<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Unesco &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/unesco/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 07 Aug 2026 08:55:33 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Unesco &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Kvarkens skärgård: Finlands unika världsarv</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/kvarkens-skargard-finlands-unika-varldsarv/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/kvarkens-skargard-finlands-unika-varldsarv/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 07 Aug 2026 09:00:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Unesco]]></category>
		<category><![CDATA[Vasa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=153110</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Runt Kvarkens skärgård i Finland finns både unik natur med dess särskilda öliv och mysiga städer med närhet till kultur och historia. Skärgården har listats på Unescos världsarvslista i och med dess speciella natur som formats efter senaste istiden.</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 7 februari 2024.</em>

<hr />

Finland har den största skärgården i världen med fler än 80 000 öar. Längs kusten finns åtskilliga vackra städer, byar, sevärdheter och framför allt en vacker natur. Har man ingen egen båt ska man lätt kunna hoppa på en (ibland gratis) färja för att cirkulera runt på diverse öar.

I Finlands natursköna skärgård ligger även Kvarkens steniga skärgård som tillsammans med svenska Höga Kusten bildar ett gemensamt världsarv. Kvarkens skärgård är Finlands enda naturarv på Unescos världsarvslista och här finns åtskilliga platser samt turistmål att besöka.
<h3>Upplev unik natur efter istiden</h3>
Kvarkens skärgård har en enastående natur som beskrivs som den bästa platsen att uppleva landhöjningen från den senaste istiden. I stenarnas rike kan man se labyrintliknande landskap av moräner som stiger upp ur havet och som under en livstid formar nya grund. En bra utgångspunkt är att <a href="https://www.vaasa.fi/sv/se-och-upplev/kvarkens-skargard/varldsarvsporten/" target="_blank" rel="noopener">besöka</a> Världsarvsporten som ger en överblick över skärgården helt gratis. Här kan man också <a href="https://www.vaasa.fi/sv/se-och-upplev/kvarkens-skargard/upplev-i-kvarken/att-gora-i-kvarken/kvarkens-sjoodjur-ett-rymningspel/" target="_blank" rel="noopener">spela</a> rymningsspelet Kvarkens Sjöodjur.

I skärgården finns mycket att uppleva och det går att ta sig dit med bil i ett flertal fall. Det går också att ta sig till diverse öar med båt och det finns även möjligheter att <a href="https://www.vaasa.fi/sv/se-och-upplev/kvarkens-skargard/upplev-i-kvarken/att-gora-i-kvarken/kryssningar-och-battransport/" target="_blank" rel="noopener">ta</a> en världsarvskryssning för att få se så mycket som möjligt av den unika naturen. Det går också fint att paddla, cykla eller gå på de många vandringsleder som finns.

[caption id="attachment_153124" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/06/Kvarkena-skargard.jpg" target="_blank" rel="noopener"><img class="wp-image-153124 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/06/Kvarkena-skargard.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Foto: Antonio Caiazzo/CC BY-SA 2.0[/caption]
<h3>Historiska staden Vasa</h3>
I närheten finns staden Vasa där det finns både kultur och historia blandat med aktiviteter och nöjen. Från centrum kan man ta sig till havsstranden på några minuter och känner man sig äventyrlig kan man hyra en kajak eller en vattenskoter. Passa på att åka genom staden <a href="https://www.tropiclandia.fi/sv/lilliputti-tag/" target="_blank" rel="noopener">med</a> stadståget Lilliputti och i sann finsk anda kan man sedan med fördel boka in sig på en <a href="https://visitvaasa.bookingonline.fi/stable/tuote.jsp?portaali_id=85&#38;teema_id=1784&#38;id=37049&#38;tuote_myyja_yritys=14975&#38;kieli=SWE" target="_blank" rel="noopener">flytande</a> bastuflotte.

Staden har gott om museum och gamla Vasa bjuder på unika historiska sevärdheter. Här har man kommit fram till att landet steg ur havet för omkring tusen år sedan, vilket har stor betydelse för områdets historia. Staden grundades år 1606 av kung Karl IX och utvecklades kring dess handfasta stenkyrka.

