uppehållstillstånd – Nya Dagbladet

Antalet första uppehållstillstånd i EU ökade med tio procent

Emil Fjellstedt — Tue, 15 Sep 2026 11:20:26 +0000

EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför EU under 2025, 10,1 procent fler än året innan. Arbete var det största enskilda skälet – och den kategori som ökade snabbast, enligt EU:s statistikmyndighet. Ökningen motsvarar 355 350 fler tillstånd än 2024. Siffrorna gäller uteslutande första uppehållstillstånd, och inte samtliga beviljade eller giltiga tillstånd under året. Personer som fått tillfälligt skydd i EU-länder på grund av Rysslands krig mot Ukraina ingår inte i statistiken; de redovisas separat. Arbete stod för 1,3 miljoner tillstånd, eller 33,6 procent, och familjeskäl för 1,1 miljoner, 28,1 procent. Övriga skäl, där internationellt skydd ingår, svarade för 0,9 miljoner eller 22,8 procent, medan studier stod för 0,6 miljoner eller 15,5 procent. Jämfört med 2024 ökade de arbetsrelaterade första tillstånden mest, 16,1 procent. Familjeskäl ökade med 14,1 procent och studier med 9,0 procent. Kategorin övriga skäl, inklusive internationellt skydd, minskade marginellt med 0,9 procent.

Ukrainare fick flest första tillstånd

Ukrainska medborgare fick flest första tillstånd, 335 100. Därefter följde indiska medborgare med 227 600 och marockanska med 202 100. Att Ukraina toppar listan ska inte förväxlas med EU:s separata statistik över tillfälligt skydd, som inte räknas in här. Det totala beståndet är en annan mätstorhet. Vid slutet av 2025 innehades 27,8 miljoner giltiga uppehållstillstånd av medborgare utanför EU, enligt Eurostats sammanställning. Där var familjeåterförening det vanligaste skälet med 32,4 procent. Rangordningen i beståndet skiljer sig också från årets utfärdade tillstånd. Marockanska medborgare hade 2,2 miljoner giltiga tillstånd, turkiska 2,0 miljoner och ukrainska 1,7 miljoner.

Ryska Daria uppger att hon måste lämna Spanien efter 22 år

Markus Andersson — Tue, 11 Aug 2026 08:24:14 +0000

En rysk kvinna som uppger att hon bott i Spanien sedan sex års ålder säger att hennes ansökan om uppehållsrätt har avslagits för andra gången. Enligt kvinnan har hon 15 dagar på sig att lämna landet. Uppgifterna kommer från ett videoinlägg på X, där Daria Igorevna berättar om sin situation. Inlägget har därefter spridits av flera konton på plattformen. Igorevna uppger i videon att hon kom till Spanien som sexåring och därför har levt i landet i 22 år. Hon säger också att hon har en akademisk examen, har betalat in till socialförsäkringssystemet och väntade på ett beslut i ett ärende som skulle göra det möjligt för henne att arbeta som egenföretagare. Enligt henne själv avslogs ansökan om uppehållsrätt för andra gången medan ärendet fortfarande var under handläggning. Hon säger att hon fått besked om att lämna Spanien inom 15 dagar. ”Jag måste lämna om 15 dagar … det är andra gången de nekar mig uppehållstillstånd”, säger hon i videon. Hon riktar i samma videoklipp kritik mot hur reglerna tillämpas och jämför sitt fall med personer som enligt henne har beviljats uppehållstillstånd trots brottslig bakgrund. Det påståendet har NyD inte kunnat verifiera oberoende.

