Ulf Kristersson – Nya Dagbladet

Valet avgjort mot Tidöregeringen – Kristersson begär sitt entledigande

Emil Fjellstedt — Thu, 17 Sep 2026 13:51:14 +0000

Statsminister Ulf Kristersson (M) begärde under torsdagen att bli entledigad hos talmannen. Beskedet kom sedan de sista rösterna i riksdagsvalet räknats: enligt det preliminära resultatet vann den rödgröna oppositionen med 176 mandat mot Tidöpartiernas 173 – en marginal på 50 359 röster. "Nu är det talmannen som ska leda de kommande stegen på väg mot en ny regeringsbildning", skriver Kristersson i ett uttalande, enligt skattefinansierade statskanalen SVT som skriver om avgången. Kort därefter lämnade han sin begäran till talmannen. I brevet varnar den avgående statsministern samtidigt för att utgången kan låsa hela processen. "Valresultatet kan ha givit komplicerade förutsättningar för nästa regeringsbildning eftersom partiernas olika besked inför valdagen skulle kunna utgöra hinder mot alla tänkbara regeringsbildare och koalitioner", skriver han. Det som krävs, enligt Kristersson, är en konstruktiv öppenhet från riksdagens partier. "För att det arbetet ska kunna inledas omedelbart begär jag härmed att bli entledigad som statsminister".

Tre mandat skiljer blocken

Rösträkningen är klar i samtliga 6 626 valdistrikt, alltså 100 procent räknat, enligt de preliminära siffror som SVT redovisar med Valmyndigheten som datakälla och med uppdatering klockan 13.13 på torsdagen. Oppositionen utgörs av V, S, MP och C, Tidöpartierna av M, SD, KD och L. Någon ny statsminister är inte utsedd. Kristersson och övriga statsråd entledigas från sina tjänster men behåller sina befattningar till dess att en ny regering har tillträtt. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch skriver på sina sociala medier att det nu blir upp till talmannen att påbörja sonderingen kring ny regeringsbildare. "Jag vill tacka Ulf Kristersson för sitt ledarskap som statsminister som tillsammans med oss och resten av det blågula laget gett Sverige en ny riktning", skriver hon. Därmed inleds sonderingen i en riksdag där skillnaden mellan blocken är tre mandat. Vilka partier som är beredda att frångå sina egna besked från valrörelsen är ännu obesvarat – och det är just den frågan Kristersson själv pekar ut som hindret.

Drönarfyndet i Leipzig: Regeringen följer Berlin och pekar ut Ryssland

Jan Sundstedt — Thu, 03 Sep 2026 09:39:36 +0000

Sverige har kallat upp Rysslands ambassadör och kallar drönarfyndet i början av augusti vid Leipzigs flygplats för ett ryskt hybridangrepp. Jimmie Åkesson går ännu längre och säger att ansvaret har bekräftats. Samtidigt håller den tyska regeringen de avgörande bevisen hemliga för allmänheten. En flygplatsanställd hittade den 4 augusti en drönare som enligt LKA bar en spränganordning innanför säkerhetsområdet på Leipzig/Halle flygplats. Drönaren låg nära ett ukrainskt Antonov-fraktflygplan. Laddningen exploderade aldrig och ingen kom till skada. Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt pekade den 1 september ut Ryssland. Han sade att drönarens konstruktion, delar, sprängämne och tändanordning liknar materiel från tidigare ryska operationer och kriget i Ukraina. Dobrindt sade också att polisens undersökning, tillvägagångssättet och underrättelseuppgifter tillsammans bevisar ryskt ansvar. Enligt ministern agerade de misstänkta på uppdrag av ryska statliga organ, utan att ange vilka organ han syftade på eller hur utredarna hade knutit ordern till dem. Allmänheten har inte fått ta del av hela den tekniska undersökningen eller underrättelseuppgifterna. Enligt en gemensam granskning säger sig utredarna ha identifierat två misstänkta. De ska ha hittat DNA-spår på en drönare, en konservburk med sprängämnen och på en antenn nära flygplatsen. En av de misstänkta uppges ha ett ryskt pass, medan den andre uppges ha både lettiskt och ryskt pass. Ryska pass och liknande materiel räcker däremot inte ensamma för att visa att den ryska staten gav ordern. Dagen före utpekandet sade den tyska regeringens talesman att regeringen först skulle peka ut den ansvarige när utredningen var klar. Något som man nu däremot gör.

