<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>tungmetaller &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/tungmetaller/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 02 Apr 2025 11:48:13 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>tungmetaller &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Höga halter av tungmetaller och miljögifter hos svenska igelkottar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/hoga-halter-av-tungmetaller-och-miljogifter-hos-svenska-igelkottar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Apr 2025 09:55:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[igelkottar]]></category>
		<category><![CDATA[miljögifter]]></category>
		<category><![CDATA[tungmetaller]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=203280</guid>

					<description><![CDATA[<strong>När svenska forskare vid Lunds universitet samlade in och undersökte döda igelkottar gjorde de flera oroväckande fynd.</strong>

<strong>I de små djurens kroppar återfanns bland annat höga halter av tungmetaller, PCB och bekämpningsmedel.</strong>

Forskarna ville närmare undersöka vilka kemikalier och föroreningar som förekommer i svenska urbana miljöer. Eftersom igelkottarna äter insekter och andra ryggradslösa djur, och vandrar långa sträckor i tätbebyggda områden varje natt, var det naturligt att välja ut just dem som studieobjekt.

<em>– En analys av igelkottar ger oss ett slags miljöfingeravtryck av vad som finns i ett områdes ekosystem. Sådan kunskap är mycket svår att få tillgång till, men från igelkottarna har vi fått en unik inblick i vad för slags urbana miljöföroreningar vi har direkt omkring oss</em>, <a href="https://www.lu.se/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Maria Hansson, ekotoxikolog på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), vid universitetet.

Hansson och hennes kollegor tog hjälp av allmänheten som ombads höra av sig om de stötte på döda igelkottar. Dessutom fick man tillgång till djur som lämnats in till viltrehabiliteringen men avlidit.

Sammanlagt mätte forskarna förekomsten av elva olika grundämnen, inklusive flera tungmetaller, samt 48 organiska miljöföroreningar i de döda igelkottarna.
<h3>Bly, PCB och bekämpningsmedel</h3>
Man kunde konstatera att de döda djuren hade höga halter av bly och dessutom innehöll giftiga PCB-kemikalier, flera miljökemikalier som används som mjukgörare i plast och gummi samt bekämpningsmedel, bromerade flamskyddsmedel och förhöjda värden av andra tungmetaller.

<em>– Det här visar att den urbana miljön, där majoriteten av oss människor bor idag, innehåller en stor mängd miljöproblematiska ämnen som är bevisat hälsofarliga. Problemämnena kommer från byggnadsmaterial, plast, bekämpningsmedel, luftföroreningar, avfall, trafik, fordon och även kontaminerad jord</em>, fortsätter Hansson.

Hon konstaterar att det finns ett behov av mer miljöövervakning av mark och organismer i tätbebyggda områden – och att människor bör minska användningen av syntetiska material, kemikalier och plast, eftersom detta har en negativ påverkan på naturen.

<em>– Vi vill ju idag ha natur i våra städer och då måste vi även minska riskerna för olika organismer att bli utsatta för de kemikalier som finns i de material och produkter vi väljer att använda.</em>
<h3>Även människor påverkas</h3>
Studier från Europa har även tidigare visat på förekomst av tungmetaller hos döda igelkottar – men de svenska forskarna är ändå förvånade över de nya fynden.

<em>– Det som överraskade oss i vår undersökning var att det fanns så många olika miljöföroreningar i djuren, som PCB och flera olika ftalater, och att det var mycket höga halter av vissa tungmetaller, speciellt bly.</em>

Ekotoxikologen betonar att det är en komplex process att studera hur olika arter drabbas av miljöfarliga ämnen och att det är oklart hur igelkottarna faktiskt påverkas av föroreningarna.

<em>– Men då igelkottar är däggdjur precis som vi, är det oroande att hitta ämnen som vi vet är hormonstörande, orsakar cancer eller stör reproduktionen hos människor. Så klart påverkas även andra organismer av våra utsläpp,</em> konstaterar Maria Hansson.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tandvårdsskadeförbundet vill få bort metaller ur tandvården</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/tandvardsskadeforbundet-vill-fa-bort-metaller-ur-tandvarden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/tandvardsskadeforbundet-vill-fa-bort-metaller-ur-tandvarden/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 May 2018 14:17:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Socialstyrelsen]]></category>
		<category><![CDATA[Tandvårdsskadeförbundet]]></category>
		<category><![CDATA[tungmetaller]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=50446</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter nya upptäckter vill nu Tandvårdsskadeförbundet få Socialstyrelsen att minska på metaller i tandvården. </strong>

En korrelation mellan användning utav metaller i tandvården och olika former av sjukdomssymptom  har uppdagats av Tandvårdsskadeförbundet.

