<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>unga &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/unga/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 18 Sep 2026 07:20:38 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>unga &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Cancer ökar bland unga i Norden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/cancer-okar-bland-unga-i-norden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 18 Sep 2026 07:20:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[Karolinska institutet]]></category>
		<category><![CDATA[tarmcancer]]></category>
		<category><![CDATA[unga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240875</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tolv av 18 vanliga cancerformer ökar bland vuxna under 50 år i Norden. Risken är fortfarande låg jämfört med de äldre – men i de yngsta generationerna syns mönster som forskarna kallar särskilt oroande.</strong>

Forskare vid Karolinska institutet har tillsammans med de nordiska cancerregistren analyserat registerdata via NORDCAN för vuxna i Norden åren 2003–2022.

Resultaten, som <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S266677622600270X">publicerades</a> i The Lancet Regional Health – Europe, visade att uppgången var störst för tjocktarms-, njur- och sköldkörtelcancer, med mer än 2 procent per år. Allra snabbast steg tjocktarmscancer bland dem under 35 år.

Tjocktarms- och njurcancer ökade mer bland de unga än bland de äldre, medan sköldkörtelcancer steg ungefär lika i båda grupperna. Sammantaget handlar det om 9 174 extra tidiga cancerfall: från 47 491 under 2003–2007 till 56 665 under 2018–2022.
<h3>Diagnostiken förklarar en del – men inte allt</h3>
Forskarna är tydliga med att en del av uppgången handlar om att sjukvården letar och hittar mer, särskilt när det gäller sköldkörtel- och njurcancer. Samma förklaring räcker inte för tjocktarms- och bröstcancer i de yngsta.

— <em>Våra resultat visar ett tydligt mönster av ökande cancerförekomst bland unga vuxna. Även om cancerrisken bland yngre personer är mycket låg jämfört med den äldre befolkningen är dessa ökningar oroande, eftersom orsakerna bakom mönstren fortfarande är till stor del okända</em>, <a href="https://nyheter.ki.se/okande-cancertrender-bland-unga-vuxna">säger</a> Anna Johansson, cancerepidemiolog och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet, som är studiens förstaförfattare.

För tjocktarms- och bröstcancer såg forskarna de kraftigaste ökningarna bland unga vuxna under 35 år, liksom en högre förekomst i de yngsta generationerna. Johansson beskriver just det som särskilt oroande, eftersom dessa generationer sannolikt bär med sig sin högre cancerrisk upp i högre åldrar.

Studien är observationell och kan inte visa vad ökningarna beror på. Forskarna har inga uppgifter på individnivå om riskfaktorer.

— <em>Eftersom våra data är observationella utan information på individnivå om riskfaktorer kan vi bara spekulera kring de bakomliggande orsakerna till dessa mönster. Ökande nivåer av fetma har föreslagits som en möjlig bidragande faktor, men flera riskfaktorer är sannolikt inblandade och varierar mellan olika tumörtyper</em>, säger Johansson.

Lungcancer och äggstockscancer minskade bland unga vuxna, och hudmelanom har gått ned under det senaste decenniet sedan 2013. Enligt Johansson ligger det i linje med minskad rökning och lägre solexponering i yngre generationer.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Unga mäns löner backar i Finland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/unga-mans-loner-backar-i-finland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Sep 2026 05:27:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[arbetslöshet]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[löner]]></category>
		<category><![CDATA[privatekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[unga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240502</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Unga vuxnas ekonomi i Finland har halkat efter samtidigt som äldre åldersgrupper fått en starkare inkomstutveckling. Tjänstemannacentralorganisationen STTK varnar särskilt för unga män, vars löneinkomster har gått bakåt.</strong>

STTK:s köpkraftsöversikt följer utvecklingen av realinkomsterna i Finland sedan 1966 och jämför olika åldersgrupper. Skillnaderna speglar både löneutvecklingen och sysselsättningen, medan en stigande pensionsålder också påverkar utfallet.