Ulf Kristersson pekar ut Ryssland

Statsminister Ulf Kristersson skrev redan samma eftermiddag om "den ryska hybridattacken i Leipzig" som ett faktum, och försäkrar Tyskland fullt svenskt stöd. Kristersson bekräftar även att regeringen sammankallat det Nationella säkerhetsrådet. Efter mötet kallade Utrikesdepartementet upp Rysslands ambassadör.

Varje regerings viktigaste ansvar är medborgarnas säkerhet. Den uppgiften tar vi på största allvar. Vår historiska upprustning av försvaret gör tillsammans med Natomedlemskapet att Sverige är tryggare än på många decennier, trots en orolig omvärld.
Vi har just avslutat det… pic.twitter.com/ZipEQ2acev — Ulf Kristersson (@SwedishPM) September 2, 2026

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard pekar också ut Ryssland och betonar att Sverige fördömer sabotageförsöket och stöder Tysklands svar.

Rysslands mål är ett splittrat Europa och minskat stöd till Ukraina.
Vårt svar måste vara mer enighet, mer upprustning och ökat stöd till Ukraina. Det är ett av budskapen som jag kommer framföra när EU:s utrikesministrar möts i dag. pic.twitter.com/KU26ZEpBjc — Maria M Stenergard (@MariaStenergard) September 2, 2026

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har i ett inlägg på X gått ut med att Ryssland ligger bakom och att ansvaret har bekräftats.

Sverige står inför ett ytterligare försämrat omvärldsläge efter att det bekräftats att Ryssland står bakom hybridangreppet i tyska Leipzig. Rysslands agerande måste fördömas och motverkas.
Sverigedemokraterna stödjer de åtgärder regeringen vidtar. Det är viktigt att vi står… — Jimmie Åkesson (@jimmieakesson) September 2, 2026

Varken Ulf Kristersson, Maria Malmer Stenergard eller Jimmie Åkesson har i skrivande stund redovisat någon självständig svensk prövning som förklarar de tvärsäkra ordvalen.

Ryssland tillbakavisar

Ryssland förnekar all inblandning i händelsen och tillbakavisar samtliga anklagelser. Den ryska ambassaden i Berlin kallar det hela för en hastigt hopsatt provokation. President Vladimir Putin hävdar att någon har planterat bevis för att flytta uppmärksamheten från tyska inrikesproblem.

🇷🇺☄️ 🇩🇪 #Putin calls #Germany’s sanctions a “serious mistake”
Russian President Vladimir Putin has described #German punitive measures against #Russia following the incident involving an explosive drone at #Leipzig/Halle Airport as a “serious mistake.” “Where is the evidence?”… pic.twitter.com/l1xeULA19z — Mahalaxmi Ramanathan (@MahalaxmiRaman) September 3, 2026

Underlaget som allmänheten kan granska räcker därför varken för att slå fast en skenoperation eller för att följa en order från Moskva hela vägen till de påstått misstänkta. Skillnaden i ordval är ändå tydlig: Tyskland har pekat ut Ryssland, medan svenska makthavare talar om ryskt ansvar som ett bekräftat faktum.

