bara mil från sin egen gräns. Det avslöjar att västerländska ledare och planerare vet om att hotet mot oss från en fiende som militärt och ekonomiskt är en bråkdel så stark som EU, för att inte tala om NATO, i själva verket är påhittat. Men domedagsprofetior om en förestående rysk attack mot oss, slaviskt upprepade i media, måste ändå fortsätta.

Upprustning kräver ett övertygande narrativ

Det krävs inget geni för att lista ut anledningen till varför det fortsätter – till och med intensifieras. Det beskrivs av elit-businesspressen, såsom av Dagens Industris krönikör och vd för Timbro, PM Nilsson. Han förklarade att ett uppsvällt ryskt hot i det allmänna psyket presenterar “en perfekt öppning för en intelligent upprustning”. Då spelar det ingen roll om “Ryssland är nedslitet militärt, ekonomiskt och socialt”. “Nordens samlade BNP är större än Rysslands”, sade han, och förklarade: “Ändå beskriver den svenska statsledningen läget som ‘det allvarligaste sedan andra världskriget’. Hur går det ihop? Svaret är att beskrivningen mer är en uppmaning till upprustning och mindre en hederlig analys”. “De ryska påverkanskampanjerna”, fortsatte Nilsson, “är ett fiasko, särskilt i Sverige och Finland. Varje operation får motsatt effekt”. Den ledande experten på europeisk strategi, professor Catherine de Vries, förklarade på liknande sätt att “upprustningen av kontinenten är dyr” för befolkningen och svår att genomföra av naturliga skäl. Enorma välfärdsbesparingar genomförs i hela Europa och förmyndarstatens generösa bidrag åt elitinvesterare (försvar) kan riskera massprotester. Så “för att kunna genomföra” upprustning på allmänhetens bekostnad “måste europeiska ledare skapa ett övertygande narrativ som ingjuter både en känsla av den brådskande faran och behovet av uppoffringar” i välfärd och ekonomisk jämlikhet “för att möta denna fara”. Det finns nu en massiv industri bestående av medier, PR-byråer, “expertinstitut” och lobbyister som är inriktad på propaganda för att “bygga folkligt stöd för upprustning” utan “en politisk motreaktion”, vilket måste innefatta propaganda “från teatrar, författare, filmproducenter” och såklart “experter” som “presenterar en bra story om varför försvarsutgifter är nödvändiga”, och därigenom “designade för att nå befolkningen utanför säkerhetsetablissemanget” (Center for European Reform).

Ukraina som lönsam investering

För övrigt är det samma dynamik som gäller för vårt proxykrig mot Ryssland via Ukraina. Det har varit extremt funktionellt för oss, vilket förklarar varför Väst gjort allt som stått i dess makt för att förlänga kriget och blockera alla potentiella slut till kriget, såsom noggrant dokumenterats. Att beväpna Ukraina, för att citera Stoltenberg från 2024, är en bra affär, eftersom vi genom att använda endast en bråkdel av USA:s försvarsbudget kunnat markant förstöra och nöta ned den ryska armén, och därför bör vi fortsätta [skicka vapen], och därtill – inte minst – spenderas det mesta av dessa pengar i USA; vi köper amerikanska vapen för att stödja Ukraina. “Att bistå Ukraina har varit en enorm investering för USA och NATO”, förklarade den ledande geostrategen professor Hal Brands, som erkände att detta är “ett hänsynslöst proxykrig mot en sårbar rival” med en ukrainsk “murbräcka”: “Så kallat stöd till Ukraina går egentligen åt att försörja amerikansk militär … Det har pumpat pengar direkt i Amerikas ekonomi - mer än 120 miljarder dollar av stöd till Ukraina har gått till amerikanska bolag”. Dessutom, påpekade Brands, är konflikten extremt gynnsam eftersom Ukraina “dödar och dör” för vår skull: “Konflikten i Ukraina har varit ett av de absolut framgångsrikaste proxykrigen i historien. Genom att skicka pengar, vapen och underrättelser har” Väst dödat hundratusentals “ryska trupper. Moskva har förlorat tusentals stridsvagnar och åratal av militär modernisering. Det är denna sorts förstörelse Pentagon hade hoppats på i en direkt konfrontation - och man har åstadkommit det bara med en bråkdel av USA:s årliga militära budget, och utan att förlora en enda soldat i strid”. “För Ukraina”, avslutade Brands, “har krigets kostnader varit hemska. För USA däremot kunde de strategiska vinsterna inte vara bättre”. Då och då kan läsaren av propaganda belönas av guldklimpar, såsom när The Washington Post ganska ärligt beskrev proxykriget som “en uttänkt, kallblodig strategi för USA – att nöta ned fienden till ett lågt pris för Amerika, medan ukrainarna betalar slaktarens kostnad”. Det är helt naturligt att västerlänningar måste omsorgsfullt isoleras från sådana opassande fakta, så att vi bekvämligt kan finansiera denna “kallblodiga strategi” och låta ukrainska änkor och pojkar “betala slaktarens kostnad”. Notera att 100 procent av utbildade västerlänningar betraktar detta som “stöd” för Ukraina, en monumental succé i propagandans annaler, helt klart.

