ungdomsbrottslighet – Nya Dagbladet

14-årig flicka gripen efter skjutning i Södertälje

Markus Andersson — Tue, 18 Aug 2026 05:38:04 +0000

En tonårspojke sköts vid en skola i Ronna i Södertälje på måndagskvällen. Tre personer har frihetsberövats efter händelsen, bland dem en 14-årig flicka. Polisen larmades om smällar i området vid 19.30-tiden. På platsen hittades en skottskadad person, som fördes till sjukhus. Enligt TV4 rör det sig om en tonårspojke som är allvarligt skadad. Två av de frihetsberövade är 14 år gamla, medan polisen inte har velat uppge åldern på den tredje personen. Minst en av de två 14-åringarna är en flicka. Polisen har inlett en utredning om försök till mord. Brottsplatsen har undersökts och utredarna arbetar vidare med bland annat vittnesförhör och kameramaterial, enligt TT. Motivet är ännu inte klarlagt.

Stökigt 17 maj-firande i flera norska städer

Jan Sundstedt — Mon, 18 May 2026 06:44:45 +0000

Firandet av Norges nationaldag kantades på flera håll av slagsmål, ungdomsfylleri och ordningsstörningar. Polisen rapporterade om flera ingripanden mot ungdomar och minderåriga under eftermiddagen och kvällen. I Tromsø ryckte polisen ut till Storgata efter larm om ett större slagsmål. Enligt VG och NRK var 20–30 personer inblandade, varav de flesta uppges ha varit minderåriga. Minst en person fördes till sjukhus med huvudskador efter att enligt uppgift ha blivit slagen med knogjärn. Fyra minderåriga greps efter händelsen. I Bergen rapporterades också flera incidenter under eftermiddagen. Enligt NRK och Nettavisen rörde det sig bland annat om berusade ungdomar, slagsmål och våld i centrala delar av staden. Vid Bergenhus fästning utsattes två ordningsvakter för våld, och en av dem fördes till sjukhus med ambulans. Polisen i Bergen uppgav att situationen tidvis var så ansträngd att man inte hann registrera alla händelser som rörde våld, berusning och ordningsstörningar. Föräldrar uppmanades att hålla kontakt med sina barn, hålla sig nyktra och hämta ungdomar vid behov. Det rapporterades om stök under firandet även på andra håll i Norge. TV 2 rapporterade bland annat om slagsmål i Lørenskog och berusade ungdomar i Drøbak, där polisen bad föräldrar att hämta sina barn. I Gjøvik avbröt polisen en ungdomssamling där omkring 50 ungdomar hade samlats på stadens busstation.

Allt fler unga flickor döms för mord

Redaktionen — Sun, 29 Mar 2026 10:59:16 +0000

Fem flickor under 18 år dömdes för mord i Sverige under åren 2023–2024 – lika många som under de åtta föregående åren sammantaget. Bakom ökningen märker polisen ett tydligt mönster: unga tjejer rekryteras i allt högre utsträckning för grova våldsuppdrag av gängkriminella. Under en tioårsperiod dömdes totalt tio tonårsflickor för mord i Sverige, enligt uppgifter från Brottsförebyggande rådet (Brå) som skattefinansierade kanalen SVT rapporterar om. Den dramatiska ökningen under de senaste två åren visar att trenden accelererar kraftigt. Polisen har under de senaste åren noterat att flickor under 18 år i allt större utsträckning tar på sig grova våldsuppdrag åt gängkriminella. Rekryteringen sker framför allt via sociala medier och nätverk online, där unga tjejer nås av erbjudanden om snabba pengar och status. — Tjejer är på nätet precis som pojkar. De vill ha bling-bling och tar uppdrag, sade Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie.

