universitet – Nya Dagbladet

Regeringen öppnar för friare CSN-regler

Redaktionen — Tue, 21 Jul 2026 09:12:41 +0000

Regeringen vill ändra CSN-reglerna så att studenter kan tjäna mer på sommarjobb utan att studiemedlen minskar. En ny utredning ska också pröva om stödet ska kunna betalas ut under längre tid. Dagens fribelopp begränsar hur stora inkomster en student får ha innan studiemedlen minskar. Eftersom inkomster under sommaren räknas in i prövningen kan den som arbetar när studierna har uppehåll få sänkt stöd eller återkrav. Regeringen vill därför utreda om inkomster under sommarledigheten ska undantas och om nivåerna under terminerna behöver ändras. — I dag räknas inkomsterna under sommarmånaderna in. Det gör att flitiga studenter som sommarjobbar missgynnas, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L). Finansminister Elisabeth Svantesson (M) pekar särskilt på sjuksköterskestudenter som arbetar i vården när ordinarie personal har semester. Hon beskriver det som både orättvist och kontraproduktivt om deras studiemedel minskar på grund av sommarinkomsten.

Kan ge fler veckor med studiemedel

Utredningen ska även granska den övre gränsen för hur länge en person kan få studiemedel. Den nya läkarutbildningen omfattar sex års heltidsstudier, vilket motsvarar hela den period som stödet i dag kan lämnas för. Den som har studerat något annat före läkarutbildningen kan därför få slut på veckor med studiemedel innan utbildningen är klar. Utredaren ska se över om reglerna bör anpassas för utbildningar som omfattar minst 360 högskolepoäng. — Det ska inte vara ekonomiska begränsningar som avgör om vi ska få fler läkare, säger Lotta Edholm. Översynen omfattar också möjligheten att kombinera studiemedel med deltidssjukskrivning. Målet är enligt regeringen att bedömningen av studieförmågan ska bli rättssäker och förutsägbar, samtidigt som överutnyttjande motverkas.

Bidragsbrott ska motverkas

Utredningen ska enligt regeringens besked vid tisdagens pressträff också se över hur brottsligt utnyttjande av studiemedlen kan förhindras. — Det ska inte gå till kriminella, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Översynen gäller studiebidrag och studielån för eftergymnasiala studier samt vuxenstudier inom bland annat komvux. Omställningsstudiestödet, gymnasiets studiehjälp och reglerna för återbetalning av studielån ingår inte. Chefsrådmannen Henrik Ardhede har utsetts till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 29 oktober 2027.

AI-fusk skakar Brown – provresultat föll med 50 procent

Emil Fjellstedt — Thu, 09 Jul 2026 09:27:00 +0000

En uppmärksammad fuskhärva vid Brown University i USA väcker nya frågor om hur universiteten ska hantera generativ AI. Efter misstankar om ChatGPT-fusk gjorde en ekonomiprofessor om slutprovet till en salstenta – varpå snittresultatet halverades. Fallet gäller Roberto Serrano, professor i nationalekonomi vid Brown University, och kursen ECON 1170 i matematisk ekonomi. Enligt Ars Technica valde Serrano under vårterminen 2026 att tillåta hemtentor sedan en skjutning på campus i december hade skapat oro bland studenterna. Kursen hade tidigare normalt haft färre än 30 studenter. När hemtentor infördes steg antalet deltagare till 86. Resultaten på delprovet blev samtidigt anmärkningsvärt höga: snittet landade på 96 av 100 poäng och 40 studenter fick full pott. Serrano uppgav för Inside Higher Ed att provet dessutom var svårare än tidigare år, eftersom studenterna hade obegränsad tid. Han reagerade också på att flera svar hade en omständlig och onaturlig stil. När han och hans doktorander matade in frågorna i ChatGPT fick de enligt honom svar som påminde om studenternas.

