ungdomar – Nya Dagbladet

Varannan svensk ungdom klarar ibland inte dagen utan energidryck

Emil Fjellstedt — Tue, 22 Sep 2026 09:41:50 +0000

Nästan tre av tio svenska 15–19-åringar dricker energidryck varje dag, och bland dem som dricker uppger en tredjedel att de gör det för att klara skolan bättre. Det är den högsta konsumtionen i Norden, enligt en nordisk studie som Livsmedelsverket har lett. 28 procent dricker minst en gång om dagen och 75 procent minst en gång i veckan, mot 22 respektive 61 procent i Norden som helhet. Bara sju procent av de svenska ungdomarna svarar att de aldrig dricker energidryck. I Danmark är den andelen 29 procent. Av dem som dricker uppger 33 procent i Sverige att ett skäl är bättre skolresultat, mot 18 procent i både Norge och Danmark. Varannan ungdom i Sverige uppger att de åtminstone ibland inte klarar en dag utan energidryck. "Studien ger en stark varningssignal om att allt för många ungdomar är beroende av energidrycker för att orka med sin vardag. Det kan få allvarliga konsekvenser för ungas psykiska hälsa och skolgång", skriver Karen Ellemann, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, i pressmeddelandet som Livsmedelsverket meddelar under tisdagen. De dricker oftare, inte mer per gång. Av dem som dricker väljer 80 procent i Sverige en vanlig burk på 250–330 milliliter. Bara nio procent tar en halvlitersburk, mot 37 procent i Norge och 38 procent i Danmark. Någon lagstadgad åldersgräns finns inte i Sverige. Branschens överenskommelse om att inte sälja till under 15 år lämnar den undersökta gruppen 15–19 år utanför. Livsmedelsverkets råd är att den som är under 16 år inte bör få i sig mer än 70 milligram koffein per dag, en gräns som beroende på koffeinhalt kan nås med en tredjedels burk. I rapporten konstateras att de nordiska reglerna redan skiljer sig, bland annat i högsta tillåtna koffeinhalt. Ungdomspaneler startar i höst, och policyrekommendationer ska presenteras sommaren 2027.

Studie: Kraftigt ökad psykvård efter könsbytesbehandling

Emil Fjellstedt — Mon, 21 Sep 2026 11:26:58 +0000

Bland unga finländare som genomgick feminiserande könsbytesbehandling mer än sexdubblades andelen som därefter behövde specialistpsykiatrisk vård. Forskarna bakom den nationella registerstudien kunde inte se någon av de psykiska förbättringar som behandlingarna utlovats ge. Studien publicerades i tidskriften Acta Paediatrica den 4 april 2026 och bygger på finska hälsoregister. Den omfattar samtliga personer under 23 år som mellan 1996 och 2019 sökte sig till Finlands två centraliserade könsidentitetskliniker, vid universitetssjukhusen i Helsingfors och Tammerfors: 2 083 personer, jämförda med 16 643 matchade kontroller ur befolkningen. Uppföljningen löpte från första besöket fram till juni 2022, i genomsnitt 5,49 år och som längst 25 år. Redan före utredningen hade 45,7 procent av dem som remitterats fått specialistpsykiatrisk vård, mot 15,0 procent av kontrollerna. Minst två år efter det första besöket vid könsidentitetskliniken hade andelen stigit till 61,7 procent, medan kontrollgruppen låg kvar på 14,6 procent. Av de remitterade genomgick 38,2 procent, 796 personer, medicinsk könskorrigering med hormoner och/eller kirurgi. Det är i just den gruppen ökningen är dramatisk. Bland dem som sökte förändring mot kvinna och fick feminiserande behandling steg andelen med specialistpsykiatrisk vård från 9,8 procent före utredningen till 60,7 procent efteråt. Vid maskuliniserande behandling gick andelen från 21,6 till 54,5 procent. De som utreddes men inte fick medicinsk behandling låg redan högt från början och förändrades marginellt: 53,1 till 59,7 procent bland dem som sökte förändring mot kvinna, och 65,0 till 67,2 procent bland dem som sökte förändring mot man. Forskarna påpekar själva att svår psykiatrisk sjuklighet kan utgöra ett hinder för medicinsk behandling, vilket sannolikt förklarar det lägre utgångsläget i behandlingsgruppen.

