upphovsrätt – Nya Dagbladet

Riksdagen breddar kassettavgiften – Copyswede vill ha betalt även för skrivare

Markus Andersson — Sun, 16 Aug 2026 09:10:20 +0000

Från den 1 september träder Sveriges nya regler om privatkopieringsersättning i kraft. Fler typer av elektronik kan då beläggas med den avgift som tillverkare och importörer betalar – och som i praktiken ofta hamnar i butikspriset. Riksdagen sa ja den 9 juni till regeringens förslag om att ändra upphovsrättslagen. Reformen beskrivs som mer teknikneutral och breddar rätten till ersättning, bland annat för text och bild. Pengarna tas inte ut som en separat kassaavgift vid kassan, utan betalas av företag som tillverkar eller för in prylar som kan användas för att kopiera skyddat material för privat bruk. Redan i dag omfattas bland annat datorer, mobiltelefoner och lagringsmedia. I den nya lagen sätts ersättningen för lagringsmedia till 50 öre per gigabyte, med ett tak på 40 kronor. För så kallade multifunktionella anordningar, som datorer och mobiltelefoner, är nivån en krona per gigabyte med ett tak på 100 kronor. För skrivare och kopiatorer anges 100 kronor per enhet. Det betyder inte att en skrivare automatiskt blir exakt 100 kronor dyrare i butik. Copyswede, som inkasserar ersättningen åt rättighetshavarna, och branschorganisationen ElektronikBranschen förhandlar fortfarande om ett nytt branschavtal som ska sätta de faktiska nivåerna. Sweclockers uppmärksammar att fler produktkategorier därmed kan få ytterligare en kostnad inbakad i priset.

Copyswede vill ha betalt även för skrivare

I en gemensam information till redovisande företag den 3 juli skriver parterna att Copyswede har framfört krav på ersättning för skrivare, inklusive 3D-skrivare, kopiatorer, skannrar och vissa modeller av smartklockor från den 1 september. Exakt vilka produkter som slutligen ingår, och vilken nivå som ska gälla, är inte klart. Betalning för sådana produkter ska ändå räknas från den 1 september, även om villkoren slås fast först senare. Det nuvarande branschavtalet fortsätter i huvudsak att gälla till och med den 31 oktober för produkter som redan omfattas. Vissa justeringar sker dock redan vid lagens ikraftträdande. Taket sänks från 120 till 100 kronor för bland annat dvd-spelare med hårddisk, mp3-spelare, tv-boxar, tv-apparater med hårddisk och andra mediaspelare med minne. För cd- och dvd-skivor sänks den lagstadgade ersättningen till 50 öre per gigabyte. VHS-band och analoga kassetter omfattas inte längre. ElektronikBranschen skriver att den nya lagen utgår från att parterna kommer överens i ett branschavtal. Utan ett sådant avtal måste företagen betala enligt de lagstadgade nivåerna, som enligt organisationen i huvudsak är högre än i dag. Branschen pekar också på att privatkopieringen har minskat och på en EU-dom från den 16 april som slår fast att kopior i streamingtjänsters offlineläge inte är privatkopiering – och att nedsättning därför ska ske. — Det är viktigt att det finns tydlighet kring vad som gäller från den 1 september samtidigt som företagen får rimliga förutsättningar att anpassa sig till de nya reglerna. Den överenskommelse vi nu har nått skapar en stabil grund för det fortsatta införandet, säger Mattias Åkerlind, vd på Copyswede.

Miljontals böcker skars sönder för Anthropics AI

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Jul 2026 08:22:04 +0000

AI-bolaget Anthropic köpte in miljontals tryckta böcker, skar loss ryggarna, kapade sidorna och gjorde sökbara PDF-filer av innehållet. Pappersoriginalen kasserades. I ett internt dokument beskrevs målet som att ”destruktivt skanna alla böcker i världen” – samtidigt som arbetet skulle hållas hemligt. Projektet gick under namnet ”Project Panama” och byggdes upp för att förse Anthropics digitala bibliotek och AI-modeller med stora mängder redigerad text. Anthropic är bolaget bakom chattboten Claude. Uppgifterna har nu fått förnyad spridning i sociala medier, där projektet kallas ”The Great Forgetting” – den stora glömskan. Bakom beteckningen finns ett belagt förfarande: böcker köptes in i industriell skala, förstördes som fysiska föremål och ersattes med filer i ett privat företagsbibliotek.

