<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Uppdrag granskning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/uppdrag-granskning/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 26 Aug 2026 07:22:15 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Uppdrag granskning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Korruptionslarm i kommuner leder sällan till åtal</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/korruptionslarm-i-kommuner-leder-sallan-till-atal/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Aug 2026 07:22:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kommuner]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[OECD]]></category>
		<category><![CDATA[Uppdrag granskning]]></category>
		<category><![CDATA[visselblåsare]]></category>
		<category><![CDATA[Ystad]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238545</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En genomgång av 80 kommunala skandaler visar ett återkommande mönster där få fall polisanmäls, ännu färre leder till åtal och personer som slagit larm själva riskerar att förlora sina jobb.</strong>

Uppdrag granskning och SVT:s lokala redaktioner har granskat misstänkt korruption och andra oegentligheter i svenska kommuner under mandatperioderna 2018–2026. När missförhållanden väl har kommit fram landar ansvariga ofta mjukt, <a href="https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/reportern-avslojar-samma-sak-om-och-om-igen-sen-hander-inget" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> SVT.

I Ystad blev en kommunal chef bjuden på middagar och resor av ett säkerhetsbolag som han tecknade avtal med. Avtalens uppskattade värde var omkring 700 miljoner kronor. Två kommundirektörer som försökte slå larm fick lämna sina poster, medan de tjänstemän som deltagit i resorna också slutade i kommunen.

Tjänstemännen åtalades men friades senare av tingsrätten. Domen överklagades inte, och Ystad kommun sitter enligt granskningen fortfarande fast i säkerhetsavtal som kommunen försöker ta sig ur.
<h3>Ville se en prövning i högre instans</h3>
Natali Engstam Phalén, korruptionsexpert vid polisens nationella operativa avdelning, säger att det kan vara svårt att nå fällande domar i den här typen av mål. Hon anser samtidigt att det var olyckligt att Ystaddomen inte prövades i nästa instans.

— <em>När man har den här typen av bevisläge, så borde det vara välkommet med en prövning i nästa instans</em>, säger Natali Engstam Phalén till SVT.

Ystads nuvarande kommunalråd Paula Nilsson (M) avvisar samtidigt bilden att den andra kommundirektörens uppsägning berodde på arbetet med att avslöja misstänkt korruption. Enligt henne behövde kommunen i stället fokusera på förändringsarbetet efter de brister som hade uppdagats, och det arbetet borde ledas av någon annan.
<h3>OECD pekar ut brister i systemet</h3>
SVT:s kartläggning ligger i linje med den kritik som OECD riktade mot Sverige i en rapport från september 2025. Organisationen bedömer att korruption i kommuner och regioner är underrapporterad och konstaterar att det, till skillnad från inom statliga myndigheter, saknas ett motsvarande lagkrav för kommuner och regioner att anmäla misstänkt korruption.

OECD pekar också på bristande antikorruptionskompetens utanför de specialiserade polis- och åklagarenheterna. Det kan enligt <a href="https://www.oecd.org/en/publications/oecd-integrity-review-of-sweden_648d3988-en/full-report/strengthening-the-framework-of-corruption-offences-and-its-enforcement_add09e63.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporten</a> leda till att varningssignaler missas, att fall hamnar hos fel myndighet eller att svaga utredningar byggs upp.

Tidigare statsåklagaren Thomas Forsberg lyfter dessutom tystnadskulturen som ett centralt problem. Visselblåsare riskerar att råka illa ut när de uppmärksammar oegentligheter, medan de lagstadgade visselblåsarsystemen inte alltid fungerar som avsett, säger han till SVT.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Äldreboenden gav dödsinjektioner till boende med behandlingsbara sjukdomar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/aldreboenden-dodsinjektioner-behandlingsbara-sjukdomar-robinul/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Mar 2026 11:08:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldreboende]]></category>
		<category><![CDATA[Dödshjälp]]></category>
		<category><![CDATA[Robinul]]></category>
		<category><![CDATA[sjukvård]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[Uppdrag granskning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225643</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Skattefinansierade kanalen SVT:s Uppdrag granskning har <a href="https://www.svtplay.se/uppdrag-granskning-mormor-ska-do" target="_blank" rel="noopener nofollow">granskat</a> över tusen IVO-ärenden och avslöjar att det palliativa läkemedlet Robinul – avsett enbart för döende patienter – ges regelbundet till boende på svenska äldreboenden som inte befinner sig i livets slutskede.</strong>

Robinul tillhör de starkaste läkemedlen inom palliativ vård. Det ges som injektion – ofta som en del av det så kallade palliativa kitet – för att minska slemproduktionen hos patienter i livets slutskede och på så sätt lindra de plågsamma andningsljud som kallas dödsrossel. Eftersom patienten normalt inte kan svälja i det skedet ges läkemedlet via spruta.

