tullar – Nya Dagbladet

Kanada inför tullar på upp till 50 procent mot USA

Emil Fjellstedt — Tue, 08 Sep 2026 08:32:32 +0000

Kanada har infört strafftullar på mellan 15 och 50 procent på hundratals amerikanska varor. Tullarna trädde i kraft klockan 00.01 den 8 september och är satta för att matcha de amerikanska tullsatserna procent för procent. Kanadas finansdepartement uppger att åtgärderna omfattar amerikanska varor till ett värde av 27,6 miljarder kanadensiska dollar. På listan finns stål, mejeriprodukter, vitvaror, jordbruksmaskiner, massa och papper samt elektronik. På den högsta nivån, 50 procent, ligger bland annat vissa stål- och aluminiumprodukter, möbler och kläder. Varor med amerikanskt ursprung som redan var på väg till Kanada när tullarna började gälla undantas. USA belade den 22 augusti kanadensiska varor för 27,6 miljarder kanadensiska dollar med 50-procentiga tullar. Den kanadensiska regeringen uppgav då att förhandlingarna avbrutits sedan USA lagt fram villkor som Kanada inte accepterade, och lovade att svara dollar för dollar och procentsats för procentsats.

Kanada hotar stoppa el till USA efter Trumps tullar

Emil Fjellstedt — Tue, 25 Aug 2026 07:33:54 +0000

Ontario hotar att stoppa exporten av el och kritiska mineraler till USA om president Donald Trump fortsätter att skärpa handelskriget mot Kanada. Utspelet kom efter nya 50-procentstullar och kan få särskilt stora följder i flera amerikanska gränsstater. Ontarios premiärminister Doug Ford sade till AP på måndagen att ”allt ligger på bordet” och att provinsen kan höja priserna eller helt stoppa elexporten. Enligt Ford försörjer Ontario omkring 1,5 miljoner amerikanska hem och företag med el. — Om han fortsätter att försöka montera ned vår tillverkningsindustri är det bäst att han har ett paket batterier, sade Ford om Trump. Kanada är USA:s största utländska elleverantör. Beroendet är begränsat sett till hela USA:s elförbrukning, men betydligt mer koncentrerat i gränsstater som New York, Michigan och Minnesota, där kanadensisk kraft är viktig under perioder med hög belastning.

Trump kräver att Kanada ”rättar in sig”

Trump svarade med ett personangrepp på Ford och hävdade i ett inlägg på Truth Social att Kanada länge har utnyttjat USA. Han krävde att landets ledare skulle ”rätta in sig i ledet” och hotade med följder som skulle bli ”mycket värre” än de tullar som redan införts, skriver Global News. Ordkriget följde på att handelsförhandlingarna bröt samman i slutet av förra veckan. Trump har aviserat att tullarna på kanadensiska bilar, lastbilar, fordonsdelar och stål ska höjas till 50 procent den 1 januari 2027. Samtidigt har 50-procentstullar redan trätt i kraft på andra kanadensiska varor. Kanadas premiärminister Mark Carney sade i ett tal att USA ”begärde för mycket och erbjöd för lite”. Regeringen har aviserat vedergällningstullar dollar för dollar, bland annat mot amerikanskt stål, mejerivaror, jordbruksmaskiner och elektronik.

Ontario har använt elvapnet tidigare

Ford har tidigare använt elektricitet som påtryckningsmedel. I mars 2025 lade Ontario en avgift på 25 procent på el som exporterades till Michigan, Minnesota och New York. Avgiften drogs senare tillbaka efter att Trump svarat med hot om högre tullar på kanadensiskt stål och aluminium. Ford vill nu att Kanada överväger stegvis hårdare motåtgärder, även för olja, kaliumkarbonat och strategiska mineraler. Quebecs premiärminister Christine Fréchette har sagt att provinsen för närvarande inte följer Ontarios linje, men har inte uteslutit ett liknande steg om konflikten fortsätter att förvärras.

