Ubuntu – Nya Dagbladet

Qualcomm öppnar sina Snapdragon X2-datorer för Linux

Markus Andersson — Fri, 25 Sep 2026 17:01:23 +0000

Qualcomm har släppt en tidig Linuxversion för bärbara datorer med Snapdragon X2. För den som vill använda en dator utan Windows eller Googles system kan det på sikt ge ett alternativ på samma hårdvara. Än så länge är versionen till för utvecklare, inte en färdig installation för vanliga användare.

Förhandsversionen presenterades den 23 september. Den har testats med Debian 13 och en särskild Linuxkärna. Qualcomm arbetar fortfarande med att föra in stödet i den ordinarie Linuxkärnan, så att det längre fram kan användas av Linuxdistributioner.

Någon installationsskiva för vanliga användare är det ännu inte. Qualcomm skriver att förhandsversionen riktar sig till distributionsansvariga, kärnutvecklare, verktygskedjor och hårdvaruingenjörer. Byggrecepten för både Debianavbilderna och kärnan ligger öppet på Github.

You asked. We listened.

The @Linux on @Snapdragon X2 Series Early Developer Preview is here. It's an early milestone, with support rolling out in phases, but developers can start exploring, testing, and providing feedback already today: https://t.co/aBjbsJCLBc

Join our Discord… pic.twitter.com/GxRthf4YwV
— Qualcomm Developer (@Qualcomm_Dev) September 23, 2026

Vanliga användare får enligt bolaget sin installera-och-kör-lösning senare, när distributionerna tagit in det som hunnit landa i huvudkärnan.

Ett tredje system på samma kisel

Den som vill lämna Windows stöter ofta på samma mur. Datorn är byggd, testad och levererad för Microsoft, eller för Google, och alternativet får klara sig bäst det kan. Qualcomm beskriver nu i stället Linux som ett tredje operativsystem för Snapdragon X2, vid sidan av Windows och Googlebook.

Omfånget är samtidigt snävt. Beskedet gäller bärbara datorer med Snapdragon X2. Stationära datorer, den tidigare generationen Snapdragon X och Qualcomms övriga utvecklingskort omfattas inte.

Inte heller alla X2-bärbara är lika långt komna. Qualcomm skriver att beredskapen varierar mellan tillverkare och mellan olika varianter av kretsen.

Maskinerna är inga lättviktare. Enligt Canonicals och Qualcomms gemensamma besked har plattformen upp till 18 Oryon-kärnor på upp till 5,0 GHz, en NPU på upp till 80 TOPS och upp till 48 GB LPDDR5x-minne med en bandbredd på upp till 228 GB/s.

Självständigheten sitter i kärnan

Det första steget handlar om grunden. Datorn startar med systemd-boot som UEFI-starthanterare, och förhandsversionen omfattar USB, PCIe och enklare bussar som UART, I2C och SPI, liksom ström- och värmehantering.

Grafikstödet för Adreno bygger på de öppna Mesa-komponenterna Freedreno, Turnip och Rusticl. NPU:n Hexagon nås via fastRPC.

Här ligger det som gör nyheten intressant för den som bryr sig om oberoende. Valet av operativsystem är bara halva saken. Om kärnan, grafiken och NPU-drivrutinerna landar upstream kan Debian, Ubuntu och andra distributioner underhålla maskinerna själva, utan att vara beroende av Qualcomms egna sidopatchar vid sidan av den officiella kärnan.

Samma sak gäller den lokala AI som tillverkarna nu säljer datorerna på. När Hexagon-NPU:n fungerar under Linux kan modeller köras och användarens data behandlas på den egna datorn i stället för att skickas till ett molnkonto hos någon annan.

Det betyder inte att hela maskinen blir fri programvara. Beskedet säger ingenting om att proprietär firmware skulle försvinna, och ingen del av Qualcomms material beskriver stacken som helt öppen.

