Trump – Nya Dagbladet

Iran erbjuder öppet Hormuz på sju dagar – Trump uppges ha sagt nej

Emil Fjellstedt — Sat, 26 Sep 2026 08:11:50 +0000

Iran säger sig kunna öppna Hormuzsundet och pausa striderna i regionen inom sju dagar, om USA går med på Teherans villkor. Men enligt tidningen Wall Street Journal har Donald Trump redan avvisat upplägget och ser ett nytt bombanfall som sannolikt efter mellanårsvalet i november. Under lördagen väntade Iran fortfarande på ett amerikanskt svar på förslaget, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Iran lade fram initiativet vid FN:s generalförsamling i New York och uppger att det förmedlats till amerikanerna via qatariska medlare. Wall Street Journal hänvisar till icke namngivna amerikanska tjänstemän. Enligt tidningen är Trump privat skeptisk till att Iran kommer att uppfylla hans krav, och han ska ha sagt till sin stab att ett förnyat bombanfall är sannolikt när valet är över. Bilden skiljer sig från den som gavs tidigare. Dessförinnan hade en amerikansk tjänsteman beskrivit samtalen med Iran via medlare som "positiva och konstruktiva".

Sju dagar till öppet sund

Irans utrikesminister Abbas Araqchi sa till reportrar vid FN på fredagen att en överenskommelse skulle starta en sjudagarsnedräkning till att sundet öppnas och att striderna i regionen pausas. — Om det finns en seriös vilja från amerikansk sida att nå en överenskommelse och öppna Hormuzsundet är allt nu förberett, sa Araqchi. Enligt utrikesministern skulle planen stoppa fientligheterna på alla fronter, inklusive i Libanon. Går USA med kan parterna sedan inleda bredare samtal om ämnen som båda sidor kommer överens om. Priset för Washington är dock tydligt. Enligt Araqchi kräver planen att USA häver blockaden av iranska hamnar, släpper Irans frysta tillgångar och avstår från oljesanktionerna.

Ingen reträtt om anrikningen

De bredare samtalen skulle kunna omfatta Irans kärnprogram, en fråga där Trump har lovat att Teheran aldrig ska få en kärnvapenbomb. Men en högt uppsatt iransk tjänsteman säger till Reuters att Iran inte kommer att visa någon flexibilitet i kärnprogrammet, inte ens om USA godtar fredsupplägget. Iran tänker enligt tjänstemannen inte göra några eftergifter om sina rättigheter, varken när det gäller att anrika uran eller att skeppa ut sitt höganrikade uran ur landet. President Masoud Pezeshkian sa i CBS-programmet Face the Nation att Iran är redo för samtal om kärnprogrammet och andra frågor, men att landet inte accepterar översitteri eller tvång. Iran har redan enats om att inte utveckla kärnvapen, enligt presidenten. — Iran söker inte krig, men kommer att försvara sig mot påtryckningar, hot och angrepp, sa Pezeshkian. Tidigare diplomatiska försök har inte lyckats avsluta kriget, som inleddes den 28 februari med amerikanska och israeliska angrepp. Sedan dess har pauser växlat med nya anfall. Tusentals människor har dödats, Irans konventionella styrkor har försvagats och landets redan sargade ekonomi har skadats.

