<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Umeå Universitet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/umea-universitet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 01 Sep 2026 05:46:40 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Umeå Universitet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Kallelsen kan rädda liv – ändå missar många testet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/hemtest-tarmcancer-screening-dodlighet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 01 Sep 2026 05:46:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[Karolinska institutet]]></category>
		<category><![CDATA[screening]]></category>
		<category><![CDATA[tarmcancer]]></category>
		<category><![CDATA[Umeå Universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239040</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett litet prov som tas hemma kan bidra till att tarmcancer upptäcks innan sjukdomen hunnit sprida sig. En stor svensk studie visar att de som deltog i screeningen hade betydligt lägre dödlighet i sjukdomen.</strong>

I Sverige erbjuds personer mellan 60 och 74 år att lämna avföringsprov vartannat år. Provet skickas in och analyseras för små mängder blod som inte syns med blotta ögat. Om blod upptäcks erbjuds personen normalt en koloskopi.

Forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet har följt 376 511 personer i Stockholm och på Gotland i upp till 14 år. De <a href="https://nyheter.ki.se/tarmcancer-screening-kan-minska-dodligheten-med-over-40-procent" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerade</a> resultaten i augusti i tidskriften <em>JAMA Network Open</em>.

Att bli inbjuden till screening var förknippat med 26 procent lägre relativ risk att dö av tjock- och ändtarmscancer. Bland dem som faktiskt deltog var risken 43 procent lägre efter forskarnas statistiska justeringar.
<h3>Många skickar inte in provet</h3>
Den högre siffran ska samtidigt tolkas försiktigt. Delar av kontrollgruppen bjöds senare in till screening, vissa inbjudna avstod och testmetoden ändrades under den långa uppföljningen. Forskarna har försökt kompensera för detta i sina beräkningar.

— <em>Trots att screening erbjuds kostnadsfritt och testet är enkelt att genomföra, är det ungefär en tredjedel som inte skickar in något prov</em>, säger Johannes Blom, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, i ett <a href="https://nyheter.ki.se/tarmcancer-screening-kan-minska-dodligheten-med-over-40-procent" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mikroplaster kan spridas till lever och njurar via tarmen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/mikroplaster-kan-spridas-till-lever-och-njurar-via-tarmen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 24 Jan 2026 08:35:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[mikroplaster]]></category>
		<category><![CDATA[Umeå Universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220236</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det kan finnas ett samband mellan små plastpartiklar och kronisk tarminflammation, visar forskning från bland annat Umeå universitet. En studie på möss visar också att de minsta partiklarna kan sprida sig till lever, njurar och blod.</strong>

Forskare i Sverige och Österrike har undersökt om det finns en koppling mellan ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom och att vi utsätts för allt mer mikro- och nanoplaster – bland annat från matförpackningar.

Mössen i studien hade ulcerös kolit, en vanlig form av kronisk tarminflammation. De matades med partiklar av polystyren – en plasttyp som bland annat finns i yoghurtmuggar och hämtmatslådor.

Resultaten, som <a href="https://doi.org/10.1186/s43591-025-00160-7" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i tidskriften Microplastics and Nanoplastics, visar att plastpartiklar tas upp lättare i tarmen när den är inflammerad. Plasterna förstärkte också inflammationen och störde tarmfloran: nyttiga bakterier minskade medan skadliga bakterier ökade.

Effekterna stannade inte i tarmen. Plastpartiklar samlades även i lever, njurar och blod hos mössen – särskilt de allra minsta partiklarna, mindre än 0,0003 millimeter. Det tyder på att nanoplaster kan ta sig igenom kroppens skyddande barriärer.

— <em>Våra resultat visar att mikro- och nanoplaster är en underskattad faktor både i hur kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar utvecklas och att de kan påverka även andra kroppsorgan</em>, <a href="https://www.umu.se/nyheter/plastpartiklar-okar-inflammation-och-korsar-barriarer_12156283/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet och professor vid Wiens medicinska universitet, som lett studien.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nu tvingas svenska studenter vaccinera sig</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/nu-tvingas-svenska-studenter-vaccinera-sig/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/nu-tvingas-svenska-studenter-vaccinera-sig/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Nov 2021 05:45:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[massvaccination]]></category>
		<category><![CDATA[Umeå Universitet]]></category>
		<category><![CDATA[vaccintvång]]></category>
		<category><![CDATA[Västerbotten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=111862</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Region Västerbotten har fattat beslut om att studenter som av olika skäl valt att inte ta de experimentella vaccinen inte heller får göra sin praktik på någon av regionens verksamheter och därför inte heller kan slutföra sin utbildning.</strong>

”<em>Region Västerbotten ställer krav på vaccination mot covid-19 vid verksamhetsförlagd utbildning. Region Västerbotten kommer inte att tillåta ovaccinerade vårdstudenter på verksamhetsförlagd utbildning från och med höstterminen 2021 och fram till att annat beslut fattas</em>”, skriver man i ett uttalande.

Det är regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Britta Winsa som fattat beslutet att ovaccinerade studenter inte är välkomna att genomföra sin utbildning och man hävdar vidare att det beror på att Region Västerbotten har en skyldighet att ”upprätthålla god patientsäkerhet”.