Riktlinjerna är entydiga: Robinul ska uteslutande ges till patienter med sänkt medvetandegrad som befinner sig i livets absoluta slutskede.

Granskningen visar att läkemedlet i en rad fall har getts till boende som varken är medvetslösa eller döende.

I ett av fallen filmade barnbarnen sin farmor Ulla-Britt medan hon drack kaffe och åt choklad. Under samma period fick hon flera dagliga Robinul-injektioner på äldreboendet Blomsterfonden. Ulla-Britt var inte döende – hon hade en behandlingsbar lunginflammation. Ansvarig vårdgivare var Familjeläkarna i Saltsjöbaden.

Gunnar Eckerdal, överläkare diplomerad i palliativ medicin, granskade Ulla-Britts journaler:

— <em>Det här är ett lex Maria-fall, hon fick fel behandling</em>, konstaterar han.

En anhörig, som själv är sjuksköterska, berättar om sin mamma och den fruktansvärda törsten som präglade hennes sista tid:

— <em>Hon led fruktansvärt av törst och det enda hon orkade säga var 'vatten, vatten'</em>.

Från Jönköping vittnar en annan anhörig om hur åldern i sig tycktes avgöra behandlingen:

— <em>Vi påpekar att hon är astmatiker. Trots det vägrar läkaren ändra sin bedömning, med hänvisning till hennes ålder. Jo, hon är gammal. Men det är ingen diagnos i sig</em>.
<h3>Professor i palliativ medicin: "Låter allvarligt"</h3>
Linda Björkhem-Bergman, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet, är tydlig med vad regelverket kräver:

— <em>Om man använder det som en del av det palliativa kitet, då ska patienten vara döende</em>, säger hon.

Om UG:s fynd tillägger hon:

— <em>Jag tycker att det låter allvarligt om man ger Robinul på det sättet</em>.

En sjuksköterska i Uppsala pekar på ett strukturellt problem i hur läkemedlet ordineras och administreras på äldreboendena:

— <em>Det blir tyvärr upp till sjuksköterskor att förstå vad de ger, varför och när</em>.

Karolinska institutet startar nu en studie för att kartlägga hur Robinul faktiskt används på svenska äldreboenden och om de medicinska riktlinjerna följs.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Malins nyfödde son blev omhändertagen på grund av felaktig diagnos</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/malins-nyfodde-son-blev-omhandertagen-pa-grund-av-felaktig-diagnos/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 29 Jan 2026 08:14:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[graviditet]]></category>
		<category><![CDATA[Örebro]]></category>
		<category><![CDATA[socialtjänsten]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[Uppdrag granskning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220547</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Bara ett dygn efter sonen Leos födsel får Malin veta att socialtjänsten gjort en orosanmälan – grundat på mödravården i Örebros felaktigt ställda diagnos om intellektuell funktionsnedsättning.</strong>

<strong>Trots att man erkänt att man gjort fel får Malin i dag endast träffa sin son tre timmar i veckan.</strong>

När Malin kommer till mödravården i Örebro är det jobbigt för henne och hon gråter mycket.

Hon förklarar för barnmorskan att hon tycker att vårdmiljön är ansträngande samt att hon också haft anorexi i tonåren.

Graviditeten var också oväntad och fadern är inte hennes nuvarande partner Gustav, utan en man från ett tidigare förhållande.

— <em>Jag blev glad, men omtumlad</em>, säger Malin till SVT:s <a href="https://www.svtplay.se/video/jE4RrZx/uppdrag-granskning/varfor-tog-de-malins-bebis?position=545" target="_blank" rel="nofollow noopener">Uppdrag granskning</a>.
<h3>Orosanmälan</h3>
Under förlossningen förlorar Malin mycket blod och behöver akutopereras. Dagen efter att Malin fött sin son Leo kommer det in två kvinnor i rummet och berättar att hon blivit föremål för orosanmälningar.

