<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>typ 2 diabetes &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/typ-2-diabetes/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 09 Jan 2026 13:14:03 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>typ 2 diabetes &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Konserveringsmedel kan öka risken för cancer och diabetes</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/konserveringsmedel-kan-oka-risken-for-cancer-och-diabetes/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 09 Jan 2026 13:14:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[konserveringsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[typ 2 diabetes]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219533</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Högre konsumtion av vissa konserveringsmedel är kopplat till ökad risk för typ 2-diabetes och cancer, visar två nya studier. Forskarna efterlyser nu en omprövning av reglerna för livsmedelstillsatser.</strong>

Studierna, publicerade i de medicinska tidskrifterna <a href="https://www.nature.com/articles/s41467-025-67360-w" target="_blank" rel="nofollow noopener">Nature Communications</a> och <a href="https://www.bmj.com/content/392/bmj-2025-084917" target="_blank" rel="nofollow noopener">BMJ</a>, bygger på data från över 100 000 fransmän som följts under perioden 2009–2023. Totalt analyserades 17 olika konserveringsmedel.
<h3>Kopplingar till cancer</h3>
Flera ämnen visade tydliga samband med ökad cancerrisk. Kaliumsorbat var kopplat till 14 procent högre risk för cancer generellt och 26 procent högre risk för bröstcancer. Natriumnitrit var kopplat till 32 procent ökad risk för prostatacancer. Sulfiter, kaliumnitrat och acetater visade också samband med förhöjd cancerrisk.

Elva av de 17 konserveringsmedlen kunde dock inte kopplas till ökad cancerrisk.
<h3>Nästan 50 procent ökad diabetesrisk</h3>
Sambanden med typ 2-diabetes var dock tydligare. Högre intag av konserveringsmedel generellt var kopplat till 47 procent ökad risk jämfört med de som konsumerade minst. Tolv av de 17 undersökta ämnena visade individuella kopplingar till ökad diabetesrisk.

— <em>Detta är den första studien i världen om sambanden mellan konserveringsmedel och typ 2-diabetes</em>, säger Mathilde Touvier, en av studiernas koordinatorer, till <a href="https://www.theguardian.com/science/2026/jan/08/studies-link-some-food-preservatives-to-higher-diabetes-and-cancer-risk" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Guardian</a>.
<h3>Forskarna manar till försiktighet</h3>
Studierna är observationella, vilket innebär att man inte kan dra säkra slutsatser om orsak och verkan.

Forskarna menar dock att resultaten bör leda till en omprövning av reglerna för hur företag får använda konserveringsmedel i ultraprocessade livsmedel, i syfte att förbättra konsumentskyddet globalt.

De uppmanar tillverkare att begränsa användningen av onödiga konserveringsmedel och rekommenderar konsumenter att äta färska och minimalt bearbetade livsmedel.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Nordisk kost kan hjälpa mot fettlever och diabetes</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/studie-nordisk-kost-kan-hjalpa-mot-fettlever-och-diabetes/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 07 Jan 2026 09:33:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[kost]]></category>
		<category><![CDATA[typ 2 diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[Uppsala universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219355</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En hälsosam nordisk kost visade sig vara bättre än lågkolhydratkost för personer med typ 2-diabetes, enligt en studie från Uppsala universitet. Mer än varannan deltagare blev av med sin fettlever efter ett år.</strong>
<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">I studien deltog 150 personer som antingen hade typ 2-diabetes eller befann sig i sjukdomens förstadium.</p>
<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">Deltagarna fick följa en av tre koster under ett års tid. Syftet var att undersöka om kost kan hjälpa till att behandla typ 2-diabetes och fettlever, som är vanligt vid sjukdomen.</p>

<h3>Nordiskt eller lågkolhydrat</h3>
<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">Den första gruppen fick följa en "anti-lipogen kost". Denna bestod av en lågkolhydratkost med animaliska livsmedel samt fleromättade fetter från växtriket.</p>
<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">En stor del av kosten utgjordes av fettrika livsmedel som solrosolja, valnötter, pumpa- och solrosfrön, kolhydratfattiga grönsaker och proteinrika bönor och linser, samt en del magra mejeriprodukter.</p>
<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">Den andra gruppen fick följa "hälsosam nordisk kost". Den kan beskrivas som en nordisk variant av medelhavskosten – låg på mättade fetter men rik på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker.</p>
<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">Kosten bestod till stor del av havre- och rågflingor, havrekli, rågbröd, knäckebröd, rapsolja, mandlar, äpplen, päron, blåbär, hallon, kål, ärtor, makrill och lax, samt lättare naturell yoghurt, fil och växtbaserat matfett.</p>
<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">Den tredje gruppen var en kontrollgrupp som åt enligt Livsmedelsverkets näringsrekommendationer, vilket motsvarar en kost rik på olika typer av frukt, grönsaker, baljväxter, olivolja och magra mejeriprodukter.</p>
<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">Samtliga grupper minskade på socker samt rött och processat kött.</p>


