<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>ultraprocessad mat &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/ultraprocessad-mat/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 20 Apr 2026 06:44:46 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>ultraprocessad mat &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Ultraprocessad mat tränger undan musklerna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kopplas-mer-fett-musklerna/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 20 Apr 2026 06:44:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[ultraprocessad mat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227956</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att äta mycket ultraprocessad mat kan leda till mer fett inlagrat i lårmusklerna – oavsett hur många kalorier man får i sig. Det visar en studie från University of California i San Francisco.</strong>

Ultraprocessad mat är livsmedel som har genomgått <a href="https://nyadagbladet.se/mat/ultraprocessad-mat-kan-ge-naringsbrist/" target="_blank" rel="noopener">omfattande</a> bearbetning och innehåller en stor andel tillsatta kemikalier jämfört med "vanlig" processad mat. Det kan vara alltifrån korv och frukostflingor till godis och läsk.

— <em>Över de senaste decennierna har naturliga ingredienser ersatts av industriellt processade, artificiellt smaksatta, färgade och kemiskt förändrade livsmedel</em>, säger forskaren Zehra Akkaya vid universitetet, <a href="https://medicalxpress.com/news/2026-04-people-consume-ultra-foods-worse.html" target="_blank" rel="noopener">enligt Medical Xpress</a>.

Studien syftade till att undersöka hur ultraprocessad mat påverkar lårmusklernas sammansättning.

Totalt deltog 615 personer i studien som i genomsnitt var 60 år gamla och hade ett genomsnittligt BMI på 27 <strong>–</strong> det vill säga övervikt. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften <a href="https://pubs.rsna.org/journal/radiology" target="_blank" rel="noopener"><em>Radiology</em></a>, visar att deltagarna i genomsnitt åt 41 procent ultraprocessad mat under det senaste året. Forskarna fann att ju mer ultraprocessad mat deltagarna åt, desto mer fett innehöll lårmusklerna. Röntgenbilderna visade en fettdegeneration av musklerna, där muskelfibrer ersatts av fettvävnad.

Fettinlagringen kan i sin tur påverka ledhälsan negativt. Forskarna varnar för att det kan leda till ökad risk för knäartros – en av de största icke-cancerrelaterade sjukvårdskostnaderna i världen.

— <em>Knäartros är ett växande och kostsamt globalt hälsoproblem, starkt kopplat till fetma och ohälsosamma livsstilsval</em>, säger Akkaya.

Det är första gången en studie använder MRI för att undersöka sambandet mellan ultraprocessad mat och fettinlagring i lårmusklerna. Enligt forskarna visar resultaten att kostens kvalitet spelar större roll än tidigare trott.

— <em>Viktnedgång bör inte bara handla om kalorirestriktion utan också om kostens kvalitet</em>, tillägger hon.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ultraprocessad mat kan ge näringsbrist</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/ultraprocessad-mat-kan-ge-naringsbrist/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/mat/ultraprocessad-mat-kan-ge-naringsbrist/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 31 Dec 2025 06:15:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[ultraprocessad mat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=162296</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Konsumtionen av ultraprocessad mat har skjutit i höjden sedan 1960-talet och utgör idag en betydande del av kosten i många höginkomstländer. Trots att denna mat skiljer sig markant från vad människor ätit under tusentals år, är de långsiktiga effekterna på hälsan ännu inte helt klarlagda. Aktuella studier visar dock att den kan vara skadlig för oss på flera sätt.</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 11 februari 2024.</em>

<hr />

Nästan all mat vi äter idag är processad, det vill säga bearbetad på något sätt. Några exempel är torkning, värmebehandling, mognadslagring eller rökning. All bearbetning av mat innebär dock inte per automatik att den försämras. Exempelvis kan bearbetning som syrning av mat till och med göra den mer hälsosam. Det finns även behandlingar av mat som inte förändrar den, som exempelvis att rengöra, kyla eller frysa, vilket innebär att maten fortfarande är obearbetad.

Ultraprocessad mat, däremot, innebär att maten bearbetats betydligt mer samt att man lagt till flera kemiska tillsatser. "Vanlig" processad mat är ofta närmare sin ursprungliga form och innehåller färre tillsatser, medan ultraprocessad mat har gått igenom fler steg i fabriken och huvudsakligen är av industriellt ursprung, det vill säga onaturlig.

För att klassificera livsmedel utifrån hur de bearbetats används bland annat <a href="https://regulatory.mxns.com/en/ultra-processed-foods-nova-classification" target="_blank" rel="nofollow noopener">NOVA-systemet</a> som är skapat av hälsoforskare, bland andra professor Carlos A Monteiro som också myntade begreppet ultraprocessad mat.
<ul>
 	<li>Grupp 1: Oprocessade/lågprocessade produkter som ägg, grönsaker, frukt och mjölk.</li>
 	<li>Grupp 2: Livsmedel som bearbetas i köket i syfte att förlänga hållbarheten. Exempelvis fetter eller aromatiska örter som förvaras i burkar eller i kylskåp för att kunna användas senare.</li>
 	<li>Grupp 3: Processad mat. Exempelvis en hel del sylt, bröd eller andra produkter med några ingredienser.</li>
 	<li>Grupp 4: Ultraprocessad mat. Mat med många ingredienser inklusive livsmedelstillsatser som förbättrar smakligheten, bearbetade råvaror (hydrerade fetter, modifierad stärkelse) och ingredienser som sällan används i hemlagad mat som sojaprotein eller mekaniskt separerat kött.</li>
</ul>
<h3>Konsumtionen ökar</h3>
Konsumtion av ultraprocessad mat ökar världen över, men särskilt i höginkomstländer. I exempelvis USA, Kanada och Storbritannien har man beräknat att mer än hälften av den mat som konsumeras består av ultraprocessad mat, enligt professor Monteiros vetenskapliga artikel <em>Ultra-processed foods: what they are and how to identify them</em> som <a href="https://www.cambridge.org/core/journals/public-health-nutrition/article/ultraprocessed-foods-what-they-are-and-how-to-identify-them/E6D744D714B1FF09D5BCA3E74D53A185" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerades</a> i Cambridge University Press 2019. I medelinkomstländer som exempelvis Mexiko, Chile och Brasilien är mellan en femtedel och en tredjedel av all mat som äts ultraprocessad.