De förklarar också att hon och Leo skulle åka till ett utredningshem.

— <em>Jag blev jättestressad i min kropp. Varför?</em>

Det Malin inte visste var att man, när hon kom till mödravården, hade läst i hennes journal från anorexivården, vilket var för 17 år sedan, att hon hade en diagnos inom autismspektrumet.

Då skrev barnmorskan in att hon fortfarande led av anorexi, hade sjukhusskräck, autism och sedan lade man till att Malin hade ”lätt IF”, det vill säga intellektuell funktionsnedsättning.

Detta läggs till för att barnmorskan tror att Malin har det, för att hon anser att Malin har svårt att ta in information. Det finns alltså ingen sådan diagnos på Malin.

En annan sak Malin inte visste var att man dessutom gjort en orosanmälan till socialtjänsten.
<h3>Tvingas åka hem utan sonen</h3>
Malin tvingas åka till utredningshemmet där hon känner sig mer ledsen och instängd. Personalen anser att hon inte lyssnar tillräckligt mycket på dem och sätter sina egna behov före sonens.

Men BVC menar att hon gör ett bra jobb och att Leo mår bra.

Efter tio veckor får hon åka hem, men inte med Leo – som istället placeras hos sin biologiska far. Fadern delar för övrigt inte socialtjänstens bild av Malin.
<h3>Mödravården: Vi gjorde fel</h3>
Mödravården har nu erkänt att man gjort fel och bett Malin om ursäkt. Malin har även gjort en ny psykologisk screening där man kan konstatera att hon inte har autism eller högre risk för psykisk ohälsa än andra.

Malin arbetar även på en förskola, där hon är en uppskattad medarbetare.

— <em>Det finns ingenting med barnet som visar att det finns någon omsorgssvikt, vanvård, ingenting</em>, säger socionomen Sanna Klarén, som är Malins ombud.

Trots det får Malin i dag endast träffa sin son tre timmar i veckan. I över ett år har hon kämpat för att få tillbaka sin son.

Socialtjänsten känner till att diagnosen var felaktig, men trots det ändrar man inte beslutet gällande sonen.
<h3>Oro för framtiden</h3>
I dag väntar Malin och Gustav barn tillsammans och även om glädjen är stor finns också rädslan där för vad som kan hända.

— <em>Man vet ju att det kan bli i princip hur som helst beroende på vem som styr och ställer. Man är ju ganska sekundär i sitt eget liv,</em> säger Gustav.

SVT har sökt ansvariga på utredningshem, socialtjänst och ordföranden i socialnämnden, som inte vill svara på frågor.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svensk hackare sprängde kriminell invandrarliga – bedragit svenska pensionärer på miljoner</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svensk-hackare-sprangde-kriminell-invandrarliga-bedragit-svenska-pensionarer-pa-miljoner/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svensk-hackare-sprangde-kriminell-invandrarliga-bedragit-svenska-pensionarer-pa-miljoner/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 Mar 2024 18:59:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bedrägeri]]></category>
		<category><![CDATA[Uppdrag granskning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=176162</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En svensk bedragarliga skryter om miljonerna de lurat till sig från svenska pensionärer. Dag efter dag ringer de till nya offer. Vad de inte vet är att deras datorer är hackade och samtalen avlyssnade. I realtid ser och hör en anonym hackare allt de gör. Det avslöjas i kvällens Uppdrag granskning.</strong>

Från insidan av en svensk liga i Marbella kunde Uppdrag granskning i februari avslöja bedragarnas metoder för att tömma privatpersoners sparkonton. I vår senaste granskning följer vi en hackare som säger sig vilja motverka organiserad brottslighet.

<em>– Jag har hackat ett kriminellt nätverk. Jag är inne i deras datorer.</em>

Under flera månader kartlägger hackaren en svensk liga med telefonbedragare som på kort tid lurar till sig mångmiljonbelopp från främst äldre svenskar.

Hackaren spelar inte bara in bedrägerisamtalen utan även när bedragarna tror sig tala ohört med varandra.