STTK <a href="https://www.sttinfo.fi/tiedote/72319632/nuorten-tulokehitys-jaanyt-jalkeen-muista-sukupolvista?publisherId=1912&#38;lang=fi">redovisar</a> att alla åldersgruppers realinkomster har ökat sedan 1966, men att ökningen främst har gått till äldre grupper. Personer under 35 ligger fortfarande 10–15 procent under 2008 års nivå, medan 25–34-åringarnas löneinkomster är nära 2010 års nivå.

— <em>Männens löner i samma årskull har däremot sjunkit till nästan 2 500 euro lägre per år än före coronan</em>, säger STTK:s ekonom Tom-Henrik Sirviö till Yle.

Som möjlig förklaring pekar STTK på att arbetslösheten på senare tid varit omkring två procentenheter högre bland män än bland kvinnor. Organisationen vill reformera ungdomsgarantin och bygga ut högskoleutbildningen.

— <em>Ungdomsgarantin måste reformeras så att unga verkligen garanteras en väg till arbete eller utbildning</em>, säger Sirviö i pressmeddelandet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nikotin kopplas till psykisk ohälsa bland unga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/nikotin-kopplas-till-psykisk-ohalsa-bland-unga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Aug 2026 07:05:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[nikotin]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[rökning]]></category>
		<category><![CDATA[tobak]]></category>
		<category><![CDATA[unga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237902</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Unga som använder nikotin rapporterar oftare symptom på ångest, depression och annan psykisk ohälsa än jämnåriga som avstår. Tjejer tycks vara särskilt sårbara, med fler problem med sömn, oro, nedstämdhet och koncentration bland dem som började använda tobak.</strong>

I tre studier har forskare vid Göteborgs universitet undersökt hur nikotin kan påverka psykisk hälsa. Två av studierna gäller svenska ungdomar.

I en av <a href="https://doi.org/10.1177/1179173x261455075" target="_blank" rel="noopener nofollow">studierna</a>, som publicerades i maj 2026, deltog 3 730 ungdomar i åldern 17 till 19 år i en webbenkät. Forskarna undersökte sambanden mellan tobaks- och nikotinanvändning, däribland vitt snus och e-cigaretter, och symptom på ångest och depression.

Bland tjejer som använde nikotin uppgav 80 procent ångestbesvär. Bland killar var nikotinanvändning kopplad till depressiva symptom, medan användning av både tobak och tobaksfria nikotinprodukter bland killar var kopplad till fler psykiska besvär.
<h3>Tjejer pekas ut som särskilt sårbara</h3>
Den andra <a href="https://doi.org/10.1093/ntr/ntag148" target="_blank" rel="noopener nofollow">studien</a>, publicerad i juni i år, bygger på den svenska långtidsstudien LoRDIA. Där följdes 1 592 ungdomar från 12–13 års ålder till 17 år.

Forskarna undersökte användning av cigaretter och snus, samt hur tobaksdebut hängde samman med psykosomatiska symptom över tid. Vid 17 års ålder var tecken på depression och självmordstankar vanligare bland ungdomar som rökte cigaretter.

Tjejer som började använda tobak fick också oftare ökande problem med sömn, oro, nedstämdhet och koncentration över tid.

— <em>Vi ser tydliga skillnader mellan tjejer och killar, där tjejer som röker verkar vara särskilt sårbara. Samtidigt behöver vi förstå mer om hur snus påverkar psykisk hälsa, inte minst bland unga tjejer där användningen av vitt snus ökat så snabbt</em>, <a href="https://www.gu.se/nyheter/nikotin-kopplas-till-psykisk-ohalsa-hos-unga" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Johanna Andersson, läkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin.
<h3>Biologiska förändringar i djurförsök</h3>
Den tredje <a href="https://doi.org/10.1016/j.neuropharm.2026.110879" target="_blank" rel="noopener nofollow">studien</a> bygger på försök med råttor. Där såg forskarna förändringar i amygdala, ett hjärnområde som har betydelse för känsloreglering och stress. Effekterna var tydligast hos honråttor, och nikotin förändrade kommunikationen mellan nervceller även efter att ämnet lämnat kroppen.