🚨FRUSTRADA. Joven rusa llamada Daria Igorevna, que lleva 22 años en España (desde los 6), con carrera, cotizando y emprendiendo, se lamenta:
“me tengo que ir en 15 días... la 2ª vez que me deniegan la residencia. Estaba pagando y esperando resolución para ser autónoma. Están… pic.twitter.com/V5IThFW2gP — Capitán Bitcoin (@CapitanBitcoin) August 8, 2026

Avslagets skäl framgår inte

Videoinlägget innehåller inga beslutshandlingar eller uppgifter från spanska myndigheter. Det framgår därför inte av det tillgängliga underlaget vilket regelverk som tillämpats, vilka handlingar som har prövats eller varför hennes ansökningar ska ha avslagits. Fallet har samtidigt väckt reaktioner på X, där debatten bland annat rör skillnaden mellan långvarig bosättning, arbete och de formella kraven för uppehållsrätt. NyD har sökt ytterligare oberoende bekräftelse av uppgifterna men har vid publicering av detta utkast inte funnit någon myndighetskommentar om det enskilda ärendet.

Nya vandelskrav kan ge utvisning vid skulder

Emil Fjellstedt — Tue, 14 Jul 2026 06:36:41 +0000

Utlänningar som bedöms ha bristande vandel kan från och med nu få svårare att beviljas eller behålla uppehållstillstånd. Vid bedömningen kan bland annat obetalda skulder och upprepade böter vägas in. De nya reglerna innebär att Migrationsverket får större möjligheter att beakta en persons levnadssätt vid prövning av uppehållstillstånd och återkallelse av tillstånd. Regeringen har beskrivit syftet som att skapa större möjligheter att avlägsna utlänningar ur landet på grund av brister i vandel. Enligt uppgifter som Migrationsverkets kommunikatör Alexander Szögi lämnat till TT kan systematiskt obetalda skulder och böter få betydelse. Även en enstaka skuld som är ovanligt hög eller upprepade fortkörningsböter kan vägas in, men varje ärende ska bedömas samlat.

Helhetsbedömning i varje ärende

Vid prövningen kan även svartarbete, vägran att följa myndighetsbeslut och missbruk av välfärdssystem genom felaktiga uppgifter beaktas. Samröre med kriminella nätverk kan också vägas in. Yttranden om kopplingar till våldsbejakande eller extremistiska organisationer ska däremot inte ensamma räcka för att konstatera bristande vandel. Tiggeri och prostitution ska inte räknas in i bedömningen. Alkohol- eller drogmissbruk får betydelse först om det upprepade gånger leder till fara för andra, enligt de uppgifter som återges av Fria Tider. Reglerna gäller inte personer under 15 år. När den berörda personen har barn ska barnets bästa beaktas i första hand.

Permanenta uppehållstillstånd tas bort

Redaktionen — Tue, 09 Jun 2026 22:08:18 +0000

Riksdagen har beslutat att avskaffa permanenta uppehållstillstånd för flera grupper. Regeringen beskriver beslutet som en del av ett migrationspolitiskt "paradigmskifte", men förändringen kan också få bredare följder för personer som redan byggt upp liv, arbete och familjeband i Sverige. Riksdagen röstade ja till regeringens proposition 2025/26:262, "Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt", den 9 juni. Lagändringarna träder i huvudsak i kraft den 12 juli 2026. Ändringarna i den nya mottagandelagen träder i kraft den 2 oktober. Beslutet innebär att permanenta uppehållstillstånd tas bort för bland annat personer i behov av skydd, personer som är varaktigt bosatta i Sverige, vissa personer med tillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, vissa personer med bestående hinder mot verkställighet och anhöriga till dessa grupper. Enligt regeringen ska svenska regler anpassas till EU:s rättsliga miniminivå. Målet anges vara att minska den asylrelaterade invandringen, förbättra integrationen och minska utanförskapet. Riksdagens majoritet beskriver den nya ordningen som att asylrelaterade tillstånd ska vara tidsbegränsade och leda vidare till svenskt medborgarskap, återvandring eller återvändande.