En historisk modell för resursöverföring

Nå, användningen av skrämselpropaganda för att hålla befolkningen i schack och berika eliter är inget nytt: det är en standardteknik historiskt sett för att blåsa liv i ekonomin och koncentrera befolkningens resurser hos en liten klick mäktiga regenter. För det behövs snabbt föråldrat högteknologiskt slöseri (försvar), som alltid behöver förnyas via statens generösa hand, och skrämselpropaganda för att få befolkningen att gå med på det. Roberto Gonzalez, ledande amerikansk forskare om upprustning och det militärindustriella komplexet, uttryckte situationen passande i den kanske mest detaljerade akademiska studien om upprustningsstrategier. “Genom denna process kan miljarder åter miljarder skattepengar enkelt skyfflas till privata bolag under förevändningen av rikets säkerhet”. Det första kalla kriget tjänar som en användbar jämförelse till den nuvarande situationen, men det finns dessutom andra historiska skeenden som är värda att beakta. Till exempel skapandet av den amerikanska militariserade staten 1947 och implementeringen av säkerhetsinitiativ omedelbart efter elfte september 2001, vilka ledde till skapandet av nya hot, nya institutioner för att bekämpa dem och en kampanj för att mobilisera allmänheten genom rädsla.

Genom denna process kan miljarder åter miljarder skattepengar enkelt skyfflas till privata bolag under förevändningen av rikets säkerhet.

Kort sagt: staten är en bidragsgenerator åt Big business. Men när befolkningen har historiskt låga ersättningar, samtidigt som staten urholkar välfärden på punkt efter punkt och är skuldsatt som aldrig förr, är det svårt att övertyga den att ge ifrån sig sina redan knappa resurser åt superrika elitinvesterare. Därför måste man skrämma vettet ur dem, och maskera stölden som “försvar” och “avskräckning”. Det är ett av NATO:s just nu pågående huvudprojekt. Det är grunden för upprustningen just nu. Andi Olluri

Europas upprustning driver militärutgifterna till nytt världsrekord

Emil Fjellstedt — Mon, 27 Apr 2026 13:38:41 +0000

Världens militära utgifter nådde nästan 3 000 miljarder dollar 2025, där Europa stod för den största ökningen med 14 procent. Samtidigt minskade USA:s försvarsutgifter för första gången på över ett decennium. De globala militära utgifterna steg med 2,9 procent realt till 2 887 miljarder dollar under 2025. Detta är den elfte raka årsökningen och lyfter den globala militärbördan till 2,5 procent av BNP. Det visar en rapport från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) som publicerades på måndagen. Den europeiska kontinenten svarade för den största regionala ökningen, med utgifter som steg 14 procent till 864 miljarder dollar. SIPRI kopplar ökningen till Ukrainakriget, den pågående konfrontationen med Ryssland och "den pågående strävan efter europeiskt oberoende i kombination med ökande tryck från USA om ökad ansvarsfördelning inom alliansen". Europeiska NATO-medlemmar satsade sammantaget 559 miljarder dollar 2025. Tysklands utgifter steg 24 procent till 114 miljarder dollar och Spaniens försvarsbudget hoppade 50 procent till 40,2 miljarder dollar.