Fler unga döms till ungdomsstraff i Norge

Redaktionen — Sat, 31 Jan 2026 10:03:09 +0000

Användningen av ungdomsstraff i Norge har ökat markant. Förra året dömdes mer än dubbelt så många unga till denna typ av straff jämfört med året innan. Den norska myndigheten Konfliktrådet, som har hand om att följa upp unga som döms till ungdomsstraff, tog emot 218 ärenden under 2025. Det är mer än en fördubbling jämfört med året innan. Straffformen riktar sig mot personer mellan 15 och 18 år som begått allvarliga eller upprepade brott. I stället för fängelse får de uppföljning och förebyggande insatser. Christine Wilberg, chef för Konfliktrådet, ser flera förklaringar till den kraftiga uppgången. — Det beror delvis på förändringar i lagen och att polisen har fått ökade resurser. Dessutom ska fängelse för barn vara en sista utväg. Andra alternativ måste prövas först, till exempel ungdomsstraff, säger hon till norska statskanalen NRK. När unga döms till ungdomsstraff tar Konfliktrådet fram individuella planer som kan innehålla allt från skola och arbete till drogtester och kontakt med socialarbetare och kriminalvården. Cirka åtta av tio lyckades fullfölja sitt straff under 2025. De övriga två av tio kunde inte slutföra, oftast eftersom de begick nya brott eller bröt mot villkoren. Forskning visar att ungefär hälften återfaller i brott inom ett till tre år efter att ha genomfört sitt ungdomsstraff. — Man måste också ha i åtanke att det ofta handlar om mindre allvarliga brott och att vägen ut ur brottsligheten är en förändringsprocess som tar tid, säger Wilberg.

Socialtjänsten: Fotbollsskor och massage istället för hårdare straff

Jan Sundstedt — Tue, 07 Oct 2025 14:05:25 +0000

Efter att en 14-åring misstänks ha skjutit sex personer i Gävle kritiserar socialtjänsten regeringens förslag om sänkt straffålder. Lösningen är inte hårdare tag, hävdar enhetschefen Anna Bakken Krantze – utan träningskort, fotbollsskor och massage till trötta föräldrar. En 14-årig pojke är misstänkt för sex fall av mordförsök och grovt vapenbrott efter skjutningen i Gävle förra helgen. Pojken hade enligt uppgift kopplingar till kriminella gäng och var tidigare känd hos socialtjänsten. Anna Bakken Krantze, enhetschef på socialtjänsten i Gävle, vill inte bekräfta uppgifterna men erkänner att myndigheterna ofta ligger flera steg efter. — Vi jobbar väldigt aktivt ihop med polis, näringsliv, fritidsaktiviteter, fritidsgårdar och så vidare. Men tyvärr ligger vi ofta flera steg efter, eftersom de som förser unga med vapen och droger ligger många steg före oss, säger hon till Schibstedägda TV4. Regeringen presenterade för några veckor sedan ett förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott. Statsminister Ulf Kristersson motiverade det med att "barn ska vara barn, men 13-åringar som går omkring med skarpladdade vapen kan inte behandlas som vilka barn som helst".

Tror inte på straff

Anna Bakken Krantze är dock inte alls nöjd med förslaget. — Jag tänker inte att rätt väg att gå är att sänka åldern, eller att vi ska jobba med 'hårdare tag' eller straffa de här människorna, säger hon. Hennes alternativa "lösning" har väckt uppståndelse och frågor på sociala medier. Istället för strängare åtgärder menar hon att socialtjänsten behöver mer resurser för att erbjuda olika former av stöd och fritidsaktiviteter till ungdomarna. — Vi skulle behöva medel till att erbjuda alternativ. Köpa träningskort, köpa ett par fotbollsskor, gå ut och käka, ge massage till någon trött mamma eller pappa. Det är det vi behöver få medel till, vi behöver mentorer som kan gå in och vara förebilder. Vi behöver liksom fylla på från andra håll, fortsätter enhetschefen.