”Alla böcker i världen”

Enligt en genomgång av de frisläppta domstolshandlingarna, återgiven av Library Journals infoDOCKET trappade Anthropic upp Project Panama i början av 2024. Ett internt planeringsdokument beskrev projektet som företagets försök att ”destruktivt skanna alla böcker i världen”. I samma dokument stod: ”Vi vill inte att det ska bli känt att vi arbetar med detta.” Bolaget anställde Tom Turvey, som tidigare arbetat med Google Books, för att hjälpa till att bygga upp operationen. Böcker köptes i stora partier från distributörer och handlare med begagnad litteratur. Enligt handlingarna kunde enskilda inköp omfatta tiotusentals volymer. Den federala domstolens beslut från juni 2025 beskriver förfarandet i detalj. Anthropic lade ”många miljoner dollar” på att köpa ”miljontals tryckta böcker, ofta i begagnat skick”. Underleverantörer tog därefter bort bindningarna, skar sidorna i rätt format och skannade dem. Varje bok blev en PDF med bilder av sidorna och maskinläsbar text. Därefter kastades pappersoriginalet. Senare rapportering har uppgett att sidorna återvanns, men böckerna gick inte längre att läsa eller sälja vidare.

Förstörelsen blev en juridisk fördel

Anmärkningsvärt nog bidrog förstörelsen till Anthropics framgång i domstolen. Domaren William Alsup slog fast att bolaget hade köpt de tryckta exemplaren ”ärligt och redligt” och därför fick förfoga över dem. Eftersom en fysisk bok ersattes av en digital fil – utan att någon extra kopia spreds utanför företaget – bedömdes formatbytet som tillåten användning enligt amerikansk upphovsrätt. Domstolen framhöll att det inte uppstod något överskott av kopior: källan förstördes och den digitala versionen tog dess plats. Juridiskt blev bokslakten alltså en del av argumentet för att Anthropic inte hade skapat två parallella bibliotek. Därmed var förfarandet lagligt i just den delen av målet, men den kulturella frågan återstår. Ett fysiskt exemplar som tidigare kunde säljas, lånas ut eller hamna i ett arkiv försvann ur omlopp. Kvar blev en sökbar företagsfil, tillgänglig för Anthropic men inte för allmänheten. Ars Technica noterade att destruktiv skanning förekommer även i andra digitaliseringsprojekt, men att den dokumenterade omfattningen var ovanlig. Tidningen påpekade samtidigt att domstolshandlingarna inte visar att sällsynta böcker förstördes. Inköpen skedde i stora partier från stora återförsäljare, vilket motsäger påståenden om att unika verk medvetet skulle ha utplånats.

Sju miljoner piratkopierade böcker

Project Panama var bara en del av Anthropics bokinsamling. Innan bolaget började köpa tryckta exemplar hade det laddat ned minst fem miljoner böcker från Library Genesis och minst två miljoner från Pirate Library Mirror. Domstolen konstaterade att Anthropic visste att materialet var piratkopierat. Domaren gjorde därför en tydlig åtskillnad. Att träna en språkmodell på lagligt införskaffade böcker bedömdes som tillåten och omdanande användning. Att bygga ett permanent centralt bibliotek av piratkopierade filer var däremot inte skyddat. Enligt domstolen hade Anthropic ”piratkopierat över sju miljoner exemplar” och behållit dem även när företaget hade blivit mer tveksamt till att använda sådant material av juridiska skäl. Den tvisten fick ett kostsamt slut. Den 21 juli 2026 godkände en federal domare en förlikning på 1,5 miljarder dollar, enligt Associated Press. Omkring 482 000 böcker omfattas och ersättningen blir cirka 3 000 dollar per verk. Anthropic har också gått med på att förstöra de ursprungliga piratkopierade bokfilerna.

