Ukrainakriget – Nya Dagbladet

Miljonfiasko i Estlands vapenstöd till Ukraina – ministern lämnar

Emil Fjellstedt — Fri, 04 Sep 2026 07:24:00 +0000

Estlands försvarsminister Hanno Pevkur avgår efter en vapenaffär där omkring 70 miljoner euro betalades i förskott för artillerigranater till Ukraina. Pengarna gick till en leverantör utan tidigare erfarenhet av granatproduktion, medan leveranserna enligt estniska myndigheter varit ofullständiga och bristfälliga. Affären rör det italienskregistrerade bolaget Datasel S.R.L., som ägs av det indiska företaget Neco Defence Munitions. Estlands statliga försvarsinvesteringscenter RKIK tecknade det första avtalet i augusti 2024 och förde då över 15 miljoner euro. I oktober följde ytterligare en förskottsbetalning på drygt 10 miljoner euro. Trots förseningar och problem slöts ytterligare två avtal samma år. Förskotten växte därmed till omkring 70 miljoner euro. Enligt estniska public service-bolaget ERR hade varken Datasel eller dess ägare tidigare tillverkat granater. Grundläggande kontroll av leverantören tycks alltså inte ha följt med i den brådskande jakten på ammunition till kriget i Ukraina. Delar av leveransen nådde ett mellanlager i ett europeiskt land, men RKIK bedömde den som ofullständig och av otillräcklig kvalitet. Estland avslutade avtalen och kräver tillbaka de förskottsbetalade pengarna i en rättslig tvist.

Tar politiskt ansvar

Pevkur meddelade den 2 september att han lämnar posten efter kritik mot försvarets och RKIK:s hantering. Han säger att han tar politiskt ansvar för verksamheten inom sitt departement, men förnekar personligt ansvar för upphandlingen. Försvarsministern har sagt att han kände till avtalen men inte läste dem. Han har hänvisat till att upphandlingar och kontraktsförhandlingar hanteras av RKIK, medan ministern fattar det övergripande beslutet att stödja Ukraina militärt. Den tidigare RKIK-chefen Magnus-Valdemar Saar har å sin sida uppgett att större beslut inte fattades utan försvarsdepartementets ledning. Pevkur har beskrivit affären som en högriskanskaffning i en situation där granater söktes via mellanhänder på en hårt pressad marknad.

EU-medel kan krävas tillbaka

En del av förskottsbetalningarna finansierades genom EU:s europeiska fredsfacilitet, som används för militärt stöd till Ukraina. EU-kommissionen granskar nu ärendet tillsammans med estniska myndigheter. Kommissionens talesperson Christian Wigand har sagt att det ännu inte är klarlagt om Estland måste betala tillbaka medel till fonden. Pevkur hävdar att det inte bör uppstå någon kostnad för estniska skattebetalare om upphandlingen har genomförts med tillräcklig omsorg.

Rysslands nya jetdrönare pressar Ukrainas luftförsvar

Emil Fjellstedt — Thu, 03 Sep 2026 12:16:13 +0000

Rysslands nya Geran-4 är snabbare, tyngre och svårare att hejda än de propellerdrivna drönare som Ukrainas luftförsvar har anpassats för. Systemet avgör inte kriget på egen hand, men visar hur den tekniska utvecklingen fortsätter att flytta styrkeförhållandet till Rysslands fördel. Den ukrainska militära underrättelsetjänsten HUR har publicerat en genomgång av ett nedskjutet exemplar av Geran-4. Drönaren uppges väga omkring 850 kilo och bära en stridsspets på upp till 150 kilo. Den ska kunna nå cirka 500 kilometer i timmen, flyga på upp till 5 000 meters höjd och ha en räckvidd på omkring 450 kilometer. Uppgifterna kommer från en krigförande parts underrättelsetjänst och alla prestandavärden har inte kunnat verifieras oberoende. Det fysiska fyndet visar dock ett tydligt teknikskifte: Geran-4 drivs av en mindre turbojetmotor och har en förstärkt flygkropp med fast integrerade vingar. HUR har identifierat två kinesisktillverkade motortyper i undersökta exemplar.