Tyngre sjuklighet i de senare årskullarna

Studien delar också upp materialet i tid. Bland dem som remitterades 2011–2019, efter att antalet remisser sköt i höjden i västvärlden, hade 47,9 procent redan fått specialistpsykiatrisk vård innan de kom till könsidentitetskliniken, mot 15,3 procent i kontrollgruppen. Det är ungefär en fördubbling jämfört med kohorten 1996–2010. Någon motsvarande ökning syns inte bland kontrollerna. När forskarna justerade för födelseår, indexår och tidigare psykiatrisk behandling jämnades skillnaderna ut mellan dem som fått och inte fått medicinsk behandling: risken för svår psykiatrisk sjuklighet var ungefär tre gånger högre än bland kvinnliga kontroller och fem gånger högre än bland manliga. En registerstudie kan inte på experimentell väg avgöra vad ingreppen i sig orsakar. Men materialet visar att vårdbehoven inte avtar efter behandlingen — och att de ökade kraftigt i behandlingsgruppen.

Forskarna: inga påvisade fördelar

I Tammerfors universitets pressmeddelande den 14 april 2026 kommenterar huvudförfattaren Sami-Matti Ruuska resultaten. — Stora förväntningar har ställts på medicinska könsbytesingrepp som inleds under ungdomsåren, eftersom de antas ha en positiv effekt på den psykiska hälsan och funktionsförmågan i stort. Denna exceptionellt omfattande och nationellt representativa registerbaserade uppföljningsstudie kunde dock inte påvisa dessa fördelar. Tvärtom tyder resultaten på en försämring av den psykiska hälsan bland dem som genomgår medicinska könsbytesingrepp, säger han. I studiens slutsats konstaterar forskarna kort att "psykiatriska behov avtar inte efter medicinsk könskorrigering". De skriver vidare att den omfattande psykiatriska sjukligheten redan före kontakten med kliniken, och dess ökning över tid, tyder på att könsdysforin hos en del av dessa ungdomar kan vara sekundär till andra psykiska problem. Slutsatsen forskarna själva drar är att psykiska sjukdomar hos unga som söker könskorrigering måste utredas noggrant och behandlas på rätt sätt – både före och efter de oåterkalleliga medicinska ingreppen.

Fyra 15-åringar åtalas efter upplopp på SiS-hem

Jan Sundstedt — Thu, 06 Aug 2026 09:54:24 +0000

Fyra 15-åringar har åtalats efter ett våldsamt upplopp på ett SiS-hem i Hässleholms kommun hösten 2025. Personal tvingades söka skydd medan ungdomarna enligt utredningen slog sönder avdelningen och hotade anställda. Händelsen inträffade sent på kvällen den 26 november förra året. Enligt förundersökningen, som Bonnierägda Expressen rapporterar om, började oroligheterna efter att en av pojkarna blivit arg över att inte få vistas i ett särskilt rum på institutionen. Tre av ungdomarna ska därefter ha kommunicerat med varandra genom avloppsrören och kommit överens om att "börja kaosa". 15-åringarna bröt loss metallben från bord och började slå sönder möbler, dörrar, övervakningskameror, tv-apparater och förstärkt glas. Personalen tog skydd utanför byggnaden och larmade polis. När patrullerna kom hördes höga smällar inifrån, och poliserna gick in med sköldar för att skydda sig mot kastade föremål och slag. En av de anställda uppger i förhör att han blev skallad och spottad på.