”Den stora glömskan”

I det inlägg på X som åter har aktualiserat frågan hävdas att förstörelsen kommer att tömma antikvariat och ge centrala aktörer kontroll över vilken kunskap människor får tillgång till. Den dokumenterade verkligheten är ändå i sig graverande. Ett företag som bygger system för att lagra och återge mänsklig kunskap har i hemlighet köpt in och förstört böcker i industriell skala för att omvandla innehållet till en företagsägd råvara. Samtidigt visar piratkopieringen hur lättvindigt upphovsmännens rättigheter åsidosattes när konkurrensen om träningsdata hårdnade. De fysiska bärarna av kunskapen offrades för ett slutet tekniskt system. Bolagets egen planering visar dessutom att man förstod hur illa det skulle se ut om allmänheten fick veta.

”Tidningen Konstnärens svek och ljusskygga verksamhet”

Osignerad — Mon, 27 Jul 2026 14:02:03 +0000

För exakt tjugo år sedan utsattes jag för den obehagliga upplevelsen av att hamna i ett ganska elakartat mediedrev. Det var i samband med att mina tavlor under lite speciella omständigheter visades på Moderna museet våren 2006. Moderna museet ställde ut ett tjugotal av mina målningar, en av dem var ”Svenska Syndabockar”. Tavlan föreställer den för statsministermord anklagade men friade Christer Pettersson tillsammans med en eländig get försedd med ett blågult band runt nacken. Denna och flera andra av mina målningar retade upp känsligt folk inom media och självutnämnd kulturelit. Deras reaktion blev ett fullständigt oproportionerligt medialt drev mot mig och mina tavlor. Några försök till faktisk dialog förekom inte. Men denna redan överdrivna reaktion räckte tydligen inte och de gick så långt att de polisanmälde tavlan Svenska Syndabockar. Här fabulerade de ihop anklagelsen ”upphovsrättsligt intrång” fastän de egentligen var förbannade på hela mitt psykologiska koncept, som gick ut på att måla personer som massmedia utnyttjat för sina egna ljusskygga syften. Ett kafkaartat och krystat polisförhör gjordes. ”Hur har du målat denna tavla? Varför har du målat denna tavla? Vilka färger har du använt?” Och så vidare in absurdum. Denna tramsiga förundersökning lades så klart ned av polisen. Med förundersökningen nedlagd var detta obehagliga drev ur världen, trodde jag.

En utdragen rättsprocess

Men sedan följde elva år av trakasserier i form av upprepade anmälningar och flera försök att sätta juridiskt krokben för mig och min konstnärliga verksamhet. Under den här tiden blev jag kontaktad av tidningen Konstnären, en av de mest etablerade tidskrifterna i konstsverige. Den vänder sig framför allt till konstnärer och gallerister. Den lurige Martin Aagård var då chefredaktör, han inbjuder till intervju och bjuder på lunch. Efter mat och två stora stark började intervjun. Ung och grön som jag var trodde jag att detta skulle bli något bra, en liten upprättelse i alla fall från Konstnärens riksorganisations egen tidskrift. Men sedan kom kallduschen. Martin Aagårds artikel var rent förtal och gick helt och hållet ut på att misskreditera mig och min konst. Min advokat menade att artikeln utgjorde förtal men att det inte var läge för mig att i min situation ta detta vidare. Några år senare blev jag kallad till tingsrätten. Personer från Expressen hade en ny taktik. De startade nu en civilrättslig tvist kring min tavla. Det var bara att infinna sig. Till både min och min advokats stora förvåning så förlorade jag. Och detta stod att läsa med stora bokstäver i tidningen Konstnären. Vi överklagade. Hovrätten tog upp fallet och jag vann! Men detta tyckte inte tidningen Konstnären var intressant så de teg helt om denna nyhet. Expressens folk överklagade och fallet hamnade år 2017 i Högsta domstolen. Där vann jag igen! Detta var inte bara en vinst för mig personligen utan för hela konstvärlden. Nu finns äntligen ett tydligt prejudikat som alla utövande konstnärer kan luta sig emot. Detta formulerades klart och tydligt: Det är inte upphovsrättsligt intrång att titta på en mediabild om det nya verket har egen verkshöjd. Detta har min tavla med goda marginaler.