För att ta sig från Vasa till Kvarkens skärgård kan man ta sig över Finlands längsta bro, Repolotbron, som är 1045 meter lång.

[caption id="attachment_153123" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/06/Svedjehamn-Finland.jpg" target="_blank" rel="noopener"><img class="wp-image-153123 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/06/Svedjehamn-Finland.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Svedjehamn från utkikstornet Saltkaret. Foto: AleGranholm/CC BY 2.0[/caption]
<h3>Sommar i hamnen</h3>
Vill man uppleva skärgården tillsammans med kulturen rekommenderas att man besöker Svedjehamn. Här följer de röda båthusen moränerna och ramar in den lilla hamnstaden i en idyllisk sommarmiljö. För att uppleva skärgården till fots kan man gå den 3,5 km långa naturstigen Bodvattnet runt. Ett tips är att <a href="http://salteriet.fi/sv/" target="_blank" rel="noopener">besöka</a> kaféet Salteriet i hamnen som byggdes 1920 och fungerade som fisksalteri ända fram till 1989.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/kvarkens-skargard-finlands-unika-varldsarv/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>D-dagens stränder och Olympos får världsarvsstatus</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/d-dagens-strander-och-olympos-far-varldsarvsstatus/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Jul 2026 12:06:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Grekland]]></category>
		<category><![CDATA[Normandie]]></category>
		<category><![CDATA[Sydsudan]]></category>
		<category><![CDATA[Unesco]]></category>
		<category><![CDATA[Världsarv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235928</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Stränderna i Normandie där de allierade landsteg på D-dagen 1944 och berget Olympos i Grekland har förts upp på Unescos världsarvslista.</strong>

Beslutet fattades vid Unescos världsarvskommittés 48:e möte. <a href="https://whc.unesco.org/en/newproperties/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Unesco</a> beskriver de normandiska landstigningsplatserna som minnesplatser knutna till en av andra världskrigets avgörande händelser.

Landstigningen den 6 juni 1944 inleddes på Utah, Omaha, Gold, Juno och Sword Beach. I världsarvet ingår också Pointe du Hoc samt bevarade spår av både de allierades logistiska anläggningar, Atlantvallen och minnesplatser i området.
<h3>Olympos får skydd för natur och mytologi</h3>
Även det 2 918 meter höga Olympos i norra Grekland har fått världsarvsstatus. Berget uppmärksammas för sin naturmiljö och biologiska mångfald, men också för sin centrala roll i den grekiska mytologin, där det sågs som de olympiska gudarnas hemvist.

Bland de nya inskrivningarna finns också Aalto Works, en samling verk av den finländske arkitekten Alvar Aalto. I Japan har 19 arkeologiska platser i Nara-prefekturen tagits upp på listan, medan Boma-Badingilo i Sydsudan blivit landets första världsarv.

Det sydsudanesiska migreringslandskapet omfattar en av världens största däggdjursmigrationer, där omkring sex miljoner antiloper rör sig över savannen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Iran vill stämma USA och Israel för attacker mot kulturarv</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-stammer-usa-israel-kulturarv/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 19 May 2026 08:25:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[kulturarv]]></category>
		<category><![CDATA[Unesco]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230633</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Iran kommer att vidta rättsliga åtgärder mot USA och Israel efter angrepp som enligt Teheran har skadat landets kulturarv. Minst 149 historiska landmärken och museer i 20 provinser uppges ha drabbats.</strong>

Irans biträdande utrikesminister Kazem Gharibabadi skrev på X i söndags att skadorna omfattar fem Unesco-listade platser.

Enligt Gharibabadi ska de iranska myndigheterna registrera och dokumentera skadorna samt driva frågan internationellt för att utkräva ansvar. Han skrev att Iran inte kommer att tillåta någon makt att offra Irans historia för dagens militära och politiska mål.

Kulturhistoriska platser ska skyddas under konflikter enligt Haagkonventionen från 1954 och grundläggande regler i den humanitära rätten, framhöll diplomaten.