[caption id="attachment_74182" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2020/03/vegetarisk-kost.jpg"><img class="wp-image-74182 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2020/03/vegetarisk-kost-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Vilken kost som är bäst lämpad för personer med typ 2-diabetes är en återkommande fråga för forskningen (arkiv- och genrebild).[/caption]
<h3 class="text-text-100 mt-2 -mb-1 text-base font-bold">Resultatet förvånade forskarna</h3>
<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">Forskarna förväntade sig att alla tre koster skulle vara fördelaktiga på något vis, vilket de också var. Men forskarna trodde att den anti-lipogena kosten skulle ge flest hälsofördelar. Så blev det dock inte.</p>
<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">— <em>Den hälsosamma nordiska kosten hade allra störst effekt för studiedeltagarna med diabetes, där drygt 20 procent av leverfettet minskades och blodsockerkontrollen förbättrades på ett års sikt. Mer än varannan person blev även av med sin fettlever. Dessa resultat är därmed lika viktiga för personer med fettlever som med typ 2-diabetes</em>, säger Ulf Risérus, professor i klinisk nutrition och metabolism vid Uppsala universitet, som lett studien i ett <a href="https://www.uu.se/press/pressmeddelanden/2025/2025-12-16-halsosam-nordisk-kost-bra-vid-bade-typ-2-diabetes-och-fettlever" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.</p>
<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">Alla deltagare fick äta så mycket de ville, men trots det gick många ner i vikt från alla koster. En del av de gynnsamma hälsoeffekterna kunde därmed förklaras av viktnedgången.</p>
<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">Viktminskningen förklarade dock endast 56 procent av effekten på leverfett vid den hälsosamma nordiska kosten, vilket tyder på att själva kosten också bidrog till fettminskningen i levern.</p>
<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">— <em>Våra resultat är viktiga för kommande kostrekommendationer och är särskilt betydelsefulla för överviktiga personer med typ 2-diabetes eller förstadium till diabetes</em>, säger Risérus.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fetma hos barn ökar på Island</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/fetma-hos-barn-okar-pa-island/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/fetma-hos-barn-okar-pa-island/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 29 Jan 2025 05:45:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[typ 2 diabetes]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=199109</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tecken på typ 2-diabetes, metaboliska störningar och fetma ökar bland isländska barn. En viktig orsak tros vara en förändrad kost, som alltmer liknar den för barn i USA.</strong>

Heilsuskóli Barnaspítalans (Barnsjukhusets hälsoskola) i Reykjavík, som öppnade 2011, är Islands enda specialiserade resurs för barnfetma och relaterade hälsoproblem. Skolan har plats för cirka 300 barn åt gången, men väntetiden är så lång som tio månader.

Cirka 5000 barn lider idag av fetma på Island. Ragnar Grímur Bjarnason, barnläkare vid hälsoskolan, uppger att metaboliska sjukdomar har ökat markant bland patienterna och att tidiga tecken på typ 2-diabetes blivit allt vanligare.

– <em>Vi har lyckas göra våra barn alldeles för tunga</em>, säger han till isländska statskanalen <a href="https://www.ruv.is/english/2025-01-23-icelandic-children-obese-and-showing-signs-of-pre-diabetes-433945" target="_blank" rel="nofollow noopener">RUV</a>, o<em>ch det är tydligt att de flesta barn som kommer in på grund av fetma går upp i vikt, och går upp ganska snabbt, mellan tre och fem års ålder. Vi måste undersöka hur vi kan ändra på detta.</em>

Bjarnason bedömer att de samtidigt kaloririka och näringsfattiga livsmedel som allt fler barn äter är en avgörande faktor bakom barnfetman. Han pekar också på att barnen rör sig mindre och sover sämre än tidigare, och menar att isländska barn är i betydligt sämre skick än sina nordiska grannar.
<h3>Kosten jämförbar med USA</h3>
Barnfetma ökar globalt, med USA som ett av de mest drabbade länderna. Thomas Ragnar Wood, professor i pediatrik och neurovetenskap vid Washington University, menar att isländska barns kosthållning också påminner om den i USA. Livsmedelssystemen på Island har förändrats mer än i andra nordiska länder, där traditionell mat fortfarande dominerar i högre utsträckning.