Resultatet ger enligt forskarna en möjlig biologisk förklaring till ökad sårbarhet för ångest- och stressrelaterade symptom, men kan inte ensamt överföras till människor. Socioekonomi, stress, alkohol, annan substansanvändning och individuella sårbarhetsfaktorer kan samtidigt påverka både nikotinanvändning och psykisk ohälsa.

— <em>Det viktiga är att vi ser liknande mönster i flera olika studier och med olika typer av data. Men vi kan fortfarande inte säga säkert vad som är orsak och verkan. Djurstudierna visar biologiska förändringar i hjärnan som skulle kunna bidra till ökad sårbarhet för ångest- och stressrelaterade symptom</em>, säger Louise Adermark, professor vid Sahlgrenska akademin.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Digital utfrysning ökar bland unga finländare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/unga-finland-digital-utfrysning-statistik/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 05 Aug 2026 06:58:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[digital utfrysning]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[mobbning]]></category>
		<category><![CDATA[unga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236508</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allt fler unga i Finland uppger att de stängs ute eller ignoreras på nätet. För många fortsätter utanförskapet i gruppchattar och på andra digitala plattformar – även utanför skolan.</strong>

Undersökningen, som gjordes av Mannerheims barnskyddsförbund, omfattade nära 6 000 finländska ungdomar mellan 13 och 18 år. Sammanlagt 38 procent uppger att de har upplevt digital utfrysning, en ökning med 15 procentenheter sedan 2021.

Det kan handla om att inte släppas in i en gruppchatt, att bli ignorerad eller att andra medvetet låter bli att svara. Enligt Ida Sandholm, koordinator vid barnskyddsförbundets stödverksamhet, fortsätter utfrysningen ofta mellan skolan och digitala plattformar.

— <em>Det som stiger mest fram är att unga säger att man medvetet låter bli att svara åt dem. Det här går ofta hand i hand, både det som sker i skolan och det som fortsätter hemma på olika digitala plattformar</em>, säger Sandholm till <a href="https://yle.fi/a/7-10103071" target="_blank" rel="noopener nofollow">Yle</a>.

Undersökningen redovisar också tydliga skillnader mellan grupper. Drygt 16 procent av flickorna uppger att de har utsatts för utfrysning, jämfört med knappt 8 procent av pojkarna. Bland unga som identifierar sig som så kallade ”ickebinära” – det vill säga varken som flicka eller pojke – är andelen 21,5 procent.

Den digitala tystnaden kan påverka självkänslan och leda till isolering. Sandholm varnar för att dåliga relationer också kan göra att unga tappar lusten att gå till skolan.

— <em>Eftersom relationer är en av grundpelarna för att man ska vilja ta sig till skolan och trivas där, kan dåliga relationer leda till en känsla av att man inte hör hemma där</em>, säger Sandholm.
<h3>Vuxna uppmanas att fråga</h3>
De unga efterfrågar mer samtal om hur man bemöter andra på nätet, liksom aktiviteter och hobbyverksamhet efter skolan, enligt undersökningen. Framför allt vill de att vuxna frågar och återkommer till ämnet, så att det finns flera tillfällen att berätta.

När känslan av utanförskap blir långvarig kan den enligt Sandholm bli en del av den unges självbild. Siffrorna pekar därmed på att mobbning inte längre stannar när skoldagen är slut.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bostadsbrist får unga att tveka om barn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/bostadsbrist-unga-barn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Jun 2026 05:19:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bostäder]]></category>
		<category><![CDATA[Bostadsbrist]]></category>
		<category><![CDATA[Boverket]]></category>
		<category><![CDATA[Hyresgästföreningen]]></category>
		<category><![CDATA[unga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232257</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nästan var femte av de unga vuxna i Sverige uppger att bostadsbristen får dem att tveka inför att bilda familj, enligt en ny undersökning från Hyresgästföreningen.</strong>

Andelen 18–29-åringar som uppger att bostadssituationen påverkar beslutet har enligt organisationen ökat kraftigt sedan 2022. Undersökningen <em>Hyresgästerna 2026</em> genomfördes av Indikator Opinion under vintern och bygger på svar från 4 337 personer.