USA minskar sina utgifter

USA:s militära utgifter föll oväntat med 7,5 procent till 954 miljarder dollar. SIPRI kopplar nedgången till Trump-administrationens vägran att godkänna nya stödpaket till Ukraina, i kontrast mot tidigare år då 127 miljarder dollar i direkt militärt stöd beviljades. USA har dock fortsatt med leveranser via det Nato-samordnade PURL-programmet, där andra västländer betalar notan. Pentagontjänstemän meddelade förra veckan att president Donald Trump förespråkar en militärbudget på 1 500 miljarder dollar för att finansiera det nya missilsystemet Golden Dome, AI-kapacitet och en ny klass av örlogsfartyg.

Ryssland och Ukraina

Rysslands försvarsutgifter växte med 5,9 procent till 190 miljarder dollar. Ukraina ökade sina utgifter med 20 procent till 84,1 miljarder dollar – motsvarande 40 procent av landets BNP – och blev därmed världens sjunde största militärnation. Kina höjde sina militära utgifter med 7,4 procent till 336 miljarder dollar. Japans försvarsbudget steg 9,7 procent till 62,2 miljarder dollar och Taiwans med 14 procent till 18,2 miljarder dollar. Moskva har upprepade gånger fördömt vad man beskriver som EU:s vårdlösa militarisering, riktad mot Ryssland. Kremls talesman Dmitrij Peskov har också antytt att europeisk propaganda söker göra Ryssland till en "modellfiende utifrån" för att avleda uppmärksamheten från inrikes kriser.

80 år sedan USA atombombade Japan

Jan Sundstedt — Fri, 08 Aug 2025 04:57:00 +0000

Den 6 augusti 1945 släppte USA världens första atombomb över Hiroshima, och tre dagar senare följde en andra över Nagasaki. Åttio år senare samlas överlevare och världsledare för att hedra minnet – samtidigt som nya geopolitiska spänningar påminner om att freden aldrig kan tas för given. I augusti 2025 markeras 80 år sedan USA fällde historiens första atombomber över Japan. Över 200 000 människor beräknas ha dödats i attackerna, inte inräknat årtionden av lidande efter krigsslutet den 2 september 1945. Årsdagen högtidlighölls i Japan med ceremonier, tystnad och vädjanden om fred i en tid där kärnvapenhotets återkomst blivit alltmer oroväckande. Bombningarna har porträtterats i många sammanhang, bland annat i den japanska animerade filmen Barefoot Gen, från 1983. Filmen är en skakande skildring av den fasa och terror som följde med bombningarna, och innehåller mycket starka scener. Frågan om atombomberna över Hiroshima och Nagasaki verkligen var nödvändiga för att avsluta andra världskriget är fortfarande omdiskuterad. USA har hävdat att bombningarna förhindrade en blodig invasion av det japanska fastlandet och därmed räddade många liv på båda sidor. Samtidigt pekar flera historiker på att Japan redan var nära kapitulation, särskilt efter Sovjetunionens intåg i kriget den 8 augusti 1945. Vissa menar också att bomberna användes som en maktdemonstration i början av det kalla kriget och påverkades av politiska kalkyler snarare än militär nödvändighet.