Tystnaden efter domen

Men inte heller denna dom var intressant i tidningen Konstnärens tycke, vilket kan tyckas en aning underligt. Detta trots att nyheten gick ut som TT-meddelande i hela Sverige och samtliga större dagstidningar nämnde det. Man kan undra lite över mönstret i deras intresse. Är det så viktigt att stigmatisera mig personligen att man undanhåller hela sin läsarkrets av konstnärer viktig information? Kan de vara så småaktiga? Gör min vinst i HD så ont i deras kränkta egon? Jag ringde upp dåvarande chefredaktör, Sofia Curman och frågade varför de inte skrivit något om min seger i Högsta domstolen? Det prejudikat som skapats är viktigt inte bara för mig utan särskilt för postmoderna konstnärer som arbetar mycket med mediebilder och liknande. Hon blev väldigt ställd och försökte slingra sig. ”Öh, ja vi bestämde oss för att inte publicera något om detta för att.., för att.., det är så olika utgång i sådana här mål i juridiska sammanhang...”Det var inte någon imponerande bortförklaring. Det sker några få gånger per århundrade att något ärende som är viktigt för konstvärlden överhuvudtaget hamnar i Högsta domstolen, och det sker ännu mer sällan att någon vinner så tydligt, och att gynnsamma prejudikat skapas för konstnärer. Mitt liv som konstnär handlar dock främst om annat än tjafsiga mediadrev. Som ende svensk erhöll jag Magnus Medici medaljen för mitt måleri. Det var ett femte pris bland 1000 deltagande konstnärer från hela världen. Det var år 2003 på Biennalen i Florence för föreställande konst. I år erhöll jag den fina utmärkelsen Stockholm Culture awards för mitt måleri. Det är stort. Inte ett ord i tidningen Konstnären såklart. Jag behöver inte fråga mig om det här är personligt, för det är det givetvis. Det är personligt och fult, fegt och hundra procent diskriminerande mot mig och den konst jag företräder.

En tidning utan motstånd

Vad är då detta för tidskrift som tar så oproportionerligt stor plats på kulturarenan? Tidningen Konstnären ingår för medlemmar i Konstnärernas Riksorganisation och kommer ut med 4 själsdödande nummer per år. Vad är det då Sveriges konstnärer får i brevlådan? Ja, vad är världens torraste skit? Kanske Dagens Nyheter en måndagsmorgon i november? Eller en tre timmars föreläsning om hur tallkottar och genus hänger samman på ett djupare plan? Eller en så kallad Youtuber som försöker förklara varför Trump är Guds gåva till mänskligheten? Eller en självutnämnd profet som menar att cannabisolja kan bota allt från nageltrång till mjältbrand och galopperande cancer och mal på om det vecka efter vecka, månad efter månad, år ut och år in ute på sociala medier? Allt detta är visserligen verkligen urtrist, men inget slår tidningen Konstnären när det gäller extrem-grå, blodlös, fantasilös, kreativitetsdödande hundraprocentig tråkighet. Långa urtrista intervjuer med konstnärer som förmodligen ofta är betydligt mer inspirerande än de framställs här. Oändligt ordbajsande från redaktionen om menlösa kvasiteorier och kulturkackel varvat med omständliga redogörelser kring olika politiska partiers så kallade kulturpolitik. Vi blir också ibland informerade om hur vi ska rätta oss i ledet som duktiga drönare. Skulle det bli förbjudet för konstnärer att sköta sina affärer med kontanter så ska vi lydigt fylla i en blankett och ansöka om en modernare kassa. Aldrig ett rebelliskt ord om något. Aldrig en protest, annat än lite ljummet gnäll om de så kallade kulturanslagen. Eftergivet, underdånigt och med pussmunnen tryckt mot etablissemangets stövel. Tja, men en tidning går ju att använda till annat än att läsa kanske ni tänker? Visst, att lägga på golvet om hunden eller katten kissat inomhus. Men se, det duger den inte heller till eftersom det är sådant där glatt papper som inte suger på det viset, (även om den suger desto mer innehållsmässigt). Men jag vann, tråktidningen har inte ens tio tusen läsare, så vad är problemet? Jo, att ett fåtal personer utifrån egna preferenser och vad som verkar vara småaktig sadism kan använda kanaler som betalas av Sveriges konstnärer och skattebetalare till att genomföra sådana här vidriga kampanjer. Att detta ska vara det gemensamma forumet för svenska konstnärers information. En kanal som denna skulle kunna användas till så mycket bra för konstvärlden, men används för att låta enskilda, ibland fegt dolda, intressenter djävlas med oss få som vill punktera deras propagandistiska och falska upphöjdhet. Tack och lov är jag självklart inte på något vis beroende av denna tidskrift. Jag har ett bra liv trots de smutsiga krafter som verkar inom konstvärlden. Markus Andersson, konstnär