Hyresgästföreningen beskriver i ett <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4401340/bostadsbristen-hindrar-unga-fran-att-bilda-familj?publisherId=3236613&#38;lang=sv" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a> utvecklingen som ett tecken på att bostadsmarknaden inte bara påverkar ungas ekonomi, utan även deras möjligheter att planera för framtiden.

— <em>Fortsätter det så här kan familjebildning bli mer och mer av en rikemanssport</em>, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande för Hyresgästföreningen.

Även <a href="https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten/olika-grupper/ungdomar/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Boverkets bostadsmarknadsenkät</a> visar att problemen kvarstår. Trots att fler kommuner nu bedömer att bostadsmarknaden är i balans, uppger 114 kommuner ett fortsatt underskott på bostäder för unga. Den vanligaste orsaken är att de lediga bostäderna är för dyra.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Olyckor med elsparkcykel ökar kraftigt – fem dog 2024</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/elsparkcykelolyckor-fem-dog-2024/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 May 2026 08:15:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Elsparkcyklar]]></category>
		<category><![CDATA[Polisen]]></category>
		<category><![CDATA[Trafikolyckor]]></category>
		<category><![CDATA[trafiksäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Transportstyrelsen]]></category>
		<category><![CDATA[unga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230849</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Olyckor med elsparkcyklar fortsätter att öka kraftigt i Sverige. Under 2024 skadades 4 599 personer och fem personer omkom, enligt Transportstyrelsens preliminära sammanställning.</strong>

Elsparkcykelolyckor har på bara några år vuxit till ett påtagligt trafiksäkerhetsproblem.

Transportstyrelsen redovisade i en <a href="https://www.transportstyrelsen.se/sv/om-oss/pressrum/nyhetsarkiv/2025/antal-skadade-i-olyckor-med-elsparkcykel-okar-kraftigt/" target="_blank" rel="nofollow noopener">sammanställning</a> från april 2025 att antalet rapporterade personskadeolyckor med elsparkcykel uppgick till 4 476 under 2024, jämfört med 3 425 året innan.

Ökningen motsvarar drygt 30 procent på ett år. Samtidigt visar skattefinansierade SVT:s genomgång att bara åtta personer skadades i olyckor kopplade till elsparkcyklar 2016.

Käkkirurgen Andreas Thor, professor vid Uppsala universitet, säger till SVT att vården märker utvecklingen tydligt: – <em>Vi har sett en brant ökning</em>.

Thor beskriver elsparkcykelförarna som en ny patientgrupp för käkkirurger.

Föraren står oskyddad och ansiktet tar ofta emot en hård smäll vid ett fall. Hjälmen, i de fall den används, skyddar kraniet men lämnar stora delar av ansiktet oskyddat vid en kollision eller en singelolycka.

[caption id="attachment_202957" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/03/ELsparkcykel-par.jpg"><img class="size-medium wp-image-202957" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/03/ELsparkcykel-par-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Foto: Zoran Zeremski/iStock[/caption]
<h3>Hälften av de skadade är unga</h3>
Transportstyrelsens siffror visar att nästan hälften av de skadade är under 25 år. Män står för omkring två tredjedelar av olyckorna. Drygt tre av fyra händelser är singelolyckor.

Kollisionsolyckor med fotgängare och cyklister ökade mest under 2024. En tredjedel av olyckorna inträffade under helger, och hälften skedde kvälls- eller nattetid.

Myndighetens statistiker Khabat Amin pekar på en utveckling som sticker ut. Antalet resor med uthyrda elsparkcyklar i Stockholm har minskat sedan 2021, men olycksstatistiken följer inte samma kurva. En möjlig förklaring är att privatägda elsparkcyklar har blivit allt vanligare.

Polisen <a href="https://polisen.se/aktuellt/nyheter/bergslagen/2026/maj/prata-med-barn-och-unga-om-risker-med-elsparkcyklar/" target="_blank" rel="noopener nofollow">varnar</a> samtidigt för att fler barn och unga kör elsparkcyklar i höga hastigheter och ibland vårdslöst i trafiken.