”<em>I de mycket sällsynta fall det kan finnas medicinska skäl för en vårdstudent att avstå vaccin mot covid-19 kan utbildningsgivaren samråda med Region Västerbotten för att komma fram till ett individuellt beslu</em>t”, står det också att läsa.

<strong>I praktiken innebär beslutet</strong> att studenter som valt att inte låta sig injiceras inte heller får genomföra sin praktik inom regionens verksamheter - någonting som krävs för att kursen ska slutföras. Umeå universitet skriver också att man accepterar vaccinkravet och att man förväntar sig att ”både kommuner och andra regioner med stor sannolikhet kommer att följa efter”.

”<em>Om du är ovaccinerad kommer du alltså inte att kunna slutföra din kurs innan du vaccinerat dig om du har kvarvarande moment inom klinisk praktik/VFU. Detta i och med att de uppställda förväntade studieresultaten inte kan nås på alternativt sätt så länge Region Västerbottens beslut gäller. Umeå universitet har tidigare tagit ett beslut att följa mottagande verksamheters beslut om krav för deltagande i deras verksamhet</em>”, skriver universitetet på sin <a href="https://www.umu.se/covid-19/vfu-for-dig-inom-halso--och-sjukvard/" target="_blank" rel="noopener">hemsida</a>.

Just Region Västerbotten JO-anmäldes också nyligen för att man enligt en Skellefteåbo brustit i sin <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/region-vasterbotten-jo-anmals-for-brev-till-ovaccinerade" target="_blank" rel="noopener">sekretess</a> då man skickat uppmaningar via brev till regionens ovaccinerade medborgare och försökt pressa dessa att boka en vaccinationstid.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/nu-tvingas-svenska-studenter-vaccinera-sig/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Umeå Universitet straffas för undermålig hantering av känslig data</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/umea-universitet-straffas-for-undermalig-hantering-av-kanslig-data/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/umea-universitet-straffas-for-undermalig-hantering-av-kanslig-data/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 18 Mar 2021 12:45:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[integritetsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[Umeå Universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=97536</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Umeå Universitet har inte brytt sig om att skydda känsliga data från polisrapporter om våldtäktsoffer, menar Integritetsskyddsmyndigheten. Nu tvingas de böta 550 00 kronor.</strong>

Det har framgått att Umeå Universitet inte skyddat känsliga data tillräckligt noga, menar <a href="https://www.imy.se/nyheter/universitet-brast-i-skyddet-av-kansliga-personuppgifter/" target="_blank" rel="noopener">Integritetsskyddsmyndigheten</a>. De menar att Universitetet brutit mot Dataskyddsförordningen genom att ha speciella kategorier av personliga data som man inte skyddat tillräckligt noga och kräver nu universitetet på böter om 550 000 kronor.

<strong>Det handlar om en forskningsgrupp</strong> som bett om polisrapporter angående våldtäkter mot män och därefter skannat in och lagrat dessa digitalt. Bland annat innehöll rapporterna misstanke om brott, namn, personnummer, kontaktinformation och information om sexliv och hälsa.

Efter en utredning av Integritetsmyndigheten kommer det fram att forskningsgruppen lagrat över 100 skannade utredningsrapporter i en amerikansk molnservice. Detta trots att universitetet informerat via intranätet att sådana specialkategorier inte får lagras i just den molnservicen.

– <em>Molnservicen och hur universitetet använder det ger inte tillräckligt med skydd för den här typen av personliga data</em>, säger Linda Hamidi som leder utredningen.

Forskningsgruppen hade också skickat ett mejl till polisen där de bad om mer information och skickat med en av de skannade utredningarna som referens. Polisen meddelade att det var olämpligt att göra så men forskningsgruppen gjorde det flertalet gånger efteråt.

<strong>Integritetsmyndigheten kritiserar också</strong> universitetet för att inte anmäla det som hänt som personuppgiftsincident. Organisationer måste anmäla sådana händelser enligt lag sedan 25 maj 2018.

–<em> Den personuppgiftsansvarige är skyldig att anmäla incidenter till oss och då även redovisa vad man har gjort för att minimera effekterna av incidenten och för att liknande incidenter inte ska inträffa igen, </em>säger Linda Hamidi.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/umea-universitet-straffas-for-undermalig-hantering-av-kanslig-data/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Renbete kan skydda mångfalden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/renbete-kan-skydda-mangfalden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/renbete-kan-skydda-mangfalden/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 03 Oct 2017 18:59:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Umeå Universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=41710</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Klimatuppvärmningen minskar antalet växtarter på tundran, men växtätande djur däribland renar och sorkar, kan vända den negativa effekten till en positiv, enligt en studie från Umeå universitet.</strong>

– <em>Vi fann att uppvärmningen ökade antalet växtarter på ytor som betades, eftersom det möjliggjorde för små tundraväxter att komma upp och etablera sig där. Men, när vi stängslade ute renar, sorkar och lämlar, blev växtligheten tätare och ljuset begränsades, och som ett resultat av det försvann långsamväxande växter, </em>säger Elina Kaarlejärvi, postdoktor vid Umeå Universitet, som har lett studien.

<strong>Tidigare studier pekar på</strong> att mångfalden av växtlighet på tundran kommer att minska till följd av ett varmare klimat. Men nu prövar alltså forskare i Umeå och finska Oulu i vilken mån effekten påverkas av mängden betande djur, som är vanliga i tundraekosystem.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/renbete-kan-skydda-mangfalden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