Bahnhof vägrar skriva under överenskommelse om webbplatsblockeringar

Markus Andersson — Fri, 10 Jul 2026 17:54:44 +0000

Internetoperatören Bahnhof uppger att bolaget har vägrat skriva under en branschöverenskommelse om att verka för lagändringar som skulle underlätta framtida webbplatsblockeringar.

Bakgrunden är två domar från Patent- och marknadsdomstolen i juni. I den första, som gäller livesänd sport, ålades Bahnhof att blockera ett antal webbplatser efter en talan från Premier League. Tio dagar senare kom en ytterligare dom om blockering av filmsajter, efter krav från bland andra Disney, Netflix, Warner Bros., Paramount, Universal och Svensk Filmindustri.

Bahnhof skriver i ett pressmeddelande att bolaget följer besluten eftersom alternativet är vite. Samtidigt riktar operatören skarp kritik mot rättighetsinnehavarna och deras företrädare.

Enligt bolaget har rättighetsinnehavarna, företrädda av juristbyrån Synch Law, och flera svenska internetoperatörer ingått en överenskommelse om att samarbeta för ny lagstiftning. Bahnhof uppger att syftet är att förenkla blockeringar i framtiden och att bolaget är ensamt bland de större operatörerna om att inte skriva under den delen.

Skärmdump av Bahnhofs blockeringssida. Foto: Bahnhof

Lanserar egen blockeringssida

Bolaget har även lanserat webbplatsen blockerat-av-upphovsmaffian.se. Där möts användare som försöker nå adresser som omfattas av blockeringarna av information om varför sidan inte går att öppna, enligt Bahnhof.

Bahnhof framhåller att internetoperatörers uppgift är att tillhandahålla uppkoppling, medan ansvar för innehåll bör prövas mot dem som står bakom det. Bolaget beskriver sin hållning som ett försvar för ett öppet internet och nätneutralitet.

Domstolen har i sportmålet bedömt att de yrkade åtgärderna är ändamålsenliga och effektiva, med hänsyn till såväl Premier Leagues rättigheter som Bahnhofs intresse av att kunna bedriva sin verksamhet och till informations- och näringsfriheten. Domen finns publicerad av Bahnhof.

Kassettbandsskatten som vägrar dö – nu vill regeringen bredda den

Emil Fjellstedt — Thu, 19 Mar 2026 16:08:53 +0000

Musikströmning når miljarder lyssnare i realtid. Ändå föreslår regeringen att den gamla kassettskatten – uppfunnen för en era av kassettbandsinspelningar – ska leva vidare och belasta priset på USB-minnen, hårddiskar och mobiltelefoner. Regeringen har lagt fram en proposition som förlänger den så kallade kassettskatten i uppdaterad form. Systemet innebär att tillverkare och importörer av lagringsmedia och elektronik betalar en ersättning till rättighetshavare som kompensation för privatkopiering. Kostnaden förs vidare till konsumenterna. Enligt propositionen utvidgas systemet och görs teknikneutralt – det vill säga att avgiften inte längre begränsas till enheter som kan lagra ljud eller rörliga bilder. I praktiken innebär det att fler produktkategorier omfattas av avgiften.