Flyttade slutprovet till sal

Professorn informerade därefter klassen om att slutprovet skulle hållas i sal. Om resultatfördelningen låg i nivå med delprovet skulle båda proven räknas, men om resultaten skilde sig kraftigt skulle delprovet ogiltigförklaras och slutprovet väga tyngre. Efter beskedet hoppade 18 studenter av kursen, medan ytterligare nio inte dök upp till slutprovet. Enligt El País hade 22 av dessa 27 studenter fått full pott på delprovet. Bland dem som skrev slutprovet föll snittresultatet från 96 till 48 procent. Serrano beskriver händelsen som ett tecken på en djupare akademisk kris. — Vi har inte råd med ett samhälle där en betydande del av våra bästa unga hjärnor tycker att fusk är okej, säger han till Inside Higher Ed.

Studenter oroas för den egna inlärningen

Brown University publicerade nyligen en rapport om generativ AI i undervisning och lärande. I rapporten uppgav 56 procent av studenterna på grundnivå och 67 procent av doktorand- och läkarstudenterna att de medvetet använder generativa AI-verktyg dagligen eller varje vecka. Samtidigt visar rapporten att många studenter oroar sig för hur AI-användningen påverkar deras lärande och förmåga att tänka självständigt. En undersökning vid Princeton, som Ars Technica tidigare rapporterat om, pekade också på att nästan 30 procent av de svarande studenterna medgav att de använt AI för att fuska på minst ett prov eller en inlämning. Brown-fallet har därför blivit en symbol för den konflikt som nu växer inom högre utbildning: hur AI kan användas som hjälpmedel utan att samtidigt urholka examination, kunskapsinhämtning och akademisk integritet.

Så har USA och Israel ödelagt 30 iranska universitet i kriget mot en hel civilisation

Emil Fjellstedt — Wed, 08 Apr 2026 11:29:04 +0000

Den 4 april bombarderade amerikanska och israeliska krigsflygplan Laser and Plasma Research Institute vid Shahid Beheshti-universitetet i norra Teheran. Forskningsinstitutet, som bedrev banbrytande forskning inom plasmafysik, låg i ruiner efter anfallet.

Universitetet hade övergått till distansundervisning, vilket innebar att inga studenter dödades – men forskningsutrustningen förstördes helt.

Shahid Beheshti-universitetet konstaterade i ett officiellt uttalande att anfallet "inte bara riktar sig mot akademikers säkerhet och landets vetenskapliga miljö, utan också utgör en direkt attack mot förnuft, forskning och tankefrihet".

[caption id="" align="alignnone" width="640"] En förstörd byggnad vid Shahid Beheshti-universitetet i Teheran efter amerikanska och israeliska bombanfall den 4 april 2026. Foto: Xinhua/Shadati[/caption]

Sharif University – "Irans MIT" i ruinerna

Den 6 april träffades Sharif University of Technology, allmänt betraktat som Irans främsta tekniska universitet och ofta jämfört med MIT i USA, av en bunkerbrytande bomb. Universitetets moské och laboratorier skadades allvarligt. Minst 34 personer dödades i anfallet, varav sex barn.

Irans förste vicepresident Mohammad Reza Aref – själv utbildad vid Stanford University – skrev i ett inlägg: "Bunker-buster-bomben mot Sharif University är en symbol för Trumps vansinne och okunnighet. Han förstår inte att Irans kunskap inte är inbäddad i betong som kan förstöras av bomber".

[caption id="" align="alignnone" width="640"] Skadad byggnad vid Sharif University of Technology efter amerikanska och israeliska bombanfall i Teheran den 7 april 2026. Foto: Xinhua/Shadati[/caption]

Flera professorer vid Shahid Beheshti-universitetet mördades redan under Israels 12-dagarskrig i juni 2025, påminde vetenskapsministern om. Iranska forskare har varit mål i årtionden.

Systematisk förstörelse av akademisk infrastruktur

Iran University of Science and Technology (IUST) i Teheran drabbades i slutet av mars, då ett av dess forskningscentra – som arbetade med att utveckla inhemska satelliter – jämnades med marken. Andra avdelningar skadades.

I Isfahan har universitetet bombats två gånger under kriget, varvid fyra anställda skadats.

Minst 30 iranska universitet har drabbats sedan kriget inleddes den 28 februari, enligt Irans vetenskapsminister Hossein Simaei Saraf. Vid ett besök i ruinerna av Shahid Beheshti-universitetets forskningscenter konstaterade han:

"Att attackera universitet och forskningscentra betyder att man återvänder till stenåldern".