Från långsam måltavla till litet kryssningsvapen

De tidigare Geran- och Shahed-modellerna var relativt långsamma och kunde i många fall bekämpas med mobila kulsprutegrupper eller billiga genskjutningsdrönare. När farten ökar till flera hundra kilometer i timmen krymper tiden för upptäckt, målföljning och eldgivning. Flyghöjden gör samtidigt att flera av de billigaste motmedlen får svårare att nå fram. Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj har enligt den ukrainska försvarssajten Militarnyi uppgett att jetdrivna drönare i vissa nyare ryska anfall utgjort omkring två tredjedelar av farkosterna. De ska ha använts i mindre antal än äldre modeller men ändå nått sina mål oftare. Det är ett viktigt erkännande eftersom bedömningen kommer från den sida som försöker skjuta ner dem. Utvecklingen fortsätter den trend som Nya Dagbladet rapporterade redan 2025, då modifierade ryska drönare och svärmtaktik började tränga igenom det ukrainska luftförsvaret i högre grad. En teknisk genomgång av Geran-4 och Geran-5 från flygkanalen Altitude Addicts.

Tvingar fram dyrare motmedel

Geran-4:s främsta betydelse ligger därför inte i någon enskild teknisk detalj, utan i hur den förändrar kostnadsbalansen. Ukraina utvecklar nu jetdrivna genskjutningsdrönare för att hinna ikapp de snabbare målen. Om enklare system inte räcker återstår betydligt dyrare luftvärnsrobotar, samtidigt som Ryssland kan blanda jetdrönare med långsammare Geran-varianter, skenmål och robotar. Öppna källor som granskat utbyggnaden av fabriksområdet i Alabuga bedömer att Ryssland förbereder storskalig produktion. Militarnyi har med hänvisning till satellitbilder och ryska uppgifter beskrivit en möjlig kapacitet på omkring 3 000 Geran-4 och Geran-5 per månad. Den exakta siffran är osäker, men utvecklingen ligger i linje med den bredare ryska försvarsproduktionen. HUR har samtidigt identifierat 105 utlandstillverkade komponenter i Geran-4. Det visar att Ryssland fortfarande är beroende av importerad elektronik och motorer, men också att sanktionerna hittills inte har stoppat landets förmåga att ta fram nya system och föra dem från konstruktion till stridsanvändning.

Teknikskiftet talar för förhandlingar

En ny drönarmodell avgör inte ensam utgången i Ukraina. Geran-4 illustrerar däremot ett större problem för Kiev och dess västliga stödgivare: varje nytt motmedel möts av en rysk anpassning, samtidigt som Ryssland har större industriell uthållighet och kan pressa fram en ogynnsam byteskvot för luftförsvaret. Det försvagar föreställningen att fortsatt utnötningskrig i sig ska vända utvecklingen till Ukrainas fördel. Ju längre kriget fortsätter, desto mer tid får Ryssland att skala upp nästa generation av billigare och svårare mål. Den tekniska verkligheten gör därför seriösa fredsförhandlingar mer brådskande – inte mindre.