Lägre ersättning per enhet – men fler produkter

Regeringen menar att ersättningsnivåerna per lagringsutrymme sänks för hårddiskar och multifunktionella enheter som mobiltelefoner och datorer, och att tak för konsumentbelastningen införs. För kopiatorer och skrivare föreslås en fast ersättningsnivå. Regeringen föreslår även ett frivilligt sekundäransvar för elektronikbranschen och en möjlighet till återbetalning vid exempelvis reexport. Alla upphovsmän vars ensamrätt inskränkts genom privatkopiering och vars verk har gjorts tillgängliga i kommersiellt syfte ska ha rätt till ersättning – förutsatt att den ekonomiska påverkan inte är obetydlig. Rätten gäller även konstnärer, framställare av ljud- och bildupptagningar samt radio- och tv-företag.

Kritik: Systemet är föråldrat

5 juli-stiftelsen är kritisk. I ett skriftligt uttalande konstaterar stiftelsen: "Det må hända att folk förr i världen delade musik på kassett eller cd, eftersom det inte fanns några alternativ. I dag, när nästan allt går att strömma, är behovet i princip obefintligt". Stiftelsen kallar avgiften för "en skatt på digitala produkter som går direkt till upphovsrättsindustrin". Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026.

Deadpool-skaparen ”skakad” — AI-verktyg skapar hyperrealistiska filmscener på sekunder

Markus Andersson — Sat, 14 Feb 2026 15:26:09 +0000

Manusförfattaren bakom Deadpool, Rhett Reese, säger sig vara "skakad" efter att ha sett AI-genererade filmklipp som är närmast omöjliga att skilja från riktiga scener. ByteDances nya verktyg Seedance 2.0 kan på sekunder skapa hyperrealistiska filmsekvenser — och Hollywoods kreatörer fruktar att det kan innebära slutet för deras karriärer. TikTok-ägaren ByteDance lanserade i veckan sitt AI-videoverktyg Seedance 2.0, som utifrån enkla textkommandon genererar filmklipp med en realism som fått hela underhållningsbranschen att reagera. Bland de klipp som spridits viralt på sociala medier finns slagsmålsscener mellan Tom Cruise och Brad Pitt, Will Smith i strid med ett rödögt spaghettimonster och karaktärerna i tv-serien Vänner omgestaltade som uttrar.

Tom Cruise v Brad Pitt created using Seedance 2.0. The character consistency, accuracy and details are too real.
Hollywood is cooked 🔥 pic.twitter.com/gGdct5HxQO — Rayan A Cader (@rayanabdulcader) February 11, 2026

"Det är förmodligen över för oss"

Rhett Reese, som skrivit och producerat Deadpool-filmerna, var bland de första att slå larm. — Jag hatar att behöva säga det. Det är förmodligen över för oss, skrev Reese. Han förtydligade senare att uttalandet inte var nonchalant utan djupt allvarligt. — Så många människor jag älskar riskerar att förlora karriärer de älskar. Jag själv är i riskzonen. Jag blev överväldigad av videon med Pitt mot Cruise eftersom den är så professionell. Det är precis därför jag är rädd, skrev han. — Min pessimistiska syn är att Hollywood står inför en revolution som samtidigt blir en decimering.

Upphovsrättskaos

Motion Picture Association, som företräder de stora amerikanska filmbolagen — Netflix, Paramount Pictures, Sony Pictures, Universal Studios, Walt Disney Studios och Warner Bros Discovery — reagerade omedelbart. "På en enda dag har den kinesiska AI-tjänsten Seedance 2.0 ägnat sig åt otillåten användning av amerikanska upphovsrättsskyddade verk i massiv skala", sade organisationens vd Charles Rivkin till BBC. Rivkin krävde att ByteDance "omedelbart upphör" med den intrångsgörande verksamheten och menade att bolaget lanserat tjänsten utan meningsfulla skyddsmekanismer mot upphovsrättsintrång. ByteDance svarade att man redan stängt av möjligheten att ladda upp bilder på riktiga personer och att det refererade innehållet skapats under en begränsad testfas. Bolaget uppgav att man tar upphovsrättsfrågor "på största allvar" och arbetar med att införa robusta policyer och övervakningsmekanismer.