<em>– Just nu vi håller på att knulla Sverige, walla. Jag säger till dig: vi knullar Sveriges mamma.</em>

Det är olagligt att göra dataintrång. Men i det här fallet tycker hackaren att det är rätt sak att göra. Den omfattande kartläggningen med inspelade samtal, sms och skärminspelningar delas med Uppdrag granskning – samt även med polisen och nu börjar deras jakt för att få fast miljonbedragarna.

Det aktuella avsnittet av Uppdrag granskning kan ses på SVT Play <a href="https://www.svtplay.se/video/jn4EQ3R/uppdrag-granskning/hackaren" target="_blank" rel="nofollow noopener">här</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svensk-hackare-sprangde-kriminell-invandrarliga-bedragit-svenska-pensionarer-pa-miljoner/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>S-topp avgår efter avslöjande i Uppdrag Granskning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/s-topp-avgar-efter-avslojande-i-uppdrag-granskning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/s-topp-avgar-efter-avslojande-i-uppdrag-granskning/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jun 2022 08:54:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bedrägeri]]></category>
		<category><![CDATA[Jörgen Hellman]]></category>
		<category><![CDATA[socialdemokraterna]]></category>
		<category><![CDATA[Uppdrag granskning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=125673</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Politikern Jörgen Hellman (S) avgår efter avslöjandet om hans bostadsersättning i Uppdrag Granskning. Samtidigt kommer nu riksdagsförvaltningen att utreda ärendet.</strong>

<strong>”<em>Vi kommer att undersöka om gällande regelverk inte har följts i något avseende</em>”, skriver man.</strong>

Under gårdagens <a href="https://www.svtplay.se/video/35578465/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-23-maktens-bostader" target="_blank" rel="noopener">avsnitt</a> av SVT:s Uppdrag Granskning tittade man på politikernas bostäder och kom fram till att allt inte stod helt rätt till för alla.

Ledamöter som bor mer än 50 kilometer från riksdagen har rätt till ersättning för resor och övernattningslägenhet av staten. Skatteutskottets ordförande Jörgen Hellman (S) har fått 700 000 i ersättning sedan 2015 eftersom han angett att han bor i Vänersborg.

När man besöker bostaden som Hellman är skriven på är den allt annat är beboelig då den bland annat saknar godkänt avlopp, har trasiga fönster och hål i väggen. Hellman menade dock att han endast sover där ibland och att han därför inte behöver diska. När han ska uträtta sina behov använder han toaletten i grannens lada, något som var uppgjort sedan innan. Däremot känner inte personalen som arbetar vid ladan till Hellman och har aldrig sett honom där.

En timme efter att Uppdrag Granskning besökt stugan bytte Hellman folkbokföringsadress. Under gårdagen, efter att programmet hade sänts, meddelade även ledamoten att han avgår från alla sina uppdrag med omedelbar verkan, där han samtidigt menar att han inte fått någon ersättning han inte haft rätt till.

”<em>Jag har inte tillförskaffat mig någon ersättning jag inte har rätt till. Däremot inser jag att detta skadar förtroendet för mig som folkvald och framförallt riskerar det att skada mitt parti</em>”, skriver Hellman på <a href="https://www.facebook.com/jorgen.hellman.12" target="_blank" rel="noopener">Facebook</a>.

<strong>Även Helena Bouveng (M) utreddes</strong> för sina boenden då hon var folkbokförd i ett hus som ägs av hennes bror i Vetlanda, men hon har samtidigt uppgett att hon hade ett permanent boende i ett hus på Värmdö, 3,5 mil från riksdagen.

Riksdagsförvaltningen uppger att man kommer att utreda båda ärendena.

”<em>Vi kommer att undersöka om gällande regelverk inte har följts i något avseende</em>”, skriver enheten för ledamotsersättning i ett mejl till skattefinansierande <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/riksdagsforvaltningen-undersoker-eventuella-felaktigheter" target="_blank" rel="noopener">SVT</a>.