En <a href="https://scholar.google.se/citations?view_op=view_citation&#38;hl=sv&#38;user=8wO_ZTgAAAAJ&#38;citation_for_view=8wO_ZTgAAAAJ:-DxkuPiZhfEC" target="_blank" rel="nofollow noopener">kartläggning</a> av svenskarnas konsumtion av ultraprocessad mat, gjord av Filippa Juul tillsammans med Erik Hemmingsson och som publicerades 2015, kunde man se att den ökat med 140 procent mellan 1960 och 2010.

I en analys av 281 studier i 36 länder av forskare från bland annat University of Michigan i USA, Universitat de Barcelona i Spanien och Universidade Federal de Alagoas i Brasilien upptäckte man att 14 procent av de vuxna och 12 procent av barnen led av matberoende, enligt Yale Food Addiction Scale (YFAS), där man använder liknande kriterier som vid beroende av exempelvis tobak eller alkohol. Maten man blev beroende av innehöll ofta mycket raffinerade kolhydrater och/eller tillsatta fetter, något som ultraprocessad mat oftast innehåller.

"<em>Förståelse för dessa livsmedel som beroendeframkallande kan leda till nya metoder inom områdena social rättvisa, klinisk vård och policystrategier</em>", skriver man i studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften <a href="https://www.bmj.com/content/383/bmj-2023-075354" target="_blank" rel="nofollow noopener">BMJ</a>.
<h3>Svårt att forska kring</h3>
Det finns en del forskning i ämnet, men enligt <a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillagning-forvaring-hallbarhet/tillagning/ultraprocessad-mat" target="_blank" rel="nofollow noopener">Livsmedelsverket</a> är det svårforskat bland annat eftersom begreppet är relativt nytt.

Svenskar äter mest ultraprocessad mat i Europa enligt en ny studie från förra året, som är <a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s00394-021-02733-7" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerad</a> i <em>European Journal of Nutrition</em>. Studien kom fram till att svenskar får i sig omkring 40 procent av sina kalorier från ultraprocessad mat. Livsmedelsverket menar dock att studien använde sig av "felaktig klassificering" eftersom man valt att grovt klassificera alla soppor, sallader och vanliga rätter som konsumerades i Sverige som ultraprocessade, utan att veta om de kunde betecknas som "hemlagade" eller inte. När Livsmedelsverket tittade närmare på hur svenska ungdomar äter under 2016-2017 kunde man dock dra slutsatsen att unga åt omkring 20 procent livsmedel som inte innehöll särskilt mycket näring och troligtvis var ultraprocessade.
<h3>Att se skillnaden</h3>
Ultraprocessade produkter kan exempelvis vara allt från mer uppenbara varor som kakor och godis till pulverprodukter som soppor och mos. Det kan också handla om veganska och vegetariska "korvar" eller "hamburgare" och de kan ibland också gömma sig bland varor man kanske tror är mindre processade än de egentligen är.

Professor Carlos A Monteiro, som nämndes tidigare, menar att man exempelvis kan ta bröd som ett exempel när det gäller att skilja mat från mat.

”<em>Industriella bröd som endast tillverkas av vetemjöl, vatten, salt och jäst är processade livsmedel, medan de vars ingrediensförteckningar även innehåller emulgeringsmedel eller färgämnen är ultraprocessade</em>”, <a href="https://www.cambridge.org/core/journals/public-health-nutrition/article/ultraprocessed-foods-what-they-are-and-how-to-identify-them/E6D744D714B1FF09D5BCA3E74D53A185" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> han.

I boken <em>Fejkmaten</em> förklarar författaren och vetenskapsjournalisten Ann Fernholm att man inom matindustrin använder naturliga råvaror som vete, majs, soja och potatis för att skapa nya livsmedel som exempelvis glukossirap eller maltodextrin.<sup>1</sup> Dessa nya livsmedel är näringsfattiga och, framför allt, väldigt billiga i jämförelse med originalingredienserna, ofta kan man även sälja restavfall från tillverkningen som djurfoder. Produkterna, som är fulla med billiga kemikalier och sällan med några naturliga råvaror, säljs sedan dyrt till konsumenter.

Andra vanliga ingredienser som man ofta hittar i livsmedel idag, som är processade eller ultraprocessade, enligt Fernholm, är bland annat aromer, socker, potatisstärkelse, citronsyra och majsstärkelse.
<h3>E-ämnen inte alltid det värsta</h3>
E-nummer är något som ofta förknippas med processad mat och som skapat en konsumentmedvetenhet under en lång period. Åtskilliga företag satsar därför på att få bort E-nummer och kunna ha "renare" ingredienser, menar Fernholm. Exempelvis kan man modifiera stärkelse genom tryck, temperatur, pH eller enzymer istället för på ren kemisk väg. På detta vis kan man plocka bort E-numret och ingrediensen ser då bättre ut i innehållsförteckningen. Fernholm lyfter dock fram att det inte spelar någon roll hur stärkelsen modifierats, utan att det i slutändan ändå är tomma, näringsfattiga kalorier.<sup>2</sup>

Vidare påpekar författaren att alla E-ämnen inte är hälsovådliga, utan att exempelvis en del vitaminer, antioxidanter och naturliga ämnen kommer i dessa former. Några exempel på naturliga E-ämnen är E 100 kurkumin, som kommer från gurkmeja, E 300 askorbinsyra (C-vitamin) eller E 141 klorofyll, som kommer från växter.<sup>3</sup>
<h3>Näringsbrist</h3>
Fernholm beskriver att problematiken med ultraprocessad mat är att människors kroppar inte har optimerats för den. Människan har under sin utveckling ätit frön, frukter, nötter, kött, ägg och grönsaker, men idag står ofta en väldigt liten del av denna mat på borden. Bland de 100 vanligaste livsmedel vi äter idag utgör i snitt endast en tredjedel sådant som vi ätit under vår utveckling.<sup>4</sup> Fernholm menar att man visserligen åt exempelvis citronsyra, som är en vanlig ingrediens i livsmedel idag, men till skillnad från idag fick man i sig den från den naturliga råvaran, det vill säga citronen.

Ultraprocessad mat har ofta blivit dränerad på näring, vilket Fernholm benämner som "frånsatser".<sup>5</sup> Hon tar i sin bok upp ett exempel på guacamoleliknande dippsås där man istället för att använda avokado, som är dyr och näringsrik, istället använder bland annat stärkelse, maltodextrin, xantangummi (E 415) samt det naturliga E-ämnet klorofyll (E 141), för att få den gröna färgen. Ett annat exempel hon tar upp är en kycklingprodukt som fyllts ut med bland annat modifierad majsstärkelse, druvsocker och stabiliseringsmedel, vilket visserligen gör den billigare att tillverka men också att en stor del näring per kalori bortfaller.