— <em>Irans kulturarv är inte bara en nationell tillgång för det iranska folket; det är en del av mänsklighetens gemensamma minne</em>, sade Gharibabadi.
<h3>Fem Unesco-listade platser uppges ha skadats</h3>
Den persiska civilisationen, med centrum i dagens Iran, räknas till världens äldsta och mest historiskt inflytelserika kulturer. Det akemenidiska riket, som grundades 550 före Kristus, ses som en central utgångspunkt.

Gharibabadi beskrev attackerna mot historiska landmärken som ett tydligt uttryck för vad han kallade den amerikanska regimens och den ”sionistiska regimens” laglösa agerande.

Irans kulturdepartement har tidigare uppskattat att reparationerna av skadade kulturarvsplatser efter konflikten kommer att kosta omkring 70 biljoner rial, motsvarande nära 39 miljoner dollar.
<h3>Vapenvila utan genombrott</h3>
Ett skört vapenstillestånd mellan parterna ska ha trätt i kraft i början av april efter en månad av intensiva strider. Vapenvilan håller fortfarande, men de indirekta fredssamtalen har inte lett till något genombrott.

Både Washington och Teheran har avvisat varandras krav.

I början av april varnade USA:s president Donald Trump för att Irans ”hela civilisation kommer att dö” om landet inte accepterar amerikanska krav. Uttalandet väckte snabbt internationella reaktioner. FN:s generalsekreterare António Guterres sade att han var ”djupt bekymrad”, medan påve Leo XIV kallade hotet ”verkligt oacceptabelt”.

Trump upprepade hotet i söndags och sade att ”ingenting kommer att finnas kvar” av landet om Iran inte snabbt gör eftergifter. Irans försvarsdepartement svarade att landet är ”fullt förberett” på att avvärja eventuella nya amerikanska och israeliska angrepp.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Gammelstads kyrkstad – Ett kulturarv i norr</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/gammelstads-kyrkstad-ett-kulturarv-i-norr/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/gammelstads-kyrkstad-ett-kulturarv-i-norr/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 26 Dec 2025 13:26:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Gammelstads kyrkstad]]></category>
		<category><![CDATA[kulturarv]]></category>
		<category><![CDATA[kyrka]]></category>
		<category><![CDATA[Luleå]]></category>
		<category><![CDATA[Unesco]]></category>
		<category><![CDATA[Världsarv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=154036</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Gammelstads kyrkstad är Sveriges största och bäst bevarade kyrkstad, där bland annat Norrlands största medeltida stenkyrka finns. Sedan 1996 är platsen med på Unescos lista över världsarv.</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 23 juli 2023.</em>

<hr />

Kyrkstäder började växa fram under 1600-talet då man i Sverige hade så kallad kyrkogångsplikt, det vill säga att man hade skyldighet att närvara vid söndagens högmässa. Det fanns dock olika regler beroende på hur långt från kyrkan man bodde och reglerna gällde ofta för minst en i hushållet, eftersom någon måste stanna hemma och sköta hemmet.

Främst i norra Sverige var det ofta långt från hemmet till kyrkan och man byggde därför kyrkstugor intill kyrkan där besökande kunde bo temporärt inför kyrkobesök. Det fanns också en motsvarighet för samer som ofta kallas lappstäder. I Sverige har det funnits ett 70-tal kyrkstäder i norr, men i dag finns enbart 16 bevarade, varav ett antal antingen är byggnadsminnen eller klassade som riksintresse för kulturmiljövården.

I Luleå ligger Gammelstads kyrkstad, som är den största och bäst bevarade kyrkstaden i Sverige. Där <a href="https://visitgammelstad.se/besoksinformation/varldsarvetgammelstadskyrkstad.4.268cc2d31828f5b5e009c1.html" target="_blank" rel="noopener">finns</a> 404 stugor som är uppdelade i 552 kammare. I kyrkstaden finns även Norrlands <a href="https://www.svenskakyrkan.se/nederlulea/nederlulea-kyrka" target="_blank" rel="noopener">största</a> medeltida stenkyrka som är från 1492. Platsen utsågs av <a href="https://unesco.se/gammelstads-kyrkstad/" target="_blank" rel="noopener">Unesco</a> till ett världsarv 1996.