Uttalandet var en direkt hänvisning till Trumps hot att bomba Iran "tillbaka till stenåldern".

Även Pasteur-institutet i centrala Teheran – grundat för över 100 år sedan i samarbete med Institut Pasteur i Paris och numera ett WHO-samarbetscentrum för infektionssjukdomar och vaccinproduktion – har skadats allvarligt.

Världshälsoorganisationen bekräftade att institutet "drabbats av betydande skador och inte längre kan bedriva hälsoarbete".

Ett mönster av attacker mot bildning

Anfallen mot universiteten är inte isolerade. Sedan krigets början har 56 kulturminnesmärken och 55 bibliotek skadats, enligt iranska myndigheter. Irans kulturminister Reza Salehi Amiri beskrev förstörelsen i en intervju med Al Jazeera som en "medveten och avsiktlig attack mot iransk identitet".

Den 136 meter långa B1-bron nära Teheran – byggd av iranska ingenjörer över flera år och på väg att invigas – attackerades den 5 april. Åtta personer dödades och över 90 skadades när bomber träffade området där civila familjer firade naturdagen Sizdah Bedar.

Trump publicerade omedelbart en video av brokollapsen.

BURNING BRIDGES: President Trump shares video allegedly showing a prominent Iranian bridge destroyed by joint U.S.-Israeli strikes in the country:

"The biggest bridge in Iran comes tumbling down, never to be used again— Much more to follow!" pic.twitter.com/XIEodZotos
— Fox News (@FoxNews) April 2, 2026

Bomberna förstörde inte bara byggnader – årtionden av forskning, arkiv och utrustning ligger i ruiner. Den amerikanske presidenten hotade att bomba Iran "tillbaka till stenåldern". De 30 universiteten, de 55 biblioteken och de 56 kulturminnesmärkena visar att hotet redan håller på att förverkligas.

Rapport: Den akademiska friheten i Sverige är hotad

Jan Sundstedt — Thu, 16 May 2024 17:33:41 +0000

Enligt en ny rapport från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) utgör politisk styrning och finansieringssystemet de största hoten mot den akademiska friheten vid svenska lärosäten. Trots tidigare oro för cancelkultur och påverkanskampanjer från extremvänstern vittnar undersökningen om att flertalet respondenter ändå pekar på andra faktorer som mer påtagliga problem. Rapporten, som inkluderar över 300 sidor remissvar, fallstudier och enkäter, söker ge en djupgående inblick i de problem som akademiker står inför i dagens samhälle, rapporterar bland andra populärvetenskapliga tidskriften Forskning och Framsteg. Enligt utbildningsminister Mats Persson (L) är resultaten "värre än förväntat" och han beskriver rapporten som "oroväckande". – Att forskare känner sig tvingade till självcensur, att det finns en tystnadskultur och lågt i tak. Det är värre än jag anade. Det är allvarligt. Självcensur är en väldigt farlig utveckling.

Många forskare uppger i UKÄs rapport att de bytt fokus för sin forskning efter att deras akademiska frihet har utmanats. Detta är mycket oroväckande - mer kan göras för att värna den akademiska friheten.https://t.co/4n0VvAxpLd
— Mats Persson (@matsperspektiv) May 15, 2024

"Politisk styrning"

Enligt enkätundersökningen, där över 3 000 lärare, forskare och doktorander deltog, anser drygt hälften att den akademiska friheten är hotad. De politiska påtryckningarna och finansiella restriktionerna är särskilt oroande enligt respondenterna, där 29 procent nämner politisk styrning som ett hot och 28 procent pekar på forskningsfinansieringen. Martin Bergman och projektledaren Caroline Tovatt är två av författarna till rapporten. Projektledaren Caroline Tovatt sammanfattar till Bonnierägda Dagens Nyheter: – Det har varit ett komplext uppdrag där vi gjort både en nationell och internationell utblick. Sverige ligger bland de bästa tio procenten vad gäller akademisk frihet, särskilt den individuella. Sverige är inte lika bra när det gäller institutionell autonomi, alltså lärosäten i förhållande till staten. Författarkollegan Martin Bergman pekar på risken för förlorad finansiering. – Enligt vad forskarna och lärarna själva uppger så handlar det om att man inte vågar ta ut svängarna eller säga vissa saker. Det är också sammankopplat med forskningsfinansieringen där man blir försiktig och inte testar de yvigaste idéerna. Man håller sig till en akademisk mittfåra så att man känner att man kan säkra finansieringen för sin forskning. [caption id="attachment_162488" align="alignnone" width="640"] Södertörns Högskola söder om Stockholm. Foto: AleWi/CC BY-SA 4.0[/caption]