En expertgrupp, som 2020 utvärderade USA:s kostråd, kom fram till att amerikaner skulle behöva äta flera hundra kalorier mer än dagsbehovet för att få tillräckligt med näring från den vardagsmat de äter. Med andra ord hade medborgarna två val om de ville fortsätta äta den vanligaste maten; att antingen tillgodose dagsbehovet av kalorier och få näringsbrist eller äta över sitt behov och istället gå upp i vikt.<sup>6</sup>
<h3>Högt blodtryck och depression</h3>
I två nyligen publicerade studier, som bland annat brittiska <a href="https://www.theguardian.com/science/2023/aug/27/ultra-processed-food-raises-risk-of-heart-attack-and-stroke-two-studies-show" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Guardian</a> skrivit om, kunde forskare se att det fanns en ökad risk för bland annat högt blodtryck vid hög konsumtion av ultraprocessad mat. I den nya studien, där man följde 10 000 kvinnor under 15 år, kunde man se att det fanns 39 procent ökad risk att utveckla högt blodtryck för de kvinnor som åt mest av den typen av mat. I den andra studien tittade man på 325 000 män och kvinnor och där kunde man se att de som åt mer ultraprocessad mat hade 24 procent högre risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar.

I ytterligare en studie, som <a href="https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2809727" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i <em>JAMA Network Open</em>, undersöktes data från 31 712 kvinnor i åldrarna 42 till 62. Där kunde man först och främst se att de kvinnor som fick större delen av sitt dagliga kaloribehov från ultraprocessad mat hade högre BMI, oftare rökte samt även led av diabetes eller högt blodtryck jämfört med kvinnor som åt mindre av den typen av mat. Under studiens tid, mellan 2003 och 2017, utvecklade 4 840 kvinnor depressiva symptom, där de som åt mer ultraprocessad mat hade högre risk att utveckla depression. Ingen av kvinnorna hade någon tidigare historia av depression.
<h3><strong>Ät naturligt för att gå ner i vikt</strong></h3>
Forskare vid National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases ville undersöka skillnaden mellan att äta ultraprocessad mat och mer naturlig mat. Det gjorde man genom att låta tio män och tio kvinnor flytta in i ett laboratorium, för att forskarna skulle kunna ha full kontroll på vad de åt, och sedan testa två olika kostupplägg under två veckor vardera.

Det ena kostupplägget var så naturligt som möjligt med bland annat grönsaker, kött, ägg, kyckling, nötter och så vidare. Det andra upplägget var istället ultraprocessat som exempelvis vitt bröd, sötad yoghurt, bullar, kakor, pannkakor och så vidare. Båda kostuppläggen skulle dock uppfylla gällande kostråd för dagsbehovet av kolhydrater, fibrer, fett, salt och socker.

Alla deltagare fick äta så mycket de ville och hade alltid tillgång till mat. Studien, som publicerades i <a href="https://www.cell.com/cell-metabolism/fulltext/S1550-4131(19)30248-7?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS1550413119302487%3Fshowall%3Dtrue#%20" target="_blank" rel="nofollow noopener">Cell Metabolism</a> under 2019, visade att de som enbart åt ultraprocessad mat i genomsnitt åt 500 kalorier mer per dag jämfört med de som åt naturlig mat. Detta resulterade också i att man i den gruppen gick upp ungefär ett kilo under de två veckorna. Samtidigt gick deltagarna i den naturliga gruppen ned ett kilo i vikt, utan att ha ansträngt sig för att äta mindre.
<h3>Rådet: Undvik ultraprocessad mat</h3>
Enligt Monteiro handlar det inte om att helt undvika processad mat, eftersom nästan all mat på något vis är bearbetad. Han pekar också på att bearbetning till och med kan göra maten nyttigare - men att det handlar om att lära sig urskilja dessa från så kallade ultrabearbetade livsmedel.

"<em>Ultraprocessade livsmedel är inte "riktig mat". De flesta tillverkas och marknadsförs av multinationella företag och andra jätteföretag. Deras ultrabearbetning gör dem mycket lönsamma, intensivt tilltalande och i sig ohälsosamma</em>", skriver han.

&#160;

<hr />

<em>Källor och referenser:</em>

<em>1. Fernholm, A. (2022) Fejkmaten. Ur kapitel "Från ax till korv och godis", sid 27. (Natur &#38; Kultur)</em>

<em>2. Fernholm, A. (2022) Fejkmaten. sid 187. (Natur &#38; Kultur)</em>

<em>3. Fernholm, A. (2022) Fejkmaten. sid 190. (Natur &#38; Kultur)</em>

<em>4. Fernholm, A. (2022) Fejkmaten.  sid 17. (Natur &#38; Kultur)</em>

<em>5. Fernholm, A. (2022) Fejkmaten.  sid 58. (Natur &#38; Kultur)</em>

<em>6. Fernholm, A. (2022) Fejkmaten.  sid 62. (Natur &#38; Kultur)</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/mat/ultraprocessad-mat-kan-ge-naringsbrist/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskare: Företag driver sjukdomspandemi med ultraprocessad mat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/forskare-foretag-driver-sjukdomspandemi-med-ultraprocessad-mat/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Nov 2025 11:05:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[sjukdomar]]></category>
		<category><![CDATA[snabbmat]]></category>
		<category><![CDATA[ultraprocessad mat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217077</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De globala livsmedelsföretagen står bakom den ökade konsumtionen av ultraprocessad mat och bidrar därmed också till den ”pandemi av kroniska sjukdomar” skriver över 40 forskare i en ny analys. Vidare bekräftar man tidigare forskning där denna typ av mat ökar risken för en rad hälsoproblematik och sjukdomar.</strong>

Analysen består av tre vetenskapliga artiklar, som är <a href="https://www.thelancet.com/series-do/ultra-processed-food" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerade</a> i The Lancet, och granskar 104 långsiktiga observationsstudier kring ultraprocessad mat. Resultaten, som granskats av 43 av världens ledande experter inom kost och hälsa, visar att ultraprocessade livsmedel starkt kan kopplas till skador på viktiga organ, samt att risken för vissa sjukdomar ökar markant.