Fyra tonårspojkar åtalas för att ha slagit sönder ett SiS-boende i Hässleholm.
Den 26 november förra året löper de fyra 15-åringarna amok. De kommunicerar via avloppsrören, beväpnar sig och slår sönder inredningen. Personalen tvingas lämna boendet och larma polisen. När polisen… pic.twitter.com/yZXlBzZJMh — Flux Alert (@FluxAlert) August 6, 2026

Åtalas för grov skadegörelse

De fyra pojkarna åtalas nu för grov skadegörelse. En av dem åtalas även för hot mot tjänsteman, angrepp mot tjänsteman och våld mot tjänsteman. Enligt Expressen ska samma pojke ha hotat polisen med att skicka de kriminella nätverken Foxtrot och Dalen på dem. Åklagaren yrkar på skadestånd på över 90 000 kronor för skadorna. Den förstörda avdelningen behövde hållas stängd i två veckor. Fem ungdomar misstänktes initialt, men åtalet omfattar fyra 15-åringar. SiS driver särskilda ungdomshem för unga som placerats med tvångsvård eller dömts till sluten ungdomsvård. Att personalen tvingades lämna avdelningen och att polisen gick in med skyddsutrustning sätter fokus på säkerheten vid de låsta institutionerna.

Island slår larm om ungas spelande

Markus Andersson — Thu, 06 Aug 2026 05:11:42 +0000

Den isländska beroendevården varnar för att spelberoendet kan öka kraftigt under de kommande åren. Särskilt oroande är den växande marknadsföringen av nätspel och sportbetting riktad mot unga. Reklam för spel- och bettingtjänster har blivit betydligt mer synlig på Island det senaste året. Den syns både i sociala medier och genom influencers, inte minst i anslutning till herrarnas fotbolls-VM. En färsk studie visar att omkring en tredjedel av isländska pojkar spelar på odds. I den isländska ungdomsundersökningen uppgav omkring 40 procent av eleverna i gymnasieskolan att de hade spelat om pengar under det senaste året. Páll Heiðar Jónsson, psykolog vid SÁÁ – en isländsk organisation som arbetar med alkohol- och annat beroende – bedömer att fler kommer att utveckla spelproblem. Han varnar för att reklamen framställer vadslagning som en självklar del av sportintresset. — Det värsta som kan hända är att du vinner. Nästan ingen vinner och går därifrån med ett överskott – det leder bara till mer spelande, säger Jónsson enligt RÚV.

Unga särskilt utsatta

SÁÁ har ännu inte sett några tydliga följder i vården av den ökade aktiviteten kring fotbolls-VM, men befarar att effekterna kan visa sig längre fram. Jónsson uppmanar föräldrar att uppmärksamma vad barnen gör på sina telefoner och att tala med dem om riskerna med spel. — Om man utvecklar ett spelberoende är det ett långvarigt problem. Det kan följa en resten av livet, säger Jónsson.

Livsmedelsverket skärper råd om energidryck för unga

Markus Andersson — Tue, 26 May 2026 04:50:29 +0000

Livsmedelsverket rekommenderar nu att ungdomar under 16 år begränsar sitt intag till högst 70 milligram koffein per dag. Myndigheten pekar på den ökade konsumtionen av energidrycker bland unga och varnar för bland annat sömnproblem, hjärtklappning och oro. Ungdomar under 16 år bör hålla sig till en koffeinmängd som motsvarar ungefär en liten kopp kaffe. För energidrycker kan gränsen nås betydligt snabbare än många tror. En burk energidryck kan innehålla så mycket koffein att dagsrekommendationen för unga överskrids, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Enligt myndigheten innehåller energidrycker på den svenska marknaden vanligtvis mellan 32 och 56 milligram koffein per deciliter. — Det är väldigt lätt att komma upp i 70 milligram koffein, särskilt när det gäller energidrycker. Beroende på koffeinhalt kan det räcka med en tredjedels burk, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket.