14-åringen som sköt sex personer i Gävle var känd hos socialtjänsten.
Ansvarig enhetschef vill dock inte att han straffas, utan kräver ”mer resurser” för att kunna ge pojkar som honom träningskort, nya fotbollsskor, pengar till restaurangbesök och massage. pic.twitter.com/b4IiMMMS2a — Herr Husis (@HerrHusis) October 6, 2025

"Behöver jobba mer med relationer"

Hon fortsätter att förklara sin syn på hur gängkriminaliteten bland unga ska bekämpas. — Jag tänker att vi behöver jobba ännu mer med relationer, vi behöver jobba tätare ihop med polis, med psykiatri, med skola, och ge människor en känsla att man är värd någonting. Socialtjänsten i Gävle uppger nu att man kommer utreda både skjutningen och sitt eget agerande i fallet. — Vi behöver absolut göra en händelseanalys, vi har redan idag suttit i flera olika möten där just syftet är att titta på om vi gjort det vi kunnat. Vi behöver titta på risker och väga dem mot varann, säger Anna Bakken Krantze.

Fritidsgårdarna togs över av gängkriminella

Att satsa på "meningsfulla" fritidsaktiviteter som motmedel mot gängkriminalitet är inget nytt. I åratal har avsaknaden av fritidsgårdar och liknande insatser pekats ut av politiker och myndighetsföreträdare som en central förklaring till varför unga hamnar i kriminella nätverk. Men denna argumentation har tystnat allt mer – något som sammanfaller med att fritidsgårdarna själva i många fall förvandlats till naturliga samlingsplatser och rekryteringscenter för just gängkriminella. I vissa fall har verksamheterna till och med drivits av personer med starka kopplingar till den organiserade brottsligheten.

Strömmer vill sänka straffåldern till 14 år

Redaktionen — Tue, 28 Jan 2025 07:38:32 +0000

Den svenska straffmyndighetsåldern bör sänkas från dagens 15 till 14 år. Det menar justitieminister Gunnar Strömmer. – Om det vore så att vi i dagens ordning kunde se att vi verkligen klarar av att jobba preventivt mot att barn och unga dras in i brottslighet skulle det här kanske inte vara lika angeläget. Men vi har sett en utveckling senaste 10-15 åren som drar i rakt motsatt riktning, förklarar han i statstelevisionens SVT Agenda. I sin argumentation lyfter han det faktum att den genomsnittliga straffmyndighetsåldern i Europa är 14 år – och att den i många europeiska länder är betydligt lägre än så. – Straffet är en otroligt central del av upprättelsen för brottsoffret. Bakom varje siffra finns ett brottsoffer och anhöriga till brottsoffer som genom att vi inte kan utdela ett straff heller inte kan få en upprättelse, fortsätter han.

"Inget effektivt verktyg"

2023 tillsatte Tidöpartierna en utredning för att se över möjligheterna att sänka straffmyndighetsåldern och idag, tisdag, presenterar utredaren sina slutsatser. Oppositionen är samtidigt djupt kritisk till en sänkning och Centerpartiets rättspolitiska talesman, Ulrika Liljeberg, menar att en sänkning av straffmyndighetsåldern ”inte är ett effektivt verktyg”. – Det är inte straff som avhåller 14-åringarna, de har inte det konsekvenstänket, hävdar hon.

Strömmer lyfter ett viktigt perspektiv gällande sänkt straffmyndighetsålder: brottsoffer och anhörigas behov av upprättelse.
Självklart ska en 14-årig mördare kunna straffas. pic.twitter.com/Prn75wXHp9 — Fredrik Kärrholm (@FredrikKarrholm) January 26, 2025