Zelenskyj: Val under kriget kan förstöra Ukraina

Jan Sundstedt — Mon, 24 Aug 2026 13:22:48 +0000

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att val under kriget i Ukraina skulle splittra landet och kunna förstöra staten. Uttalandet kommer sedan den avsatte försvarsministern Mychajlo Fedorov krävt att Ukraina hittar en laglig väg till val trots krigslagarna. — Val just nu är en tsunami för staten som kommer att splittra Ukraina, sade Zelenskyj när han mötte journalister under helgen. Han uppgav att hans strategi är att föra landet till krigets slut och bevara en självständig och suverän stat. Fedorov var länge en nära allierad till presidenten och ansvarade först för Ukrainas digitalisering. I januari blev han försvarsminister, men Zelenskyj avskedade honom i juli efter en djup konflikt med dåvarande överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj. Beslutet utlöste protester i Kiev och andra städer. Presidenten avsatte senare även Syrskyj men lät inte Fedorov återvända. Den 18 augusti krävde Fedorov att Ukraina tar fram en laglig, säker och realistisk modell för val även om kriget fortsätter. — Demokratin kan inte hållas som gisslan av Ryssland, sade han i ett videotal. Fedorov anklagade samtidigt statsapparaten för en systemkris där personlig lojalitet väger tyngre än yrkesskicklighet och resultat. Han har också hävdat att omfattande korruption inom försvarsministeriet försvårar landets krigföring, men har inte pekat ut några personer.

Lagen förbjuder val under kriget

Ukrainsk lag förbjuder val så länge krigslagarna gäller. Ett val skulle dessutom behöva omfatta soldater vid fronten, invånare i utsatta områden och miljontals ukrainare utomlands. Zelenskyjs ordinarie mandatperiod löpte ut i maj 2024, men grundlagen låter honom sitta kvar tills en nyvald president tillträder. Opinionsläget visar samtidigt en växande öppning för framtida val. I en KIIS-mätning ville 57 procent vänta tills kriget avslutats och ett fredsavtal slutits. Ytterligare 23 procent kunde tänka sig val efter en vapenvila och säkerhetsgarantier, medan 15 procent ville rösta redan under striderna. En separat Socis-mätning gav Fedorov 13,1 procent i en tänkt första valomgång. I en möjlig andra omgång skulle han enligt samma mätning besegra Zelenskyj med 63,8 mot 36,2 procent. Mätningen omfattade inte av Ryssland annekterade områden eller delar av landet där aktiva strider pågår. Fedorov har dock återkommande sagt att han inte avser kandidera.

EU lånar till nya Ukrainaköp – 67 miljarder till vapen och luftvärn

Emil Fjellstedt — Mon, 24 Aug 2026 09:56:41 +0000

EU-kommissionen har godkänt nya försvarsinköp till Ukraina för 6,1 miljarder euro, motsvarande omkring 67 miljarder kronor. Pengarna lånas upp på kapitalmarknaden med EU-budgeten som säkerhet, medan återbetalningen är villkorad av att Ukraina i framtiden får krigsskadestånd från Ryssland. Beslutet meddelades den 24 augusti, på Ukrainas självständighetsdag. Det nya beloppet läggs ovanpå tidigare godkända försvarsbeställningar på omkring 16 miljarder euro, varav 8,35 miljarder redan har betalats ut. De 6,1 miljarderna finansieras inte genom att de frysta ryska tillgångarna tas i anspråk. EU lånar i stället upp pengarna på kapitalmarknaden och garanterar långivarna med marginalen i EU-budgeten. Enligt kommissionens lagförslag blir Ukrainas återbetalning aktuell först när landet får krigsskadestånd från Ryssland. EU-kommissionen motiverar beslutet med att 376 robotangrepp registrerades mot Ukraina under juli. Pengarna ska användas till luft- och robotförsvar, ammunition och radarutrustning. Kommissionsordföranden Ursula von der Leyen säger att inköpen ska hjälpa landet att skydda befolkningen och luftrummet medan kriget fortsätter.

EU-budgeten garanterar miljardlånet

Det nya beslutet ingår i ett särskilt EU-lån på totalt 90 miljarder euro för Ukrainas budget- och försvarsbehov under 2026 och 2027. I kommissionens förslag delas beloppet upp i 60 miljarder euro till försvarsindustrin och inköp av militär materiel samt 30 miljarder till ekonomiskt stöd och statsbudgeten. Under 2026 väntas 28,3 miljarder euro betalas ut inom försvarsdelen. Ukraina får inte beloppet fritt tillgängligt, utan begär utbetalningar efter att avtal har ingåtts med försvarsföretag och granskats av EU-kommissionen. Konstruktionen innebär att EU-budgeten står bakom upplåningen medan inköpen genomförs stegvis.

