trygghet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 12 Jan 2026 08:35:50 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg trygghet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Allt fler finska skolor låser dörrarna under lektionstid https://nyadagbladet.se/norden/allt-fler-finska-skolor-laser-dorrarna-under-lektionstid/ Mon, 12 Jan 2026 08:35:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219582 Skolor i Vasa och Korsholm i Finland håller i allt högre grad sina ytterdörrar låsta medan undervisningen pågår. Utvecklingen drivs av ökade säkerhetskrav i en oroligare omvärld. Enhetsskolan Onkilahden yhtenäiskoulu (åk 1–9) är den senaste i raden av skolor i Vasa som infört låsta dörrar för att säkerställa elevernas trygghet. Enligt Marianne West, direktör för den grundläggande utbildningen i Vasa, har uppmaningen kommit från högre nivå inom kommunen, rapporterar Yle. — Jag tror att den stängda skolan är en tryggare skola i dagens värld. Klart att man önskar att vi skulle leva i en värld där vi inte behöver vara rädda för någonting, men i dagens värld behöver man ta till sådana säkerhetsåtgärder, trots att det inte har hänt någonting, säger West. Riktlinjen har funnits i Vasa i ett par år och de flesta skolor har kunnat anpassa sig. Enligt West har inga klagomål inkommit från elever eller vårdnadshavare.

Nya skolor byggs för låsta dörrar

I grannkommunen Korsholm råder liknande riktlinjer, även om det inte finns något centralt beslut. Undervisningschef Linda Felixson menar att nya skolbyggnader numera planeras med låsta dörrar och kameror vid ingångarna. — Lärarna känner sig trygga när de vet att det inte finns människor i byggnaden som inte ska vara där, säger Felixson. Hon menar att skolor i dag måste planera för värsta tänkbara scenario. — Tyvärr kan vi kanske inte längre i dag säga att det aldrig händer här. Men vi hoppas givetvis att det här är en säkerhetsåtgärd som vi aldrig behöver sätta på prov, säger hon.]]> Trygghetsappar normaliserar övervakning av barn https://nyadagbladet.se/it-overvakning/trygghetsappar-normaliserar-overvakning-av-barn/ Wed, 15 Oct 2025 05:06:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215056 Appar som lovas öka tryggheten används ofta för vardagslogistiken – och normaliserar hemlig övervakning. Forskare vid Stockholms universitet har granskat 48 svenska trygghetsappar och varnar för att tekniken paketeras som omsorg medan etiska frågor försvinner. I två forskningsprojekt vid Stockholms universitet undersöker forskare olika trygghetsteknologier i Sverige – allt från digitala trygghetskartor och säkerhetssensorer till appar som marknadsförs som verktyg för att skapa tryggare samhällen. Men istället för att mäta om tekniken fungerar granskar forskarna kritiskt vad den får för konsekvenser. — Det är viktigt att fråga sig vilken trygghet vi är ute efter, och för vem? Vad är värt att kallas trygghet? Vilka aktörer och intressen styr vad som är trygghet i ett samhälle? Projektet om trygghetsappar visar bland annat hur övervakning normaliseras när vi använder den här teknologin, säger Katarina Winter, docent och universitetslektor i kriminologi samt doktor i sociologi vid Stockholms universitet. Hon leder projekten som pågår i samarbete med forskare från Högskolan i Gävle och Södertörns högskola. Forskarna har kartlagt 48 svenska trygghetsappar och intervjuat både utvecklare och användare, däribland föräldrar som använder appar för att hålla koll på sina barn.

"Tekniken är så snällt inramad"

Ett centralt fynd är hur normaliserat det blivit att övervaka barn, ofta utan deras vetskap. — Ett exempel är hur normaliserat det har blivit att övervaka sina barn fast de inte vet om det, även om vissa har en överenskommelse med sina barn. Eftersom tekniken är så snällt inramad – att det handlar om att skydda barnen – så blir det inte något man måste stå för som förälder. Normaliseringen kan därför ske under radarn. När tekniken paketeras som omsorg tappar vi lätt bort de etiska frågorna, förklarar hon. Övervakningen påverkar också relationerna i familjen. — Många använder apparna för att slippa tjata på sina barn och i det korta loppet kanske det är smidigt och förenklar logistik i familjen. Men det sker något på mellanmänsklig nivå, vi kapar en del av interaktionen mellan varandra. Det ses som ett avvikande beteende om man inte vill dela sin plats, något jag tror är negativt. https://www.youtube.com/watch?v=BqkmGOmEVgM