Studenter okynnesanmäler - lärarna rädda

Rapporten tar också upp specifika fallstudier där lärare okynnesanmäls av sensitiva studenter. Ett exempel är en uppmärksammad händelse från Uppsala universitet, år 2019. Där använde en lektor inom musei- och kulturvetenskap det, enligt vissa, kontroversiella "n-ordet" under en paneldiskussion på masterprogrammet i ABM (arkiv, bibliotek och museer). Ordet användes i en kontext som berörde klassificering i äldre katalogsystem. Efter att fyra studenter reagerat, kontaktades institutionen som påbörjade en utredning om påstådda "trakasserier". Läraren kallades sedermera till möte med institutionsledningen och universitetets "likavillkorsspecialist". – Det fanns ingen förståelse för kontexten, mötet handlade om att jag skulle förklaras klandervärd. Jag bad sedan att få stå över kommande undervisning med gruppen, av respekt för studenternas känslor, har den utpekade läraren kommenterat fallet.. Enligt UKÄ är det viktigt att hantera konflikter på ett sätt som upprätthåller både arbetsmiljön och ett öppet samtalsklimat. Caroline Tovatt fortsätter. – Enkätsvaren och rapporten visar att det finns olika uppfattningar om vad akademisk frihet är. Trots dessa framhåller rapporten att Sverige generellt har god akademisk frihet vid internationell jämförelse. Men att det finns utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller att stödja forskare och lärare som möter hinder i sitt arbete.

Amerikanska studentprotester sprider sig till Sverige

Isac Boman — Thu, 16 May 2024 06:55:37 +0000

De amerikanska studentprotesterna sprider sig till Sverige - om än i begränsad skala. Tältläger har satts upp vid minst en handfull svenska universitet, där studenterna kräver att ledningarna för universiteten fördömer Israels invasion och förbrytelser - och att alla samarbeten med Israel avbryts. Den senaste månaden har ett stort antal pro-palestinska protester anordnats på amerikanska universitet där studenter och aktivister ockuperat byggnader, blockerat ingångar och protesterat mot vad man menar är Israels folkmord på palestinier i Gaza, samt krävt att lärosätena ska avbryta alla samarbeten med israeliska företag och institutioner. Benjamin Netanyahu har deklarerat att det är våldsamma ”antisemitiska gäng” som tagit över de amerikanska universiteten och krävt att Biden-administrationen stoppar protesterna – tusentals har också arresterats. Samtidigt har protesterna spridit sig till europeiska och svenska lärosäten. I veckan har studenter i Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala och Örebro inspirerats av amerikanerna och slagit upp tältläger i syfte att få ansvariga för universiteten att fördöma Israels invasion och bojkotta landet. – Vi vill poängtera att det är en fredlig demonstration som är en del av en global solidaritetsrörelse, vi tar det som hänt på universitet runtom i världen till Uppsala, säger en talesman till TT. – Vi vill tvinga fram reaktioner från Uppsala universitetets ledning, säger en anonym demonstrant, enligt statskanalen SVT. [caption id="attachment_180683" align="alignnone" width="640"] En mindre skara demonstranter vid Örebro universitet. Foto: faksimil/SVT[/caption]