Flera grupper lyder under samma regelverk

Den praktiska följden blir att många olika livssituationer hanteras inom samma breda regelverk. Personer som nyligen fått skydd, personer som levt länge i landet och personer som har etablerat arbete eller familj i Sverige kan påverkas av samma omläggning, om deras tillstånd bygger på de grunder som omfattas. EU- och EES-medborgare samt deras familjemedlemmar har särskilda regler genom EU-rätten och berörs inte på samma sätt. Personer från europeiska länder utanför EU och EES, liksom andra tredjelandsmedborgare, kan däremot omfattas om deras uppehållstillstånd vilar på de aktuella grunderna. Reformen gör alltså främst skillnad på juridisk grund för tillståndet, inte på land, etablering eller familjesituation.

Familjer kan få vänta längre

Regeringen konstaterar i propositionen att följdändringar för anhöriga kan förlänga väntetiden för vissa familjer. Vissa anhöriga kommer inte att kunna få uppehållstillstånd på grund av anknytning så länge anknytningspersonen bara har ett tidsbegränsat tillstånd. De får i stället vänta tills anknytningspersonen blivit svensk medborgare. Propositionen anger också att förslaget i enskilda fall kan leda till att barn lever åtskilda från en förälder under längre tid. Institutet för mänskliga rättigheter, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset och Sveriges advokatsamfund hörde till de remissinstanser som varnade för negativa följder för anhöriginvandring. Reglerna innebär inte att utländska medborgare som är gifta med svenska medborgare generellt nekas uppehållstillstånd. Sådana ärenden prövas enligt reglerna om anknytning till svensk bosatt eller medborgare. Däremot blir läget stramare för par och familjer där anknytningspersonen själv bara har tidsbegränsat tillstånd och där vägen till en stabilare familjesituation därför går via medborgarskap.

Strängare kontroll i processen

Beslutet innehåller även andra förändringar. Rätten till offentligt biträde begränsas i vissa ärenden om internationellt skydd. Ett nytt screeningförfarande införs, och åldern för fingeravtryck och fotografier sänks i vissa delar av migrationsprocessen till sex år. Reformen markerar därmed en tydlig åtstramning. Den stora frågan framöver är inte bara hur många som påverkas, utan hur väl myndigheterna kan skilja mellan missbruk, svagt grundade ärenden och personer som redan har starka band till Sverige.

Permanenta uppehållstillstånd slopas

Emil Fjellstedt — Tue, 07 Apr 2026 09:11:33 +0000

Regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med förslaget att fasa ut möjligheten till permanent uppehållstillstånd. Lagändringen föreslås träda i kraft redan i juli i år. Förslaget innebär att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel även för flyktingar, alternativt skyddsbehövande och kvotflyktingar. Möjligheten att få permanent uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, verkställighetshinder eller anknytning slopas också. — För att bryta utanförskapet i Sverige måste vi ställa krav på att den som bor och lever här under en längre tid också blir en del av det svenska samhället. En naturlig del i det är att bli medborgare och leva upp till de krav som ställs för att beviljas medborgarskap, sade migrationsminister Johan Forssell (M) förra året.