Norge vill få bukt med ungdomsbrottsligheten

Isac Boman — Wed, 04 Sep 2024 09:15:02 +0000

Den norska regeringen har infört nya och hårdare straffåtgärder för ungdomar som begår brott. Ändringarna, som trädde i kraft vid månadsskiftet, sägs syfta till att förbättra straffsystemet för unga brottslingar genom att erbjuda vad som beskrivs som snabbare och mer konsekventa åtgärder från samhället. Målsättningen med förändringarna är att minska antalet återfall och förbättra ungdomars chanser att återanpassas till samhället. Det nya regelverket innebär en rad förändringar kring hur ungdomsbrott hanteras, bland annat vad gäller ungdomsstraff och ungdomsuppföljning där domstolarna får större flexibilitet att kombinera ungdomsstraff med upp till sex månaders ovillkorligt fängelsestraff i allvarliga fall, samt att använda elektronisk övervakning (fotboja) vid behov. Vidare tas kravet på samtycke från den unge brottslingen och dennes vårdnadshavare till en ungdomspåföljd att tas bort. I stället införs ett krav på att domstolen ska anse att ungdomsstraff är en lämplig påföljd. ”Kravet på samtycke under verkställigheten av påföljden tas bort för både ungdomsstraff och ungdomsövervakning. Detta gäller inte för åtgärder som till sin natur kräver den unges samtycke, såsom behandling eller arbete. Det föreslås också att det lagstiftas om den unges rätt till delaktighet och att det införs en rätt att överklaga”, skriver man vidare.

"Ska inte vara frivilligt"

Lokala rättsinstanser får också större möjligheter att inrätta ett ”snabbspår” för att säkerställa att ungdomar som begår brott kan ställas inför rätta så snabbt som möjligt, där förhoppningen är att man ska minska risken för att de återfaller i brott under lång tid. Regeringen hoppas att dessa åtgärder ska leda till en effektivare hantering av ungdomsbrott medan man erbjuder möjligheter för rehabilitering och återgång till samhället. Samtidigt förtydligas regler för informeringsplikt mellan olika myndigheter för att säkerställa en bättre samordning vid straffgenomförandet. – Vi måste vara tydliga med att brott får konsekvenser. Ungdomspåföljder ska inte vara frivilliga och polisen ska kunna plocka in ungdomar som inte följer upp sin ungdomspåföljd, säger justitie- och beredskapsminister Emilie Enger Mehl (Sp). – Om en ung person som avtjänar en ungdomsdom inte uppfyller kraven, till exempel tar droger och vistas på otillåtna platser, kan domstolen besluta att den unga personen ska fortsätta avtjäna straffet med fotboja, fortsätter hon.

Trots nya lagen – få unga döms till fotboja

Per Nordin — Tue, 04 Jan 2022 05:34:03 +0000

Vid årsskiftet till 2021 blev det möjligt att döma unga brottslingar till intensivövervakning med fotboja. En kartläggning visar dock att den nya lagstiftningen använts mycket sällan och att brottslingar mellan 15 och 17 år har dömts att bära fotboja vid endast 60 tillfällen under det gångna året. – Vi hade tagit höjd för fler. Någonstans runt 250 hade vi räknat med, säger Maria Svantesson, nationell operativ samordnare för ungdomsövervakning vid Kriminalvården till SVT. Exakt varför påföljden med fotboja för unga brottslingar använts så sällan är något oklart, av de 60 fall där fotboja döms ut så framgår det också att bara drygt hälften av dessa faktiskt har verkställts. Enligt Julia Rasmussen, kammaråklagare i Jönköping, finns det flera möjliga förklaringsmodeller till varför detta straff använts så sällan, bland annat för att lagstiftningen är ny och att fotboja inte kan dömas ut vid mindre allvarliga brott. – Dels så är det en ny lagstiftning och det tar tid att bilda praxis. Dels krävs det relativt allvarlig brottslighet för att man ska kunna döma ut en ungdomsövervakning. Straffvärdet ska ligga någonstans mellan sex månader upp till ett år. Rasmussen hävdar dock att den nya lagstiftningen inte alls är meningslös utan att det är ett ”välkommet tillskott” för att bekämpa ungdomsbrottsligheten. I Februari 2021 deklarerade Anders Ögren vid Kriminalvården i Region Stockholm att fotboja primärt skulle användas mot ”unga som riskerar att dras in i tyngre kriminalitet.” – Det kan handla om brott som till exempel grov misshandel, våldtäkt eller narkotikabrott, sa han då. Huruvida straffet kommer att användas mer frekvent under 2022 återstår att se.