Vill inte ta ställning

I dagsläget verkar det handla om relativt småskaliga protester – i Lund rapporteras det om ett 50-tal tältande demonstranter och i Stockholm ett 60-tal. Förhoppningen är dock att locka fler studenter att ansluta sig till Israelmotståndet. Anders Hagfeldt, rektor vid Uppsala universitet, skriver att man ”självklart står bakom de rättigheter som världssamfundet antagit i FN:s konventioner” – men menar att det inte är universitetets roll att ta ställning i konflikten. ”Om organisationen – Uppsala universitet – tar ställning i enskilda frågor finns en risk i att medarbetarna uppfattar åsikten och ställningstagandet som en åsikt som alla inom universitetet förväntas dela”. ”Fredliga demonstrationer är varje samhällsmedborgares rätt och universitetet försvarar alltid denna rättighet, men man kan inte kräva att universitetet ska manifestera politiska uppfattningar eller förvänta sig att universitetet ska ta ställning i politiska frågor”, skriver Lunds universitets rektor Erik Renström Det kan noteras att den tidigare så massmedialt omhuldade klimataktivisten Greta Thunberg deltar i protesterna i Stockholm – Thunberg, som tidigare frekvent bjöds in till olika maktkonferenser och tillställningar för den politiska eliten, har blivit en betydligt mer kontroversiell och impopulär figur efter att hon tydligt tagit ställning mot Israel.

New York-universitet stänger av protesterande studenter

Markus Andersson — Tue, 30 Apr 2024 15:02:39 +0000

Under två veckor har studenter vid Columbiauniversitetet protesterat mot vad man anser vara fördrivning och folkmord av Israel på palestinier i Gaza. Man har bland annat satt upp tältläger och blockerat ingångarna till universitetsbyggnader. Nu svarar universitetsledningen med att stänga av de studenter som vägrar lämna området. De pro-palestinska studenterna beordrades av skolans ledning att lämna området senast under måndagskvällen. När så inte skedde meddelade man att de som fortsätter demonstrera mot Israel på skolans mark ”stängs av i väntan på ytterligare utredning” och inte heller tillåts avsluta terminens studier. ”Denna motbjudande skrämseltaktik betyder ingenting i jämförelse med de över 34 000 palestinier som dött”, kommenterar studenterna själva, enligt TT. Hur många elever som hittills stängs av är oklart. Nyligen publicerades filmklipp som visar hur studenterna ”tar över” den 118 år gamla universitetsbyggnaden Hamilton Hall, barrikaderar dörrar och krossar glasrutor samtidigt som de ropar ”befria Palestina!”

NEW: American students and professors are intensifying protests against Israeli genocide and corrupt politicians
Anti-Israeli genocide protesters have now stormed the Hamilton Hall building on the Columbia University campus in New York and have begun fortifying and… pic.twitter.com/QBggRVpVEi — Megatron (@Megatron_ron) April 30, 2024

1000 gripna

Protesterna har ökat i intensitet den senaste tiden, inte bara på Columbiauniversitetet utan även på andra lärosäten i USA där alltfler yngre amerikaner inte bara vänder sig mot de israeliska förbrytelserna – utan också mot USA:s stöd till dess allierade. Att stänga av studenterna ses av universitetsledningen ”som en del av nästa fas av vårt åtgärdspaket för att garantera säkerheten på vårt universitetsområde” och pro-palestinska demonstranter har också anklagats för att vara våldsamma, hotfulla och ägna sig åt vandalism. Tidigare rapporteras uppemot 1000 demonstranter ha gripits runtom i USA och man har bland annat riktat krav på att lärosätena slutar handla med den israeliska staten eller företag som samarbetar med Israel. Vissa framgångar har också nåtts, då exempelvis Portland State University slutat ta emot donationer från flyg- och vapentillverkaren Boeing, som ävenledes levererat vapen till den israeliska militärmakten.

HAPPENING NOW: Columbia University students have occupied a campus building, Hamilton Hall, the site of the historic 1968 occupation. The movement for Palestine stands strong! pic.twitter.com/yXmIN7gAIa
— The People's Forum (@PeoplesForumNYC) April 30, 2024

Netanyahu kräver förbud

Nyligen rapporterade Nya Dagbladet om hur Israels premiärminister Benjamin Netanyahu kräver att amerikanska myndigheter upplöser protesterna – och liknar dessa vid judeförföljelserna under andra världskriget. – Vi måste stoppa antisemitismen eftersom antisemitismen är kanariefågeln i kolgruvan. Den föregår alltid större eldsvådor som uppslukar hela världen, sa han bland annat och hävdade att studenterna kräver "Israels förintelse".