Bara 600 väntas få återvandringsbidrag – och ingen har beviljats än

Jan Sundstedt — Mon, 02 Mar 2026 18:03:59 +0000

Bara drygt 600 personer per år beräknas ta del av det höjda återvandringsbidraget på 350 000 kronor – och ingen av dem som sökt sedan bidraget trädde i kraft i januari har ännu beviljats utbetalning. Parallellt räknar Migrationsverket med att det kan ta upp till åtta år att handlägga ärenden om att riva upp permanenta uppehållstillstånd. Det reformerade återvandringsbidraget, som höjdes kraftigt av regeringen i oktober 2025 och gäller från och med den 1 januari 2026, riktar sig till asylinvandrare med uppehållstillstånd beviljade senast den 12 september 2024. En vuxen kan få upp till 350 000 kronor, barn 25 000 kronor och ett hushåll maximalt 600 000 kronor – utbetalt i tre omgångar. Migrationsverkets preliminära prognos, baserad på ansökningarna under januari och början av februari, är att omkring 600 personer per år kommer att beviljas bidraget. Kostnaderna för staten beräknas uppgå till 110 miljoner kronor 2026, stiga till 180 miljoner kronor 2027 och därefter stabilisera sig kring 310 miljoner kronor per år från 2028. Hittills har 272 ansökningar kommit in sedan systemet öppnade i januari. Av dessa har 82 fått avslag – och ingen har ännu beviljats bidraget. Migrationsverkets presskommunikatör Didzis Melbiksis förklarar ett av skälen: — Finns det obetalda skulder så får vi inte bevilja återvandringsbidrag, oavsett belopp, uppger han. Migrationsminister Johan Forssell (M) har beskrivit bidragets målgrupp i tydliga ordalag: — Vi riktar oss inte till personer som lärt sig språket och kommit in i samhället, utan till de som längtar hem och inte vill bli integrerade, sade han till Bonniertidningen DN.

Åtta år för att riva upp permanent tillstånd

Parallellt med återvandringsbidraget pågår en politisk diskussion om att tvångsvis återkalla permanenta uppehållstillstånd (PUT) för personer som bedöms sakna rätt att stanna. Migrationsverket räknar med att handläggningen av de 118 700 berörda ärendena kan ta upp till åtta år och kosta 3,6 miljarder kronor. Juridisk kritik har också haglat in mot PUT-förslaget. Remissinstanser som Advokatsamfundet, Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen och Justitieombudsmannen har ifrågasatt lagligheten. Jurister har i en gemensam artikel i Schibsted-tidningen SvD varnat för att ett genomförande skulle vara olagligt och leda till framgångsrika processer mot Sverige i Europadomstolen och EU-domstolen. Sverige sticker ut internationellt – återvandringsbidraget är ovanligt generöst och riktar sig till personer med laglig rätt att vistas i landet, snarare än enbart till dem som saknar uppehållsrätt.

Trump drar tillbaka halv miljon uppehållstillstånd

Jan Sundstedt — Sun, 23 Mar 2025 08:20:09 +0000

USA:s administration har under Donald Trump meddelat att cirka 530 000 medborgare från Haiti, Nicaragua, Kuba och Venezuela kommer att få sina tillfälliga uppehållstillstånd i USA indragna. Enligt beslutet har berörda individer 30 dagar på sig att lämna landet. Beslutet, som offentliggjordes onsdagen den 24 april, avser personer som tidigare beviljats tillfälligt skydd i USA under programmet Temporary Protected Status (TPS). Detta program har tidigare gett uppehållsrätt till medborgare från länder som anses osäkra på grund av kriser som krig, naturkatastrofer eller exceptionella omständigheter. I sitt uttalande motiverade Trump-administrationen beslutet med att förhållandena i de berörda länderna förbättrats tillräckligt för att medborgarna ska kunna återvända, och representanter för Homeland Security pekar på att TPS var tänkt att vara en tillfällig lösning – inte en väg till permanent uppehållstillstånd. För Nicaragua och Haiti träder ändringarna i kraft från 1 juni, medan för Venezuela och Cuba gäller beslutet istället från 1 juli. De som inte lämnar landet inom utsatt tid riskerar att bli utvisade och möta restriktioner för framtida inresor till USA. Statistik från amerikanska myndigheter visar att cirka 300 000 haitier, 140 000 venezuelaner, 60 000 kubaner och 30 000 nicaraguaner berörs.

Använts sedan 1990

TPS-programmet, som infördes 1990, har tidigare använts för att flyga in medborgare från över ett dussin länder, inklusive El Salvador och Syrien till USA. Under Trumps tidigare mandatperiod (2017–2021) genomfördes flera liknande indragningar av TPS-status, beslut som hans motståndare utan framgång försökte överklaga i domstol. Enligt Homeland Security kommer individuella undantag att övervägas för personer med pågående ansökningar om permanent uppehållstillstånd eller asyl. Beskedet har också lett till högljudda protester från migranter och invandringsaktivister som anklagar Trump-administrationen för ”rasism” och för att kränka asylanternas rättigheter.