Försvarsindustrin får miljardbeställningar

Merparten av materielen ska köpas från tillverkare i Ukraina, EU och EES-länderna. Stödet blir därmed också en omfattande satsning på den ukrainska och europeiska försvarsindustrin. Leverantörer i andra länder kan godkännas genom särskilda undantag när den efterfrågade utrustningen inte tillverkas i Europa. Inköpskraven har blivit en politisk stridsfråga inom EU. Vissa medlemsländer vill att de lånade miljarderna i första hand ska stärka Europas försvarsindustri, medan andra har krävt större frihet för Ukraina att köpa den materiel som kan levereras snabbast. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Ukraina vill använda EU-lånet för framtida köp av Jas Gripen. Även sådana beställningar skulle omfattas av reglerna för lånets försvarsdel.

Uppgifter: Ukraina attackerade iranskt fartyg i Kaspiska havet

Jan Sundstedt — Sun, 26 Jul 2026 10:08:59 +0000

Iran uppger att ett av landets handelsfartyg har attackerats av Ukraina i Kaspiska havet och att en besättningsman dödades. Kiev bekräftar en operation mot fartyg i området, men har inte offentligt identifierat det iranska fartyget. Irans utrikesdepartement säger att en explosion ombord dödade en sjöman och skadade en annan. Ukrainas tillförordnade chargé d’affaires i Teheran kallades kort efter händelsen upp till det iranska utrikesdepartementet för att ta emot en formell protest. Uppgifterna om dödsfallet och det drabbade fartygets identitet kommer från Iran. Teheran har inte offentligt namngivit fartyget eller redovisat vilken last det förde. Ukrainas säkerhetstjänst SBU bekräftar samtidigt att landet genomfört angrepp i Kaspiska havet. Myndigheten uppger att två lastfartyg, en robotbåt, en radar och oljeplattformen Vladimir Filanovskij träffades.

BREAKING: Iran confirms Ukraine launched attacks on Iranian ships, killing Iranian sailors.
Iran has a right to self defense against Ukraine. pic.twitter.com/qtmnqvXill — Ethan Levins 🇺🇸 (@EthanLevins2) July 25, 2026

Här är en svensk översättning av delar av uttalandet (uttalandet är iranska utrikesdepartementets egen version av händelsen och ska inte läsas som oberoende bekräftade sakuppgifter). Irans regering fördömer kraftfullt Ukrainas militära angrepp mot ett iranskt handelsfartyg i Kaspiska havet Islamiska republiken Irans utrikesdepartement fördömer kraftfullt den ukrainska regimens angrepp mot ett iranskt handelsfartyg i Kaspiska havet tidigt på morgonen den 3 mordad. Angreppet ledde till att fartyget exploderade, att en sjöman dödades och att en annan person skadades. Handlingen utgör ett brott mot artikel 2.4 i FN-stadgan och är en aggressionshandling som kan ytterligare elda på och utvidga kriget.

Skilda uppgifter om målen

SBU namnger i sitt formella uttalande de ryskflaggade lastfartygen Port Olya 2 och Begey som attackerade. Enligt myndigheten användes fartygen för militära transporter mellan Iran och Ryssland och omfattas av internationella sanktioner. Någon offentlig ukrainsk bekräftelse på att det iranska handelsfartyget är samma fartyg som SBU pekar ut finns inte. En oberoende genomgång av fartygets last, skadorna och händelseförloppet har i skrivande stunde inte presenterats. Källor: Reuters, Al Jazeera, Kyiv Independent och SBU.