Saudiarabien i skottlinjen

Trafiken genom Hormuzsundet, som Iran kontrollerar tillsammans med Oman, är i stort sett blockerad. Iran har slagit mot amerikanska allierade i Gulfen med drönare och robotar, och iranstödda miliser i Irak har anklagats för ett angrepp mot en pipeline som tillfälligt tog mer saudisk olja från marknaden. Samtidigt söker Teheran kontakt med rivalen i Riyadh. Enligt Irans utrikesministerium informerade Araqchi tidigt på lördagen sin saudiske kollega prins Faisal bin Farhan om en förståelse mellan Iran och Oman om säkra farleder genom sundet. Iranallierade huthier i Jemen har angripit Saudiarabien sedan de utlyste en sjöblockad mot Riyadh i juli. Den saudiskledda koalitionen uppgav tidigt på lördagen att den skjutit ned två ballistiska robotar mot Khamis Mushait och två drönare på väg mot huvudstaden. Attackerna hotar också Röda havet, den viktigaste alternativa exportvägen för Gulfländerna. Saudiarabiens allierade sluter nu upp. Försvarstjänstemän från Turkiet och Pakistan, partner i ett gemensamt försvarsavtal med kungariket, möttes i Riyadh på fredagen för att diskutera underrättelsesamarbete, militär samordning och integrering av styrkor. Dagen innan hade ländernas utrikesministrar mötts inom ramen för Meckaavtalet. Priset betalas också av barnen i Jemen. FN:s barnfond Unicef rapporterade på fredagen att våldet utlöst en ny humanitär kris, med en ökning av akut undernäring bland barn.

Trumps medieförbud stoppas i 14 dagar – presskorten ska tillbaka direkt

Emil Fjellstedt — Thu, 24 Sep 2026 08:31:05 +0000

En federal domare stoppar Donald Trumps utestängning av CNN, MS NOW och Politico från Vita huset. Under torsdagen beordrade domaren Tim Kelly administrationen att omedelbart lämna tillbaka de tre mediernas presskort, och han underkände samtidigt regeringens hänvisning till nationell säkerhet. Kelly bedömer att förbudet sannolikt strider mot konstitutionen, både mot skyddet för yttrande- och pressfrihet i First Amendment och mot mediernas rätt till en rättssäker prövning, due process. Det rapporterar Reuters. Förbudet får inte verkställas under 14 dagar. Trump meddelade förbudet den 18 september. I måndags stämde de tre medierna presidenten och andra företrädare för administrationen i federal domstol i Washington. De begärde ett tillfälligt förbud som skulle ge dem tillträdet tillbaka medan målet prövas.

Trumps egna ord mot säkerhetsargumentet

Justitiedepartementets jurister försökte motivera utestängningen med nationell säkerhet. Kelly köpte inte det. "Underlaget saknar faktiskt stöd för svarandenas påstående att återkallelsen av kärandenas presskort verkligen kommer att skydda den nationella säkerheten, eller att den nationella säkerheten hotas om domstolen beordrar att korten återställs medan processen pågår", skriver domaren. Han påpekar samtidigt att Trump själv har angett ett helt annat skäl: mediernas "påstådda bristande sanningsenlighet och negativitet". På sociala medier skrev presidenten att de tre medierna "inte ska kunna skriva eller rapportera påhitt och lögner hela tiden".

Förklaringen kom i efterhand

Justitiedepartementet hävdade i en inlaga i tisdags att tillträde till Vita huset är ett privilegium, inte en rättighet, och att presidenten har befogenhet att stänga ute nyhetsorganisationer. Vid en förhandling på onsdagen hänvisade Kelly till två prejudikat från den federala appellationsdomstolen i District of Columbia. Enligt honom slår de fast att journalister har rätt till due process innan deras presskort dras in. Det framstod inte heller som att Vita huset hade gett medierna någon verklig möjlighet att bestrida beslutet. Regeringens jurist menade att administrationen hade förklarat sig tillräckligt i brev till medierna i tisdags. Domaren var skeptisk och noterade att breven skickades först efter att presskorten dragits in och stämningen lämnats in. Mediernas advokat beskrev utestängningen som en exempellös, orimlig och hård bestraffning, utdelad utan lagstadgat förhandsbesked eller möjlighet att bestrida den. En koalition av pressfrihetsorganisationer och dussintals nyhetsmedier, bland dem Reporters Committee for Freedom of the Press, Reuters, Washington Post och Fox News, lämnade på onsdagen in en skrivelse till stöd för de tre medierna. Där står att "att frånta journalister och nyhetsmedier deras rättigheter på grund av upplevd redaktionell hållning strider mot årtionden av praxis från Högsta domstolen". Vita huset och mediernas företrädare svarade inte omedelbart på Reuters frågor.