Moderaterna vill låsa in ”farliga män” innan brott begås

Jan Sundstedt — Mon, 31 Aug 2026 10:15:14 +0000

Moderaterna vill införa möjligheten att tvångsomhänderta män innan någon har begått det våldsbrott som myndigheterna befarar. Partiet har dock inte redovisat beviskrav, tidsgränser eller domstolens roll. Statsminister Ulf Kristersson presenterade vallöftet i sitt sommartal i Strängnäs. Han betonade att polisen ska kunna tvångsomhänderta "farliga män" när risken för våld är tydlig. Omhändertagandet ingår i en ny skyddslagstiftning för kvinnor som polisen bedömer riskerar att utsättas för dödligt våld. Moderaterna vill också låta polisen varna möjliga brottsoffer och anhöriga samt avlyssna telefoner och läsa meddelanden. Ulf Kristersson beskrev syftet ännu tydligare i en intervju efter talet. — Att då stoppa männen som begår brotten innan de begås vore förstås mycket bättre, sade han utan att förklara hur polisen ska göra det. Varken talet eller Moderaternas publicerade material anger vem som ska besluta om frihetsberövandet, vilken bevisning som ska krävas eller hur länge polisen ska kunna hålla en person inlåst. Partiet har inte heller klargjort om tidigare domar eller en pågående brottsmisstanke ska krävas, hur den berörde ska kunna överklaga riskbedömningen eller vilka mindre ingripande åtgärder myndigheterna först måste pröva.

Könsspecifikt förslag väcker frågor om misandri

Den uttryckligen könsspecifika modellen väcker också frågan om misandri – fördomar eller fientlighet mot män som grupp. Moderaterna har inte förklarat varför lagförslaget ska peka ut män som kategori i stället för att omfatta varje person som utgör ett konkret våldshot. Förslaget gäller alltså ett frihetsberövande utan föregående fällande dom för det befarade brottet. Ett frihetsberövande utan fällande dom är däremot inte samma sak som ett frihetsberövande utan domstolskontroll. Regeringsformen skyddar var och en mot frihetsberövanden. Den som en annan myndighet än en domstol har omhändertagit ska kunna få beslutet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Europadomstolens vägledning ställer också snäva krav. Myndigheter får inte använda preventiva frihetsberövanden allmänt mot personer som de betraktar som farliga. Hotet måste gälla ett konkret och specificerat brott, och myndigheterna måste först bedöma mindre ingripande åtgärder som otillräckliga. Moderaterna har ännu inte förklarat hur vallöftet ska uppfylla krav på rättssäkerhet eller varför man återigen pekar ut män som en problematisk grupp.

Centerpartiet väljer formellt vänsterblocket

Jan Sundstedt — Wed, 10 Jun 2026 08:39:29 +0000

Centerpartiet tar nu ett tydligt steg bort från det borgerliga regeringsalternativet. Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist pekar ut Socialdemokraterna och Magdalena Andersson som partiets mest sannolika samarbetspartner efter valet 2026 – och placerar därmed partiet i vänsterblocket. — Ulf Kristersson har diskvalificerat sig som statsministerkandidat, säger Thand Ringqvist till skattefinansierade SVT. C-ledaren hänvisar till statsministerns fortsatta samarbete med Sverigedemokraterna och till beskedet om att SD kan få "många och tunga ministerposter" i en ny regering. Hon kritiserar också vad hon beskriver som den nuvarande regeringens misslyckanden. — Därför är Magdalena Andersson och Socialdemokraterna den mest sannolika samarbetspartnern för oss i Centerpartiet, säger Thand Ringqvist. Centerpartiet försöker samtidigt framställa vägvalet som ett mittenprojekt snarare än en vänstergir. Partiet lyfter krav på minskade utsläpp, fler jobb, sänkta skatter och satsningar på landsbygden. Enligt Schibsted-tabloiden Aftonbladet kräver C också minst 50 miljarder kronor till skola, vård och omsorg på landsbygden. Partiet säger även fortsatt nej till att Vänsterpartiet ska ingå i en regering. — Det är helt uteslutet att stödja en regering där Vänsterpartiet ingår, betonar Thand Ringqvist.