Sömnproblem och hjärtklappning

Barn och ungdomar är känsligare för koffein än vuxna eftersom de ofta väger mindre och behöver mer ostörd sömn. För högt koffeinintag kan enligt myndigheten ge sömnstörningar, insomningsbesvär, hjärtklappning, skakningar, yrsel, oro och illamående. Livsmedelsverket rekommenderar också att barn under sex år helt undviker koffein. Föräldrar uppmanas att hålla koffeintabletter, tuggummin, energidrycker och andra produkter med hög koffeinhalt utom räckhåll för små barn. Rådet bygger på myndighetens rapport om koffein till barn och ungdomar. Där konstaterar Livsmedelsverket att försäljningen av energidrycker i Sverige mer än fördubblats mellan 2017 och 2024, samtidigt som allt fler koffeinhaltiga produkter marknadsförs till unga konsumenter. Livsmedelsverket har tidigare varnat för att unga dricker för mycket energidryck. Det nya rådet riktar sig till både ungdomar och vuxna som vill minska risken för att koffeinintaget blir för högt.

Så formar sociala mediers filter ungas syn på skönhet

Markus Andersson — Fri, 03 Apr 2026 06:50:18 +0000

Skönhetsfilter på sociala medier har blivit så normaliserade att unga kvinnor tränas att granska sitt eget utseende på mikronivå. Det visar en ny studie från Örebro universitet. Forskarna analyserade 67 TikTok-videor i en studie publicerad i tidskriften Critical Studies in Media Communication, och fann att plattformarnas inbyggda filterverktyg driver en kultur där utseende granskas och jämförs i detalj. — Filter är inte neutrala. De bygger på våra föreställningar om vad som är vackert och det påverkar hur vi ser på vad som är snyggt och vem som är snygg, säger Göran Eriksson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. Studien visar att filter förstärker självobjektifiering – genom att jämföra sina naturliga ansikten med filtrerade versioner börjar användare se sig själva utifrån, genom en bedömande blick. Forskarna kallar det en "digital-forensisk blick", där användare ständigt försöker avgöra vad som är äkta och vad som är filtrerat. — Resultatet blir ökad självkritik och idealisering av det perfekta utseendet, säger Lame Kenalemang-Palm, universitetslektor i journalistik vid Stockholms universitet. Studien belyser också hur motkampanjer mot filter, som Doves uppmärksammade #TurnYourBack, vid första anblick framstår som feministiska motstånd – men att de i grunden är kommersiella kampanjer. De ifrågasätter den digitala förvrängningen av utseendet, men lämnar de underliggande skönhetsnormerna intakta. — Det innebär att autenticitet blir något som kan köpas och säljas. Kritiken kan därför ses som ett delvis motstånd. De ifrågasätter den digitala förvrängningen, men inte nödvändigtvis de bredare skönhetsnormer som ligger till grund för dem, säger Kenalemang-Palm.

Unga väljer kött framför klimatångest – ny undersökning

Emil Fjellstedt — Sat, 21 Mar 2026 10:05:19 +0000

Allt fler unga svenskar äter kött – och bryr sig mer om hälsa och smak än om den påstådda påverkan på klimatet, visar en ny undersökning. Samtidigt verkar vegantrenden bland unga ha avstannat. Enligt Ungdomsbarometern 2026, genomförd på uppdrag av Svenskt Kött, äter 78 procent av unga svenskar nötkött flera gånger i veckan eller dagligen – en ökning från 57 procent år 2018. Andelen unga som äter strikt vegetariskt har samtidigt sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019. Bara 1 procent äter helt veganskt. — Bilden av att unga generellt vänder köttet ryggen stämmer inte med hur de faktiskt äter i dag, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött. Siffrorna går stick i stäv med föreställningen om en generation som väljer bort kött av påstådda klimatskäl. Hälsa, smak och vardagsfunktion väger tyngre. En majoritet av de tillfrågade – 54 procent – anser att kött bidrar positivt till deras hälsa. Andelen som ser en negativ hälsopåverkan stannar på 9 procent. — För många unga handlar kött i första hand om den egna hälsan och att få i sig näring som räcker över dagen, säger Moretti.