Trump inför tullar mot 60 länder – Sverige omfattas

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Jul 2026 10:22:40 +0000

USA:s president Donald Trump har beslutat om nya importtullar mot 60 länder och ekonomier, däribland EU och Sverige. Satserna på 10 till 12,5 procent ska enligt Vita huset pressa handelspartner att stoppa varor tillverkade med tvångsarbete. Tullarna träder i kraft den 24 juli och ersätter de tillfälliga generella tullar som tidigare gällt. De flesta berörda länder får 12,5 procent, medan ett mindre antal – bland andra Storbritannien, Kanada, Mexiko och EU – hamnar på den lägre nivån 10 procent, enligt rapporteringen om beslutet. Norge får däremot 12,5 procent, alltså högre tull än EU-länderna. Norska UD tar avstånd från både beslutet och motiveringen, och NHO varnar för att norska exportföretag får en konkurrensnackdel mot bolag inom EU på den amerikanska marknaden. USA bygger åtgärden på utredningar från den amerikanska handelsrepresentanten, USTR. Administrationen menar att de berörda ekonomierna inte i tillräcklig utsträckning förbjuder eller hindrar import av varor producerade med tvångsarbete. EU har avvisat motiveringen och anser att tullarna är obefogade, även om unionen delar målet att bekämpa tvångsarbete.

Ny rättslig grund efter domstolsnederlag

Beslutet kommer efter att USA:s högsta domstol underkänt delar av Trumps tidigare tullpolitik baserad på nödlagstiftning. Den nya ordningen knyts i stället till handelslagen, bland annat den så kallade section 301-processen, och beskrivs av Vita huset som mer långsiktig. Vissa råvaror, insatsvaror och andra produkter undantas för att begränsa störningar i den amerikanska ekonomin. För Sverige är USA den största exportmarknaden utanför EU. Svensk varuexport dit uppgick under 2025 till drygt 230 miljarder kronor, med bland annat läkemedel, maskiner, fordon och verkstadsprodukter bland de tyngsta varugrupperna. Företag med produktion i USA kan påverkas mindre, medan export från Sverige och övriga Europa riskerar att bli dyrare för amerikanska köpare.

”Protektionism skapar stagnation – samarbete driver utveckling”

Osignerad — Sat, 20 Jun 2026 11:15:00 +0000

På senare tid har EU infört en rad handelsrestriktioner av protektionistisk karaktär och hävdat att de nuvarande handelsrelationerna med Kina är ohållbara. EU vill i stället minska risker och beroenden samt utveckla nya politiska verktyg för att uppnå så kallad handelsbalans. Utvecklingen i handelsrelationerna mellan Kina och EU har därmed hamnat i fokus för stor uppmärksamhet.

Kina har alltid ansett att handelsrelationerna mellan Kina och EU i grunden bygger på ömsesidig komplettering, gemensam nytta och win-win-samarbete. Problem som uppstår i samarbetet bör lösas genom att båda parter tillsammans gör kakan större och gradvis uppnår en dynamisk balans i utvecklingsprocessen.

Problem som uppstår i samarbetet bör lösas genom att båda parter tillsammans gör kakan större.

Kina har alltid förespråkat öppenhet och samarbete och eftersträvat gemensam snarare än absolut säkerhet. Faktum är att Kina är beroende av långt fler produkter från EU än EU från Kina. Till exempel har tyska bilar en stark ställning i Kina, och mycket av den medicintekniska utrustningen på kinesiska sjukhus tillverkas av europeiska företag. Kina har dock aldrig sett detta som en risk.

Under de senaste åren har Kina vidtagit en rad åtgärder för att öka importen från Europa och successivt underlättat marknadstillträdet. Kina har även anordnat välkända evenemang som Export to China och Invest in China samt stärkt samarbetet med EU-länder inom olika teman och branscher för att främja en positiv och balanserad utveckling av den bilaterala handeln.

Kina har alltid välkomnat utländska investeringar och länge erbjudit utländska, däribland europeiska, företag mer förmånliga villkor än inhemska företag. Trots EU:s långvariga överskott i tjänstehandeln med Kina fortsätter Kina att prioritera öppnandet av tjänstesektorn och stegvis korta listan över begränsningar för utländska investeringar. Detta visar tydligt Kinas beslutsamhet att fördjupa samarbetet med EU inom näringslivet och uppnå gemensam utveckling genom att dra nytta av varandras kompletterande styrkor.