Sveriges framgång bygger på öppenhet för idéer, människor och företag, inte på nationalism, protektionism och att ställa människor mot varandra. Så länge Ulf Kristersson håller fast vid att bygga sin regering med SD-ministrar är han diskvalificerad som statsministerkandidat för… pic.twitter.com/kzVabCeS7u
— Elisabeth Thand Ringqvist (@elisabethtr) June 9, 2026

Magdalena Anderssons vägval

Magdalena Andersson kan dock efter valet behöva både Centerpartiet och Vänsterpartiet för att nå regeringsmakten. Centerpartiet försöker därmed sälja in sig som en spärr mot vänsterpolitik, samtidigt som partiet öppnar dörren för det regeringsalternativ där vänstern får störst chans till inflytande. Socialdemokraterna välkomnar beskedet. — Jag välkomnar att Centerpartiet är beredda att ta ansvar för Sverige i ett läge där vi behöver en handlingskraftig regering som tar tag i de stora samhällsproblemen, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin i en skriftlig kommentar till SVT. Från borgerligt håll kommer skarpa reaktioner. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson skriver på X att Centerpartiet nu "tillhör det socialistiska blocket".

Nu råder det ingen tvekan om att C tillhör det socialistiska blocket. Deras regering kommer att höja skatten och minska friheten. Vi ser redan hur det har gått i Region Stockholm. Där har en centerröst blivit en vänsterröst.
— Simona Mohamsson (@SMohamsson) June 9, 2026

Beskedet ger också blockpolitiken en ny jämställdhetsparadox. Det rödgröna regeringsalternativet, som ofta profilerar sig hårt i jämställdhetsfrågor, företräds nu i huvudsak av kvinnliga partiledare: Magdalena Andersson i S, Nooshi Dadgostar i V och Elisabeth Thand Ringqvist i C. Miljöpartiet företräds av språkrören Amanda Lind och Daniel Helldén. Om könsfördelningen varit den omvända hade samma sammansättning sannolikt beskrivits som betydligt mer problematisk.

Vad säger väljarna?

Centerpartiets gruppledare Daniel Bäckström pekar även på det havererade kvittningssystemet som en bidragande orsak till att partiet nu stänger dörren för fortsatt stöd till Moderaternas regeringsalternativ. Gårdagens besked från Elisabeth Thand Ringqvist markerar således ännu ett steg bort från den borgerliga allians där partiet tidigare hade en självklar plats. Inför valet 2026 får väljarna nu avgöra om Centerpartiet kan fungera som en mittenkraft med en diger kravlista – eller som partiet som 2026 formellt valde vänsterblocket.

Bekräftat: Tidöregeringen skänker Jas Gripen till Ukraina

Jan Sundstedt — Thu, 28 May 2026 14:13:28 +0000

Tidöregeringen går vidare med planer på att skänka upp till 16 Jas 39 Gripen till Ukraina. Samtidigt vill regeringen sälja nya Gripen E/F till Kiev och ersätta de plan som flygvapnet lämnar ifrån sig. Statsminister Ulf Kristersson (M) lämnade beskedet under torsdagen vid Upplands flygflottilj i Uppsala, tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Satsningen beskrivs som det hittills största svenska militära stödpaketet till regimen i Kiev. Regeringen uppger uppger också att Ukraina avser köpa 20 Gripen E/F som ett första steg efter den avsiktsförklaring som Kristersson och Zelenskyj undertecknade i oktober förra året. I samband med att försäljningen avtalas ska Sverige skänka upp till 16 JAS 39 Gripen C/D ur Försvarsmaktens befintliga flygplansflotta, inklusive kvalificerad ammunition. Propositionen anger att regeringen vill kunna skänka upp till 16 Gripen C/D och ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.

Donationen villkoras av köp

Donationens utformning gör stödet nära kopplat till en större svensk stridsflygaffär. Regeringen skriver att Gripen C/D-planen ska skänkas under förutsättning att Ukraina tecknar avtal om köp av Gripen E/F. Propositionen anger samtidigt att bemyndigandet avser försäljning av minst 10 och upp till 20 Gripen E/F. De första Gripen C/D-planen beräknas enligt regeringen kunna användas för att försvara ukrainskt luftrum under nästa år. Leveranser av nya Gripen E/F beräknas starta före 2030. Utbildning av ukrainska piloter och annan personal ska kunna genomföras redan i år. Stödpaketet omfattar även kvalificerad ammunition. Regeringen nämner IRIS-T, AMRAAM och den långräckviddiga roboten Meteor som exempel. [caption id="attachment_231816" align="alignnone" width="640"] Volodymyr Zelenskyj och Ulf Kristersson i samband med dagens besök i Uppsala. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet[/caption]