Nyliberal tankesmedja: ”Studenter borde betala för sin utbildning”

Isac Boman — Fri, 19 Apr 2024 14:35:13 +0000

Fredrik Kopsch, chefsekonom på den inflytelserika marknadsliberala tankesmedjan Timbro, menar att det är ett stort problem att svenska universitet och högskolor är avgiftsfria, och att det vore mycket bättre och "mer rättvist" om studenterna tvingades bekosta delar av sin utbildning själva. Han menar att ”avgiftsfria universitet förstör den högre utbildningen”, och hävdar bland annat att ”den som får betalt för att utbilda sig” också utbildar sig längre än andra, istället för att börja arbeta tidigare. ”När man inte behöver betala något för att gå på universitet eller högskola tar studenterna inte utbildningen på lika stort allvar”, skriver han vidare i Sydsvenskan, och hänvisar till en spansk studie som sägs stödja tesen. Dessutom innebär avgiftsfria högre utbildningar enligt Kospch, att ”kvaliteten på utbildningen blir lägre” samt att studenter som betalar terminsavgifter skulle vara mer måna ”om att kräva högre kvalitet” än i dagens situation. Vidare hävdas att det framförallt är rika som gynnas av avgiftsfria utbildningar – detta eftersom ”studenter oftast kommer från högutbildade hem med högre inkomster” och ”det inte är slumpen som avgör vem som hamnar på universiteten”.

Rättvist system ? Det Timbro vill är att enbart barn till den rikare delen av Sveriges befolkning skall få studera. Vi andra skall få så lite kunskap som det går att de vill ha oss krypande och buganda inför varje liten vink ifrån dem
— White rose (@KatarinaHultin) April 18, 2024

"Bära större del av kostnaderna"

Timbro har dock en lösning på de påstådda problemen – nämligen att ”bidragsdelen i studiestöden ersätts med lån” och att svenska studenter själva får ”bära en större del av kostnaderna för sina utbildningar” i form av studieavgifter som måste betalas in till lärosätena. ”Genom att studenter vid universitet och högskolor själva får bära en större del av kostnaderna för sina utbildningar får Sverige ett mer rättvist system, där de som väljer att börja arbeta efter gymnasiet inte behöver betala för andras studier”, slår Kopsch fast. Alla är dock inte imponerade över argumentationen och tanken på att svenskar i framtiden ska behöva betala avgifter till universiteten för att få möjlighet att studera där. Kritiker pekar på att denna typ av åtgärder riskerar att leda till en mer obildad befolkning och cementerade klasskillnader samt att stora delar av under- och lägre arbetarklass, precis som i stora delar av övriga delar av världen, i praktiken inte längre får tillgång till de högre utbildningarna annat än i undantagsfall via stipendier och donationer från olika välgörare eller sponsorer.

Timbro är dels livrädda för bildning Bildade genomskådar deras aktioner för att göda dom välbärgade och hindra rättigheter för vanliga löntagare Sen ingår det i en ständig kamp att öka fattigdomen i Sverige,både ekonomiskt och kulturellt
— Tomas Gabrielsson (@TomasGabrielss1) April 19, 2024