Volodymyr Zelenskyj avsätter Oleksandr Syrskyj som Ukrainas överbefälhavare

Jan Sundstedt — Wed, 22 Jul 2026 08:31:48 +0000

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har avsatt överbefälhavaren Oleksandr Syrskyj och utsett Mychajlo Drapatyj till hans efterträdare. Beskedet kommer efter flera dagars protester och politisk turbulens kring den avsatte försvarsministern Mychajlo Fedorov. Volodymyr Zelenskyj meddelade beslutet på tisdagen efter ett möte med Oleksandr Syrskyj. — Jag har beslutat att Mychajlo Drapatyj blir ny överbefälhavare för Ukrainas väpnade styrkor, sade Zelenskyj. På onsdagsmorgonen bekräftade Syrskyj att han lämnar posten och överlämnar befälet till sin efterträdare.

Drapatyj utlovar reformer

Mychajlo Drapatyj ledde Ukrainas markstridskrafter från november 2024 till juni 2025. Han avgick efter ett ryskt robotangrepp mot en militär utbildningsplats den 1 juni, där minst 12 personer dödades och över 60 skadades. Han sade då att han som befälhavare bar ansvaret för att hans order inte hade följts. Den 3 juni utsåg Zelenskyj honom till chef för de förenade styrkorna. Som överbefälhavare säger sig Drapatyj att organisera om generalstaben och ta fram en ny försvarsstrategi. Uppdraget omfattar också reformer av kårsystemet, snabbare leveranser av vapen och drönare, ett starkare luftförsvar och en tydligare plan för mobiliseringen.

❗️Mykhailo Drapatyi is Ukraine’s new Commander-in-Chief of the Armed Forces, Zelenskyy announced.
“Together with Mykhailo, Yevhen Khmara and Pavlo Palisa, we determined how the General Staff of the Armed Forces of Ukraine should be restructured. The fact is that Oleksandr… pic.twitter.com/5uxi01Ol0o — UkraineWorld (@ukraine_world) July 22, 2026

Mariupol

Ett inlägg på X ger en uttalat kritisk och delvis omstridd bild av Mychajlo Drapatyjs militära bakgrund. Kontot kopplar honom till civila dödsfall i Mariupol 2014, men uppgiften har inte verifierats oberoende. Andra källor beskriver i stället den filmade operationen som ett försök att undsätta omringade ukrainska poliser och territorialförsvarare.

Drapaty's track record, the short list:
▪️In 2014 stormed Mariupol in BMP-2 and was responsible for murdering over a hundred civilians. ▪️ In 2022, he commanded the operation to re-capture Kherson. ▪️In 2024, he commanded the defense of the Kharkov region, specifically Volchansk… https://t.co/ssoL0z20xT pic.twitter.com/gRjuFwkhqx — Olga Bazova (@OlgaBazova) July 22, 2026

Bakgrunden till skiftet

Skiftet på överbefälhavarposten sker efter en konflikt mellan Syrskyj och Mychajlo Fedorov. Den tidigare försvarsministern anklagade överbefälhavaren för att motarbeta reformer och dölja problem inom försvaret. Syrskyj har tillbakavisat anklagelserna. När Zelenskyj avskedade Fedorov i förra veckan ledde det till protester i Kiev och andra ukrainska städer. Demonstranterna krävde att Fedorov skulle återinsättas och att Syrskyj i stället skulle avgå. Protesterna pågick i sex dagar och samlade enligt flera källor tusentals deltagare i Kiev och andra städer. Drapatyj har offentligt stött Fedorovs reformlinje. Utnämningen av honom kan därför sägas ha uppfyllt ett av demonstranternas främsta krav. Zelenskyj har offentligt tackat Syrskyj för dennes insatser under försvaret av Kiev och offensiven i Charkivregionen 2022 samt för operationen i den ryska Kurskregionen 2024. Oleksandr Syrskyj tillträdde som Ukrainas överbefälhavare i februari 2024.