NyD har tidigare skrivit om hur Linux blir allt mer relevant i takt med att Windows blir mer låst, kontobundet och övervakat. Hittills har frågan för många stannat vid om den egna hårdvaran alls går att använda.

Tre tidsplaner att hålla isär

Det som finns i dag är förhandsversionen på Debian 13 med Qualcomms egen kärna.

Nästa steg är produktionsmognad, som Qualcomm siktar på i slutet av november 2026. Arbetet med att föra in koden i huvudkärnan fortsätter enligt bolaget även efter det. I Qualcomms nyhetskanal OnQ anges Debian som målet till slutet av året.

Ubuntu kommer senare. Canonical och Qualcomm meddelade samma dag att en certifierad Ubuntu-avbild för Snapdragon X2 är planerad till 2027. Enligt OnQ siktar bolagen på certifieringen under första halvåret 2027, och Canonical lovar fler detaljer om förhandsversioner närmare lanseringen.

Även tillverkarna rör sig. HP, Asus och Humain planerar enligt Qualcomm Linuxstöd under första delen av 2027.

För den som vill göra samma resa bort från Microsoft som Frankrike, som enligt NyD rapporterat ersätter Windows med Linux i statsförvaltningen, har hårdvaran länge varit den tysta flaskhalsen. Med Snapdragon X2 är ett svar på väg. Hur snabbt det når vanliga användare avgörs nu av hur mycket som faktiskt landar i kärnan före nyår.

Ubuntu 26.04 visar varför Linux blir allt mer relevant

Markus Andersson — Sun, 26 Apr 2026 18:01:33 +0000

När Microsoft gör Windows allt mer låst, kontobundet och övervakat växer intresset för Linux. Ubuntu 26.04 LTS kommer därför vid ett läge där öppen källkod inte längre bara är ett teknikval – utan för många också en fråga om digital självständighet. Canonical har nu släppt Ubuntu 26.04 LTS, med kodnamnet Resolute Raccoon. Som LTS-version blir den ett av de viktigaste Linuxsläppen de kommande åren, inte minst för användare, företag och organisationer som vill ha ett stabilt alternativ till Microsofts allt mer styrda Windowsmiljö. Ubuntu har länge varit den mest kända vägen in i Linuxvärlden. Skillnaden 2026 är att Linux inte längre främst lockar entusiaster. När Windows 11 kräver nyare hårdvara, driver användare mot Microsoftkonto, visar mer rekommenderat innehåll och samtidigt byggs ut med AI-funktioner som Recall – där skärmens innehåll kan indexeras lokalt – får fler användare skäl att åtminstone pröva alternativen.

Linux går från hobby till vardagsdator

Linux har fortfarande en liten andel av den globala desktopmarknaden, men kurvan pekar uppåt. StatCounters mätningar visar att Linux de senaste åren har etablerat sig tydligare på vanliga datorer, samtidigt som Steam Deck och bättre spelstöd har gjort plattformen mer synlig även utanför server- och utvecklarkretsar. Ubuntu 26.04 LTS bygger vidare på den utvecklingen med uppdaterad systembas, längre säkerhetsstöd och en modern skrivbordsmiljö. För den som vill ladda ner standardversionen finns den via Ubuntu Desktop och via officiella ISO-speglar.

Kubuntu gör steget från Windows mindre

För många Windowsanvändare kan dock Kubuntu vara den mer naturliga vägen in. Kubuntu bygger på Ubuntu, men använder KDE Plasma som skrivbordsmiljö – en miljö som i praktiken ofta känns mer bekant för den som kommer från Windows, med klassisk panel, startmeny och tydligare kontroll över skrivbordets utseende. [caption id="attachment_228617" align="alignnone" width="640"] KDE Plasma 6.6, skrivbordsmiljön som följer med Kubuntu 26.04. Skärmdump: KDE.[/caption] KDE-projektet har under flera år lagt stor kraft på att göra Plasma både snyggare och mer praktiskt. Resultatet är ett Linuxskrivbord som inte kräver att användaren först accepterar att allt måste se ut och fungera ”annorlunda”. Det är en underskattad frihetsfråga: alternativet till Big Tech måste inte bara vara ideologiskt renare, utan också tillräckligt bra för vardagen. Kubuntu kan laddas ner från projektets officiella nedladdningssida. För äldre eller svagare datorer finns även Lubuntu, som använder en lättare skrivbordsmiljö och därför kan ge nytt liv åt hårdvara som annars riskerar att skrotas när Windowskraven höjs.