– <em>Så jag tror att det förmodligen har ett stort inflytande</em>, säger han.

Ragnar Grímur Bjarnason riktar skarp kritik mot den isländska regeringen och menar att det saknas en tydlig politik för att förbättra barnens folkhälsa.

–<em>Vi måste göra något, och det borde ha gjorts för länge sedan</em>, säger han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/fetma-hos-barn-okar-pa-island/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>5:2-dieten kan hjälpa vid typ 2-diabetes</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/52-dieten-kan-hjalpa-vid-typ-2-diabetes/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/52-dieten-kan-hjalpa-vid-typ-2-diabetes/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 04 Aug 2024 06:23:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[typ 2 diabetes]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=184657</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Två dagars fasta i veckan kan vara effektiv vid typ 2-diabetes, enligt ny forskning.
</strong>

I studien, som <a href="https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2820237" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i JAMA Network Open, deltog 405 vuxna kineser som nyligen fått diagnosen typ 2-diabetes. Deltagarna i studien hade inte använt någon medicin mot sjukdomen, eller viktminskningsläkemedel under de senaste tre månaderna. Vidare delade man in dem i tre olika grupper som fick diabetesmedicinerna metformin respektive empagliflozin eller 5:2-måltidsersättning under totalt 16 veckor.

5:2 innebär i korthet att man har två dagars fasta i veckan, men äter som vanligt under resterande fem dagar.

De som fick måltidsersättning intog en portion av en lågenergiprodukt istället för tre måltider under två dagar i följd. Under de återstående fem dagarna åt de frukost och lunch enligt eget val, men en portion av måltidsersättningsprodukten till middag.

Vid studiens slut analyserade man glykerat hemoglobin, vikt samt antropometriska parametrar och biokemiska parametrar.

De fastande deltagarna hade den högsta minskningen av glykerat hemoglobin i jämförelse med de andra två grupperna. Alla deltagare i gruppen, förutom de över 60 år, noterades med lägre värden. Forskarna såg ingen skillnad mellan de som tagit metformin eller empagliflozin.

Cirka 76 procent i 5:2-gruppen hade en glykerad hemoglobinnivå på mindre än 6,5 procent åtta veckor efter behandlingen. För personer utan diabetes bör nivån ligga på omkring 5,7 procent. Även kroppsvikten minskade mer hos 5:2-gruppen än hos de andra två grupperna, och detsamma gällde blodtrycket.

Forskarnas slutsatser är att 5:2-fasta effektivt kan förbättra den glykemiska regleringen och minska kroppsvikten hos patienter med typ 2-diabetes, samt att det har en bättre verkan än de prövade medicinerna.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/52-dieten-kan-hjalpa-vid-typ-2-diabetes/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordmånga danskar drabbades av diabetes</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/rekordmanga-danskar-fick-diabetes-forra-aret/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/rekordmanga-danskar-fick-diabetes-forra-aret/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 May 2024 05:15:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[typ 2 diabetes]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=179318</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rekordmånga danskar fick diabetes under 2023, enligt Danska Diabetesförbundet. I nuläget beräknas omkring sex procent av befolkningen vara drabbade och forskare räknar med en fortsatt ökning kommande år.
</strong>

De senaste åren har antalet nydiagnostiserade med diabetes fortsatt slå rekord varje år. Under 2023 fick 25 557 personer i Danmark någon form av diabetes-diagnos. Av dessa fick 24 670 diagnosen typ 2-diabetes. Antalet har ökat markant sedan 90-talet då 12 541 personer fick diagnosen under 1996, varav 10 993 med typ 2-diabetes, <a href="https://videncenterfordiabetes.dk/viden-om-diabetes/generelt-om-diabetes/diabetes-i-tal#hvormangediagnosticeresaarligt" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> Videncenter for Diabetes.

Det här är en ”skrämmande utveckling”, säger Tanja Thybo, forskningschef på det danska diabetesförbundet, men också en förväntad utveckling i det danska samhället.