Det finns ett regelverk kring bland annat trafiksäkerhet, men en snabb titt i trafiken ger en bild av att merparten av reglerna helt sonika nonchaleras.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Var tredje ung vuxen riskerar fattigdom i Finland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/var-tredje-ung-vuxen-riskerar-fattigdom-i-finland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 10 Mar 2026 06:45:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[fattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[unga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223790</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nästan en miljon människor i Finland riskerar att hamna i fattigdom eller utanförskap, enligt ny statistik. Värst drabbade är unga vuxna, där mer än var tredje 18–29-åring befinner sig i riskzonen.</strong>

Statistikcentralens siffror för 2024 visar att totalt 958 000 finländare lever med risk för fattigdom eller utanförskap. Det är en ökning med 56 000 personer från året innan.

Bland 18–29-åringar befinner sig över en tredjedel i riskzonen, en andel som ökat med nästan tio procentenheter sedan 2018. Värst utsatta är ensamboende under 35 år, där 54 procent riskerar att hamna under fattigdomsgränsen. För sex år sedan var motsvarande siffra 39 procent.

Jouni Lojander, som hämtar mathjälp i Åbo, konstaterar att utvecklingen inte är överraskande.

— <em>Det bara förvärras ytterligare eftersom boendekostnaderna och matpriserna har stigit. Det har också skurits i arbetslöshetsförmåner och andra förmåner. För hundra euro fick man tidigare mat för en lång tid. Men det är nästan småpengar nu</em>, säger Lojander till finska statskanalen <a href="https://yle.fi/a/7-10094629" target="_blank" rel="nofollow noopener">Yle</a>.

Mikael Hagelberg, diakoniarbetare för Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet, är djupt bekymrad.

— <em>Det är hisnande siffror. Då man kombinerar förhöjda levnadskostnader med nedskärningar i sociala förmåner är det en farlig kombination</em>, säger Hagelberg.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Finska ungdomars nyhetsintresse ökar kraftigt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/finska-ungdomars-nyhetsintresse-okar-kraftigt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 02 Feb 2026 07:44:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[unga]]></category>
		<category><![CDATA[ungdomar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220677</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allt fler tonåringar i Finland följer nyheter dagligen. Sociala medier dominerar som informationskälla, med Tiktok i topp.</strong>

Nyhetsmediernas förbund i Finland har publicerat sin årliga undersökning om ungas medievanor, och den visar att trenden med stigande nyhetsintresse fortsätter, rapporterar finska statskanalen <a href="https://yle.fi/a/7-10092446" target="_blank" rel="nofollow noopener">Yle</a>.

Under 2025 uppgav 42 procent av finska ungdomar mellan 13 och 18 år att de följer nyheter dagligen. Året innan var siffran 27 procent och 2023 var den 36 procent.

Senast ett högre dagligt nyhetsintresse uppmättes var 2020, då coronakrisen fick siffran att stiga till 49 procent.

Intresset för nyheter ökar med åldern. Bland grundskoleelever följer 29 procent nyheter dagligen, medan siffran för yrkesskoleelever och studenter vid institut är 51 procent och för gymnasister 57 procent.
<h3>Sociala medier dominerar</h3>
Hela 53 procent ser nyheter på Tiktok, medan Instagram har gått om kvällstidningarnas sajter i popularitet.

Bland traditionella medier är det kvällstidningarnas webbplatser som når flest unga. En femtedel av ungdomarna besöker Yles webbplats.

Unga föredrar att ta till sig nyheter i form av korta videoklipp som neutralt presenterar en nyhet. Formatet tilltalar nästan två tredjedelar av de tillfrågade.

Videoklipp dominerar förvisso nyhetsintaget, men unga läser fortfarande en hel del. Hela 75 procent av dem som uppger sig följa nyheter minst en gång om dagen gör det genom att läsa.
<h3>Egna hobbyer mest intressanta</h3>
Nästan hälften av de tillfrågade ungdomarna uppger att de tar till sig minst hälften av sitt nyhetsflöde i textform. De mest aktiva nyhetsläsarna är flickor i åldern 17–18 år.

Unga är mest intresserade av nyheter som gäller deras eget liv eller hobbyer, medan intresset för världsnyheter och större frågor i Finland har minskat.