Brå: Kraftig ökning av ungdomsrån i hela landet

Per Nordin — Wed, 15 Dec 2021 10:14:43 +0000

Rånoffren har oftast svensk bakgrund, medan de misstänkta gärningsmännen i hög utsträckning har utländsk bakgrund. En tredjedel av rånen mot pojkar var så kallade förnedringsrån. Enligt en rapport från Brå fördubblades antalet anmälda rån mot personer under 18 år mellan 2015-2019. Antalet ungdomar som säger sig ha utsatts för rån har också ökat kraftigt. Ungdomsrån är den typen av brottslighet som ökat mest under de senaste åren. Trenden bröts dock 2020, troligtvis på grund av nedstängningarna av samhället. – År 2020 minskade antalet anmälda ungdomsrån något, troligtvis till följd av covid-19-pandemin. Minskningen har dock endast skett i storstäder och storstadsnära kommuner. I övriga landet har antalet anmälda rån fortsatt att öka, säger Sara Jonsson, utredare vid Brå, i ett pressmeddelande. Brå har kartlagt omkring 550 slumpmässigt utvalda ungdomsrån från åren 2015–2019 där pojkar är gärningsmän. Det visar sig att rånen vanligtvis sker utomhus under kvällstid, till exempel i en park eller utanför ett köpcentrum. De rån som sker inomhus sker vanligtvis i en galleria eller ett garage. Ungdomarna rånas vanligtvis på mobiltelefoner, kläder och hörlurar. – Men det är inte säkert att folk som går förbi förstår vad som händer. Det kan vara ett helt gäng som omringar en person, så man inte har någon förståelse för vad som händer inne i cirkeln, säger Anna Öström, projektledare för rapporten och utredare på Brå till skattefinansierande SVT. I drygt en tredjedel av rånen, där pojkar var offer, förekom någon form av förnedring i samband med rånet. Det kan bland annat handla om att man tvingar offret att ta av sig kläderna. Rånoffren är oftast svenska ungdomar, medan de misstänkta gärningsmännen oftast har utländsk bakgrund.

Svenska elever rädda för att utsättas för brott

Isac Boman — Sat, 13 Feb 2021 06:57:44 +0000

Varannan svensk femtonåring undviker aktivt vissa personer, platser eller aktiviteter eftersom man är rädda för att man annars kommer att utsättas för brott. Trots att många också har utsatts för brott är det väldigt få som vågar polisanmäla. Det är Brottsförbyggande rådet (BRÅ) som gjort en skolundersökning där 6000 svenska elever deltagit och svarat på frågor och man är mycket oroade över tendensen att ungdomarna allt mer väljer att begränsa sina liv av rädsla för att de annars ska bli utsatta för brott. – Det är oroväckande och problematiskt att man inte kan göra vissa saker av oro för brott, säger Anna Gavell Frenzel, utredare på BRÅ till skattefinansierade SVT. Man konstaterar att det numera tillhör ”vardagen” för många av landets niondeklassare att stanna hemma från skolan eller ta långa omvägar för att slippa träffa personer man är rädd för. Pojkar är dessutom mer utsatta än flickor. 56 procent av pojkarna jämfört med 46 procent av flickorna i åldersgruppen berättar att rädslan för att bli utsatt för brott leder till begränsningar i deras vardag. 52 procent av eleverna uppger också att de själva någon gång har begått brott – det vanligaste är enstaka snatterier eller stölder. 48 procent berättar att de själva har blivit utsatta för brott. – Vi ser en tydlig överlappning när det gäller delaktighet och utsatthet för brott. Två tredjedelar av eleverna som säger att de har begått brott har också varit utsatta för brott, säger Anna Gavell Frenzel. Få ungdomar vågar dessutom anmäla när de utsatts för brott, inte ens om kriminaliteten är grov. Bland de niondeklassare som utsatts för rån vågade bara en tredjedel göra en polisanmälan och vad gäller sexualbrott är anmälningsbenägenheten ännu lägre, istället gömmer man sig. – Man vet exakt var man ska gå för att undvika en viss grupp eller person, säger 15-åriga Jaqueline Olsén och förklarar vidare att man hela tiden måste vara ”på sin vakt” eller ”tänka ut en plan innan man går ut”.