— <em>Bevisen tyder starkt på att människor inte är biologiskt anpassade för att konsumera dem</em>, säger Carlos Monteiro, professor i folkhälsonäring vid universitetet i São Paulo, som är en av forskarna bakom analysen till <a href="https://www.theguardian.com/society/2025/nov/18/ultra-processed-food-linked-to-harm-in-every-major-human-organ-study-finds" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Guardian</a>.
<h3>Industriell "mat"</h3>
Monteiro, som myntat begreppet "ultraprocessad mat" har länge forskat kring olika typer av bearbetad mat och det är även han tillsammans med sina kollegor som tagit fram det så kallade NOVA-systemet, där man <a href="https://nyadagbladet.se/mat/ultraprocessad-mat-kan-ge-naringsbrist/" target="_blank" rel="nofollow noopener">klassificerar</a> livsmedel utifrån hur mycket de bearbetats – från grupp 1 som inte bearbetats något, till grupp 4 som är den mest processade maten, det vill säga ultraprocessad mat.

Ultraprocessad mat är i korthet mat som tillverkats industriellt, ofta med hjälp av artificiella smakämnen, emulgeringsmedel och färgämnen – livsmedel som inte längre kan betraktas som naturliga. Det kan vara allt från läsk, såser och flingor till färdigmat.
<h3>Ökar risken att dö i förtid</h3>
En stor del tidigare studier har konstaterat att denna typ av livsmedel kommer med hälsoproblem, något som nu också forskarna konstaterar. Bland annat är risken att drabbas av typ 2-diabetes och depression mer än 20 procent högre för personer som är högkonsumenter av ultraprocessad mat jämfört med dem som äter minst. Risken att dö i förtid ökar med 18 procent.

Vidare kopplas en kost med högt innehåll av ultraprocessad mat till överätande, dålig näringskvalitet och högre exponering för skadliga kemikalier och tillsatser.

— <em>Den ökande konsumtionen av ultrabearbetade livsmedel omformar kosten över hela världen och tränger undan färska och minimalt bearbetade livsmedel och måltider, </em>säger Monteiro.
<h3>Företag sätter vinst framför hälsa</h3>
Ultraprocessad mat har ökat markant i konsumtion i många länder, som exempelvis Sverige. I USA och Storbritannien består mer än hälften av den genomsnittliga kosten av ultraprocessad mat. Forskarna betonar att det är globala livsmedelsföretag som driver på ökningen av konsumtion av dessa livsmedel och därmed också till den ”pandemi av kroniska sjukdomar” som är kopplad till kosten, inte individuella val – där livsmedelsföretagen sätter vinst framför allt annat.

Även om vissa åtgärder har tagits i vissa länder kräver forskarna en mer generellt strängare lagstiftning, där det ska framgå tydligt på framsidan av en förpackning om det är ultraprocessad mat samt även restriktioner kring marknadsföring.

— <em>Denna förändring i vad människor äter drivs av mäktiga globala företag som genererar enorma vinster genom att prioritera ultrabearbetade produkter, med stöd av omfattande marknadsföring och politisk lobbying för att stoppa effektiva folkhälsopolitiska åtgärder som främjar hälsosam kost, </em>säger Monteiro.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Finsk kommun byter ut ultraprocessad mat i skolorna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/finsk-kommun-byter-ut-ultraprocessad-mat-i-skolorna/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 03 Nov 2025 09:27:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[skolmat]]></category>
		<category><![CDATA[ultraprocessad mat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=216145</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den finska kommunen Sibbo inleder omfattande förändringar i skolmaten för att minska användningen av ultraprocesserade livsmedel. Buljongpreparat och färdiga såsbaser kommer bland annat att bytas ut mot naturliga råvaror.</strong>

I augusti bildade kommunen en expertgrupp bestående av kostservicechef, inköpsansvarig, näringsterapeut och specialist på måltidsutveckling – där målet är att utveckla tydliga riktlinjer för att minska användningen av tillsatsämnen och ultraprocesserade livsmedel i skolmaten.

De förslag som gruppen hittills kommit med är att man bland annat ska slopa buljongpreparat och industriella såsbaser och istället ersätta dem med salt, kryddor och andra naturliga ingredienser. Matlagningsgrädde ska användas i betydligt större utsträckning än vegetabiliskt fett.

Förändringarna väntas synas på skolmenyerna antingen under våren eller hösten nästa år. Just nu pågår intensivt arbete med att göra om recept för brun sås, bolognesesås och kycklingsås.

—<em> Cook and chill-metoden, alltså det att maten tillagas, kyls ner, transporteras till skolorna och värms upp, kräver att vi noggrant testar produkterna så att de också fungerar när de värms upp i serveringsköken. Maten ska smaka åtminstone lika bra som nu</em>, säger Tiina Soikkeli, som tagit på sig rollen som kostservicechef, till finska statskanalen <a href="https://yle.fi/a/7-10087210" target="_blank" rel="nofollow noopener">Yle</a>.
<h3>Kommunens budget begränsar</h3>
Om de nya recepten fungerar väl planerar kommunen att fortsätta revidera fler maträtter, dock finns det ekonomiska gränser.

Kommunen kan endast genomföra förändringar som inte medför extra kostnader. Produkter som salladsdressingar, kycklingnuggets och köttbullar kommer därför att behålla sina nuvarande versioner.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>De växte upp med snabbmat – nu är var femte beroende</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/de-vaxte-upp-med-snabbmat-nu-ar-var-femte-beroende/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Oct 2025 06:25:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[beroende]]></category>
		<category><![CDATA[ultraprocessad mat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214177</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Var femte amerikansk kvinna i 50-60-årsåldern är beroende av ultraprocessad mat, visar en studie. Som första generationen att växa upp med mikrovågsmat, lågfettprodukter och sockrade drycker bär de nu konsekvenserna av den förändrade matkulturen.</strong>

I studien, som <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/add.70186" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i den vetenskapliga tidskriften Addiction, har man samlat enkätsvar från 2000 amerikaner i åldrarna 50-80 år. I den har man ställt 13 olika frågor kring upplevelser med <a href="https://nyadagbladet.se/mat/ultraprocessad-mat-kan-ge-naringsbrist/" target="_blank" rel="noopener">ultraprocessade</a> livsmedel och drycker som definierar beroende, som exempelvis starka begär, upprepade misslyckade försök att minska konsumtionen, abstinenssymptom och undvikande av sociala aktiviteter på grund av rädsla för att äta för mycket.