Smak och ekonomi styr

Johanna Göransson, analytiker vid Ungdomsbarometern, ser samma mönster. Det är vardagliga faktorer som avgör vad unga lägger på tallriken. — Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av fasta kostidentiteter, säger Göransson.

Sju av tio unga i Finland känner press över att hitta jobb

Emil Fjellstedt — Thu, 12 Mar 2026 05:47:27 +0000

Framtidstron bland Finlands unga är rekordlåg, visar årets Ungdomsbarometer. Den största oron handlar inte om att behöva jobba – utan om att inte ens få chansen. Finland toppar EU:s arbetslöshetsstatistik, och det märks bland landets 15–29-åringar. Enligt årets Ungdomsbarometer – som i år fokuserar på press och förväntningar – uppger 70 procent att jobboron tynger dem. Samtidigt ser hälften pessimistiskt på världens framtid och sex av tio känner oro inför det geopolitiska läget. — Vi vet att de tre största förväntningarna som unga har på framtiden är att ha vänner, må psykiskt och fysiskt bra och ha ett arbete, säger statistikern Konsta Happonen vid Ungdomsforskningssällskapet till finska statskanalen Yle. Happonen menar att resultaten speglar en bredare samhällsutveckling. Klimatförändringar, hårdnande attityder och en turbulent omvärld drabbar de unga hårdare än vad många äldre inser. — Om situationen inte förbättras kan man inte vänta sig att de ungas framtidstro gör det heller, säger han.

Viljan finns – men inte platserna

Parallellt med den dystra framtidsbilden visar barometern en anmärkningsvärt stark utbildningsvilja. Över 80 procent vill ta en högskoleexamen – men glappet mellan ambition och verklighet är stort. Julia Ståhle, vice ordförande för statens ungdomsråd, kallar resultaten förkrossande men väntade. — Vi ser hur många som vill ha en högre utbildning i jämförelse med hur många som faktiskt har det. Där finns det helt klart systematiska strukturer som man borde se över i beslutsfattandet så att unga får det liv de önskar sig, säger hon. Ungdomsrådet lägger varje år fram förslag till politikerna utifrån barometerns resultat. I år var uppgiften svårare än vanligt – siffrorna var dramatiska men problemen svåra att fånga i enskilda åtgärder, enligt Ståhle. Hon lyfter att bemötandet från äldre generationer spelar en underskattad roll. — Vi hör ofta vuxna klaga på hur unga är och att unga inte klarar av sådant som de själva har klarat av – utan att ta hänsyn till hur mycket samhället har förändrats. Det är väldigt svårt att navigera i livet som ung person. Då behöver man någon som kan bemöta en, diskutera och finnas där, säger Ståhle.

Finska ungdomars nyhetsintresse ökar kraftigt

Jan Sundstedt — Mon, 02 Feb 2026 07:44:37 +0000

Allt fler tonåringar i Finland följer nyheter dagligen. Sociala medier dominerar som informationskälla, med Tiktok i topp. Nyhetsmediernas förbund i Finland har publicerat sin årliga undersökning om ungas medievanor, och den visar att trenden med stigande nyhetsintresse fortsätter, rapporterar finska statskanalen Yle. Under 2025 uppgav 42 procent av finska ungdomar mellan 13 och 18 år att de följer nyheter dagligen. Året innan var siffran 27 procent och 2023 var den 36 procent. Senast ett högre dagligt nyhetsintresse uppmättes var 2020, då coronakrisen fick siffran att stiga till 49 procent. Intresset för nyheter ökar med åldern. Bland grundskoleelever följer 29 procent nyheter dagligen, medan siffran för yrkesskoleelever och studenter vid institut är 51 procent och för gymnasister 57 procent.