Under 1300-talet fanns här en marknadsplats som fungerade som ett centrum för den dåvarande socknen, som under en viss tid omfattade nästan hela Norrbottens län. Under 1600-talet utvecklades den till kyrkstad. Det var där som staden Luleå grundades och när den sedan flyttades började man kalla platsen för "Gammelstad".

<strong>Platsen är också ett</strong> fornminne där det under "markytan finns ett kulturlager som kan liknas vid ett dolt arkiv som breder ut sig över världsarvsområdet", enligt <a href="https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/varldsarv/gammelstads-kyrkstad.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a897&#38;sv.12.382c024b1800285d5863a897.route=/&#38;searchString=&#38;counties=&#38;municipalities=&#38;reserveTypes=&#38;natureTypes=&#38;accessibility=&#38;facilities=&#38;sort=none" target="_blank" rel="noopener">Länsstyrelsen</a>. Markskiktet ska innehålla spår från omkring 900 år av mänsklig verksamhet och arkeologer har hittat en hel del vid platsen i form av föremål, spismursrester, husgrunder och avfallsgropar. Intill kyrkstaden finns även Friluftsmuseet <a href="https://visitgammelstad.se/besoksinformation/friluftsmuseethagnan.4.268cc2d31828f5b5e00991.html" target="_blank" rel="noopener">Hägnan</a>.

I Gammelstad var det livat under kyrkobesöken där många samlades och kunde träffa både bekanta och nya vänner. Med tiden blev kyrkhelgerna mer och mer uppdelade i helger för äldre och ungdomshelger. Under ungdomshelgerna kunde ofta romanser blossa upp och det ledde ofta till giftermål. Det var heller inte ovanligt att man senare lät sig vigas i just en kyrkstuga.

Nederluleå kyrka används fortfarande och kyrkstugorna nyttjas fortfarande på traditionellt vis vid vissa tillfällen.

På besökscentret <a href="https://visitgammelstad.se/besoksinformation/visitorcenter.4.268cc2d31828f5b5e009a8.html" target="_blank" rel="noopener">finns</a> en gratis interaktiv utställning om kyrkstaden och man kan boka in guidade turer.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/gammelstads-kyrkstad-ett-kulturarv-i-norr/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sju vikingaplatser i Norge kan bli världsarv</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/sju-vikingaplatser-i-norge-kan-bli-varldsarv/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Dec 2025 12:13:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[Unesco]]></category>
		<category><![CDATA[Vikingatid]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=218569</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den norska riksantikvarien rekommenderar att sju monumentala skeppsgravhögar från vikingatiden förs upp på landets väntelista för Unescos världsarv. Platserna beskrivs som de viktigaste kulturmiljöerna från vikingatiden.</strong>

De sju platserna ligger utspridda över Norge: Gjellestad i Østfold, Borrehaugene, Oseberghaugen och Gokstadhaugen i Vestfold, Storhaug i Rogaland, Herlaugshaugen i Trøndelag samt Rundehågjen på Myklebust i Nordfjordeid.

Rekommendationen lämnades på måndagen till det norska klimat- och miljödepartementet.

— <em>Skeppsgravhögarna i Norge är utan motstycke i världen. De är de viktigaste kulturmiljöerna vi har från vikingatiden</em>, säger riksantikvarie Hanna Geiran till norska statskanalen <a href="https://www.nrk.no/vestland/historisk-tilrading_-vikingarv-pa-veg-mot-unesco-status-1.17692884" target="_blank" rel="nofollow noopener">NRK</a>.

En av platserna är Rundehågjen på Myklebust i Nordfjordeid, som räknas som en av de största skeppsgravarna från vikingatiden som hittats i Norge. Hösten 2024 öppnade arkeologer gravhögen på nytt och fann rester efter ett stort vikingaskepp som bränts och begravts.