Förvirrande budskap vid Komvuxskjutning

Forskarna ser en tydlig diskrepans mellan utvecklarnas ideal om ett tryggare samhälle och hur apparna faktiskt används. För privatpersoner handlar det ofta om helt andra saker än trygghet. — På ett sätt reproducerar de här föräldrarna en otrygghet i samhället som har att göra med brott och utsatthet när de motiverar varför de använder en app. Men i verkligheten så är det ofta extremt kopplat till vardagslogistik – när ska jag börja koka pastan beroende på var mitt barn befinner sig? förklarar kriminologen. Forskarna har också undersökt skolsäkerhetsappen CoSafe som användes vid skjutningen på Campus Risbergska. Appen kritiserades för att ha skickat motstridiga larm om både utrymning (att lämna byggnaden) och inrymning (att stanna kvar och söka skydd inomhus). Av de totalt elva personer som dödades följde två elever uppmaningen att utrymma istället för att söka skydd inomhus. — Risbergska-fallet visar på komplexiteten i tekniska lösningar för krissituationer. Samtidigt som appen kan ha hjälpt vissa att söka skydd, väcker händelsen viktiga frågor om ansvarsfördelning och teknisk tillförlitlighet när det gäller liv och död, konstaterar Winter. https://www.youtube.com/watch?v=pBaGt4PneSs&t=93s

Privata aktörer tjänar på otrygghet

Forskaren ser också hur privata företag använder samhällsdebatten om otrygghet för att sälja in sina lösningar, särskilt till kommuner. — Vi har både ett politiskt landskap som fokuserar på otrygghet och en marknad som tar sig an det eftersom det är i fokus. Det är logiskt att man hittar möjligheter till företagande i samhällsdebatten vi befinner oss i, men det blir mer brutalt när det gäller trygghet än med andra fenomen. Dels för att aktörer tjänar på att framställa ett samhälle som otryggt, dels för att företagen generellt sett är intresserade av specifika användargrupper som kanske inte har så mycket trygghetsproblem. Hon uppmanar till en kritisk hållning mot teknikoptimismen. — Det är viktigt att stanna upp i de frågorna som annars tenderar att rusa iväg i en slags tilltro till att 'nu blir allt bättre för att vi har ny teknologi'. När det övergripande ordet är trygghet, riskerar frågor om övervakning och integritet att nedprioriteras.]]> Kvinnor känner sig otrygga på svenska rastplatser https://nyadagbladet.se/inrikes/kvinnor-kanner-sig-otrygga-pa-svenska-rastplatser/ https://nyadagbladet.se/inrikes/kvinnor-kanner-sig-otrygga-pa-svenska-rastplatser/#respond Thu, 31 Oct 2024 18:14:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=192421 En ny undersökning från Riksförbundet M Sverige visar att en majoritet av bilisterna, och särskilt kvinnor, upplever otrygghet vid rastplatser kvällstid. Den utbredda otryggheten riskerar att bidra till fler olyckor orsakade av trötthet då förare undviker att ta nödvändiga pauser. Riksförbundet M Sverige rapporterar en ökande mängd samtal från medlemmar som uttrycker oro för säkerheten vid rastplatser och parkeringsområden. Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige. – Vi får allt fler samtal från medlemmar om otrygghet vid parkeringar och rastplatser. Det handlar både om att man observerar kriminell verksamhet på dessa platser, men också om att miljöerna upplevs som otrygga när de är dåligt skötta. – Den stora mängden lastbilar på rastplatserna gör att man inte känner sig välkommen som privatbilist, säger hon. [caption id="attachment_192424" align="alignnone" width="640"]Heléne Lilja Riksförbundet M Heléne Lilja, Riksförbundet M. Foto: Riksförbundet M/via.tt.se[/caption]