Undersökningen genomfördes i december 2025 av Kantar Media på uppdrag av Nyhetsmediernas förbund. I enkäten deltog 796 unga finländare i åldern 13–18 år.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler unga skeptiska till demokratin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-unga-skeptiska-till-demokratin/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Oct 2025 15:28:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[demokrati]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[unga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214119</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Färre unga anser att demokrati är det bästa sättet att styra ett samhälle på, visar en ny rapport från Ungdomsbarometern. Samtidigt minskar förtroendet för Sveriges politiker.</strong>

I år ser 79 procent av de unga demokrati som det bästa alternativet för styre, jämfört med 88 procent 2021. Utvecklingen sammanfaller med en ökad misstro mot politiker – 45 procent av de unga tror inte att de kan lösa de problem som finns i Sverige.

Samtidigt uttrycker sex av tio unga en ökad oro för att demokratin i Sverige ska försvagas.

— <em>När unga blickar framåt gör de det i en tid präglad av kriser och osäkerhet. Om man inte tror att demokratin har kraft att lösa de stora samhällsproblemen blir det också svårare att känna att den egna rösten gör skillnad,</em> säger Ulrik Hoffman, samhälls- och kompetensförsörjningsexpert på Ungdomsbarometern, i ett <a href="https://info.ungdomsbarometern.se/aktuellt/ett-ar-fore-valet-unga-upplever-minskat-inflytande-och-oro-for-politikena" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.
<h3>Mindre påverkan</h3>
Under 2019 ansåg 52 procent av de unga att man hade möjlighet att påverka i samhället, nu är siffran nere på 23 procent. Färre identifierar sig också med politiska identiteter, som exempelvis feminist eller antirasist. Oron kring krig, kriminalitet och ekonomi har också ökat markant.

— <em>Att fler unga upplever att de frågor som oroar dem i dag är sådant de själva har liten makt över</em>, säger Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern.

Studien, som kommer en gång varje år, bygger på svar från 1 450 unga i åldern 15–24 år.

Det bör noteras att Ungdomsbarometern inte tydligt definierar vad som avses med demokrati i undersökningen. I Sverige syftar begreppet vanligtvis på den parlamentariska demokratin och det nuvarande politiska systemet med relativt fria val, maktdelning och skydd för vissa grundläggande rättigheter.

Vissa politiska aktivister argumenterar dock frekvent för att demokrati inte bara är ett styrelseskick utan även inkluderar specifika värderingar inom exempelvis jämställdhet, "antirasism" eller klimatpolitik – vilket gör demokrati synonymt med en viss politisk agenda snarare än ett styrelseskick.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Arbetslösheten fortsätter att stiga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/arbetslosheten-fortsatter-att-stiga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 Aug 2025 11:54:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[arbetsförmedlingen]]></category>
		<category><![CDATA[unga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=211222</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet arbetslösa ökar i Sverige, enligt Arbetsförmedlingen. Ungdomsarbetslösheten har däremot hållit sig relativt stabil under året.</strong>

Arbetslösheten har ökat från 6,8 till 7,1 procent i juli jämfört med samma period förra året. Det innebär att cirka 373 000 personer var inskrivna hos förmedlingen, och det har ökat med omkring 16 000 jämfört med samma månad förra året.

— <em>Osäkerhet i omvärlden dämpar både konsumtion och investeringar. Hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken, vilket påverkar arbetsmarknaden</em>, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef i ett <a href="https://arbetsformedlingen.se/om-oss/press/pressmeddelanden?id=E90F49CE5702A060&#38;pageIndex=1&#38;year=0&#38;uniqueIdentifier=" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Bland unga i åldern 18–24 år var 8 procent inskrivna som arbetslösa i juli, vilket endast är en sparsam ökning från 7,9 procent förra året.

— <em>Ungdomar är generellt mer flexibla, beredda att flytta mellan yrken</em>, säger Lindvall till Bonniertidningen <a href="https://www.dn.se/ekonomi/fler-arbetslosa-men-inte-bland-unga/" target="_blank" rel="nofollow noopener">DN</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