Vit docent låtsades vara indianska – ber om ursäkt

Isac Boman — Fri, 12 May 2023 05:12:14 +0000

Elizabeth Hoover, docent vid University of California, Berkeley, har under många års tid ljugit om sin etniska tillhörighet och hävdat att hon är indianska – trots att hon i själva verket är vit. Nu kräver tidigare studenter hennes avgång och menar att Hoover låtsats vara indianska för att få akademiska och ekonomiska fördelar. ”Jag är en vit person som felaktigt identifierat mig som ursprungsbefolkning under hela mitt liv, baserat på ofullständig information”, skriver hon i ett brev. Hoover, som är docent i antropologi vid universitetet, har de senaste åren figurerat flitigt i medier och akademiska sammanhang. Hon har där lyfts fram som aktivist och auktoritet när det kommer till olika indianfrågor och hennes påstådda etniska bakgrund som indianska har fått stort fokus och bidragit till att hon fått extra mycket legitimitet och uppmärksamhet. Hoover har fram tills att hennes lögner avslöjades identifierat sig som ättling till förfäder från stammarna mohawk och mi’kmaq, men medger att hon aldrig tagit kontakt med dessa för att ”bekräfta” sin etnicitet eller på andra sätt forskat kring sitt ursprung. Hon började undervisa vid universitet under 2020 – och hävdade då att hon var indianska. Redan året därpå började dock detta ifrågasättas av indianska aktivister och hennes namn fick figurera på en lista över celebriteter och akademiker som ljög om sina indianska påbrån. Ryktet om den påhittade indianska identiteten började spridas och även om Hoover initialt avfärdade frågorna som ”avundsjuka” blev pressen allt hårdare. Hon medgav i oktober 2022 att det inte fanns några dokument som styrkte att någon av hennes familjemedlemmar någonsin tillhört någon indianstam. Hon hävdade istället att det var hennes mamma som övertygat barnen om att mormodern var indianska och gift sig med en fransk-kanadensisk man, och att man därför var helt säkra på att detta var sanningen. ”Hon tog med mina systrar och mig till ceremonier och powwows (indiandanser) som barn för att knyta oss till vårt arv”, har Hoover tidigare hävdat. När lögnen om hennes indianidentitet blev känd började tidigare studenter vid universitetet kräva hennes avgång och att Hoover dessutom skall erkänna den skada hon orsakat USA:s ursprungsbefolkning – samt att hon slutar identifiera som indianska fortsättningsvis. ”Genom att hävda en falsk identitet i bidrags- och jobbansökningar berövade Hoover inhemska forskare dessa möjligheter”, skriver man bland annat i ett upprop. Hoover erkänner själv att hon fått ”akademiska stipendier, möjligheter och materiella fördelar som jag kanske inte hade fått om jag inte uppfattats som en infödd forskare”. Det är långt ifrån första gången vita eller judiska kvinnor i USA försöker göra karriär genom att låtsas vara indianskor eller svarta, någonting som är möjligt eftersom många amerikanska institutioner har kvoteringsprogram där etnisk tillhörighet är avgörande när positioner ska tillsättas. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om den demokratiska senatorn Elizabeth Warren som gjorde stor sak av att hon var indianättling och utnyttjade sitt indianska arv för politiska syften. När hon väl offentliggjorde ett DNA-test hon gjort visades dock att hon bara hade mellan 1,56 och 0,097 indian-DNA – vilket är betydligt lägre än många vita amerikaner som aldrig någonsin identifierat sig som indianer.

London School of Economics slopar kristna termer

Jan Sundstedt — Sun, 05 Feb 2023 13:50:27 +0000

Det beryktade universitetet The London School of Economics är i färd med att byta ut kristna terminsnamn till mer "standardiserade" motsvarigheter. Exempelvis tar man bort "jullov" och "påsklov" som hädanefter blir "vinterlov" och "vårlov". På en stor del av norra halvklotet använder sig åtskilliga universitet av den traditionella uppdelningen av läsåret som består av Michaelmasterminen, fasteterminen och påskterminen. Däremellan återfinns jullov och påsklov innan sommarlovet avslutar läsåret. Denna uppdelning av terminer är baserad på kristna termer och används flitigt bland Storbritanniens universitet. The London School of Economics har använt sig av systemet sedan man öppnade universitetet år 1895. Nu har universitetet beslutat ändra de kristna termerna för terminsuppdelningen, rapporterar The Telegraph. Michaelmasterminen är uppkallad efter Mikaelidagen, som är högtiden där man firar ärkeängeln Mikael och övriga änglar, och infaller den 29 september. LSE kommer att ändra till det enkla "hösttermin". Fasteterminen kommer att ändras till vinterterminen. Jullovet kommer att bli "vinterlov" och påsklovet får byta namn till "vårlov". Universitetet menar att man ändrat namnen för att "bättre återspegla vår gemenskaps internationella karaktär" eftersom man har många internationella elever på skolan. Ändringen får kritik från bland annat yttrandefrihetsorganisationen Free Speech Union i Storbritannien, där grundaren Toby Young menar att detta är "ännu ett exempel" på hur brittiska universitet "skäms över kopplingar till Storbritanniens kultur och historia", skriver Dailymail. Ändringarna kommer att ske i samband med nästa terminsstart.