Däremot, enligt gällande regelverk, kan riksdagsförvaltningen inte kräva tillbaka någon ersättning. Dock träder nya regler i kraft den 1 juli som öppnar för möjligheten till återkrav, men de gäller enbart efter detta datum och kan inte appliceras bakåt i tiden.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/s-topp-avgar-efter-avslojande-i-uppdrag-granskning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Socialstyrelsen tvärvänder – säger nej till &#8221;könskorrigerande&#8221; kirurgi för barn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/socialstyrelsen-tvarvander-sager-nej-till-konskorrigerande-kirurgi-for-barn/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/socialstyrelsen-tvarvander-sager-nej-till-konskorrigerande-kirurgi-for-barn/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 May 2020 09:27:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[könsbyte]]></category>
		<category><![CDATA[könsstympning]]></category>
		<category><![CDATA[Socialstyrelsen]]></category>
		<category><![CDATA[Uppdrag granskning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=78790</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter att Uppdrag Granskning granskat den så kallade könskorrigerande vården i landet, dess omfattande negativa konsekvenser och ett märkligt lagförslag om att sänka åldersgränsen, så tvärvänder nu Socialstyrelsen och vill inte längre att barn ska kunna genomföra operationerna.</strong>

<em>– Det är ett ingrepp som är irreversibelt. Då bör man vara rimligen säker på att det medför en bestående och betydande nytta för personen</em>, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, till <a href="https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/socialstyrelsen-andrar-sig-ej-lampligt-med-konskorrigerande-kirurgi-innan-18" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Uppdrag granskning</a>.

<strong>2018 ville regeringen</strong> att barn så unga som 15 år skulle få genomföra ett ”könsbyte” även om deras vårdnadshavare sa nej. Lagrådet riktade tidigt mycket stark kritik mot förslaget, men Socialstyrelsen tyckte initialt att det var en god idé.

Socialstyrelsen gick i själva verket ännu längre och menade att den irreversibla könskirurgin kunde göras på barn även om deras könsidentitet riskerade att förändras över tid, med andra ord att barnen skulle få göra oåterkalleliga operationer av underliven även om de riskerade att ångra sig i efterhand.

<strong>På grund av Uppdrag Gransknings</strong> omfattande granskningar, där det bland annat har framkommit att de faktauppgifter som låg till grund för förslaget var inkorrekta och felaktiga, så gör Socialstyrelsen nu en helomvändning och stödjer inte längre en sänkning av åldersgränserna.

<em>– Jag tycker egentligen inte att det spelar någon roll vad vi har sagt tidigare. Vi har inte känt oss bundna utav det, utan har utrett den här frågan från början och sett på den information vi har nu</em>, säger Thomas Lindén.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/socialstyrelsen-tvarvander-sager-nej-till-konskorrigerande-kirurgi-for-barn/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SVT-reportage om apatiska flyktingbarn får hård kritik i ny rapport</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svt-reportage-apatiska-flyktingbarn-far-kritik/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svt-reportage-apatiska-flyktingbarn-far-kritik/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Apr 2020 08:05:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Gellert Tamas]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[Uppdrag granskning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=77461</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Uppdrag Gransknings ökända reportage från 2006 får än en gång massiv kritik för att vara vinklat, ensidigt och vilseledande.</strong>

2006 sände Uppdrag granskning programmet ”Spelet om de apatiska flyktingbarnen” där fokus främst låg på myndigheternas hantering av barnen och en statlig utredning som gjordes om asylsökande barn med utmattningssymptom. Programmet fick snabbt kritik för att vara propagandistiskt, vinklat och extremt ensidigt, en slutsats som även den nya <a href="https://www.svt.se/omoss/media/filer_public/db/c2/dbc26a7f-417e-44fd-9dc3-29afc97bdae6/anonymiserad_sammanfattning__diskussion.pdf" target="_blank" rel="noopener noreferrer">rapporten</a> kommer fram till.

”<em>Med de kriterier man satte upp blev bilden av problemet med de apatiska barnen förenklad och ensidig, för att inte säga vilseledande. Man använder begreppet belägg för att ge intryck av saklighet. Men trovärdigheten i begreppet är helt beroende av kriterierna. Och kriterierna man satte upp begränsade synfältet på ett fatalt sätt</em>”, skriver rapportförfattaren Johan Åsard, grävande journalist och tidigare chef på TV4:s Kalla Fakta.

<strong>Åsard menar att programmet</strong> dessutom är fullt med felaktiga påståenden och att Uppdrag granskning medvetet hållit tyst om omständigheter kring flera av de apatiska barnen. En sak som man valde att inte berätta var att de flesta barnen insjuknade efter att de fått avslag på uppehållstillståndet men sedan snabbt blev friska när de senare fick det beviljat.