Försvarsavtalet är undertecknat – USA:s rättigheter på Grönland blir utan tidsgräns

Emil Fjellstedt — Wed, 23 Sep 2026 07:27:20 +0000

USA, Danmark och Grönland undertecknade under tisdagen i New York ett försvarsavtal utan slutdatum. Amerikanskt militärflyg får landa var som helst på ön, och Köpenhamn och Nuuk förpliktar sig att se till att ett framtida självständigt Grönland stannar i Nato och tar över Danmarks rättigheter och skyldigheter enligt avtalet.

Avtalet sluts mellan USA:s regering och Konungariket Danmarks regering "tillsammans med" Grönlands regering. Det ändrar och kompletterar försvarsavtalet från den 27 april 1951, som har reglerat den amerikanska militära närvaron på Grönland i över sju decennier. Texten, som Vita huset har publicerat, gäller på engelska vid konflikt mellan språkversionerna.

Redan i ingressen anges syftet: att stärka försvarsarrangemangen och "förstärka deras permanenta karaktär". Där erkänns också parternas gemensamma intresse av att tillåta USA militär tillgång till Grönlands territorium i den utsträckning som behövs för att försvara Nato-området, Grönland och den amerikanska kontinenten, inklusive genom upprättande av ett Golden Dome-försvarssystem.

I januari rapporterade NyD att Donald Trump ville ha permanent kontroll över Grönland. Kontroll är inte avtalets ord. Men artikel XI bär rubriken "Avtalets permanenta karaktär" och slår fast att avtalet saknar slutdatum och bara kan ändras om samtliga parter är överens.

Flyg, fartyg och ubåtar över hela ön

USA får modernisera och bygga ut Pituffik Space Base, den tidigare Thulebasen, och får upprätta ett ytterligare försvarsområde vid Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten. Redan i januari förekom uppgifter om två platser för nya amerikanska baser på ön. Fler kan tillkomma: vilken part som helst får föreslå ett nytt försvarsområde, som behandlas i den permanenta kommittén från 1991.

Enligt artikel VI får amerikanska statsfartyg, flygplan, förband och fordon röra sig fritt mellan försvarsområdena över land, till havs och i luften. Amerikanska flygplan får flyga över och landa på vilket territorium som helst på Grönland, inklusive territorialvattnet, och amerikanska statsfartyg får röra sig under ytan i territorialvattnet, "utan restriktioner" utöver sådana som parterna kommer överens om.

Rättigheterna ska enligt texten utövas med respekt för det grönländska samhället och levnadssättet, inklusive jakt och fiske, "i största möjliga utsträckning". USA får dessutom enligt artikel VII invända mot uppförande, eller ändrad användning, av byggnader och installationer i närheten av ett försvarsområde när det hotar områdets säkerhet.

Spärr mot investerare utanför västblocket

Enligt artikel IX får ingen stat utanför Nato upprätta egna militära installationer på Grönland eller ha en varaktig militär närvaro där, om inte parterna kommer överens om annat.

Artikel X gäller ekonomin. Stater eller investerare från länder som varken är medlemmar i Nato, Nato-partner eller EU-länder får inte ha kontroll, betydande inflytande eller tillgång till icke-offentlig information inom "särskilt känsliga sektorer eller verksamheter" på Grönland. Begreppet omfattar bland annat, men inte begränsat till, kritisk infrastruktur och utvinning av naturresurser. Undantag kräver att parterna är överens om att verksamheten inte utgör något hot. Grönland ska tillämpa regeln genom sina lagar om investeringsgranskning, i samarbete med danska myndigheter som i sin tur ska samråda med amerikanska.

Självständighet med villkor

Avtalets ingress bekräftar Konungariket Danmarks suveränitet och territoriella integritet och erkänner att grönländarna utgör ett folk med rätt till självbestämmande enligt folkrätten. Den hänvisar också till att förfarandet för självständighet regleras i den grönländska självstyrelselagen från 2009.