— <em>Gravhögarna binder samman landskapet med berättelser från mytologi och sagor. Många av dessa historier lever fortfarande och gör skeppsgravarna till kulturminnen med världsarvsvärde</em>, säger Geiran.

Norge försökte tidigare få vikingarvet på Unescos lista i samarbete med flera länder, men förslaget föll 2015. Denna gång nomineras endast platser där fynden fortfarande ligger kvar på ursprunglig plats – ett krav från Unesco.

Riksantikvarien påpekar att flera av kulturminnena är sårbara och behöver bättre skydd. Om platserna får världsarvsstatus förpliktar sig Norge att bevara dem för all framtid.

Det är nu upp till den norska regeringen att avgöra om förslaget går vidare till en nomineringsprocess. Norge har i dag åtta platser på världsarvslistan, däribland Bryggen i Bergen och de västnorska fjordarna.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Artrik skånsk natur får Unesco-status</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/artrik-skansk-natur-far-unesco-status/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Oct 2025 10:01:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Skåne]]></category>
		<category><![CDATA[Unesco]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214431</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Storkriket i Skåne har utsetts till biosfärområde av Unesco. De 110 000 hektaren artrik natur mellan Eslöv, Lund och Sjöbo blir Sveriges åttonde område i det globala nätverket.</strong>

Biosfärområden är kort sagt områden i hela världen som utsetts av UNESCO för att visa hur människor kan leva och utvecklas tillsammans med naturen på ett hållbart sätt. I dessa områden forskar man på nya metoder för att nå en hållbar samhällsutveckling, med naturvård i fokus. Syftet är att kombinera naturskydd med forskning, utbildning och hållbar ekonomisk utveckling.

Totalt finns idag 785 biosfärområden i 142 länder som ingår i nätverket som kallas "The World Network of Biosphere Reserves".
<h3>Artrikaste platserna</h3>
Nu ingår även Storkriket i Skåne i det globala nätverket. Där ingår 110 000 hektar av artrik natur – faktiskt en av de artrikaste platserna i hela landet – som sträcker sig mellan Eslöv, Lund och Sjöbo. Området har flest rödlistade arter i hela landet, däribland vit stork som återintroducerats efter att den försvunnit från Skåne för cirka 70 år sedan.

— <em>Att Storkriket nu blir ett biosfärområde är en viktig milstolpe för det svenska biosfärarbetet. Naturvårdsverket har under lång tid stöttat processen och vi ser hur biosfärområden bidrar med nya arbetssätt för att koppla samman naturvård, samhällsutveckling och lokal delaktighet. Det här är ett inspirerande exempel på hur globala hållbarhetsmål kan omsättas lokalt,</em> <a href="https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/2025/oktober/storkriket-blir-sveriges-attonde-biosfaromrade/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Anna Forslund, chef för naturanalysenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Förutom artrikedom finns där även jordbruk, tätorter och kulturmiljöer, samt en militär övningsverksamhet. Det gör platsen utmärkt som förebild för hur man kan värna naturens resurser också i miljöer med stor mänsklig aktivitet, då det bor cirka 150 000 invånare i området.

Det blir det åttonde biosfärområdet i Sverige. Andra områden som ingår i det globala nätverket är exempelvis Voxnadalen, Vänerskärgården med Kinnekulle och Kristianstads vattenrike. Idag utgör biosfärområden sammanlagt sju procent av Sveriges yta.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hälften av jordens språk snart bortglömda</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/halften-av-jordens-sprak-snart-bortglomda/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/halften-av-jordens-sprak-snart-bortglomda/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 11 Jan 2025 07:02:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[språk]]></category>
		<category><![CDATA[Unesco]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=197721</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Unesco uppskattar att ungefär hälften av jordens cirka 7 000 språk kommer att vara bortglömda vid slutet av detta århundrade. Tusentals språk hotas, eftersom världsspråken ofta tränger undan de mindre varianterna.</strong>

För omkring ett decennium sedan försvann ungefär ett språk var tredje månad, men 2019 ökades detta till ett språk var 40:e dag. Det motsvarar att nio språk går förlorade varje år.