Peskov: Ryssland befinner sig nu i krig

Emil Fjellstedt — Mon, 06 Jul 2026 09:39:56 +0000

Kremls talesman Dmitrij Peskov säger att Ryssland nu befinner sig i ”ett verkligt krig”. Uttalandet markerar ett tydligt avsteg från Moskvas tidigare linje om en ”särskild militär operation”. Peskov gjorde uttalandet i en intervju med rysk tv-journalisten Pavel Zarubin, rapporterar Tass. Enligt honom började konflikten som en ”särskild militär operation”, men har fortsatt som ett krig eftersom västländer står bakom Kiev. — Det är ett krig, ett verkligt krig. Det började som en särskild militär operation. Det fortsätter som ett krig eftersom Berlin, Paris, Haag, Oslo och, tyvärr, Washington står bakom Kiev, sade Peskov enligt återgivningar av intervjun. Skillnaden mellan begreppen är inte bara språklig. En ”särskild militär operation” har gjort det möjligt för Moskva att behandla insatsen som en avgränsad militär operation, utan att fullt ut aktivera de juridiska följder som normalt förknippas med krigstillstånd eller krigslagar. Ett formellt krigstillstånd kan däremot få följder för mobilisering, statlig styrning av ekonomi och produktion, rörelsefrihet, censur och andra undantagsåtgärder. Ryssland har redan infört flera sådana åtgärder stegvis, men Peskovs formulering innebär inte i sig någon formell krigsförklaring eller ett automatiskt nytt rättsläge.

”Ukraina och Iran är offer för samma makter”

Osignerad — Mon, 22 Jun 2026 15:46:21 +0000

I världspolitiken gäller inga sanningar, endast vems version av propagandan som vinner gehör. Rötterna till Ukrainakriget finns i de två tyska staternas återförening 1991 och inte i rysk expansionism. Efter århundraden av anfall från väst sökte Ryssland en buffertzon via Warszawapakten. Vid dess upplösning och Tysklands återförening gav västländerna garantier att Nato inte skulle utvidgas ”en enda tum” bortom Tysklands gräns. Löftena bröts under kaoset efter Sovjets upplösning under 1990-talet, och Nato flyttade fram sina vapensystem till det försvagade Rysslands gräns. Ryska protester negligerades ända tills Nato inbjöd Georgien och Ukraina, som båda låg inom fem minuters robotavstånd från Moskva. Detta utgjorde ett existentiellt hot för Ryssland. Trots västliga diplomaters och ledares varningar om att Natos expansion betydde krigsförklaring mot Ryssland rustade väst upp Ukraina. En högerstyrd statskupp genomfördes med stöd av USA den 22 februari 2014, följd av ett anfallskrig mot Ukrainas stora rysktalande befolkning i syd och sydöst. Ryssland medlade och två Minskavtal undertecknades. Båda bröts av Kievregimen. Efter 14 000 dödsoffer ingrep Ryssland till försvar för de rysktalande. Befolkningen på Krimhalvön hade redan efter två folkomröstningar brutit sin union med Ukraina och frivilligt återanslutit sig till Ryssland.

Löftena bröts under kaoset efter Sovjets upplösning under 1990-talet.

Efter krigsutbrottet den 24 februari 2022 förhandlade Ryssland och Ukraina fram ett fredsfördrag som var färdigt att undertecknas i april 2022. Då ingrep väst/Nato genom Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, som erbjöd vapen och pengar om Ukraina fortsatte kriget för att försvaga Ryssland. Och där befinner vi oss nu, med en miljon döda och sårade ukrainare.