Under de kommande fem åren kommer Kinas högkvalitativa utveckling och öppnande på hög nivå att fortsätta skapa tillväxt och ny potential för samarbete. Kinas varuimport väntas fram till 2030 överstiga 3,5 biljoner US-dollar, vilket kommer att ge nya möjligheter för företag i Europa och resten av världen. Kina är redo att arbeta i samma riktning med EU för att bygga vidare på ömsesidig respekt, söka samsyn och hantera skillnader för att gemensamt skapa en ljus framtid för relationerna mellan Kina och EU.

Zhou Limin, Kinas ambassadör i Sverige

EU-tull gör Temu och Shein dyrare

Jan Sundstedt — Thu, 28 May 2026 05:47:54 +0000

Billiga nätköp från plattformar som Temu och Shein blir dyrare i Finland från och med juli 2026, när EU skärper reglerna för småpaket från länder utanför unionen. För privatpersoner innebär de nya reglerna att lågprisförsändelser kan påföras en tullavgift på tre euro per varupost från den 1 juli 2026, enligt Tullen i Finland. En varupost kan bestå av flera likadana produkter med samma varukod och ursprungsland. Olika typer av varor räknas däremot separat. En beställning med till exempel skjortor och strumpor kan därför innebära en extra kostnad på sex euro. Tullen uppger att ändringen bygger på EU-förordning 2026/382 och är en del av EU:s större tullreform. EU-kommissionen beskriver reformen som ett led i att skärpa kontrollen av e-handeln från länder utanför unionen och slopa tullfrihetsgränsen på 150 euro.

Trump hotar med biltullar mot EU på 25 procent

Emil Fjellstedt — Sat, 02 May 2026 08:26:44 +0000

USA:s president Donald Trump aviserar höjda tullar på bilar och lastbilar tillverkade i EU. Tullarna ska enligt beskedet höjas från 15 till 25 procent, samtidigt som europeiska biltillverkare uppmanas att flytta produktionen till USA. Trump motiverar höjningen med att EU bryter mot den handelsuppgörelse som parterna enades om förra sommaren. Beskedet innebär en ny upptrappning i handelskonflikten mellan Washington och Bryssel. Den tidigare uppgörelsen mellan USA och EU nåddes efter en kortare handelsstrid, men har ännu inte ratificerats fullt ut av unionen.

Avtalet sitter fast i EU:s beslutsprocess

EU-parlamentet röstade i slutet av mars för att föra avtalet vidare efter två tidigare förseningar. För att avtalet ska kunna genomföras fullt ut krävs ytterligare förhandlingar i den så kallade trilogen, där parlamentet, EU-kommissionen och medlemsländernas råd deltar. Handelsuppgörelsen har kritiserats inom EU för att den anses ge Washington ett övertag. EU:s tidigare utrikeschef Josep Borrell har beskrivit avtalet som orättvist från början, eftersom USA behöll sina tullar medan EU sänkte sina. Reaktionen från Bryssel blev omedelbar. Bernd Lange, ordförande i EU-parlamentets utskott för internationell handel, kritiserade USA:s agerande och öppnade för motåtgärder. — Så behandlar man inte nära partner. Nu kan vi bara svara med största tydlighet och fasthet, utifrån vår starka position, sade Lange. Lange preciserade inte vilka motåtgärder som kan bli aktuella.

Donald Trump höjer globala tullar till 15 procent

Markus Andersson — Mon, 23 Feb 2026 08:30:50 +0000

USA:s president Donald Trump har meddelat att han höjer de globala tullarna från 10 till 15 procent, mindre än ett dygn efter att han först meddelade 10-procentsnivån. Beskedet kommer efter att Högsta domstolen underkänt hans tidigare tullprogram. Donald Trump har tidigare använt en lag om ekonomiska nödsituationer för att införa ett omfattande tullprogram med varierande höga satser mot olika länder. Han har också använt tullarna, eller hotet om att införa dem, för att pressa fram handelsavtal. På fredagen slog dock Högsta domstolen fast att tullprogrammet inte är förenligt med den amerikanska konstitutionen, och att presidenten därmed överskridit sina befogenheter. Högsta domstolens ordförande John Roberts författade beslutet, där han fick stöd av två av Trumps egenutsedda domare – Neil Gorsuch och Amy Coney Barrett – samt domstolens tre liberala domare.