Sociala medier dominerar

Hela 53 procent ser nyheter på Tiktok, medan Instagram har gått om kvällstidningarnas sajter i popularitet. Bland traditionella medier är det kvällstidningarnas webbplatser som når flest unga. En femtedel av ungdomarna besöker Yles webbplats. Unga föredrar att ta till sig nyheter i form av korta videoklipp som neutralt presenterar en nyhet. Formatet tilltalar nästan två tredjedelar av de tillfrågade. Videoklipp dominerar förvisso nyhetsintaget, men unga läser fortfarande en hel del. Hela 75 procent av dem som uppger sig följa nyheter minst en gång om dagen gör det genom att läsa.

Egna hobbyer mest intressanta

Nästan hälften av de tillfrågade ungdomarna uppger att de tar till sig minst hälften av sitt nyhetsflöde i textform. De mest aktiva nyhetsläsarna är flickor i åldern 17–18 år. Unga är mest intresserade av nyheter som gäller deras eget liv eller hobbyer, medan intresset för världsnyheter och större frågor i Finland har minskat. Undersökningen genomfördes i december 2025 av Kantar Media på uppdrag av Nyhetsmediernas förbund. I enkäten deltog 796 unga finländare i åldern 13–18 år.

Barn till invandrare mycket tveksamma till svensk värnplikt

Redaktionen — Thu, 04 Dec 2025 14:59:12 +0000

En ny FOI-rapport visar att barn till så kallade utlandsfödda föräldrar är mer tveksamt inställda till att göra värnplikt än andra ungdomar. Skillnaden kan inte förklaras av socioekonomiska faktorer, utan forskaren pekar på skillnader i förtroende och upplevd tillhörighet som möjliga orsaker. För första gången har forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut undersökt hur social bakgrund påverkar svenska ungdomars inställning till värnplikt. Studien, som genomförts på uppdrag av Försvarsmakten, omfattar omkring 500 000 totalförsvarspliktiga 18-åringar födda mellan 2000 och 2004. Rapporten visar att föräldrarnas utbildning och inkomst har begränsad betydelse för ungdomarnas inställning. Däremot spelar migrationsbakgrund en större roll. — Ungdomar vars föräldrar har högre utbildning och höga inkomster är något mer positivt inställda till att göra värnplikt än de med låga inkomster och låg utbildning. Skillnaderna är dock små. Men det är tydligt att ungdomar som är födda i Sverige, men har utlandsfödda föräldrar, är mer tveksamt inställda till att göra värnplikt, säger forskaren och rapportförfattaren Peter Bäckström. [caption id="attachment_217943" align="alignnone" width="640"] Inställning till påståendet "Jag är positivt inställd till att genomföra grundutbildning med värnplikt", bland individer födda 2004, uppdelat efter migrationsbakgrund.[/caption]

Stora skillnader inom gruppen

Studien visar samtidigt att utlandsfödda ungdomar själva har ungefär samma inställning till värnplikt som ungdomar med svenskfödda föräldrar. Det finns alltså stora skillnader inom gruppen med utländsk bakgrund. — Vad det beror på vet jag inte, men en gissning är att det har något att göra med skillnader i förtroende och upplevd tillhörighet, säger Peter Bäckström.

Behov av riktade insatser

Forskaren anser att Försvarsmakten, Plikt- och prövningsverket och den svenska skolan bör överväga att arbeta mer aktivt med att nå unga personer med invandrar bakgrund. Sedan höstterminen 2025 blir totalförsvarskunskap ett obligatoriskt inslag i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning, vilket kan ge nya möjligheter. Peter Bäckström efterlyser även mer samhällsvetenskaplig forskning för att förstå varför just barn till invandrare är mindre benägna att vilja göra värnplikt, medan invandrare själva inte uppvisar samma mönster. Han betonar också skillnaden mellan försvarsvilja och vilja att göra värnplikt. — En person kan mycket väl ha hög försvarsvilja, men samtidigt vara tveksam till att göra militär grundutbildning i Försvarsmakten, säger Peter Bäckström.