Iran och väst

Sedan förtryckaren och massmördaren shahen av Iran störtats 1979 under ledning av ayatolla Khomeini skapades en religiös stat med en sträng moralisk regim. Från första året utsattes denna stat för utarmande sanktioner påbjudna av USA och Israel. Iran organiserade motstånd via kampgruppen Hizbollah i Libanon och stöd till palestiniernas befrielsekamp mot Israels olagliga våldsamma expansion och senare via Huthirörelsen på Arabiska halvön. I väst kallas dessa väpnade befrielserörelser för terrorister. Trots alla sanktioner utvecklades Iran via sin oljeexport och byggde ett försvar mot Israel och USA. Medvetna om oljans kortvariga framtid arbetade Iran med urananrikning för kärnkraft, vilket väckte oro hos kärnvapennationerna USA, England, Frankrike och Israel. I Iran ansågs kärnvapnen ur religiös synvinkel vara hädiska och förbjudna, och Iran underkastade sig IAEA:s kontroller. Detta avtal sades upp av USA, som för Israels räkning ville avväpna Iran. Under 2025 och 2026 pågick förhandlingar som båda åren avbröts av att Israel och USA gemensamt anföll med missiler och bomber mitt under de skenbara förhandlingarna.

Fredsrörelsen på Orust kräver besinning av Natostaterna och de västliga stormakterna.

Iran visar sig i dag vara starkare än Israel och USA trodde, och nederlaget för de anfallande makterna är ett faktum. Här står vi i dag mitt i det grumliga västliga nyhetsflödet. Väst är vant vid att dominera, men världen är i snabb förändring bort från dollarns, eurons och pundets dominans.

Krav på besinning

I stället för fredlig samexistens lägger nu Nato och hela väst 5 procent av sin årliga BNP på upprustning på bekostnad av skola, hälsovård och välfärd. Allt för ett påhittat hot från Ryssland. Fredsrörelsen på Orust, samlad till årsmöte, kräver besinning av Natostaterna och de västliga stormakterna. Alternativen är mörka. Ola Friholt, ordförande i Fredsrörelsen på Orust

Dödlig attack mot civila i Donetsk – buss totalförstörd

Emil Fjellstedt — Thu, 04 Jun 2026 10:39:34 +0000

Åtta civila uppges ha dödats i en drönarattack mot en passagerarbuss i Donetsk. Ryska utrikesdepartementet kallar attacken för ett terroristdåd och kräver reaktioner från omvärlden.

Attacken inträffade i Jenakijeve i den ryskkontrollerade delen av Donetsk-regionen. Bussen som träffades gick på linjen Moskva–Simferopol. Bilder från ryska utredare visar en vit passagerarbuss vid vägkanten med intryckt tak, utbränd insida och krossade rutor, rapporterar Reuters.

Denis Pusjilin, den rysktillsatte ledaren i Donetsk, uppger att bussen träffades när den stannat för att ta upp passagerare. Utöver dödsoffren ska ytterligare elva personer ha skadats, enligt ryska uppgifter som Reuters återger.

Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, säger i ett uttalande att ”Kievregimen” återigen har visat sin ”omänskliga nazistiska natur” genom ännu ett ”cyniskt och blodigt brott”.

— Vi uppmanar alla ansvarstagande regeringar, berörda internationella organisationer och oberoende medier att resolut fördöma denna brutala terroristattack i Jenakijeve, säger Zacharova.

Ukraina har inte kommenterat anklagelserna, enligt Reuters.

Bekräftat: Tidöregeringen skänker Jas Gripen till Ukraina

Jan Sundstedt — Thu, 28 May 2026 14:13:28 +0000

Tidöregeringen går vidare med planer på att skänka upp till 16 Jas 39 Gripen till Ukraina. Samtidigt vill regeringen sälja nya Gripen E/F till Kiev och ersätta de plan som flygvapnet lämnar ifrån sig. Statsminister Ulf Kristersson (M) lämnade beskedet under torsdagen vid Upplands flygflottilj i Uppsala, tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Satsningen beskrivs som det hittills största svenska militära stödpaketet till regimen i Kiev. Regeringen uppger uppger också att Ukraina avser köpa 20 Gripen E/F som ett första steg efter den avsiktsförklaring som Kristersson och Zelenskyj undertecknade i oktober förra året. I samband med att försäljningen avtalas ska Sverige skänka upp till 16 JAS 39 Gripen C/D ur Försvarsmaktens befintliga flygplansflotta, inklusive kvalificerad ammunition. Propositionen anger att regeringen vill kunna skänka upp till 16 Gripen C/D och ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.