Höjer tullarna ytterligare

Trump reagerade med ilska och kallade majoritetsdomarna för "dårar" och beskrev särskilt Gorsuch och Barrett som "pinsamma". Som svar införde han på fredagen nya globala tullar på 10 procent, denna gång baserade på en annan lagstiftning. På lördagen meddelade Trump via Truth Social att han höjer tullarna till den maximalt tillåtna nivån på 15 procent. "Jag kommer, som USA:s president, med omedelbar verkan att höja den 10-procentiga globala tullen för länder, varav många har 'lurat' USA i årtionden utan vedergällning (tills jag kom!), till den fullt tillåtna och juridiskt testade 15-procentsnivån", skriver Trump. De nya tullarna grundar sig på en oprövad lagstiftning kallad Section 122, som kräver kongressgodkännande för att fortsätta efter 150 dagar. Handelsexperter är skeptiska till om kongressen kommer att förlänga tullarna, mot bakgrund av att allt fler amerikaner skyller de högre priserna på avgifterna.

Rekordbeslag av cannabis i Norge under 2025

Jan Sundstedt — Wed, 14 Jan 2026 09:02:53 +0000

Den norska tullmyndigheten har aldrig beslagtagit så mycket cannabis som under 2025. Även beslag av våldsrelaterade föremål och kokain har ökat kraftigt. Totalt beslagtogs över två ton hasch och 1,4 ton marijuana under året – mer än någonsin tidigare. Enligt tulldirektör Benedicte Bjørnland visar volymerna att motivet är vinst och att det är professionella aktörer bakom smugglingen, rapporterar NRK. — De kriminella blir alltmer riskbenägna och anpassningsbara, säger hon.

Stora beslag på landsväg

Huvuddelen av beslagen görs vid landgränsen mot Sverige. Vid Svinesund, en av gränsövergångarna, beslagtogs bland annat 497 kilo hasch i en enda lastbil. Mycket marijuana kommer från USA och Thailand, där cannabis är legaliserat, och kan säljas med stor vinst på den norska marknaden. Även 278 kilo kokain beslagtogs under 2025, bland annat 147 kilo som gömts i bananlådor hos fruktföretaget Bama. Beslag av ketamin har också ökat kraftigt. Utöver narkotika har tullmyndigheten sett en betydande ökning av elchockvapen och slangbellor. Trots rekordbeslagen erkänner tulldirektören att mycket smuggling sannolikt inte upptäcks.

Kina passerar USA som Tysklands största handelspartner

Isac Boman — Wed, 22 Oct 2025 17:25:45 +0000

Trumps tullar har vänt på handelsmönstren. Kina har nu passerat USA som Tysklands viktigaste handelspartner – bara ett år efter att ha förlorat toppositionen. Kina har återtagit förstaplatsen som Tysklands största handelspartner. Under årets första åtta månader uppgick handeln med Kina till 163,4 miljarder euro, jämfört med 162,8 miljarder euro för USA, enligt preliminära siffror från den tyska statistikmyndigheten, skriver Reuters. Det är en snabb vändning. USA var Tysklands största handelspartner 2024, vilket bröt en åttaårig kinesisk dominans. Förskjutningen kom när Tyskland aktivt försökte minska sitt Kina-beroende och pekade på politiska skillnader och orättvisa handelsmetoder. Men Donald Trumps återkomst till Vita huset och förnyade tullar har förändrat dynamiken.