'Barefoot Gen' (1983) is an anime based on Keiji Nakazawa's manga, offering a heartbreaking child point of view on one of the biggest tragedies of the XX century.
The author was 6 and he was there when Hiroshima was bombed, 80 years ago Today.https://t.co/KqII8XdlXk — Massimo (@Rainmaker1973) August 6, 2025

"Världen rör sig bakåt"

Vid årets minnesceremoni i Hiroshima underströk borgmästaren Kazumi Matsui vikten av att återgå till diplomati och förhandlingar i kärnvapenfrågan. – Världen rör sig bakåt – vi är långt från den vision som Hibakusha (överlevare från bombningarna) kämpat för i decennier, sade Matsui. Han varnade för att kärnvapenåterrustningen nu sker i en takt som påminner om det kalla krigets mörkaste dagar. Såväl Kina som Ryssland och USA uppgraderar just nu sina arsenaler, samtidigt som flera mindre stater anklagas för att vilja utveckla egen kärnvapenkapacitet. I sin fredsdeklaration vid ceremonin den 6 augusti uttryckte Matsui bland annat att det är nödvändigt att föra vidare överlevandes erfarenheter då antalet "Hibakusha" minskar för varje år – och att deras röst är central i arbetet för en kärnvapenfri värld och varning för dagens kärnvapenhot.

8:15 AM, Hiroshima. People observe a minute of silence on the Aioi Bridge. The 80th anniversary of the first atomic bomb pic.twitter.com/ngR4JEhX2z
— Asian Dawn (@AsianDawn4) August 6, 2025

Den internationella normen mot kärnvapenanvändning – vilken snarare kan ses som en tyst överenskommelse än en juridisk förpliktelse – har de senaste åren satts under kraftig uppluckring, något som även FN:s generalsekreterare António Guterres uttrycker stark oro kring i samband med minnet av atombombningen av Japan. – Hotet från kärnvapenanvändning är tillbaka – i själva verket starkare än på många år. Vi lever i en värld där kärnvapnens existens återigen rättfärdigas som ”nödvändiga”. Experter menar att den kärnvapennorm som byggts upp sedan Hiroshima i praktiken är på väg att upplösas. [caption id="attachment_7884" align="alignnone" width="450"] Atombomben "Little Boy" detonerar över Hiroshima, den sjätte augusti 1945.[/caption]

Amerikanske kärnvapenforskaren: Alla bär ansvar

Medan framförallt Ryssland ofta framställs som det mest hotfulla kärnvapenlandet i västliga medier, saknas ofta kritisk granskning av USA:s och Natos ageranden, inklusive dess utplacering av taktiska kärnvapen i Europa. I samband med USA:s och Natos militära expansion österut har Ryssland också vid flera tillfällen varnat för att kärnvapendoktrinen kan komma att aktiveras om landet uppfattar ett existentiellt hot från Väst. – Vi är inne i en ny era av osäkerhet. Det är inte ett land som står för eskalationen – det är ett systemfel där alla parter flyttar sina röda linjer, samtidigt, säger den amerikanske kärnvapenforskaren Hans Kristensen vid Federation of American Scientists om samtidsutvecklingen. Budskapet från de överlevande i Hiroshima står oförändrat: glöm aldrig vad som hände – och låt det aldrig ske igen.

Riksdagens nya jättelån för upprustning: 300 miljarder

Jan Sundstedt — Thu, 19 Jun 2025 12:21:44 +0000

I bred enighet beslöt riksdagen på torsdagen att skuldsätta staten med ytterligare 300 miljarder kronor för en massiv militär och civil upprustning. Kritiker varnar för att satsningen kan bli dyrköpt på längre sikt. Överenskommelsen, som samtliga riksdagspartier står bakom, innebär att staten frångår sitt balansmål och tar upp historiskt stora lån för att möta Natos framtida försvarskrav. Av totalbeloppet ska 250 miljarder användas till militärt försvar – främst brigader, luftvärn och ammunition – medan 50 miljarder går till civila förberedelser såsom sjukvård, matlager och infrastruktur. Försvarsminister Pål Jonson (M) uppger att målet är att uppnå 3,5 procent av BNP till militärt försvar och 1,5 procent till civilt försvar senast 2032. Beslutet innebär en dramatisk höjning av dagens nivåer och gör Sverige till ett av de länder i Europa som nu lägger störst andel av sin ekonomi på försvaret. [caption id="attachment_174488" align="alignnone" width="640"] Foto: Norska Försvarets hemsida/ntb.no[/caption] Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver lånen som tillfälliga och nödvändiga. – Avvikelsen är tillfällig men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi att jobba framåt med att hitta finansiering i olika delar och steg för steg fasa in det så att vi åter kommer i balans, säger Svantesson. Flera ekonomer ifrågasätter om lånefinansiering av militära utgifter är hållbar, där socialdemokraterna vill se en ny skatt för att kunna finansiera återbetalningen. Tidö-regeringen å sin sida hoppas att satsningen ska rymmas inom framtida tillväxt.