Språk dör ut när de helt enkelt slutar användas vilket oftast beror på att engelska och andra officiella språk tar över, varpå de mindre språken överges helt.

– <em>Det smärtar mig varje dag att se att ett språk håller på att dö ut, för det handlar inte bara om språket utan också om folket</em>, säger Tochi Precious, en nigerian som bor i Abuja och hjälper aktivister som arbetar för utrotningshotade språk genom organisationen Wikitongues, till <a href="https://www.theguardian.com/global-development/2025/jan/07/cultural-identity-saving-worlds-endangered-languages-activists-online-tools-rohingya-igbo-angika" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Guardian</a> och fortsätter:

– <em>Det handlar också om den historia som är förknippad med det och om kulturen. När det dör, dör också allt som är kopplat till det.</em>
<h3>Engelskan anses viktigare</h3>
Ongota, ett <a href="https://nyadagbladet.se/kultur/snart-gloms-deras-sprak-bort/" target="_blank" rel="noopener">språk</a> som tillhör den afroasiatiska familjen, har länge betraktats som "döende" och talas i en by på västra stranden av Weito-floden i sydvästra Etiopien. Eftersom språket varken lärs ut i skolor eller till barn riskerar det att dö ut inom en snar framtid.

Igbo, ett västafrikanskt språk, är också i riskzonen och förutspås vara utrotat år 2025. Det är ett av Nigerias största språk och skrivs med det latinska alfabetet. År 1999 talade omkring 18 miljoner människor språket, men antalet har minskat sedan dess. Precious arbetar aktivt för att rädda Igbo tillsammans med andra aktivister. De samlar bland annat ett omfattande register över ord och spelar in filmer där språket används för att bevara det.
<h3>Finns hopp</h3>
Trots att språket är relativt utbrett tror många föräldrar att endast engelska, Nigerias officiella språk, kommer att vara användbart för barnen i framtiden. Enligt Precious har det länge varit standard i landet att den som inte kan engelska utestängs från samhället. Hon anser dock att försöken att rädda språket har gett resultat.

– <em>Jag har insett att visst kan ett språk vara hotat, men då kan de som talar språket också kämpa för dess överlevnad. För 2025 är redan här, och Igbo är definitivt inte på väg att dö ut</em>, säger hon.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/halften-av-jordens-sprak-snart-bortglomda/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fäbodbruk blir kulturarv</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/fabodbruk-blir-kulturarv/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/fabodbruk-blir-kulturarv/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 07 Dec 2024 13:25:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Unesco]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=195331</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Unesco har beslutat att fäbodbruk ska föras upp på listan över mänsklighetens immateriella kulturarv. Förra året nominerade både Sverige och Norge traditionen till listan.</strong>

Unesco antog konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet år 2003, med syftet att länder ska bevara och föra vidare kulturarvet till kommande generationer. Sverige anslöt sig till konventionen 2011.

Immateriellt kulturarv omfattar traditioner, seder och bruk som har förts vidare genom generationer. Det inkluderar kunskap om djur och natur, skogsbruk, hantverk och berättelser.

Beslutet fattades den 3 december under Unescos årliga kommittémöte, som i år hålls i Paraguay mellan den 2 och 7 december. Fäbodbruket nominerades av både Sverige och Norge.

– <em>Fäbodbruket är ett gott exempel på en levande tradition med ett starkt engagemang hos utövare och som förs vidare från generation till generation. Det är ett kulturarv som vi delar med vårt grannland Norge och jag vill tacka alla engagerade utövare i båda länderna som möjliggjort denna inskrivning. Ert engagemang är helt avgörande, och värt all uppmärksamhet, för att fäbodbruket ska fortsätta hållas levande</em>, säger kulturminister Parisa Liljestrand, i ett <a href="https://regeringen.se/pressmeddelanden/2024/12/fabodbruk--en-del-av-mansklighetens-immateriella-kulturarv/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Sverige har redan, tillsammans med de nordiska länderna, den nordiska klinkbåtstraditionen med på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Traditionen omfattar hantverkstekniken att bygga båtar med överlappande bordläggning, en metod som använts i Norden i tusentals år.