Tullar slår hårt

Den tyska exporten till USA sjönk med 7,4 procent under årets första åtta månader till 99,6 miljarder euro. I augusti föll exporten med hela 23,5 procent jämfört med föregående år. — Det råder ingen tvekan om att USA:s tull- och handelspolitik är en viktig orsak till nedgången i försäljningen, säger Dirk Jandura, ordförande för det tyska utrikeshandelsförbundet BGA. Han konstaterar att amerikansk efterfrågan på klassiska tyska exportvaror som bilar, maskiner och kemikalier har minskat.

Kinesisk import ökar

Samtidigt som exporten till Kina sjönk med 13,5 procent ökade importen från Kina med 8,3 procent till 108,8 miljarder euro. — Den förnyade importboomen från Kina är oroande, säger Carsten Brzeski, global chef för makroekonomi på ING. I synnerhet eftersom data visar att dessa importer sker till dumpningspriser. Han varnar för att detta ökar Tysklands beroende av Kina och kan lägga ytterligare press på nyckelindustrier där Kina har blivit en stor konkurrent.

Nu träder Trumps strafftullar i kraft: ”Massor med företag kommer att slås ut”

Markus Andersson — Wed, 09 Apr 2025 07:17:06 +0000

Under onsdagsmorgonen infördes de handelstullar som president Donald Trump tidigare aviserat – bland annat införs importtullar på hela 104 procent för kinesiska produkter. – Allt som USA köper av Kina kommer att försvinna. Det blir en oerhörd prischock på alla sätt och brist på alla möjliga saker, varnar Utrikespolitiska institutets Kinaanalytiker Alexis von Sydow. Dessutom kommer ytterligare en extra tullavgift på vissa utvalda kinesiska varor att börja tas ut under dagen, uppger Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt. Hon hävdar att Trump är övertygad om att kineserna kommer att backa och dra tillbaka sina mottullar – och upprepar Trumps budskap om att USA blivit orättvist behandlat som handelspartner och till slut kommer att bli den stora vinnaren som blir rikare och mer välmående som land av tullarna. Trump-administrationen har bland annat hävdat att åtgärderna kommer att leda till att skapa fler amerikanska arbetstillfällen och flytta mycket av den produktion som nu sker utomlands till USA. De flesta tycks dock inte alls tro på strategin, vilket börsens blodröda siffror också vittnar om. Kina har exempelvis meddelat att man är redo att slåss ”till slutet”, och Alexis von Sydow bedömer att tullarna innebär att ”alla är illa ute”, och att många produktkategorier kommer att skena i pris.

"Kommer att trappas upp"

Fredrik Cho, kinakonsult och vice ordförande i Sweden-China Trade Council, är inne på samma spår och tror inte att någon av parterna är redo att lägga sig eller att konflikten närmar sig ett slut. – Massor med företag kommer att slås ut, förutspår han, och fortsätter: – Det kommer att trappas upp ytterligare. Det här kommer att hålla på i ett bra tag. Det kan noteras att Kina är USA:s allra främsta importland och förra året importerades varor till ett värde av cirka 450 miljarder dollar. Många av dessa – exempelvis elektronik, förväntas nu rusa i pris. Cho betonar att Trumps politik är direkt kontraproduktiv eftersom den kommer att påverka USA.s ekonomi negativt – samtidigt som den snabbt tvingar Kina i den riktning som dess ledare strävar efter – med större fokus på den inhemska marknaden. – Det kommer att accelerera processen mot det som den kinesiska regeringen vill ha. De vill satsa mer på inhemsk efterfrågan och konsumtion

Sverige kan "Hitta nya handelsvägar"

Några katastrofala effekter för kinesisk del kan han inte se, däremot kan det blir svårt för kineserna att uppnå det uppsatta tillväxtmålet. – Det är klart att det kommer att märkas och bli hack i kurvan. Hur tullarna kommer att påverka Sverige och andra EU-länder är inte helt klart. Den borgerliga regeringen har dock varnat för lägre tillväxt och prischocker på många produkter kan vara att vänta. – På längre sikt finns andra effekter. Vi kommer till exempel att hitta nya handelsvägar och inte handla på samma sätt om tullarna består på längre sikt… Men tillväxten kommer att minska och det är därför vi säger att det här är dåligt, kommenterade Moderaternas finansminister Elisabeth Svantesson förra veckan.