Ett praktiskt alternativ till låsta ekosystem

Det vore fel att beskriva Ubuntu som perfekt. Canonical har egna prioriteringar, och Linux kräver fortfarande ibland mer tålamod än Windows eller macOS. Men i en tid när användarnas datorer allt oftare behandlas som distributionskanaler för konton, annonser, molntjänster och datainsamling blir själva möjligheten att välja något annat viktigare. Ubuntu 26.04 LTS är därför mer än ännu en versionssiffra. Det är en påminnelse om att persondatorn inte måste vara en terminal för ett stängt ekosystem. För den som vill äga mer av sin digitala vardag är Linux inte längre bara en protest – utan ett helt realistiskt vardagsval.

Linux fördubblar sina marknadsandelar – på en månad

Markus Andersson — Thu, 14 May 2020 13:04:44 +0000

På bara en månad har antalet användare av Linux-baserade operativsystem ökat från 1,36 till 2,87 procent av det totala användandet. Och det är Ubuntu som driver på den markanta ökningen. Ubuntu har själva gått igenom NetMarketShare’s siffror och kommit fram till att användandet av Ubuntu som operativsystem ökade från 0,27 procent i mars till 1,89 i april. Förutsatt att siffrorna speglar verkligheten är det en spektakulär ökning med nästan 600 procent på bara en månad. Flera förklaringsmodeller har tagits fram för att förklara den anmärkningsvärda tillväxten av Linux-användare, exempelvis att ökningen beror på att människor arbetar hemifrån och att karantäner har gjort att människor som sedan tidigare velat pröva Linux nu fått tid att göra det. I ett pressmeddelande skriver dock Ubuntu att även om mätverktyg kan ha fel och vara öppna för tolkning så är det likväl ett faktum att Linux-baserade operativsystem är betydligt mer populära bland allmänheten än vad som vanligtvis framkommer i rapportering och undersökningar. – Den mest sannolika förklaringen om detta stämmer är att människor har mer tid just nu och många har velat testa Linux men inte haft tid att experimentera och lära sig vad som behövs för en positiv erfarenhet. Dessutom är Linux mycket starkare än vad det var förra året eftersom spelande på Linux fortsätter förbättras, något som garanterat genererar intresse. Många spelare använder Windows som plattform för att de inte har något val. Coronapandemin och nedstängningen har också inträffat samtidigt som flera omfattande Linux-släpp vilket också bör ha genererat intresse, konstaterar en Linux-användare.