Trump: Migrants are eating the cats. They are eating the dogs.
ABC: I just want to clarify... Springfield manager has said there are no credible reports fo specific reports of pets being harmed by the immigrant community, Trump: Well I have seen people on television. pic.twitter.com/CEa06xQNgq — unusual_whales (@unusual_whales) September 11, 2024

Det kan också noteras att en stor andel av de som nu förlorar sina uppehållstillstånd är haitier – och att Trump så sent som i höstas anklagade just dessa för att döda och äta upp amerikanernas hundar och katter. Detta utspel ledde till stor uppståndelse och var någonting som Nya Dagbladet uppmärksammade när det begav sig.

Åkesson till syrier som firar islamisternas seger: ”Åk hem”

Jan Sundstedt — Tue, 10 Dec 2024 09:05:27 +0000

När det stod klart att Syriens ledare Bashar al-Assad störtats, och landet tagits över av en allians ledd av islamistiska terrorister, valde många syriska migranter i Sverige att ge sig ut på gatorna för att fira utvecklingen. Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, är dock inte imponerad över beteendet och konstaterar krasst att de jublande syrierna istället ”borde se det här som ett bra tillfälle att åka hem”. ”Tyvärr talar mycket för att Syrien nu tagit sig ur askan i elden eftersom destruktiva islamistiska krafter ligger bakom maktskiftet”, skriver Åkesson på X, och syftar på att gruppen som de facto tagit makten i landet grundades som en gren av terrorsekten Islamiska staten och senare svor till en annan terrorgrupp – nämligen al-Qaida. ”Jag noterar att det finns grupper som gläds åt detta här i Sverige. Ni borde se det här som ett bra tillfälle att åka hem. Nya situationer kräver också nya bedömningar. Därför är det viktigt att uppehållstillstånden omprövas för de individer som valt att flytta från Syrien till Sverige. Jag kommer också att ta upp frågan om skärpta ID-kontroller med regeringen för att stärka den svenska gränsen vid en potentiell flyktingvåg”, fortsätter SD-ledaren.

Tyvärr talar mycket för att Syrien nu tagit sig ur askan i elden eftersom destruktiva islamistiska krafter ligger bakom maktskiftet. Jag noterar att det finns grupper som gläds åt detta här i Sverige. Ni borde se det här som ett bra tillfälle att åka hem.
Nya situationer kräver… — Jimmie Åkesson (@jimmieakesson) December 8, 2024

"Flyktingskapet är tillfälligt"

Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesman, Ludvig Aspling, förtydligar också att syriska migranter nu bör utvisas till sitt hemland igen och att svenska myndigheter ska ompröva permanenta uppehållstillstånd för syrier bosatta i Sverige. – Flyktingskapet är till sin natur tillfälligt. Det är inte meningen att man per automatik ska få stanna resten av livet…. Det finns jättemånga människor i Sverige som är destruktiva islamister. Det här är också en politisk bedömning. Det räcker inte att man kommer från en islamistisk regim för att man ska få flytta till Sverige. Det krävs flyktingskäl. – Förbättras läget i Syrien, framförallt vad det gäller personer som har sökt skydd i Sverige för att de upplevt sig hotade av regimen. Då bör det finnas grund att återkalla flyktingstatusförklaring nu när regimen har fallit, tillägger han.