"Originella idéer är det svåra"

Heather Anne Campbell, manusförfattare bakom Saturday Night Live och Rick & Morty, erbjöd ett annat perspektiv. Hon noterade att trots tillgången till ett verktyg som kan skapa vad som helst väljer användarna att göra fan fiction — nya scener ur Breaking Bad eller Goku i live action. — Det verkar vara svårt att skapa något nytt även när man har en obegränsad budget för att göra verklighetstrogen tv, film eller animation. Nästan som om de originella idéerna är den svåraste delen, skrev hon. Tidskriften Forbes beskrev i sin recension att Seedance 2.0 "erbjuder en nivå av kreativ kontroll som efterliknar en mänsklig regissör" och möjliggör högkvalitativa resultat utan komplicerade produktionsverktyg.

Seedance 2.0 changed filmmaking forever.
"Will Smith fighting a spaghetti monster, epic action film scene, different cuts, 80s movie scene" Now you can direct your own movies 🧵👇 pic.twitter.com/1prrQ4NUUh — Javi Lopez ⛩️ (@javilopen) February 11, 2026

Tele2, Telenor och Tre tvingas blockera piratsajter efter domstolsbeslut

Markus Andersson — Sun, 16 Apr 2023 15:52:36 +0000

Tele2, Telenor och Tre tvingas nu blockera flera piratsajter efter beslut från Patent- och marknadsdomstolen. Detta kommer som följd av en stämning från flera stora filmbolag, däribland Nordisk Film, Svensk Filmindustri, Netflix, Disney, Warner Bros och Paramount, samt amerikanska underhållningsjättar och svenska motparter. "Likaså framgår av utredningen att upphovsrättsligt skyddat material utgör huvuddelen av The Pirate Bay, Fmovies och Nya Filmers utbud. Vid en avvägning mellan å ena sida rättighetshavarnas intresse av att kunna förhindra intrång och å andra sidan internetoperatörernas näringsfrihet och abonnenternas informationsfrihet bedömer domstolen att rättighetshavarnas intresse väger tyngst i detta fall", skriver Patent- och marknadsdomstolen. Operatörerna måste blockera tillgången till The Pirate Bay, Fmovies och Nyafilmer, vilka erbjuder både torrents och streaming av film och serier, skriver Sweclockers. Då pirattjänsterna kontinuerligt byter adresser och slussar trafik för att undvika blockeringar, måste operatörerna uppdatera sina listor när filmbolagen påpekar nya länkar. Alla tre operatörer har motsatt sig stämningen, men det verkar inte finnas några planer på att överklaga domen. "Vi kommer inte att överklaga domen. Vi har bestritt rättighetshavarnas yrkanden men domstolen har konstaterat att det finns förutsättningar för blockering och då rättar vi oss efter domstolens beslut", skriver Fredrik Hallstan, presschef på Tele2, i ett uttalande. Detta följer tidigare domar där Bredbandsbolaget 2017 och Telia 2018 ådömdes att blockera åtkomsten till liknande sajter. Vitesbeloppet för att inte följa domen är satt till 500 000 kronor.

EU-parlamentet röstar nej till kontroversiella upphovsrättslagar

Osignerad — Thu, 05 Jul 2018 11:39:14 +0000

EU-parlamentet har röstat nej till att implementera de nya kontroversiella upphovsrättslagarna, vilka kritiker menar skulle innebära slutet på internet som vi känner det. Det handlar om ett lagförslag om de så kallade "Artikel 13" och "Artikel 11". Den förstnämnda lagen skulle kräva att sajter implementerar ett filter som ska läsa igenom all media som laddas upp på internet. Artikel 11 är en så kallad länkskatt för internetsajter. Lagförslaget, som röstades igenom av EU:s juridiska utskott härom veckan, har kritiserats hårt då det skulle innebära att exempelvis parodier kan blir föremål för omfattande censur. EU-parlamentet röstade under torsdagen nej till lagförslaget med röstsiffrorna 318-278. Alla nio svenska partier i parlamentet var emot förslaget på förhand. Detta innebär dock inte att lagförslaget skrotas. Det skickas nu tillbaka och ska göras om. I september väntas det bli en ny omröstning om det då reformerade lagförslaget.

