ultraortodoxa – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 12 Jun 2026 13:43:33 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg ultraortodoxa – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Våldsamma protester skakar Israel efter värnpliktskrav https://nyadagbladet.se/utrikes/valdsamma-protester-skakar-israel-efter-varnpliktskrav/ Fri, 12 Jun 2026 13:43:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233164 Israel skakas av nya våldsamma protester mot att ultraortodoxa män ska omfattas av militär värnplikt. Konflikten hotar samtidigt Benjamin Netanyahus koalition, som är beroende av de ultraortodoxa partiernas stöd. Tusentals ultraortodoxa judiska män stängde på torsdagskvällen ned delar av centrala Israel i protest mot gripanden av män som vägrat militärtjänstgöring. Demonstrationerna följer på en rad liknande aktioner under de senaste veckorna, där vägar, motorleder och tågtrafik blockerats och där sammandrabbningar med polis blivit allt vanligare. Enligt Al Jazeera har protesterna lett till att både poliser och demonstranter skadats, samtidigt som många har gripits. Bakgrunden är den växande konflikten om huruvida Israels ultraortodoxa, eller harediska, män ska fortsätta undantas från värnplikt.

Blockerade vägar och tåg

Den senaste protestvågen har framför allt riktats mot gripanden av ultraortodoxa män som vägrat inställa sig till armén. Times of Israel rapporterade på torsdagen att tusentals harediska demonstranter blockerade flera centrala trafikleder, bland annat väg 1, 4 och 6 samt Tel Avivs Ayalon-motorväg. Tåg genom Tel Aviv stoppades efter att demonstranter tagit sig ned på spåren. Liknande scener utspelade sig redan i början av juni, då tiotusentals ultraortodoxa demonstranter blockerade vägar och kollektivtrafik i Jerusalem och Tel Aviv-området. Enligt AP satte vissa demonstranter eld på bilar, medan israelisk polis använde vattenkanoner och beriden polis för att skingra folkmassorna. Protesterna har också spridit sig till andra platser. Anadolu rapporterade den 10 juni att israelisk polis gripit tre ultraortodoxa demonstranter efter sammandrabbningar i västra Jerusalem. Enligt polisen hade demonstranter blockerat vägar, kastat föremål och vägrat lyda order, varpå polis använde bland annat chockgranater och beridna enheter för att öppna vägarna.

Frågan hotar regeringen

Värnpliktsfrågan har länge varit en av Israels mest laddade inrikespolitiska konflikter. Sedan staten bildades har ultraortodoxa män som studerar på religiösa seminarier i stor utsträckning kunnat undantas från militärtjänst. Undantaget omfattade från början några hundra studenter, men har vuxit till tiotusentals män i värnpliktsålder. Israels högsta domstol slog i juni 2024 fast att staten måste börja kalla ultraortodoxa seminarieelever till militärtjänst och att religiösa institutioner inte ska få statligt stöd om eleverna vägrar tjänstgöra utan giltigt undantag. Domstolen har under flera år avvisat olika försök att bevara generella undantag, med hänvisning till principen om likhet inför lagen. Frågan är politiskt känslig eftersom premiärminister Benjamin Netanyahus regering är beroende av partierna Shas och Förenade Torahjudendomen. De ultraortodoxa partierna kräver att unga män som studerar Torah även fortsättningsvis ska slippa militärtjänst, medan en stor del av den övriga israeliska opinionen kräver att bördan ska delas mer jämlikt.

Krig på flera fronter ökar trycket

Trycket på ett nytt värnpliktssystem har vuxit i takt med att Israels militär är hårt ansträngd. Landet för samtidigt krig och militära operationer på flera fronter, däribland Gaza, Libanon, Syrien och den pågående konflikten med Iran. Många israeliska reservister har kallats in upprepade gånger, vilket har ökat irritationen mot att stora grupper fortfarande undantas. Motståndet från de ultraortodoxa handlar dock inte främst om invändningar mot krigen i sig. Harediska ledare beskriver i stället militärtjänst som ett hot mot den religiösa livsstilen, eftersom unga män riskerar att dras bort från Torahstudier och in i det sekulära israeliska samhället. Studierna framställs av många inom gruppen som ett slags andligt försvar av det judiska folket. En demonstrant i Jerusalem sade till AP att frågan uppfattas som en kamp för den ultraortodoxa gemenskapens överlevnad. Enligt honom innebär militärtjänst i praktiken att ge upp religionen, medan staten å sin sida hävdar att den inte längre kan upprätthålla breda undantag utan laglig grund. Al Jazeera hänvisar till mätningar som visar att en stor majoritet av israelerna stöder värnplikt eller sanktioner mot ultraortodoxa män som vägrar tjänstgöra. Därmed riskerar frågan att bli central i ett kommande val, samtidigt som varje försök att driva igenom en hårdare linje kan spräcka Netanyahus regeringsunderlag.]]>