Joy of Syrian citizens living in Stockholm, Sweden, after the fall of Bashar al-Assad. pic.twitter.com/5BJarE3ZTr
— S p r i n t e r (@SprinterFamily) December 8, 2024

Utrikesministern avråder

Sveriges utrikesminister, Maria Malmer Stenergard (M), är dock av en annan uppfattning och menar att ingen i dagsläget bör resa till Syrien överhuvudtaget. – Vår avrådan är den skarpast möjliga. Inte heller kan hon svara på huruvida det kommer att bli aktuellt att dra in uppehållstillstånd för syriska migranter som påstått sig fly från Assads regim. – Det krävs ju enligt EU-rätten, som vi är överens om, att det finns en varaktig förbättring och det vet vi ju inte än. Det är en förändring timme för timme så det är för tidigt att säga.

Finland skärper regler kring uppehållstillstånd

Sofie — Tue, 05 Mar 2024 11:03:11 +0000

Finland har påbörjat processen att skärpa regelverken kring uppehållstillstånd i landet. Språkkrav ska införas och målsättningen är bland annat att "uppmuntra" invandrare att följa samhällets lagar och regler. Det var i höstas som den finska regeringen gjorde upp planer om att stärka reglerna kring uppehållstillstånd i landet. Inrikesministeriet har nu påbörjat en regeringsproposition i frågan. Målet är att uppmuntra de som flyttat till landet att följa de regler som finns i samhället, arbeta samt lära sig språket. Vidare vill man även att boendetiden, det vill säga den tid personen bott i Finland, ska förlängas från fyra till sex år som krav för permanent uppehållstillstånd. Även krav på språkkunskaper i finska eller svenska ska införas, något som ska visas genom ett språkprov. Dessutom ska personen inte ha något straffregister och även ha arbetat under två års oavbruten tid. Vidare ska identiteten hos den sökande kunna styrkas, vilket också innebär att den sökande aktivt ska bidra till utredningen av den egna identiteten.

"Lyckad integration"

"En förutsättning för permanent uppehållstillstånd är en lyckad integration", skriver finska inrikesministeriet. I vissa fall kan den sökande få undantag från boendevillkoret på sex år, och istället ha det gamla fyraårskravet, om sökanden har en årsinkomst på minst 40 000 euro eller en högre högskoleexamen som avlagts eller erkänts i Finland och två års tid i arbetslivet. Det kan också gå att slippa villkoret om boendetid på sex år om sökanden har särskilt goda kunskaper i finska eller svenska, som visats genom språkprov, samt tre års oavbruten tid i arbetslivet.

Handläggare på Migrationsverket misstänkts ha sålt uppehållstillstånd

Sofie — Tue, 13 Feb 2024 13:52:48 +0000

En handläggare på Migrationsverket är anmäld efter misstanke om att han tagit betalt för att bevilja uppehålls- och arbetstillstånd. Migrationsverket ska nu undersöka om de beviljade tillstånden ska återkallas. Det var i mars som den tidigare handläggaren anmäldes av en enhetschef, vilket i somras ledde till att man påbörjade utredningar mot mannen. Migrationsverket granskade sedan åtta ärenden som mannen hanterat. I sju av dessa fall ansågs han felaktigt ha beviljat uppehålls- och arbetstillstånd till de sökande, totalt 41 personer. Det finns också en misstanke om att mannen tagit emot betalning för bevillningarna, detta efter att Migrationsverket tagit emot ett tips gällande saken. Enligt tipsaren ska mannen ha tagit betalt flera hundra tusen kronor för ett tillstånd. Däremot har man inte kunnat konfrontera mannen med anklagelserna eftersom han redan i höstas sade upp sig själv.

Hänvisar till "stress"

– Migrationsverket tittar nu på om de beviljade tillstånden ska återkallas, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket till skattefinansierade SVT. Mannen har svarat på anklagelserna i ett mejl till myndigheten där han menar att han kan ha gjort fel på grund av stress, samt press, från ledningen. Han nekar även till att ha tagit betalt för de beviljade tillstånden. Migrationsverkets personalansvarsnämnd har beslutat anmäla mannen misstänkt för tjänstefel, tagande av muta samt dataintrång.