Resultaten visar att 21 procent av kvinnorna och 10 procent av männen i 50-60-årsåldern uppfyller kriterierna för beroende av dessa livsmedel. Siffrorna är betydligt högre än för generationen över dem, det vill säga de som är 65-80 år – där 12 procent av kvinnor och fyra procent av män ansågs vara beroende.
<h3>Växte upp med viktminskningsprodukter</h3>
Generation X, det vill säga de män och kvinnor som nu är i 50-60-årsåldern, var de första amerikanerna som växte upp med ultraprocessade livsmedel, vilket kan förklara andelen beroende i åldersgruppen. Den äldre generationen fick först som vuxna uppleva ultraprocessade mat.

Att fler kvinnor är beroende kan kopplas till den aggressiva marknadsföringen av "diet"-produkter till kvinnor på 1980-talet. Lågfettprodukter marknadsfördes som lösningar för viktminskning, men kunde tvärtom leda till viktökning och även beroende. Forskarna pekar mot att denna typ av produkter fortfarande säljs flitigt och menar att överviktiga personer kan vara särskilt utsatta för dessa "hälsomyntade" ultraprocessade livsmedel.

— <em>Dessa produkter säljs som hälsokost – vilket kan vara särskilt problematiskt för dem som försöker minska antalet kalorier de konsumerar. Detta påverkar särskilt kvinnor, på grund av det sociala trycket kring vikt</em>, säger Ashley Gearhardt, Ph.D, professor i psykologi vid University of Michigan, i ett <a href="https://www.sciencedaily.com/releases/2025/09/250929054915.htm" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.
<h3>Psykisk ohälsa bidrar</h3>
I studien visade det sig att kvinnor som ansåg sig överviktiga var elva gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultraprocessade livsmedel än kvinnor som uppgav att de hade normalvikt. Män som uppgav att de var överviktiga var 19 gånger så benägna.

Vidare var män som uppgav att de hade måttlig eller dålig psykisk hälsa fyra gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av dessa livsmedel, samtidigt var kvinnor nästan tre gånger mer benägna. Både män och kvinnor som uppgav att de ibland eller ofta kände sig isolerade var mer än tre gånger så benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultrabearbetade livsmedel som de som inte uppgav att de kände sig isolerade.

— <em>Vi ser också ett tydligt samband med hälsa och social isolering, med mycket högre risker för beroende av ultrabearbetade livsmedel hos dem som beskriver sin mentala eller fysiska hälsa som måttlig eller dålig, eller som säger att de ibland eller ofta känner sig isolerade från andra</em>, säger Gearhardt.
<h3>Risk när barn konsumerar mer idag</h3>
Forskare varnar nu för att dagens barn och unga, som äter ännu mer ultraprocessad mat, kan leda till höga beroendetal i framtiden.

— <em>Barn och ungdomar konsumerar idag en ännu högre andel kalorier från ultrabearbetade livsmedel än dagens medelålders vuxna gjorde i sin ungdom. Om den nuvarande trenden fortsätter kan framtida generationer uppvisa ännu högre nivåer av beroende av ultrabearbetade livsmedel senare i livet</em>, säger hon och fortsätter:

— <em>Precis som med andra substanser kan tidiga insatser vara avgörande för att minska risken för långvarigt beroende under hela livet.</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Ultraprocessad mat slår mot mäns reproduktionsförmåga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/studie-ultraprocessad-mat-slar-mot-mans-reproduktionsformaga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Sep 2025 15:22:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[män]]></category>
		<category><![CDATA[spermier]]></category>
		<category><![CDATA[ultraprocessad mat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=212724</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Bara tre veckor med ultraprocessad mat räcker för att försämra unga mäns spermiekvalitet och testosteronvärden, visar en ny studie från Köpenhamns universitet. Männen gick även upp i vikt jämfört med när de åt vanlig mat – trots identiskt kaloriintag.</strong>

Ultraprocessad mat är i korthet livsmedel som är industriellt framställd och innehåller en rad olika ingredienser, och är ofta en stor del av särskilt västerlänningars kost idag. Alltifrån bröd, flingor, proteinpulver till godis, chips och färdigrätter kan klassas som ultraprocessad mat. Tidigare studier har kopplat ultraprocessad mat till hjärt-kärlsjukdomar, <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kopplas-till-depression/" target="_blank" rel="nofollow noopener">depression</a>, viktuppgång samt även <a href="https://nyadagbladet.se/mat/ultraprocessad-mat-kan-ge-naringsbrist/" target="_blank" rel="nofollow noopener">näringsbrist</a>.
<h3>Tre veckor räcker</h3>
I studien, som <a href="https://www.cell.com/cell-metabolism/fulltext/S1550-4131(25)00360-2" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i Cell Metabolism, deltog 43 danska män mellan 25 och 30 år. Först åt männen under tre veckor enbart ultraprocessad mat, sedan följde tre veckor med minimalt bearbetad mat. Båda dieterna innehöll samma mängd kolhydrater, protein, fett och kalorier – den enda skillnaden var graden av bearbetning. Några av männen fick ett kaloriintag anpassat efter sin vikt, medan andra fick ett överskott på cirka 500 kalorier. Mellan de båda kosthållningarna hade männen ett uppehåll på 12 veckor, där de åt sin vanliga kost.

Resultaten visar tydliga hälsoförsämringar efter perioden med ultraprocessad mat, jämfört med när de åt mindre bearbetad mat. Männen gick upp cirka ett kilo i kroppsfett och deras hjärt-kärlhälsa försämrades – oberoende av vilket kaloriintag de hade. Dessutom fick männen sämre spermiekvalitet och deras testosteronnivåer sjönk.

— <em>Vi är chockade över resultaten, säger en av forskarna bakom studien</em>, Romain Barrés, professor på Köpenhamns universitet vid Novo Nordisk-stiftelsens center för grundläggande metabolisk forskning till <a href="https://www.forskning.no/mat-overvekt-ultraprosessert-mat/unge-menn-pa-ultraprosessert-mat-i-tre-uker-sjokkerende-resultat-sier-forskere/2547988" target="_blank" rel="nofollow noopener">forskning.no</a> och fortsätter:

— <em>Det är verkligen oroväckande att tänka på vad som händer om man äter sådan mat år efter år. Konsekvenserna kan vara allvarliga och kroniska.</em>

Studien stödjer tidigare forskning som pekar mot att ultraprocessad mat kan vara skadligt för hälsan, men styrker också hypotesen kring att denna typ av mat innehåller kalorier som är mer fettbildande jämfört med hemlagad mat. Forskarna hoppas nu att studien ska påverka politikerna när de fattar beslut om kost och hälsa för danskarna.