Sverige ska ersätta planen

Gripen C/D-planen hämtas ur Försvarsmaktens flotta. Regeringen skriver därför att Sverige snabbt behöver ersätta den materiel som skänks till Ukraina, med hänsyn till Försvarsmaktens uppbyggnad och det säkerhetspolitiska läget. För att ersätta de donerade planen ska Sverige beställa nya Gripen E/F till det svenska flygvapnet, utöver de Gripen E-plan som redan har beställts. Regeringen tillför även medel för att ersätta kvalificerad ammunition. Saab bekräftar att Sverige och Ukraina tar nästa steg mot Ukrainas köp av Gripen. Försvarskoncernen understryker samtidigt att bolaget ännu inte har undertecknat något kontrakt eller mottagit någon order kopplad till affären. Saabs vd Micael Johansson säger i bolagets pressmeddelande att han är stolt över beskedet och att Saab ser fram emot att stödja både Ukrainas anskaffning och svenska myndigheters arbete med att ersätta de donerade flygplanen.

EU-lån bakom köpet

Ukraina planerar att delvis finansiera köpet av nya Gripenplan med EU-medel. Regeringen uppger att Kiev vill använda 2,5 miljarder euro från EU:s Ukraine Support Loan för köpet av Gripen E/F. I oktober 2025 skrev Sverige och Ukraina under en avsiktsförklaring om luftstridsförmåga. Regeringen beskrev då samarbetet som ett första steg mot en möjlig större exportaffär. Ulf Kristersson sade då att det kunde handla om 100–150 Gripenplan för att bygga upp ett nytt ukrainskt flygvapen. Regeringen begär nu riksdagens bemyndigande genom en extra ändringsbudget.

Sveriges utökade roll i Ukrainakriget

Beskedet ger Sverige en ännu tydligare roll i Ukrainakriget. Regeringen kopplar stödet till svensk säkerhet och skriver att Ukraina även försvarar Sveriges frihet. Samtidigt innebär beslutet att svenska stridsflyg lämnar landets egen flotta i ett läge där även svenska försvaret säger sig behöva växa snabbt. Kritiker kan därför väntas peka på två risker: att den svenska försvarsförmågan urholkas innan ersättningsplanen finns på plats, och att Sverige genom avancerade stridsflyg och robotar dras ännu djupare in i konflikten med Ryssland. Frågan blir därmed inte bara hur snabbt Ukraina kan få Gripen i luften, utan också vilket säkerhetspolitiskt pris Sverige kan få betala när kriget nu kommer allt närmare svensk materiel, svensk industri och svenska militära beslut. Regeringen vill fylla luckan genom att beställa nya Gripen E/F till det svenska flygvapnet. De donerade C/D-planen kan dock enligt regeringens egen tidsplan börja användas i Ukraina redan nästa år, medan leveranserna av nya Gripen E/F beräknas starta först mot slutet av decenniet.

Kristersson: Hjälp Ukraina styra attacker ”i rätt riktning”

Emil Fjellstedt — Fri, 22 May 2026 08:46:53 +0000

Efter flera drönarincidenter i Natos luftrum säger Ulf Kristersson att Ukraina bör få hjälp att styra sina attacker ”i rätt riktning”. Samtidigt varnar Ryssland Natoländer för att hjälpa Ukraina med angrepp mot ryskt territorium.

Kristersson sade detta vid en gemensam pressträff med Natos generalsekreterare Mark Rutte i Helsingborg den 21 maj, inför Natos utrikesministermöte. En reporter frågade Kristersson om uppgifter i The Guardian, där Polens försvarsminister Wladyslaw Kosiniak-Kamysz uppges ha sagt att Ukraina måste bli mer precist i sin användning av drönare efter en rad incidenter.