Tyske kanslern vill skapa superarmé

Jan Sundstedt — Thu, 15 May 2025 09:01:26 +0000

Kristdemokraternas nye förbundskansler i Tyskland, den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz, har satt tonen för sin regering genom att utropa målet att göra Bundeswehr till Europas starkaste armé. I sitt första tal till förbundsdagen underströk han behovet av ökade satsningar på militären – och öppnade samtidigt för att återinföra värnplikten i Tyskland. När Merz nyligen tog över som Tysklands förbundskansler klargjorde han snabbt att militären står högt på hans politiska dagordning, rapporterar bland andra Euroactiv. I sitt första anförande inför den Tyska förbundsdagen betonade Merz att Tyskland måste "ta ett större ansvar" för Europas säkerhet och att Bundeswehr, den tyska försvarsmakten, ska bli kontinentens mest slagkraftiga styrka. Merz förklarade att regeringen är beredd att skjuta till mer resurser där han menade att Tyskland inte längre kan förlita sig på andra länders militära skydd. – Den federala regeringen kommer att tillhandahålla alla ekonomiska resurser som den tyska försvarsmakten behöver för att bli den starkaste militären i Europa i konventionella termer, sade den nye kanslern i sitt tal.

Lånade pengar finansierar

För att möjliggöra de ökade försvarsutgifterna har Merz regering beslutat att reformera den så kallade skuldbromsen, en regel som tidigare begränsat statens möjligheter att låna pengar. Genom att lätta på dessa restriktioner öppnas dörren för betydande investeringar i både materiel och personal till Bundeswehr. Socialdemokraternas försvarsminister, Boris Pistorius, välkomnade de nya satsningarna men varnade för att den största flaskhalsen nu är bristen på soldater. Bundeswehr har under flera år kämpat med att fylla sina led och rekryteringen har inte hållit jämna steg med ambitionerna. Om det inte går att locka tillräckligt många frivilliga till försvaret, kan återinförd värnplikt bli aktuellt – något som Merz-regeringen nu utreder närmare.

Speaking in the Bundestag, German Chancellor Friedrich Merz pledged to build the biggest army in the EU.
https://t.co/iKqOPuOYH1 pic.twitter.com/beE7xOSqVA — POLITICOEurope (@POLITICOEurope) May 14, 2025

Satsningarna på försvaret har dock mött visst motstånd av kritiker som menar att ökade militärutgifter riskerar att tränga undan andra viktiga samhällsområden, som vård, skola och sociala trygghetssystem. Andra varnar för att en upprustning kan leda till ökade spänningar i Europa och att Tyskland i första hand bör prioritera diplomati och samarbete framför militära satsningar. Merz och hans regering hävdar dock att en stark försvarsmakt är en förutsättning för att kunna värna både landets säkerhet och dess självständighet.