Donationen villkoras av köp

Donationens utformning gör stödet nära kopplat till en större svensk stridsflygaffär. Regeringen skriver att Gripen C/D-planen ska skänkas under förutsättning att Ukraina tecknar avtal om köp av Gripen E/F. Propositionen anger samtidigt att bemyndigandet avser försäljning av minst 10 och upp till 20 Gripen E/F. De första Gripen C/D-planen beräknas enligt regeringen kunna användas för att försvara ukrainskt luftrum under nästa år. Leveranser av nya Gripen E/F beräknas starta före 2030. Utbildning av ukrainska piloter och annan personal ska kunna genomföras redan i år. Stödpaketet omfattar även kvalificerad ammunition. Regeringen nämner IRIS-T, AMRAAM och den långräckviddiga roboten Meteor som exempel. [caption id="attachment_231816" align="alignnone" width="640"] Volodymyr Zelenskyj och Ulf Kristersson i samband med dagens besök i Uppsala. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet[/caption]

Sverige ska ersätta planen

Gripen C/D-planen hämtas ur Försvarsmaktens flotta. Regeringen skriver därför att Sverige snabbt behöver ersätta den materiel som skänks till Ukraina, med hänsyn till Försvarsmaktens uppbyggnad och det säkerhetspolitiska läget. För att ersätta de donerade planen ska Sverige beställa nya Gripen E/F till det svenska flygvapnet, utöver de Gripen E-plan som redan har beställts. Regeringen tillför även medel för att ersätta kvalificerad ammunition. Saab bekräftar att Sverige och Ukraina tar nästa steg mot Ukrainas köp av Gripen. Försvarskoncernen understryker samtidigt att bolaget ännu inte har undertecknat något kontrakt eller mottagit någon order kopplad till affären. Saabs vd Micael Johansson säger i bolagets pressmeddelande att han är stolt över beskedet och att Saab ser fram emot att stödja både Ukrainas anskaffning och svenska myndigheters arbete med att ersätta de donerade flygplanen.

EU-lån bakom köpet

Ukraina planerar att delvis finansiera köpet av nya Gripenplan med EU-medel. Regeringen uppger att Kiev vill använda 2,5 miljarder euro från EU:s Ukraine Support Loan för köpet av Gripen E/F. I oktober 2025 skrev Sverige och Ukraina under en avsiktsförklaring om luftstridsförmåga. Regeringen beskrev då samarbetet som ett första steg mot en möjlig större exportaffär. Ulf Kristersson sade då att det kunde handla om 100–150 Gripenplan för att bygga upp ett nytt ukrainskt flygvapen. Regeringen begär nu riksdagens bemyndigande genom en extra ändringsbudget.

Sveriges utökade roll i Ukrainakriget

Beskedet ger Sverige en ännu tydligare roll i Ukrainakriget. Regeringen kopplar stödet till svensk säkerhet och skriver att Ukraina även försvarar Sveriges frihet. Samtidigt innebär beslutet att svenska stridsflyg lämnar landets egen flotta i ett läge där även svenska försvaret säger sig behöva växa snabbt. Kritiker kan därför väntas peka på två risker: att den svenska försvarsförmågan urholkas innan ersättningsplanen finns på plats, och att Sverige genom avancerade stridsflyg och robotar dras ännu djupare in i konflikten med Ryssland. Frågan blir därmed inte bara hur snabbt Ukraina kan få Gripen i luften, utan också vilket säkerhetspolitiskt pris Sverige kan få betala när kriget nu kommer allt närmare svensk materiel, svensk industri och svenska militära beslut. Regeringen vill fylla luckan genom att beställa nya Gripen E/F till det svenska flygvapnet. De donerade C/D-planen kan dock enligt regeringens egen tidsplan börja användas i Ukraina redan nästa år, medan leveranserna av nya Gripen E/F beräknas starta först mot slutet av decenniet.