Undviker rastplatser

Undersökningen visar att 61,6 procent av bilisterna känner sig otrygga med att stanna på rastplatser kvällstid. Kvinnor upplever en betydligt högre nivå av otrygghet, där hela 77,4 procent uttrycker obehag jämfört med 48,8 procent av männen. – Undersökningen visar på stora skillnader i upplevd trygghet mellan kvinnor och män. Kvinnors markant högre upplevda känsla av otrygghet blir därmed inte enbart en trafiksäkerhetsfråga, utan även en fråga om jämställdhet. Trafiken och möjligheten till rast och vila måste rimligen erbjuda alla samma förutsättningar och möjligheter, menar Heléne Lilja. Samma undersökning visar att 59,4 procent av de svarande känner otrygghet inför att stanna och hjälpa en annan bilist i nöd, en känsla som är ännu mer påtaglig bland kvinnor där närmare 80 procent upplever detsamma. När det gäller besök på bensinstationers toaletter uttrycker nästan en fjärdedel av bilisterna en känsla av otrygghet. – Otryggheten är ett problem i sig, men den får också indirekta effekter. Otryggheten kan innebära att förare inte tar raster när de egentligen borde göra det. Trötthet ökar risken för misstag och olyckor och därför är möjligheten att ta pauser under långa bilresor livsviktig.

Singelolyckor sticker ut

Under 2023 miste 229 personer livet i trafikolyckor, där 27 procent förolyckades i singelolyckor med motorfordon, den vanligaste typen av dödsolyckor. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) bedömer att trötthet är en bidragande faktor i omkring 10 till 40 procent av alla trafikolyckor. Otryggheten är också påtaglig när det gäller att parkera bilen i stadskärnor under kvällstid. Undersökningen visar att 58,7 procent av bilisterna upplever ganska eller mycket otrygghet vid parkering i en främmande stadskärna kvällstid. Skillnaden mellan könen är även här tydlig, då 66,9 procent av kvinnorna känner sig otrygga jämfört med 52,4 procent av männen.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/kvinnor-kanner-sig-otrygga-pa-svenska-rastplatser/feed/ 0 Färre finländare känner sig trygga https://nyadagbladet.se/norden/farre-finlandare-kanner-sig-trygga/ https://nyadagbladet.se/norden/farre-finlandare-kanner-sig-trygga/#respond Mon, 30 Oct 2023 11:08:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=164218 69 procent av finländarna upplever sina liv som trygga, visar en ny befolkningsundersökning. Det är en minskning från 83 procent under samma period förra året. I samma undersökning framgår att så många som var fjärde ung person känner bitterhet gentemot samhället. De som känner sig otryggast i landet bor i lokala centra på landsbygden, där 64 procent uppger att man känner sig trygga. I kransområden kring städer och i glesbygden känner man sig som tryggast, där 76 procent respektive 75 procent uppger att de har en trygghetskänsla. Sedan oktober 2022 har siffrorna minskat som mest kring inre stadsområden där det skett en minskning på så många som 17 procentenheter, visar informationsverktyget Sentimenttis befolkningsundersökning i oktober 2023. Personer under 40 år har generellt mindre trygghetskänsla jämfört med äldre personer.

Utbredd oro - och bitterhet bland unga

Oron har också ökat bland finländarna där 93 procent uppger sig vara oroade över världsutvecklingen, vilket är en ökning med 22 procentenheter jämfört med förra året. 65 procent finländare känner även oro över sin egen försörjning samt ekonomiska säkerhet, vilket är en ökning med 41 procentenheter sedan förra oktober. Vidare känner 13 procent av medborgarna bitterhet mot samhället, en känsla som är mest utbredd bland unga personer. Så många som var fjärde ung person, 25 procent av männen och 23 procent av kvinnorna under 30 år, uppgav att de känner bitterhet mot samhället.]]> https://nyadagbladet.se/norden/farre-finlandare-kanner-sig-trygga/feed/ 0 Majoritet underkänner regeringens arbete https://nyadagbladet.se/inrikes/majoriteten-underkanner-regeringens-arbete/ https://nyadagbladet.se/inrikes/majoriteten-underkanner-regeringens-arbete/#comments Wed, 05 Feb 2020 18:55:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=72979 En majoritet av tillfrågade svenskar ger regeringen och samarbetspartierna underkänt för deras arbete med trygghet och säkerhet. Det visar en ny Novusundersökning, beställd av Stockholms handelskammare. I undersökningen svarar nästan 60 procent av de tillfrågade, att de har lågt eller mycket lågt förtroende för regeringens hantering av frågor som rör trygghet, lag och ordning. Handelskammarens VD Andreas Hatzigeorgiou säger, att hans uppfattning är, att även företrädare för näringslivet är bekymrade. – Det är inte längre bara en social utmaning, utan det här är en stor samhällsutmaning som påverkar näringslivet, det säger Hatzigeorgiou.   Källa: NB Nyhetsbyrån]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/majoriteten-underkanner-regeringens-arbete/feed/ 1