Fler klarar inte examinationen vid sjuksköterskeprogrammet

Sofie — Sun, 06 Nov 2022 08:04:30 +0000

Under hösten har ett stort antal studerande på sjuksköterskeprogrammet spärrats till nästkommande termin. Vissa studenter menar att examinationen varit för snäv och att man rättat provsvar olika. Från universitetens sida pekar man samtidigt bestämt på en oroande trend där studenters förutsättningar att klara akademiska studier blivit allt sämre de senaste tio åren. På Linköpings universitet har ett stort antal studenter på sjuksköterskeprogrammet spärrats efter höstterminens tentor. Under den andra terminen, när man skulle göra den skriftliga examinationen i anatomi och fysiologi, ”ME12”, klarade endast 16 av 108 elever den med godkänt resultat. Hälften av dessa spärrades därmed från utbildningen och måste nu avvakta i väntan på det fjärde tentamenstillfället i januari, med bland annat förlorade studiemedel som följd, rapporterade Norrköpings Tidningar om. Om man misslyckas på de tre examinationerna gör upplägget med spärrarna att man har rätt att göra dem igen vid nästa terminstillfälle, som normalt sker under nästkommande termin. Dock behöver studenten under tiden ta ett uppehåll från sin utbildning, det vill säga att man blir spärrad. Olivia Järnede är en av dem som misslyckades med examinationen trots att hon kände att hon var väl förberedd inför det tredje och sista försöket. – Första tillfället missade jag för att jag var sjuk. Andra gången var jag två eller tre poäng ifrån godkänt, berättar hon för Vårdfokus som granskat ärendet. Med tanke på hur nära jag var att klara den förra gången var jag inte särskilt orolig. Jag kände mig bekväm med mina kunskaper. Enligt Järnede var frågorna mer ”snäva” än innan och krävde ”väldigt specifika svar”. – Det är en väldigt bred tenta på 6,5 poäng. Detaljnivån var en helt annan än tidigare.

"Studenters förutsättningar sämre"

Efter att det blivit klart att många av studenterna inte blivit godkända började man diskutera frågorna och jämföra sina resultat. Vissa menar att rättningen skiljde sig, och att någon fått rätt när andra fått fel, trots att man svarat på liknande sätt. Då tog man ett initiativ och skickade ett protestbrev till institutionen och krävde en omtenta med en annan examinator - ett krav som dock inte gick igenom. När Vårdfokus kontaktar lärosäten som utbildar sjuksköterskor för att ta reda på hur många som faktiskt spärrats är det är svårt att få en hel bild av sammanhanget, men man kan ändå konstatera att fler studenter spärras än tidigare. Samtidigt kan man se att studenters förutsättningar att klara akademiska studier generellt blivit allt sämre de senaste tio åren samt att kunskaperna varierar, trots att alla som kommer in har behörighet. Vissa menar också att läs- och skrivkunskaperna hos både svenskar och utlandsfödda brister. – Läsförståelsen, att ta till sig en text helt enkelt, är för dålig. Särskrivning och syftningsfel är vanliga orsaker till att svaren blir felaktiga och kan misstolkas, säger en av de intervjuade programansvariga som Vårdfokus varit i kontakt med.

"Beklagligt men nödvändigt"

Universitetslektor Helén Marklund, som är programansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings universitet, beklagar att så många blivit spärrade, men att det tyvärr är nödvändigt. – Det är nödvändigt med spärrar då vår erfarenhet är att studenter inte kan tillgodogöra sig kunskaper i högre termin när de grundläggande kunskaperna saknas. Det är dessutom av omsorg för studenterna. Det blir till sist en orimlig studiebörda, till exempel om studenten förutom terminens 30 högskolepoäng behöver ta igen 10 högskolepoäng från en tidigare termin, förklarar hon. Linköpings universitet har nyligen höjt kraven för att komma in på utbildningen, vilket gör det höga spärrantalet aningen märkligare, eftersom fler borde ha större kunskap. En anledning som Marklund tror kan påverka är förändrade förutsättningar under coronakrisen, då utbildningen huvudsakligen skedde på distans. Järnede håller dock inte med och menar att lika många som började efter covid-19 också misslyckades med tentan. – Det var lika många som började utbildningen efter coronan som kuggade på tentan, så det säger emot sig självt.