— <em>Dessa produkter, som skadar vår hälsa, finns ju överallt i våra stormarknader,</em> säger Barrés.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ultraprocessad mat kopplas till depression</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kopplas-till-depression/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kopplas-till-depression/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 28 Jun 2025 05:31:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[depression]]></category>
		<category><![CDATA[ultraprocessad mat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=181701</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De som äter mycket ultraprocessade livsmedel löper större risk att drabbas av depression, visar en ny större studie vid University of Sao Paulo i Brasilien. Den grupp som åt mest ultraprocessad mat hade 42 procent större risk att utveckla depressiva symptom jämfört med gruppen som åt minst.
</strong>

Ultraprocessad mat <a href="https://nyadagbladet.se/mat/ultraprocessad-mat-kan-ge-naringsbrist/" target="_blank" rel="noopener">innebär</a> att man till stor del dels bearbetat den, men också lagt till flera kemiska tillsatser. “Vanlig” processad mat är ofta närmare sin ursprungliga form och innehåller färre tillsatser, medan ultraprocessad mat har gått igenom fler steg i fabriken och huvudsakligen är av industriellt ursprung, det vill säga onaturlig.

Tidigare studier har visat att sådan mat kan ge näringsbrist och även öka risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar, något vissa forskare menar är så pass allvarligt att maten bör komma med <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/forskare-satt-varningstexter-pa-ultraprocessad-mat/" target="_blank" rel="noopener">varningstexter</a>.

<hr />

<em>Den här artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 25 juli 2024.</em>

<hr />

I den här studien, där resultaten <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S026156142400102X" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i Clinical Nutrition, har forskare använt data från ett större forskningsprojekt i landet, NutriNet Brasil-kohorten, som utformats för att undersöka kostmönster och kroniska sjukdomar. Sammanlagt deltog 15 960 vuxna personer från alla regioner i Brasilien.

Deltagarna fick fylla i information gällande bland annat tobaks- och alkoholanvändning och fysisk aktivitet, kostvanor samt hälsotillstånd. Vidare använde sig forskarna av verktyget Nova24h, som är ett system för att klassificera livsmedel, där man kunde göra skillnad på minimalt processade livsmedel, processade livsmedel samt ultraprocessade livsmedel. Varje deltagares kostintag mättes två gånger, efter sex månader och efter 12 månader.

Forskarna analyserade också deltagares depressiva symptom med hjälp av frågeformuläret PHQ-2 (Patient Health Questionnaire) vid uppföljningen efter 14 månader. Sedan jämförde man uppgifterna för att undersöka förhållanden mellan hur stor del ultraprocessad mat deltagarna åt, och utvecklingen av depression.
<h3>Tydligt samband</h3>
Ett tydligt samband mellan ultraprocessad mat och depression upptäcktes också. Deltagarna med det högsta intaget ultraprocessade livsmedel löpte större risk att utveckla depressiva symtom jämfört med dem med det lägsta intaget.

– <em>De viktigaste resultaten var att den grupp deltagare som konsumerade mest ultraprocessade livsmedel hade en 42 procent högre risk att utveckla depressiva symtom över tid jämfört med den grupp som hade lägst konsumtion</em>, säger André de Oliveira Werneck, doktorand vid Center for Epidemiological Research in Nutrition and Health vid University of Sao Paulo, till <a href="https://www.psypost.org/huge-study-links-ultra-processed-foods-to-heightened-depression-risk/#google_vignette" target="_blank" rel="nofollow noopener">Psypost</a> och fortsätter:

–<em> Dessutom var en 10-procentig ökning av konsumtionen av ultraprocessade livsmedel förknippad med en 10-procentig ökning av risken för att utveckla depressiva symptom.</em>
<h3>Fler studier visar samma sak</h3>
Vidare beslutade även forskarna sig för att göra en metaanalys av andra studier, inklusive sin egen, för att granska ett bredare sammanhang för resultaten. Efter att ha analyserat sex studier, inklusive sin egen, såg man att alla resultat pekade mot samma sak – Ultraprocessad mat kan kopplas till ökad risk för depression.

I en sammanställning av de sex studierna kom man fram till att det fanns åtminstone 32 procent högre risk att utveckla depressiva symtom för personer med det högsta intaget ultraprocessade livsmedel jämfört med dem med det lägsta intaget. Sambandet kvarstod också även när man justerade kostens näringsprofil och hälsosamma livsmedel, exempelvis fiberinnehåll, mättat fett, tillsatt socker, frukt och grönsaker. Detta menar forskarna tyder på att den högre risken inte enbart är förknippad med matens sämre näringsinnehåll.

– <em>Det faktum att ultraprocessade livsmedel är associerade även efter justeringar för näringssammansättning, liksom samstämmigheten i alla studier som ingår i den systematiska översikten som visar ett samband mellan konsumtion av ultraprocessade livsmedel och depressiva utfall, belyser vikten av strategier som fokuserar på att minska konsumtionen av dessa livsmedel.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kopplas-till-depression/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Läkare: &#8221;Sveriges matkultur förstörd om tio år&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/lakare-sveriges-matkultur-forstord-om-tio-ar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/lakare-sveriges-matkultur-forstord-om-tio-ar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Jun 2025 05:07:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Chris van Tulleken]]></category>
		<category><![CDATA[ultraprocessad mat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=174840</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I boken ”Vad vi äter” undersöker Chris van Tulleken vad ultraprocessad mat gör med kroppen och även hur den påverkar samhället. Han menar att livsmedelsföretagen gör det omöjligt för allmänheten att göra hälsosamma val och att de tjänar pengar på att göra människor beroende av maten.</strong>

Den brittiske läkaren menar att en stor skillnad mellan ultraprocessad mat och vanlig bearbetad mat är att den är beroendeframkallande. I boken berättar han själv om experiment han själv gjort då han under en hel månads tid endast åt sådana matprodukter.

– <em>Jag trodde att inget skulle hända med mig, jag såg det som att äta vanlig mat</em>, säger han till <a href="https://www.di.se/nyheter/lakaren-dundrar-mot-processad-mat/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Dagens Industri</a>.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 7 mars 2024-</em>

<hr />

Ultraprocessad mat <a href="https://nyadagbladet.se/mat/ultraprocessad-mat-kan-ge-naringsbrist/" target="_blank" rel="noopener">innebär</a> att man till stor del dels bearbetat den, men också lagt till flera kemiska tillsatser. “Vanlig” processad mat är ofta närmare sin ursprungliga form och innehåller färre tillsatser, medan ultraprocessad mat gått igenom fler steg i fabriken och huvudsakligen är av industriellt ursprung, det vill säga onaturlig. Läkaren åt bland annat chokladflingor, smörgåsar med köttpålägg, mikrorätter och drack lightläsk.