<em>– En förklaring skulle kunna vara att de som gjorde programmet led av confirmation bias. Man sökte bara uppgifter och fakta som bekräftade den uppfattning man redan hade</em>, säger han till SVT.

Åsard menar vidare att programmet ställde sig ”till hundra procent på den ena sidan av åsiktskriget om de apatiska flyktingbarnen” snarare än att fungera som oberoende journalistik. Detta trots att programmet egentligen inte kom med några faktiska bevis.

<strong>Gellert Tamas som gjorde det kontroversiella reportaget</strong> 2006 tar dock sitt program i försvar och hävdar bland annat att man aldrig har påstått att barnen inte skulle ha manipulerats. Nils Hanson, ansvarig utgivare på Uppdrag granskning säger däremot att man tar till sig kritiken och att det är nyttigt att bli granskad, även om han kallar rapporten för ”ensidigt negativ”.

Sedan tidigare är det känt att de apatiska flyktingbarnen i många fall <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/anahit-20-tvingades-spela-apatisk-nu-vill-hon-fa-upprattelse" target="_blank" rel="noopener noreferrer">bluffade</a> och tvingades spela sjuka av sina föräldrar för att möjliggöra att hela familjerna skulle få uppehållstillstånd i Sverige. Flera personer som offentligt vågade ställa sig skeptiska till äktheten i apatin fick utstå mycket hat och hån i medierna.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svt-reportage-apatiska-flyktingbarn-far-kritik/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Uppdrag granskning fälls av Granskningsnämnden för arab-kritiskt uttalande</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/uppdrag-granskning-falls-av-granskningsnamnden-for-arab-kritiskt-uttalande/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/uppdrag-granskning-falls-av-granskningsnamnden-for-arab-kritiskt-uttalande/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 31 Oct 2018 17:23:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Granskningsnämnden]]></category>
		<category><![CDATA[Uppdrag granskning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=55844</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Granskningsnämnden fäller Uppdrag Granskning för en intervju med en granne till terroristen Rakhmat Akilov.</strong>

I ett inslag av Uppdrag granskning från den 25 april lät SVT-programmet en kvinnlig granne till terroristen Rakhmat Akilov kommit till tals. Detta skulle man inte ha gjort enligt Granskningsnämnden – som styr under Myndigheten för press, radio och tv – som menar att hon gett uttryck för felaktiga åsikter och därför borde ha tillrättavisats eller stoppats. Granskningsnämnden skriver i sitt beslut:

"<em>I programmet intervjuades en person som gav uttryck för en uppenbart kränkande syn på personer av arabiskt ursprung. Att detta kränkande uttalande förekom och lämnades okommenterat gör att nämnden fäller inslaget",</em> <a href="https://www.mprt.se/sv/nyhetsrum/pressmeddelanden/2018/uppenbart-krankande-uttalande-i-uppdrag-granskning-/" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> Granskningsnämnden.

<strong>Vad som varit</strong> "uppenbart kränkande" är att grannen sagt att hon inte vill ha kontakt med araber. Intervjuaren ifrågasatte att Akilov skulle ha varit arab, men borde alltså enligt Granskningsnämnden ha ifrågasatt vad grannen känner eller helt och hållet censurerat det invandringskritiska uttalandet. Intervjun lät så här:

Granne:
<em><span class="Unicode">–</span> Jag sa 'Nej, tack!' Jag går. Jag vill inte kontakt i alla fall med, med arabiska. Jag orkar inte, jag är trött på folket.</em>

Reportern:
<em><span class="Unicode">–</span> Men han var inte arab?</em>

Granne:
<em><span class="Unicode">–</span> Ja, jag vet inte, det är samma skitjävel.</em>

<span class="post-content">Granskningsnämnden har vid ett flertal tillfällen fällt inslag som varit neutrala och sakliga, vilket i vissa fall hotar ”demokratin”. I nämnden sitter en ordförande och sex ledamöter, samtliga är utsedda av regeringen.</span>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/uppdrag-granskning-falls-av-granskningsnamnden-for-arab-kritiskt-uttalande/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