– <em>Vi kommer förmodligen att sätta ett nytt rekord nästa år eftersom vi ser den här ökningen, och vi har en prognos som säger att det 2030 kommer att finnas 467 000 personer med diabetes i Danmark</em>, <a href="https://www.dr.dk/nyheder/indland/rekordmange-fik-konstateret-diabetes-sidste-aar-forskningschef-kalder-udviklingen" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> hon till danska statskanalen DR.

Idag har minst 360 000 danskar någon form av diabetes, vilket är cirka sex procent av befolkningen, <a href="https://diabetes.dk/nyheder/2024/2023-blev-rekordar-aldrig-for-har-sa-mange-danskere-faet-diabetes" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> Danska Diabetesförbundet. Vidare tror man att omkring 100 000 medborgare går omkring med typ 2-diabates utan att veta om det, samt att cirka 500 000 har förstastadier till sjukdomen.
<h3>"Kan drabba vem som helst"</h3>
Thybo menar att det finns tre viktiga faktorer som spelar roll när det gäller särskilt typ 2-diabetes och det är ärftlighet, ålder och vikt.

– <em>Diabetes kan drabba vem som helst och det finns inget man kan göra för att förebygga det till 100 procent</em>, säger hon och fortsätter:

– <em> Men man kan ta reda på om man är i riskzonen, och om man är i riskzonen kan man behöva titta på om man kan röra på sig mer och anpassa sin kost för att minimera risken.</em>

I Sverige lever uppemot 600 000 personer med diabetes, vilket är cirka fem procent av befolkningen. Omkring 90 procent av dessa har typ 2-diabetes, <a href="https://www.diabetes.se/diabetes/" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> Svenska Diabetesförbundet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/rekordmanga-danskar-fick-diabetes-forra-aret/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Dålig kost kopplad till uppkomst av diabetes typ 2 globalt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/dalig-kost-kopplat-till-uppkomst-av-typ-2-diabetes-globalt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/dalig-kost-kopplat-till-uppkomst-av-typ-2-diabetes-globalt/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 12 May 2023 11:38:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[kost]]></category>
		<category><![CDATA[typ 2 diabetes]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=149050</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny studie från USA visar att dålig kosthållning kan kopplas till 70 procent av de nya fall av typ 2-diabetes som uppkom globalt 2018. Det som bidrog mest till sjukdomen var bland annat ett högt intag av vete och processat kött.</strong>

I en större <a href="https://www.nature.com/articles/s41591-023-02278-8" target="_blank" rel="noopener">studie</a> har forskare, från Friedman School of Nutrition Science and Policy vid Tufts University i Massachusetts, tittat på människors kostintag i 184 länder. I studien användes data från åren 1990 till 2018.

Forskarna kom fram till att en dålig diet har en stor påverkan när det handlar om att utveckla typ 2-diabetes. I studien uppskattar man att dålig kosthållning bidragit till över 14,1 miljoner fall av sjukdomen under 2018, vilket motsvarar över 70 procent av de nya diagnoserna globalt sett.

Det var elva olika kostfaktorer man tittade på, varav man menar att tre särskilt bidrar markant till den globalt ökande sjukdomen. Det handlade om ett överskott av vete och raffinerat ris, överskott av processat kött samt ett otillräckligt intag av fullkorn. Andra faktorer, som exempelvis att dricka för mycket juice eller inte äta tillräckligt med grönsaker, nötter eller frön hade mindre betydelse.

– <em>Vår studie visar att dålig kolhydratkvalitet är en av de främsta orsakerna till kostrelaterad typ 2-diabetes globalt sett, och att det finns stora variationer mellan länder och över tid</em>, säger professor Dariush Mozaffarian som ledde studien.

<strong>Vidare kom man fram till</strong> att dålig kost orsakade fler fall av typ 2-diabetes hos män jämfört med kvinnor och var även vanligare för yngre än äldre. En dålig kost påverkade också stadsbor mer än de som bodde på landet. Länder i Central- och Östeuropa samt Centralasien hade flest antal fall av typ 2-diabetes som var kopplat till sämre kost. Polen och Ryssland låg särskilt högt. Det var också högt i Latinamerika och Västindien. I Sydasien och Afrika, söder om Sahara, hade kosten mindre inverkan där Nigeria och Etiopien hade minst antal fall av typ 2-diabetes relaterade till ohälsosam kost.

Forskarna tror att förekomsten av typ 2-diabetes kommer att fortsätta öka, men att dessa forskningsresultat kan bidra till att man kan informera bättre kring hur kosten påverkar hälsan.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/dalig-kost-kopplat-till-uppkomst-av-typ-2-diabetes-globalt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