Kristersson tonade ned Ukrainas ansvar i sitt svar och pekade i stället ut Ryssland. Enligt Natos officiella utskrift sade han att ukrainarna ”absolut inte vill att deras drönare ska hamna på allierat territorium” och att det ibland handlar om störsändningar eller andra störningar.

Därefter gick statsministern längre och sade att Nato inte bör acceptera det han kallade den ryska versionen.

— Vi bör verkligen inte acceptera den ryska versionen av detta, utan i stället naturligtvis hjälpa ukrainarna så mycket vi kan med att styra, att hjälpa dem att styra sina attacker i rätt riktning, sade Kristersson.

🇸🇪⚔️🇷🇺 Swedish Prime Minister Kristersson has openly stated that Sweden should do everything possible to help Ukraine direct its drones to strike Russian territory. pic.twitter.com/gtDTeKR2am
— DD Geopolitics (@DD_Geopolitics) May 21, 2026

Uttalandet väcker frågor om risken för en eskalering. Om Natoländer hjälper Ukraina att styra angrepp mot ryskt territorium kan Moskva tolka det som direkt västlig inblandning i kriget – och som en provokation från länder som samtidigt säger sig vilja undvika en större konflikt med Ryssland.

Rutte instämde i Kristerssons bedömning och avfärdade ryska påståenden om att Lettland skulle ha hjälpt Ukraina som ”fullständigt orimliga”. Han sade också att ansvaret för drönarincidenterna låg hos Ryssland på grund av det "fullskaliga kriget mot Ukraina" och Ukrainas behov av att försvara sig.

Drönare över Natoländer

Bakgrunden är den växande oron i flera Natoländer över ukrainska långdistansdrönare som hamnat i eller nära allierat luftrum. Enligt uppgifter har ukrainska drönare sedan mitten av mars upprepade gånger kränkt baltiskt och nordiskt luftrum på väg mot mål i nordvästra Ryssland, bland annat oljeanläggningar i regionen runt S:t Petersburg.

Den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, SVR, har samtidigt hävdat att Lettland låtit Ukraina använda sitt territorium för drönarattacker mot Ryssland. Underrättelsetjänsten varnade också för att Natomedlemskap inte kommer att skydda länder som hjälper Ukraina att genomföra attacker mot ryskt territorium. Baltiska företrädare har avvisat anklagelsen, men flera länder har samtidigt uppmanat Kiev att skärpa kontrollen av sina drönare.

Kristerssons uttalande visar hur snabbt gränserna förskjuts i kriget i Ukraina – från militärt stöd och politiska försäkringar till direkta besked om stöd vid attacker mot ryskt territorium.

Sverige köper franska fregatter för 40 miljarder

Jan Sundstedt — Tue, 19 May 2026 17:06:53 +0000

Sverige går vidare med franska Naval Group för att köpa fyra nya fregatter till marinen. Affären väntas landa på omkring 40 miljarder kronor och blir en av de största svenska försvarssatsningarna på flera årtionden. Beskedet presenterades på tisdagen vid en pressträff ombord på en svensk Visbykorvett i Stockholm. De nya fartygen blir betydligt större än dagens korvetter och ska ge Sverige en kraftigt utökad luftvärnsförmåga till sjöss. Statsminister Ulf Kristersson (M) sade enligt skattefinansierade kanalen SVT att de franska fartygen är de som bäst uppfyller de svenska kraven. — Det är en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripen introducerades på 1980-talet. Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med i dag, sade Kristersson.

Första leveransen planeras till 2030

Förhandlingarna ska nu föras mellan Försvarets materielverk, franska myndigheter och Naval Group. Om tidsplanen håller ska den första fregatten levereras 2030 och därefter ytterligare ett fartyg per år. Försvarsminister Pål Jonson (M) uppgav att priset väntas ligga på omkring 10 miljarder kronor per fartyg. Den slutliga kostnaden beror bland annat på vilken beväpning och vilka delsystem Sverige väljer. — Detta är en mycket stor affär, sade Jonson. Fartygen är av typen FDI och den svenska versionen går under namnet Luleåklassen. Enligt TT blir de omkring 120 meter långa, jämfört med Visbykorvetternas 72 meter.