Nya Dagbladet byter till Linux – överger Windows helt

Osignerad — Thu, 11 Jul 2019 17:13:37 +0000

Redaktionen har under drygt ett års tid arbetat med övergången från Windows till Linux och kan nu meddela att detta arbete är genomfört i hela produktionsmiljön. – Ett mycket viktigt skifte - både praktiskt och symboliskt, menar chefredaktör Markus Andersson. Under våren 2018 började redaktionen att på allvar testa olika Linux-distributioner i produktionsmiljön. Med höga krav på produktivitet och användarvänlighet fanns mycket att ta hänsyn till i övergången från Windows. Dagligen skall ord- och bildbehandling, film- och ljudredigering, krypterade chatt och lagringstjänster och annat fungera friktionsfritt. Ett centralt inslag är förstås att övergå till system som bygger på öppen källkod. Men övergången är också viktig rent symboliskt menar chefredaktören. – Microsofts program är stängda och stelbenta. De vill inte att användarna skall ha någon kontroll över dem. När de undantagsvis lanserar något kostnadsfritt tar de betalt på bekostnad av din integritet. Vi vill inte ha med sådana aktörer att göra. Microsoft har dessutom historiskt sett gjort stora kraftansträngningar för att motarbeta Linux och andra friare alternativ. – Vi går in i en ny tidsålder och lägger förlegade och slutna system bakom oss. Mjukvara från Microsoft är inte aktuella i denna framtid. I den mån de till synes intresserar sig för projekt som bygger på öppen källkod är det ändå inte särskilt intressant då de ofta har någon baktanke med det som inte alls ligger i användarnas intresse. Deras förtroende är förbrukat, säger Andersson. Microsofts system innebär dessutom en säkerhetsrisk av flera skäl. Inte minst sedan övergången till Windows 10 då användaren inte kan välja bort att viss information skickas från användarnas datorer till Microsoft. Uppdateringar installeras i bakgrunden utan användarens kontroll och Windows är i grunden mer sårbart för virus och trojaner. Dessutom har det under årens lopp kommit flera rapporter och indikationer på att Microsoft har inbyggda bakdörrar som vid behov kan aktiveras av utvecklarna själva eller i samarbeten med underrättelsetjänster. Användarna har aldrig haft så liten kontroll över sin egen dator som med Windows 10. Även om Windows 10 är mindre sårbart än tidigare versioner av operativsystemet mot intrång från exempelvis vanliga privatpersoner via internet är företagets påtvingande integritetsintrång ofrånkomligt även om Microsoft lyckats kringgå det rent juridiskt med luddiga meterlånga skrivelser som användarna måste godkänna för att nyttja produkterna. – Vi gör också denna övergång med respekt för våra läsare och tipsare. Vi vill inte lägga någon information i amerikanska molntjänster hos högst tveksamma företag utan någon transparens, tillägger chefredaktören. Idag drivs även själva nyhetssajten nyadagbladet.se med öppen källkod genom publiceringssystemet Wordpress. Men även här finns mer att göra framöver menar Andersson. – Google, Facebook och Twitter bedriver en minst lika integritetsskadlig informationsinsamling som Microsoft. Vårt mål är att bygga bort våra onlineverktyg och plugins ifrån dessa aktörer även på webben och i vår övriga infrastruktur. [caption id="attachment_63031" align="aligncenter" width="640"] Linux-distributionen Ubuntu knäpper nu Windows på i stort sett alla fingrar med sin säkerhet och användarvänlighet.[/caption] Övergången till Linux på redaktionen har länge varit aktuell men alternativen har tidigare inte varit tillräckligt användarvänliga och tillgängliga för att inte innebära ett produktionstapp. De senaste åren har dock Linux-distributionerna som bygger på Ubuntu mognat ordentligt och programutbudet har på kort tid exploderat. Ubuntu beräknas nu ha över 50 miljoner användare världen över. – Tidigare har det varit svårt att hitta program som varit lika välutvecklade och produktiva till Linux. Adobe och en del andra programutvecklare har vägrat att utveckla utgåvor av sina program till Linux. Idag kommer konkurrenterna på bred front och vi behöver inte längre bakåtsträvande utvecklare som Adobe. Istället visar mycket på att stängda program och utvecklare som väljer att bojkotta Linux nu hamnar på efterkälken. Nya Dagbladet uppmanar alla att lämna Windows bakom sig. – Alternativen är idag så tillgängliga och lättanvända att det är enkelt att bojkotta Microsoft. Även den som inte tycker sig använda sin dator särskilt mycket har allt att tjäna på att byta till Linux. Ubuntu går till och med snabbare och lättare att installera än Windows och är inte bara vackrare och säkrare än Windows utan dessutom helt gratis, avslutar Andersson. Tidningens läsare kommer framöver att kunna ta del av allt fler guider och tips kring hur man använder morgondagens friare och säkrare infrastruktur såsom Linux, VPN-tunnlar, lättanvända krypteringsprogram och annat matnyttigt. Håll utkik! Redaktionen