Artikel XI fyller rätten med villkor. Om Grönland väljer självständighet ska Danmarks och Grönlands regeringar "tillsammans säkerställa" att den nya staten går med på att stanna i Nato, om nödvändigt genom att ansöka om medlemskap, och att den från självständighetsdagen tar över alla Danmarks rättigheter och skyldigheter enligt avtalet och de tidigare försvarsarrangemangen. En grönländsk stat som ännu inte finns är alltså redan på förhand utlovad åt Nato och åt de amerikanska basrättigheterna.

Bertrand: Ett landgrepp utan invasion

Under onsdagen publicerade kommentatorn Arnaud Bertrand en tråd på X där han beskriver avtalet i betydligt hårdare ordalag än de undertecknande regeringarna. Hans läsning är en analys, inte en officiell tolkning av texten.

Ok, we now have the actual text of the Greenland deal, so we can say how it compares to the existing 1951 arrangement and who, between Trump and Denmark, lied the most in their framing of it.

Long story short - which may surprise some - the Danes lied the most: Trump is pretty much correct in saying that this new deal grants the US control of Greenland.
— Arnaud Bertrand (@RnaudBertrand) 23 september 2026

Enligt Bertrand handlar avtalet inte om baser i 1951 års mening utan om att USA får "juridisk kontroll över Grönlands hela framtid". Han kallar självständighetsklausulen den mest explosiva och drar slutsatsen att Grönland i praktiken aldrig kan bli suveränt, eftersom USA enligt hans tolkning skulle få ett rättsligt anspråk på att stoppa en självständighet som inte uppfyller villkoren. Om investeringsspärren skriver han att Grönlands ekonomiska suveränitet är borta och att USA får veto över vem som investerar.

Avtalet ger inte USA någon uttrycklig vetorätt över självständigheten; förpliktelsen läggs på Köpenhamn och Nuuk. När det gäller investeringarna talar texten om att "parterna" ska vara överens om undantag, men eftersom USA är en av parterna kan inget undantag göras utan amerikanskt medgivande.

Bertrand ser uppgörelsen som slutpunkten på två år av påtryckningar. Danmark har enligt honom skrivit bort Grönlands framtid "för att undvika något värre". Tråden avslutas med att avtalet "kan vara" det största landgreppet sedan andra världskriget, utan invasion, och att Grönland inte egentligen är part annat än som ett bihang till Danmark.

Köpenhamn och Nuuk: Suveräniteten erkänns

Motbilden finns i avtalets egen text och hos regeringarna. Vita husets publicerade version definierar Grönlands regering som en av tre parter, bekräftar Danmarks suveränitet och grönländarnas rätt till självbestämmande och hänvisar till den befintliga vägen till självständighet.

I ett pressmeddelande från statsministeriet inför undertecknandet kallade Danmarks statsminister Mette Frederiksen det ett avtal som stärker säkerheten i Arktis och Nordatlanten och som samtidigt erkänner "rikets suveränitet och territoriella integritet och det grönländska folkets rätt till självbestämmande". I januari sade hon att Danmark skulle försvara Grönland även mot USA. Nu står hennes regering bakom ett avtal som ger amerikanskt militärflyg landningsrätt över hela ön.

Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen gav i samma pressmeddelande en bild som går rakt emot Bertrands beskrivning av Grönland som ett bihang. Avtalet "erkänner Grönlands intressen och vår plats i det internationella samarbetet", sade han och kallade det uppmuntrande att öns säkerhet stärks.

Parlamenten har sista ordet

Avtalet gäller ännu inte. Det träder i kraft den dag USA genom en diplomatisk not underrättas om att Danmark tillsammans med Grönland har slutfört de nödvändiga parlamentariska procedurerna. När noten väl är skickad finns inget utgångsdatum att vänta på, och varje ändring kräver Washingtons underskrift.