Natoanpassning och franskt försvarssamarbete

Regeringen framhåller snabba leveranser som ett huvudskäl till att valet föll på Frankrike. Jonson pekade även på möjligheten att dela kostnaderna med Frankrike och Grekland, som redan använder eller har beställt samma fartygstyp. Fregatterna ska kunna användas som rörliga luftvärnsplattformar, för ubåtsjakt, för att leda marina operationer och för att skydda sjöförbindelser. De ska också kunna integreras mer effektivt i Natos gemensamma system än dagens svenska fartyg. Överbefälhavare Michael Claesson betonade att fregatterna stärker Sveriges förmåga att delta i Nato-operationer. Samtidigt innebär valet att svenska Saab inte får huvudkontraktet, även om regeringen vill att svenska delsystem från bland annat Saab och Bofors ska ingå. Affären innebär därmed både en kraftig militär upprustning till sjöss och ett nytt steg i Sveriges försvarspolitiska anpassning efter Natointrädet.

Moderaterna går till val på massövervakning

Emil Fjellstedt — Tue, 12 May 2026 08:34:15 +0000

Moderaterna gör en kraftig utbyggnad av polisens kameraövervakning till ett vallöfte inför valet 2026. Partiet vill att antalet poliskameror ska uppgå till 10 000 vid utgången av 2029 – dubbelt så många som dagens mål. Förslaget presenterades på en pressträff i Malmö av statsminister Ulf Kristersson, justitieminister Gunnar Strömmer och Helena Nanne, oppositionsråd för Moderaterna i Malmö. Målet innebär att den redan pågående kameraoffensiven ska fortsätta i ytterligare två år efter 2027. Det nuvarande målet är 5 000 kameror vid utgången av 2027. Vid årsskiftet fanns drygt 3 900 poliskameror – både fasta och mobila – att jämföra med 948 i slutet av 2022. Moderaterna hävdar att utvecklingen är nödvändig för att förebygga och utreda brott. Expressen rapporterar att justitieminister Gunnar Strömmer beskriver förslaget som "helt nödvändigt". Satsningen omfattar enligt rapporteringen fasta och mobila kameror, drönare samt så kallade ANPR-kameror för avläsning av registreringsnummer i realtid.

Ska följa personer i realtid

Kristersson framhåller kamerorna som ett verktyg för att både klara upp och förebygga brott. De bästa resultaten uppnås när brott aldrig begås, säger M-ledaren enligt TT. — Det innebär en dramatisk förändring av förutsättningarna både för det brottsförebyggande arbetet och för brottsuppklaringen, säger Kristersson enligt TT. Vallöftet innebär i praktiken en kraftig utbyggnad av statens möjlighet att övervaka offentliga miljöer i realtid. Moderaterna lyfter fram trygghet och brottsbekämpning som huvudargument, men omfattningen gör samtidigt förslaget till en central integritets- och massövervakningsfråga.

Ukraina vill köpa Gripen – med EU-lån i ryggen

Emil Fjellstedt — Sat, 02 May 2026 07:15:27 +0000

Saabs vd Micael Johansson räknar med att en omfattande Gripenaffär med Ukraina kan bli klar under året. Samtidigt väcker finansieringen frågor, eftersom Ukraina i hög grad är beroende av EU-lån och västligt stöd för sin krigsekonomi. Ukraina kan komma att köpa upp till 150 Gripenplan från svenska Saab. Enligt bolagets vd Micael Johansson kan affären bli klar redan under 2026, rapporterar skattefinansierade kanalen SVT. — Det här tar normalt några månader, under det här året hoppas jag, sade Johansson till SVT. Bakgrunden är den avsiktsförklaring som undertecknades när Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besökte Saab i Linköping tillsammans med statsminister Ulf Kristersson. Enligt SVT har ett viktigt hinder för affären varit finansieringen.

