https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 03 Feb 2026 10:20:35 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.3 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/insandare/nar-ar-vi-verkligen-doda/ Tue, 03 Feb 2026 10:20:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=220748 För att förstå hur någonting är behöver vi veta hur det är. Livet har sin gång och ständigt får vi ta emot nya överraskningar. Exempelvis: När anses man vara död? Enligt Socialstyrelsens författningssamling (SOS FS 2005:10, se 3:e kapitlet, §1–2) ska fastställandet av en människas död göras vid klinisk undersökning där alla följande kriterier ska vara uppfyllda: ingen palpabel puls, inga hörbara hjärtljud, ingen spontanandning och ljusstela, ofta vidgade pupiller. I västerländsk medicinsk och juridisk tradition inträder döden vid det irreversibla upphörandet av alla hjärnfunktioner (hjärndöd) eller när hjärtat och andningen permanent slutat fungera. Fastställandet sker kliniskt genom frånvaro av puls, hjärtljud och spontanandning. Dödsprocessen innebär ofta att kroppen prioriterar blod till inre organ innan vitala funktioner stängs av. Utanför den västerländska medicinska och juridiska dödsförklaringen finns det en tibetansk buddhistisk syn på dödsförklaringen kallad Tukdam. Tukdam är ett tibetanskt buddhistiskt fenomen där högt realiserade meditatörer eller munkar anses fortsätta meditera efter sin kliniska död. Trots att de är döda enligt biomedicinska kriterier kan kroppen förbli upprätt, varm och fri från förruttnelse i dagar eller veckor. Fenomenet utforskas vetenskapligt som ett tillstånd mellan liv och död. Amerikanska forskare studerar fenomenet för att förstå hur kroppen kan förbli "fräsch" under en så lång tid efter döden. Tukdam ses som ett bevis på en medveten och kontrollerad dödsprocess, snarare än bara ett biologiskt avslut. Dokumentären "Tukdam: Between Worlds" (2022) undersöker detta fenomen närmare, där gränsen mellan liv och död ifrågasätts. Vad beträffar fenomenet Tukdam skapar det ett antal frågor till exempel gällande organdonation. Organdonation innebär att organ tas från en avliden person efter att döden har inträtt. Förutsättningen är att personen har gett sitt tillstånd. Innan donation blir aktuell måste ansvarig läkare ha fattat ett så kallat brytpunktsbeslut, vilket innebär att fortsatt livsuppehållande behandling inte längre är meningsfull och att patienten kommer att avlida. Döden fastställs genom en noggrann undersökning som visar att hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort, samt att hjärtat har slutat slå och cirkulationen upphört. Respiratorn fortsätter hålla organen syresatta fram till operationen. Uttagsoperationen måste ske snabbt, oftast inom tre timmar efter att den livsuppehållande behandlingen avbrutits. Tukdam ses som ett bevis på en medveten och kontrollerad dödsprocess, snarare än bara ett biologiskt avslut och menar att dödsprocessen kan pågå i flera dagar ända upp till någon vecka. Vad innebär då besluten angående dödsprocessen, liv och död, om vi utgår från Socialstyrelsens, västerländska medicinska och juridiska traditionen och organdonationen där uttagsoperationen måste ske snabbt, oftast inom tre timmar?   Krister Lind]]>