Efter en ny intervju av förbundet med tre drabbade personer som fått bland annat stämbandsförlamning och akut trötthetssyndrom som resultat av sina amalgamfyllningar så visar det sig att symptomen kan vara värre än man tidigare befarat.

<strong>Att psykiska problem och värk</strong> är symptom som kan uppstå som resultat utav användning av metaller är känt sedan tidigare, menar Tandvårdsskadeförbundet.

<em>– Sådana fenomen är kända sen långt tillbaka. Ändå ökar antalet metaller i tandvården.</em>

Nu försöker Tandvårdsskadeförbundet sätta press på att Socialstyrelsen lagstadgar mot användandet utav metaller i tandvården.

&#160;
<p style="text-align: right;"><em>William Johansson</em></p>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/tandvardsskadeforbundet-vill-fa-bort-metaller-ur-tandvarden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Yoghurt kan motverka tungmetaller</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/yoghurt-kan-motverka-tungmetaller/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/yoghurt-kan-motverka-tungmetaller/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 07 Nov 2015 22:23:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[tungmetaller]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=24276</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>Probiotiska bakterier i yoghurt kan skydda barn och gravida kvinnor från tungmetallförgiftning, enligt en ny studie.</strong> </span>

Bakterien Lactobacillus rhamnosus bacteria har visat sig bra på att binda upp såväl kvicksilver som arsenik, och forskarna hoppas nu att regelbunden konsumtion av yoghurt med bakterien ska kunna hindra kroppen från att absorbera metaller från maten.

Nu ska yoghurten produceras och delas ut till lokalbefolkningen på flera platser i Mwanza i Tanzania, som ligger vid Victoriasjön som är starkt förorenad av bekämpningsmedel och tungmetaller, inklusive kvicksilver, skriver ClickGreen.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/yoghurt-kan-motverka-tungmetaller/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kadmium farligt även i låga doser</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/kadmium-farligt-aven-i-laga-doser/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/kadmium-farligt-aven-i-laga-doser/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 10 Apr 2015 12:22:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[Kadmium]]></category>
		<category><![CDATA[tungmetaller]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=19789</guid>

					<description><![CDATA[<strong style="font-size: 14pt;">Även mycket låga halter av den cancerframkallande metallen kadmium kan vara farliga och leda till att bröstcancerceller blir</strong> <span style="font-size: 14pt;"><strong>mer aggressiva. Det skriver ett svensk-amerikanskt forskningslag i en artikel i PloS ONE.                  </strong></span>

– <em>Vår forskning handlar om kopplingen mellan kadmium och bröstcancer. Kadmium är en tungmetall som bland annat finns i mat, cigarettrök och kosmetika. Det är ett känt cancerframkallande ämne, men vår studie visar att även en mycket låg kadmiumhalt kan leda till att bröstcancerceller blir mer aggressiva, det vill säga växer okontrollerat</em>, säger Zelmina Lubovac Pilav, lektor i bioinformatik vid Högskolan i Skövde.

Tidigare studier har kopplat kadmium till bröstcancer vid korta perioder av exponering, men få studier har fokuserat på den kroniska exponering som många människor i samhället utsätts för.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/kadmium-farligt-aven-i-laga-doser/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kommuner vill ha vetorätt mot prospektering</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/kommuner-vill-ha-vetoratt-mot-prospektering/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/kommuner-vill-ha-vetoratt-mot-prospektering/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 02 Jul 2013 13:52:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[grundvatten]]></category>
		<category><![CDATA[gruvdrift]]></category>
		<category><![CDATA[radioaktiva ämnen]]></category>
		<category><![CDATA[tungmetaller]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=5729</guid>

					<description><![CDATA[<strong><span style="font-size: large;">I 45 av Sveriges kommuner är stora delar av berggrunden alunskiffer. </span></strong>

<strong></strong>Om denna krossas frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen som utgör ett allvarligt hot mot markområden, grundvatten och odling under överskådlig tid, skriver ordförande för 24 kommun­styrelser i ett öppet brev till regeringen.

De menar att sådan exploatering skiljer sig starkt från konventio­nell gruvdrift i urberg, och därför bör ett kommunalt veto införas när det gäller prospektering som syftar till mineral- eller gasutvin­ning ur alunskiffer.

De underskrivande menar att företagens försäkringar om att brytningen är säker motbevisas genom Talvivaaragruvan i Finland, där verksamheten i svartskiffer, med egenskaper jämförbara med alunskiffrets, har orsakat ”vad som beskrivs som en av Finlands värsta miljökatastrofer.”

Även utvinning av skiffergas genom "hydraulisk spräckning" pekas ut som en miljöfara. Detta har NyD tidigare rapporterat om <a href="http://nyadagbladet.se/miljo/riksdagen-godkande-fracking/" target="_blank">här</a>.

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/kommuner-vill-ha-vetoratt-mot-prospektering/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