Professor: Rimligt att framtida generationer betalar för upprustningen

Markus Andersson — Thu, 27 Mar 2025 08:10:46 +0000

Svenska makthavare har fattat beslut om att låna 300 miljarder till en militär storsatsning som Ulf Kristersson beskriver som den ”största upprustningen sedan kalla kriget”. Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi, och han tycker att det är fullt rimligt att det blir framtida generationer svenskar som får bekosta Tidöpartiernas projekt. Den moderatledda regeringens besked är att Sverige ska lägga 3,5 av BNP på försvaret – jämfört med dagens 2,4 procent. För att nå dit tänker man låna motsvarande 50 000 kronor per svensk i arbetsför ålder – sammanlagt 300 miljarder kronor. Waldenström, som är verksam vid Institutet för näringslivsforskning, tycker dock inte att summan är någonting att bråka om – och pekar på att under andra världskriget gick Sverige från att lägga 2 procent till 10 procent av BNP på försvaret på ett enda år. Han medger ändå att militärsatsningen kommer att innebära nedskärningar inom flera områden. – Det innebär att vi kommer behöva omprioritera i våra utgifter. Vi kommer behöva dra ner på vissa saker och ge plats åt ökad prioritet till civil och militär beredskap och krigskapacitet. Det kommer innebära att vissa utgifter minskar eller tas bort, annars har vi inte råd, heter det.

"Får ta en större smäll"

Att jättesatsningen finansieras med lånade pengar anser han inte heller är några konstigheter utan fullt motiverat, så länge man har en klar plan kring vad det är man behöver låna till. – Först efter att vi säger, ’så här mycket pengar kommer vi att behöva till de här utgifterna’. Istället för att börja med att samla in pengar och stoppa de i en kasse för oklara ändamål och då riskera att politiker kommer kunna 'nalla' från den här kassan till massa saker som vi inte hade tänkt. Det skulle jag säga är en risk i sådana fall som vi kan undvika. Eftersom pengarna kommer att betalas tillbaka med ränta framöver kommer skatterna också att behöva höjas i framtiden, och Waldenström är tydlig med att kommande generationer svenskar kommer att tvingas finansiera de beslut som fattas idag. – Det är klart att det kommer bli så att framtida generationer får ta en större smäll än om vi bara skulle gå på årets budget. Men det känns också rimligt att framtida generationer är med och finansierar en återuppbyggnad för den kommer också att gynna dem. – Det är helt enkelt så att de kommer att få betala lite mer skatt till en följd av det här. De kommer att få betala skatter för att finansiera vår återbetalning av de här lånen, avslutar professorn.

Regeringen lånar 300 miljarder: ”Största upprustningen sedan kalla kriget”

Isac Boman — Wed, 26 Mar 2025 12:24:41 +0000

Den moderatledda regeringen och SD är överens om att låna ungefär 50 000 kronor per svensk i arbetsför ålder till Sveriges militära upprustning – sammanlagt 300 miljarder kronor. – Detta blir den största upprustningen sedan kalla kriget, deklarerar Ulf Kristersson (M). Under en presskonferens slog Tidöpartiernas ledare fast att Sverige innan 2030 kommer att lägga 3,5 procent av BNP på militären – jämfört med 2,4 procent idag. För att nå det målet får den svenska försvarsmakten ytterligare 300 miljarder kronor – och satsningen kommer att finansieras genom lån. – Det handlar om en lånefinansierad försvarssatsning från i år via 2030 fram till 2035 som skulle kunna landa på sammantaget ungefär 300 miljarder kronor, bekräftar Ulf Kristersson. – Ett europeiskt Nato som når 3,5 procent kommer stå sig mycket, mycket starkare än vi gör i dag, hävdar statsministern vidare. https://www.youtube.com/watch?v=uIHOyzNdX2s

Mer pengar till Kiev

Pengarna kommer bland annat att läggas på att köpa in militär utrustning till den svenska armén – men man lovar även att utöka det militära stödet till Ukraina ytterligare. Redan tidigare har man fattat beslut om att ge Kiev vapen och annat stöd för 25 miljarder kronor årligen fram till 2026 – men nu vill man använda nästa års anslag redan i år och skjuta till ytterligare 20 miljarder. – Vi behöver göra vad vi kan här och nu för att ytterligare stärka Ukrainas försvarsförmåga, menar utbildningsminister Johan Pehrson (L). Nato kräver i dagsläget att medlemsländerna lägger minst 2 procent av respektive BNP på sitt försvar – men det kravet förväntas höjas redan i sommar till någonstans mellan 3 och 5 procent, enligt bedömare. Bakgrunden är att Trump-administrationen vill att Europa tar ett större ekonomiskt ansvar för militärpaktens kostnader. USA har också aviserat att man har för avsikt att minska sin militära närvaro på kontinenten, samtidigt som Ryssland alltmer frekvent av EU-ledarna pekas ut som ett akut militärt hot som Europa måste göra sig redo att bekämpa.