Bara en tredjedel av amerikanerna stödjer kriget mot Iran

Redaktionen — Tue, 28 Jul 2026 07:23:16 +0000

Stödet bland amerikaner för kriget mot Iran har fallit till omkring en tredjedel. En klar majoritet anser samtidigt att president Donald Trump inte har förklarat USA:s militära mål. Det visar en Reuters/Ipsos-undersökning som genomfördes online i hela USA mellan fredag och söndag och omfattade 1 246 vuxna. Resultatet har en felmarginal på tre procentenheter. Omkring en tredjedel av de tillfrågade uppgav att de stödjer kriget mot Iran. Det är den lägsta nivån i Reuters/Ipsos mätningar sedan konfliktens första dagar och stödet har legat under 40 procent under fem månader, enligt undersökningen. Kriget inleddes den 28 februari med amerikanska och israeliska angrepp mot Iran. Sedan mitten av mars har Reuters/Ipsos frågat de tillfrågade om de stödjer eller motsätter sig de militära angreppen. Då uppgav 37 procent att de stödde kriget. När konflikten inleddes låg motsvarande andel på 27 procent, medan 29 procent svarade att de var osäkra.

Oklara mål enligt de tillfrågade

69 procent, däribland fyra av tio republikaner, svarade att Trump inte tydligt har förklarat målen för USA:s militära engagemang i Iran. Trump har under konflikten angett flera mål: att hjälpa iranier att störta landets ledning, slå ut Irans ballistiska robotkapacitet och hindra Iran från att skaffa kärnvapen. Vita husets talesperson Olivia Wales avfärdade i ett uttalande betydelsen av vad hon beskrev som ”föränderliga opinionsmätningar” och sade att Trump står fast vid att Iran inte ska få kärnvapen.

Högre bensinpriser och politisk belastning

Enligt Reuters har 18 amerikanska soldater dödats i konflikten. Tusentals människor har dödats i Iran och i Libanon, där Iranallierade grupper har stridit mot israeliska styrkor. Kriget har också sammanfallit med kraftigt stigande bensinpriser i USA. Det nationella genomsnittet låg enligt Reuters på drygt fyra dollar per gallon, jämfört med omkring tre dollar före krigsutbrottet. Trumps samlade stöd i mätningen steg samtidigt till 37 procent, tre procentenheter högre än månaden före. Missnöjet med kriget kan ändå bli en belastning för presidenten och Republikanerna inför mellanårsvalet i november, då partiet ska försvara små majoriteter i kongressen. Bland oberoende registrerade väljare uppgav 36 procent att de föredrog Demokraternas kongresskandidat, mot 20 procent för Republikanernas kandidat. Under presidentvalskampanjen 2024 lovade Trump att hålla USA borta från långvariga krig. Han bedömde inledningsvis att kriget mot Iran skulle pågå i fyra till fem veckor.

Iran lovar avstå från attacker om USA inte återupptar bombningarna

Emil Fjellstedt — Mon, 27 Jul 2026 08:45:15 +0000

Iran avser att avstå från fortsatta angrepp så länge USA inte återupptar bombningarna, enligt en högt uppsatt iransk källa. Efter nästan två veckors nattliga anfall har inga amerikanska eller iranska angrepp rapporterats på två dygn. President Donald Trump avbröt anfallen sent i fredags. Pentagon hade då genomfört flyganfall mot Iran 13 nätter i rad. Iran hade i sin tur svarat med angrepp mot grannländer där USA har militärbaser, men har också avstått från angrepp i två dagar, rapporterar Reuters. En högt uppsatt iransk tjänsteman, som uttalade sig anonymt för nyhetsbyrån, sade att Teheran svarar på angrepp men avbryter sina operationer om USA gör detsamma. Källan sade samtidigt att Iran är berett på ett omfattande svar om USA återupptar attackerna. USA:s FN-ambassadör Mike Waltz uppgav på söndagen att Trump pausat anfallen för att ge diplomatin mer utrymme. Enligt en företrädare för Trumpadministrationen är diplomati presidentens förstahandsval, men USA vill att Iran ska inleda seriösa förhandlingar.