EU-utskott röstade igenom omstridd lag

Osignerad — Thu, 21 Jun 2018 09:08:24 +0000

EU:s juridiska utskott röstade under gårdagen igenom ett förslag till ändrad digital upphovsrätt inom EU. Detta kan tvinga sociala medier att införa omfattande filter mot skyddat material. EU:s juridiska utskott röstade under gårdagen igenom en kritiserad lag, Copyright in the digital single market, ofta benämnd som Artikel 13 om ändrad digital upphovsrätt inom EU. Enligt den nya lagen kan sociala medier tvingas införa omfattande filter, likt Youtubes Content ID-system, för att undvika att upphovsrättsskyddat material publiceras. Avläsningen ska göras av allt innehåll som laddas upp på webben, oavsett om det handlar om bilder, video, text eller ljud. Detta är enligt kritiker något som exempelvis skulle kunna försvåra spridandet av memer, men även kritiska videos och kreativa verk. Omröstningen är nu avgjord och har godkänts av utskottet, med 15 röster för och 10 emot. Även den så kallade länkskatten röstades igenom, vilken innebär att webbplatser måste betala en licenskostnad till mediehus och tidningar när de använder sig av citat och liknande från dem. Kommersiella aktörer som länkar till exempelvis nyhetsartiklar kan tvingas betala licensavgifter. Detta kan exempelvis röra sig om bloggare som har annonser på sin sida: — Det kan bli så att vanliga bloggare – som har annonser på sin sajt – får svårt att länka till nyhetsartiklar i svensk media. Sidor som idag länkar till nyheter kan behöva stänga ner, det var en effekt vi såg i Spanien när de införde en liknande lag, säger EU-parlamentarikern Max Andersson (MP) till SVT. Lagen gäller dock inte än, utan först måste lagen godkännas av EU-parlamentet och förslaget kan fortfarande stoppas flera gånger på vägen innan det omsätts i praktiken och blir lag i EU:s medlemsländer. Detta händer härnäst, skriver Sweclockers.com:

I juli 2018 kan beslutet tas upp för omröstning i plenum, vilket är ett månatligt möte mellan alla medlemmar i Europaparlamentet. Detta kräver att åtminstone 76 parlamentariker motsäger sig att det tas vidare, vilket i sådana fall följs av att alla 751 parlamentariker kan rösta om det.
Om förslaget röstas ned hindras det från att gå vidare till så kallat trilogmöte, där företrädare för Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen diskuterar det. Det kan då göras om med nya formuleringar och liknande, alternativt slopas helt och hållet.
Om förslaget inte röstas ned går det vidare till trilogmöte
Även om förslaget går vidare kan det fortfarande röstas ned i en slutgiltig omröstning i slutet av året, vilken troligen sker i slutet av 2018. Då röstar alla parlamentariker om beslutet en sista gång.

Artikel 13 är ett direktiv, vilket endast beskriver vilket resultat medlemsländerna ska uppnå med egen lagstiftning men hur detta ska göras är upp till respektive land. Det är heller inte ovanligt att Europaparlamentet röstar ned förslag som godkänts av medlemsländer, där ett exempel är Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) från 2012.

Spotify stäms på miljardbelopp

Osignerad — Wed, 03 Jan 2018 09:18:05 +0000

Musikströmningstjänsten Spotify stäms nu av ett musikförlag som anklagar Spotify för att ha använt flera artisters låtar utan tillstånd. Det är Wixen Music Publishing som stämmer Spotify på sammanlagt 1,6 miljarder dollar, motsvarande 13 miljarder kronor, för upphovsrättsbrott. Det handlar om att Spotify strömmat tiotusentals låtar från artister och grupper som Tom Petty, Neil Young, Rage Against the Machine och The Doors. Detta menar Wixen Music Publishing gör intrång på upphovsrätten. Spotify har slagit ifrån sig anklagelserna om upphovsrättsbrott och ifrågasätter huruvida Wixen Music Publishing har fått tillåtelse från sina klienter att driva en rättsprocess mot Spotify. Spotify har tidigare påstått att upphovsrätten inte omfamnar strömmad musik, skriver The Daily Beast.