EU planerar för militär jättesatsning

Redaktionen — Wed, 13 Nov 2024 18:11:27 +0000

Om förespråkarna får som de vill kan närmare 400 miljarder euro från EU:s sammanhållningsfond snart läggas på ökad vapenproduktion och annan militär upprustning. EU:s anhängare brukar hävda att unionen är ett projekt för att säkerställa fred och samarbete i Europa. Nu finns det dock tecken på att unionen är på väg att gå i en betydligt mer militaristisk riktning och att flera hundra miljarder euro kan komma att omfördelas till EU:s försvar och säkerhet, rapporterar Financial Times. Den möjliga militära storsatsningen motiveras med det pågående kriget i Ukraina där Ryssland pekas ut som ett akut hot mot Europa – samt att Donald Trump blir USA:s näste president, och att det finns en oro för att han kommer att dra ner på stödet till Ukraina och amerikansk militär närvaro i Europa. Närmare 400 miljarder euro från EU.s sammanhållningsfond, som vanligtvis används till bidrag och stöd i syfte att ”utjämna” ekonomiska skillnader mellan medlemsländerna, ska enligt förslaget läggas på att öka produktionen av vapen och ammunition och förstärka vägar och broar så att dessa är lämpade för militära transporter. Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, uppges se mycket gillande på förslaget som också har stöd från medlemsländer i de östra delarna av EU vilka redan kraftigt ökat sina försvarsutgifter i samband med Ukrainakriget och på olika sätt hoppas kunna bli kompenserade för detta.

Kina: Vår militära upprustning är fredlig

Isac Boman — Thu, 17 Jun 2021 08:19:46 +0000

Det kinesiska kommunistpartiet anklagar nu Nato för ”förtal” och att de omfattande militära upprustningar man gör, bland annat med ökad militär närvaro i Afrika, ska betraktas som defensiva. Bakgrunden är vid sidan av Kinas ökade militära närvaro i Afrika att man även gått ut med att man planerar att utöka sin kärnvapenarsenal – någonting som enligt Nato hotar den ”regelbaserade internationella ordningen”. Detta är första gången som Nato offentligt valde att fokusera på Kina och peka ut landet som ett potentiellt hot mot omvärlden. Från kinesiskt håll svarade man snabbt och deklarerade att den kinesiska militära strategin är ”defensiv till sin natur” och man uppmanade samtidigt Nato-ledarna för att ”lägga mer av sin energi på att uppmuntra till dialog” istället för att utmåla Kina som ett hot. – Vår strävan efter försvarsmässig och militär modernisering är berättigad, rimlig, öppen och transparent, menar en kinesisk talesperson i ett uttalande. Vidare kräver man att Kinas militära upprustning bedöms på ett ”rationellt sätt” och att Nato slutar använda ”kinesiska legitima intressen och rättigheter som en ursäkt för att manipulera blockpolitik, skapa konfrontationer och ge bränsle åt geopolitisk konkurrens”. Samma dag som Kina gjorde utspelen mot Nato passade man också på att flyga 28 militärplan över Taiwans luftrum – det femte militära intrånget bara den här månaden och det mest omfattande hittills. Nato menar vidare att Kinas brist på transparens och flitiga användande av desinformation oroar militäralliansen. Militäralliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg betonade att man inte önskar något kallt krig med Kina men att man ser stora problem med landets militära utveckling. Noterbart är att Kina i dagsläget har världens största armé med över två miljoner aktiva militärer. Därtill har man storsatsat på att bygga och köpa in modern militär teknologi i form av helikoptrar, fartyg, flygplan och missiler och på att bygga strategiska militärbaser, bland annat i Afrika.