– <em> Jag blev olycklig, känslig och gick upp i vikt. Mina hormonnivåer förändrades och kroppens signaler slutade fungera, jag kände mig aldrig mätt</em>, säger läkaren.
<h3>Fetma, cancer och demens</h3>
Ultraprocessad mat kopplas till bland annat fetma, cancer, psykisk ohälsa och demens. I en nyligen publicerad <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/forskare-satt-varningstexter-pa-ultraprocessad-mat/" target="_blank" rel="noopener">studie</a> framkom även att risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar ökar med 50 procent om man äter mycket ultraprocessad mat. Läkaren menar att livsmedelsföretagen årligen omsätter stora belopp på produkter som är beroendeframkallande och lägger enorma resurser på marknadsföring. Även i den grad att hans egen pension kommer att investeras i bolag som McDonalds och Coca-Cola.

– <em>Matindustrin har som syfte att tjäna pengar åt institutionella investerare. Det bästa sättet att göra det är att designa mat som människor ständigt vill äta.</em>

Han medverkar även i SVT:s <a href="https://www.svtplay.se/video/eoG2DBN/carina-bergfeldt/anne-lundberg-hos-carina-bergfeldt?position=2766&#38;id=eoG2DBN" target="_blank" rel="nofollow noopener">program</a> Carina Bergfeldt där han förklarar att nästan all mat i Storbritannien är ultraprocessad och att det är dit Sverige är på väg.

–  <em>Det är 60 procent av vår kost</em>, säger han i programmet. <em>80 procent är vanligt för en tonåring och i Sverige är ni snart ifatt oss. Inom tio år kommer er matkultur att vara förstörd.</em>
<h3>"Väldigt farliga"</h3>
Vidare tar han upp problemet med läsk, hur syran fräter ner tänderna och att när fosforsyran kommer ut i blodet dräneras skelettet. Det innebär att om man exempelvis dricker mycket Coca-Cola kommer man att att kissa ut sitt eget skelett, förklarar han.

– <em>Produkterna är väldigt farliga och borde ha varningstext</em>, menar han.

Han menar att myndigheter och politiker måste bestämma vad industrin får och inte får göra, eftersom företagen inte kommer att reglera sig själva. Han förklarar också att det blivit ett samhällsproblem där åtskilliga människor som lever i fattigdom tvingas äta sådan mat eftersom man inte har råd med annat.

–  <em>Därför ger jag aldrig några råd. Det känns väldigt elakt att säga åt dem att äta hälsosammare. Det är som att säga: "Ät guld"</em>, säger van Tulleken.

Boken <em>Vad vi äter - om ultraprocessad mat, vad den gör med oss och varför vi inte kan sluta äta den</em>, släpptes på svenska i februari.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/lakare-sveriges-matkultur-forstord-om-tio-ar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ultraprocessad mat kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kan-oka-risken-for-hjart-karlsjukdom/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kan-oka-risken-for-hjart-karlsjukdom/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 20 May 2025 07:09:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Lunds universitet]]></category>
		<category><![CDATA[ultraprocessad mat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=196576</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ultraprocessad mat och sockersötade drycker kopplas till en särskilt ökad risk för förtida död i hjärt-kärlsjukdom, enligt en studie från Lunds universitet.</strong>

Ultraprocessad mat <a href="https://nyadagbladet.se/mat/ultraprocessad-mat-kan-ge-naringsbrist/" target="_blank" rel="noopener">är</a> livsmedel som har genomgått omfattande bearbetning och innehåller en stor andel tillsatta kemikalier jämfört med "vanlig" processad mat. Denna typ av mat är ofta billig, marknadsförs intensivt och har blivit en allt större del av kosten i västvärlden de senaste åren.

I studien, som <a href="https://www.clinicalnutritionjournal.com/article/S0261-5614(24)00380-7/fulltext" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i Clinical Nutrition, har forskare följt 27 670 deltagare från Malmö Kost Cancer-studien under 23 års tid, med anslag från Hjärt-Lungfonden.

Resultaten visar att ett högt intag av hårt processade livsmedel och sockersötade drycker är kopplat till ökad risk för förtida död, död i hjärt-kärlsjukdom och död i luftvägssjukdom. Man ser en förhöjd risk för kvinnor.

– <em>Ultraprocessade livsmedel är ofta rika på salt, fett och tillsatt socker, men ofta fattiga på fibrer, vitaminer och näringsämnen. Att begränsa intaget kan minska risken för förtida död</em>, säger Emily Sonestedt, docent vid Lunds universitet och ansvarig forskare för studien, i ett <a href="https://news.cision.com/se/hjart-lungfonden/r/ultraprocessad-mat-associerad-med-okad-risk-for-dod-i-hjart-karlsjukdom,c4083553" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Ultraprocessad mat skiljer sig markant från vad människor ätit under tusentals år, men de långsiktiga effekterna på hälsan har ännu inte studerats på djupet. Kopplingar mellan denna typ av livsmedel har dock tidigare gjorts till <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kopplas-till-depression/" target="_blank" rel="noopener">depression</a> och typ 2-diabetes. Samtidigt pekar forskarna mot att det behövs mer studier kring ämnet.

– <em>Nu behövs mer forskning för att bättre förstå hur ultraprocessad mat påverkar kroppen. I framtida studier kommer vi att kunna analysera nutidens kostdata i Sveriges befolkning och lära oss mer om sambandet med hjärt-kärlsjukdom</em>, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/ultraprocessad-mat-kan-oka-risken-for-hjart-karlsjukdom/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Sämre hälsa en orsak till oro i skolan&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/samre-halsa-en-orsak-till-oro-i-skolan/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/insandare/samre-halsa-en-orsak-till-oro-i-skolan/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 05 Jan 2025 13:07:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<category><![CDATA[ultraprocessad mat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=197223</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Min morfar var lärare</strong> och min mamma startade sin lärarbana för 70 år sedan. De hade egna klasser med kanske 25-28 elever. Det gick alldeles utmärkt utan hjälp av någon. Men idag tvingas, enligt Sveriges Lärare, lärare att hasta mellan allt fler anpassningar med allt mindre tid för huvudgruppen. Ett växande problem är också stök i skolan. Vad har hänt på 70 år?