EU-lån öppnar för miljardköp

Frågan aktualiserades efter att Ungern släppt sitt veto mot ett omfattande EU-lån till Ukraina på 90 miljarder euro. Därmed öppnas en väg för Kiev att finansiera stora försvarsköp – men i praktiken sker det samtidigt som landet är beroende av lån, stöd och garantier från EU och västländer. Saab vill inte uppge något pris för Gripenplanen. Som jämförelse tecknade Colombia nyligen ett avtal om 17 Gripenplan för omkring 34 miljarder kronor, enligt SVT. En ukrainsk beställning på upp till 150 plan skulle därmed kunna bli en av de största svenska försvarsaffärerna hittills. Affären innebär också att Sverige ytterligare fördjupar sin roll i Ukrainakriget. Regeringen beskriver stödet som en del av Europas säkerhetspolitik, men den växande svenska vapenexporten till Ukraina gör samtidigt Sverige till en allt tydligare militär stödaktör i konflikten.

Regeringen varnar för brist på flygbränsle: ”Ha marginal i bokningen”

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Apr 2026 12:37:38 +0000

Regeringen utfärdar en tidig varning för risk för brist på flygbränsle. Bakom larmet står det blockerade Hormuzsundet och den pågående konflikten i Mellanöstern – och även om Sverige hittills står relativt stabilt kan läget snabbt förändras. Under tisdagen kallade statsminister Ulf Kristersson (M) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till pressbriefing med Energimyndigheten. Beskedet var tydligt: normalläget är över. — Vi vill ge besked om en tidig varning för risk för brist för flygbränsle, sade Ebba Busch.

Uppmaning till resenärer

Energiministern riktade en uppmaning till svenska resenärer: se över reseförsäkringar och undvik att boka snäva hemresor. — Boka inte resor som gör att du måste komma hem till en väldigt specifik tid. Ha koll på reseförsäkring, ha koll på villkoren och ha lite marginal för resorna, sade hon. Det är inte en rekommendation att avstå från resor, underströk Busch. Men förutsättningarna kan ändras snabbt. I Italien har vissa flygplatser redan tvingats prioritera bort avgångar på grund av bristande tillgång på flygbränsle.

IEA: Europa utan flygbränsle inom sex veckor

I mitten av april varnade IEA-chefen Fatih Birol för att Europa kunde stå utan flygbränsle inom sex veckor. Sedan dess har ytterligare två veckor passerat – och det finns inget som tyder på att Hormuzsundet är på väg att öppnas. Samtidigt betonade Kristersson att Sverige drabbats betydligt mindre än många andra europeiska länder, tack vare ett mer robust energiförsörjningssystem. — Globalt är detta bland det största vi varit med om. Det påverkar Europa mindre och Sverige väsentligt mycket mindre än de flesta länder i Europa – just nu.

Ingen akut brist – än

Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup var tydlig med att det inte är fråga om en akut bristsituation. — Det är en förhöjd risk för brist. Vi ser inga avbrott i några leveranser, sade Asserup. Men om konflikten fortsätter eller eskalerar kan läget förändras. I ett värsta scenario, på sikt, skulle ransonering kunna bli aktuell – även om det ligger långt bort. Motsvarande risk för bensin och diesel har inte identifierats. — Det är låg sannolikhet för någon form av ransonering av bensin eller diesel. Sverige och Norden har en omfattande raffinaderikapacitet där vi i första hand använder Nordsjöolja. Den oljan är det konkurrens om i dag – men tillförseln är inte påverkad av situationen i Mellanöstern, sade Asserup.

Även fredsavtal ger ingen omedelbar lättnad

Regeringen varnade också för att även om konflikten skulle lösas omedelbart skulle det ta tid innan leveranskedjorna återhämtar sig. — Även om vi skulle få på plats ett hållbart fredsavtal imorgon så kan det dröja innan utbudet av olja och gas återställs, sade Busch. Kristersson var också tydlig med osäkerheten kring tidslinjen. — Just nu har vi ingen aning om det här kommer att pågå i veckor eller i månader framåt, sade Kristersson. Den tidiga varningen är första steget i en trestegstrappa. Nästa steg innebär höjd beredskap med tvingande åtgärder. Först i det tredje steget – när krisen är ett faktum – blir ransonering aktuellt.