I Unescos register över goda metoder för att trygga immateriellt kulturarv finns Nyckelharpans nätverk, som arbetar för att bevara nyckelharpans musik, samt Sagobygden, ett utflyktsmål med fokus på muntligt berättande.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/fabodbruk-blir-kulturarv/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA kommer lämna Unesco</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-kommer-lamna-unesco/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-kommer-lamna-unesco/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 12 Oct 2017 13:19:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Unesco]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=42503</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA kommer under nästa år att lämna FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur – mer känd som Unesco.</strong>

Det amerikanska utrikesdepartementet har bekräftat att USA kommer att dra sig ur Unesco den 31 december nästa år.

Orsaken till att USA nu lämnar Unesco är organisationens påstådda partiskhet mot Israel, bland annat genom att Unesco accepterade Palestina som medlemsland 2011, vilket fick USA och Israel att sluta betala sina medlemsavgifter till Unesco, och de båda länderna har stått utan rösträtt sedan dess.

–<em> Det här beslutet fattades inte lätt och återspeglar USA:s oro över Unesco, behovet av grundläggande reformer i organisationen, och deras fortsatta partiskhet mot Israel, </em><a href="https://www.state.gov/r/pa/prs/ps/2017/10/274748.htm" target="_blank" rel="noopener">säger</a> amerikanska UD:s talesperson Heather Nauert.

<strong>USA kommer avsäga sig</strong> medlemskapet i Unesco för att fortsätta som en oberoende observatör inom organisationen. Unescos generaldirektör Irina Bokova säger att hon är "mycket sorgsen" över USA:s beslut och att beslutet "är en förlust för mångkulturen och FN-familjen", rapporterar RT.

USA lämnade Unesco redan 1984, för att återuppta sitt medlemskap 2003. 2018 blir året då USA lämnar organisationen en andra gång.

<strong>Sedan Donald Trump</strong> tog över som USA:s president tidigare i år har landet haft en mer Israelvänlig retorik än under föregångaren Barack Obama, vars relation med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu uppfattades som kylig.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-kommer-lamna-unesco/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Önskar fler naturliga världsarv</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/onskar-fler-naturliga-varldsarv/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/onskar-fler-naturliga-varldsarv/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 11 Aug 2017 10:30:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Unesco]]></category>
		<category><![CDATA[Världsarv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=39795</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En studie från Wildlife Conservation Society och universitetet i Queensland uppmanar UNESCO:s världsarvskonvention att bättre bevara vildmarksområden genom att utse dem till naturliga världsarv.</strong>

Endast 1,8 procent av vildmarksområdena är skyddade som världsarv, enligt studien, och det finns stora luckor i täckningen över hela planeten. Som exempel nämner forskarna tigerreservatet Hukaung Valley i Myanmar och Eduardo Avaroa Andean Fauna Reserve i Bolivia. Båda har god vildmarkstäckning som skulle kunna motivera till utseende som världsarv.

<em>– Globalt viktiga vildmarksområden blir i allt större utsträckning såväl fästen för hotad biologisk mångfald, som viktiga i kampen för att minska klimatförändringar, reglera lokala klimat och stödja många av världens mest kulturellt mångsidiga men politiskt och ekonomiskt marginaliserade samhällen,</em> säger James Allan vid Queenslanduniversitetet, huvudförfattare till studien.

–<em> Trots deras stora betydelse förstörs vildmarksområden i alarmerande takt, och kräver snabbt skydd.</em>

<em>– Världsarvskonventionen kan bättre uppnå sina mål genom att öka vildmarkens täckning inom världsarven, och det ökar i sin tur vildmarksskyddets profil globalt och ger områdena det skydd de behöver. Alla vinner på det,</em> säger James Watson, medförfattare till studien.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/onskar-fler-naturliga-varldsarv/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