Jo, eleverna var friskare för 70 år sedan. Enligt en studie så har konsumtionen av ultraprocessade ingredienser från 1960 – 2010 ökat med hela 142 procent. Ultraprocessade ingredienser är substanser i matprodukter som emulgeringsmedel, konstgjorda sötningsmedel som exempelvis maltodextrin, modifierad stärkelse, smakförstärkare som glutamat samt färg, arom, förtjockningsmedel, ytbehandlingsmedel och så vidare. Det är de stora livsmedelsproducenterna som har bytt ut naturliga råvaror mot förändrade, näringsfattiga substanser för att minska kostnader och öka vinst.

Enligt bland andra den amerikanska näringsexperten John Robbins kan de stora livsmedelsbolagen anställa särskilda “craveability” experter för att ta fram nya matprodukter med ultraprocessade ingredienser i syfte att skapa "lycka" vid konsumtion, vilket i sin tur ökar försäljningen. Men läkare Chris van Tulleken för i sin bok <em>Ultra-processed People Why Do We All Eat Stuff That Isn´t Food ... and Why Can´t We Stop?</em> fram en lång rad forskningsstudier som han menar pekar på ett samband mellan ultraprocessade ingredienser och ohälsa.
<blockquote>De stora livsmedelsproducenterna har bytt ut naturliga råvaror mot näringsfattiga substanser för att minska kostnader och öka vinst</blockquote>
<strong>Substanser som emulgeringsmedel</strong> och maltodextrin kan öka risk för inflammation i tarmen, minska slemlager på tarmvägg vilket sedan kan öka risken för att bakterier och så vidare tar sig igenom tarmväggen och in i kroppen. Därtill kan det orsaka en försämrad tarmflora samt öka risken för övervikt. Chris van Tulleken förklarar att sötningsmedel med låg energi lurar kroppen att äta mer av annan mat för att få energi med ökad risk för övervikt.

Jämför med läkare och docent Staffan Lindebergs forskningsstudie på Kitava, Papua Nya Guinea där man äter en ursprunglig kost utan ultraprocessade ingredienser. Befolkningen är frisk utan de flesta av våra västerländska sjukdomar. Lindeberg noterade ingen cancer, ingen diabetes och ingen psykisk ohälsa och så vidare. Därtill den stora forskningssammanställningen med 9,8 miljoner deltagare publicerad i The BMJ (British Medical Journal) där större konsumtion av ultraprocessade matprodukter medförde högre risk för oro och psykisk ohälsa samt ökad risk för typ 2 diabetes och så vidare. Forskarna skriver att resultaten stödjer brådskande folkhälsoåtgärder.

<strong>Dagens matbutiker kan ha hela väggar</strong> med godis som i regel har ultraprocessade ingredienser och där står framtiden: barnen med påse och öser i. Sorgligt är också ofta de veganska färdigrätter som man kanske väljer för hälsan, men läser man innehållsförteckningen så finns det ofta flera ultraprocessade ingredienser.

Jag frågade konsumentkooperationen om man har en strategi för att minska de ultraprocessade substanserna. Det har de inte men man tar med sig förslaget. ICA svarade inte ens. Men det är lätt att bara vända på förpackningen och läsa innehållsförteckningen och om det finns något som man inte har hemma i köket så väljer jag något annat, och helst ekologiskt utan besprutningsgifter. Importerad icke-ekologisk frukt besprutas ofta hårt, särskilt bananer. Ett besprutningsmedel må vara under gränsvärdet men den långsiktiga hälsopåverkan av en cocktail av gifter vet man inte. Läkare som Michael Klaper från USA betonar att varje tugga påverkar. Så det är aldrig försent att stärka hälsan.
<blockquote>Det är lätt att bara läsa innehållsförteckningen och om det finns något som man inte har hemma i köket så väljer jag något annat</blockquote>
Chris van Tulleken jämför ultraprocessade substanser med beroendeframkallande rökning. Länder som: Belgien, Brasilien, Ecuador, Frankrike, Israel, Mexiko, Kanada, Peru och Uruguay har rådet att undvika eller minska ultraprocessat. Flera länder har infört en svart åttahörning på matprodukter med ultraprocessad substans. Brasilien och andra latinamerikanska länder samt länder i Asien har infört att högst 20 procent av inköp till skolmåltider får innehålla ultraprocessad ingrediens.

&#160;

<em>Ingemar Östlund  </em>
<em>studerande folkhälsovetenskap  </em>

&#160;

<hr />

<em>Källor och referenser:</em>

<em>van Tulleken, Chris (2023/2024) Ultra-Processed People Why Do We All Eat Stuff That Isn´t Food ... and Why Can´t We Stop? Great Britain: Penguin books.</em>
<em>Lane, M Melissa et al. (2024) <a href="http://dx.doi.org/10.1136/bmj-2023-077310" target="_blank" rel="nofollow noopener">Ultra-processed food exposure and adverse health outcomes: umbrella review of epidemiological meta-analysis</a>. BMJ 2024;384:e077310  </em>
<em>Lindeberg, Staffan (2003) Maten och folksjukdomarna – ett evolutionsmedicinskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur</em>
<em>Lindeberg, Staffan (2009) Food and Western Disease  Health and nutrition from an evolutionary perspective. ISBN:9781405197717.</em>

<em>Naimi, Sabrine et al. (2021). <a href="http://doi.org/10.1186/s40168-020-00996-6" target="_blank" rel="nofollow noopener">Direct impact of commonly used dietary emulsifiers on human gut microbiota</a>. Microbiome 9:66.</em>
<em>Laudisi, Frederica et al. (2019). <a href="https://doi.org/10.1016/j.jcmgh.2018.09.002" target="_blank" rel="nofollow noopener">The food additive maltodextrin promotes endoplasmic reticulum stress-driven mucus depletion and exacerbates intestinal inflammation</a>. Cellular and molecular gastroenterology and hepatology vol. 7 no. 2</em>
<em>Popkin, Barry M. et. al. (2022) Toward unified and impactful policies for reducing ultraprocessed food consumption and promoting healthier eating globally. Lancet Diabetes Endocrinol. 2021 July; 9(7): 462-270. doi:101016/S2213-8587(21)00078-4.</em>
<em>Klaper, Michael (2024).  <a href="http://www.doctorklaper.com" target="_blank" rel="nofollow noopener">www.doctorklaper.com</a></em>
<em>Robbins, John (2024).  <a href="http://www.johnrobbins.info" target="_blank" rel="nofollow noopener">www.johnrobbins.info</a></em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/insandare/samre-halsa-en-orsak-till-oro-i-skolan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