Pausen ses som taktisk

Den iranska källan sade dock att Teheran hyser liten tilltro till att beslutet innebär en verklig förändring av USA:s förhandlingslinje. Enligt källan ses pausen som taktisk snarare än varaktig. USA beskriver flyganfallen som ett svar på iranska angrepp mot sjöfarten i Hormuzsundet. Iran har å sin sida sagt att landet vill behålla kontrollen över den strategiskt viktiga farleden. En amerikansk tjänsteman uppgav för Reuters att det i stort sett saknades fler i förväg utvalda mål efter de senaste två veckornas bombningar. General Dan Caine ska enligt tjänstemannen ha varnat Trump för riskerna med fortsatta militära operationer, eftersom fortsatta operationer skulle belasta ammunitionslagren.

Hamas upplöser styret i Gaza

Emil Fjellstedt — Mon, 06 Jul 2026 11:37:21 +0000

Hamas upplöser det organ som styrt Gazaremsan i nästan två decennier. Beskedet banar väg för en teknokratisk palestinsk kommitté som ska ta över det civila styret enligt vapenvileavtalet. Beskedet meddelades på en pressträff i Dayr al-Balah i centrala Gaza. Enligt flera internationella medier ska Hamas befintliga Gazaadministration avvecklas när den nya civila ledningen tar över. Den planerade kommittén uppges bestå av 15 palestinska representanter utan partipolitisk koppling. Den ska i sin tur vara underställd det så kallade fredsråd som ingår i den USA-stödda planen för Gaza, med Donald Trump som ordförande. Hamas har sedan vapenvilan trädde i kraft sagt sig vara redo att lämna ifrån sig det civila styret. Frågan har dock försvårats av kraven på att rörelsen ska avväpnas, vilket varit en av de mest infekterade delarna av överenskommelsen.

Oklar tidsplan

Enligt AP har Hamas ännu inte angett någon exakt tidsplan för när överlämningen ska ske. Det är inte heller klart vilka teknokrater som ska ingå i den nya ledningen eller om personerna kommer att godkännas av Israel och USA. Hamas har styrt Gazaremsan sedan 2007, då rörelsen tog kontroll över området efter en väpnad konflikt med den rivaliserande Palestinska myndigheten.

Israel kvar i stora delar av Gaza

Samtidigt råder fortsatt osäkerhet om hur mycket självstyre den nya kommittén i praktiken kommer att få. Under vapenvilan har Israel utökat sin militära närvaro och kontrollerar enligt TT nästan 70 procent av Gazaremsan. Israeliska attacker har också fortsatt under vapenvilan. Gaza ligger fortfarande till stora delar i ruiner efter mer än två år av krig.

Analyser: Iran förändrar Israels spelregler

Markus Andersson — Thu, 11 Jun 2026 08:36:38 +0000

Professor Seyed Mohammad Marandi säger i en intervju med norske professorn Glenn Diesen att Iran nu har ändrat spelreglerna i konfrontationen med Israel och USA. Enligt Marandi handlar den senaste upptrappningen inte bara om vedergällning för attacker mot Iran, utan om att Teheran vill förändra spelplanen i Libanon, Gaza, Persiska viken och Röda havet. Marandi, professor vid Teherans universitet och tidigare rådgivare till Irans kärnförhandlingsteam, intervjuas av Glenn Diesen med anledning av den senaste tidens attacker mellan Iran och Israel. Samtalet kretsade kring Israels attacker mot Libanon, Irans svar mot Israel, Donald Trumps försök att framstå som medlare och Jemens besked om att begränsa israelisk sjöfart i Röda havet. Intervjun publicerades på Glenn Diesens kanal och spelades in medan Marandi befann sig i Teheran. Han säger att vardagen i den iranska huvudstaden fortsatte som vanligt på vissa håll trots flyganfallen, men att hans bedömning är att Israel och USA redan befann sig i ett sämre strategiskt läge än de vill medge. — Min uppfattning, efter samtal med vänner som är bättre informerade än jag, är att Iran har övertaget och att Israel inte klarar sig särskilt bra. De iranska robotattackerna har varit mycket effektiva, säger Marandi.

Iran accepterar inte det tidigare säkerhetsläget

En central del av Marandis analys är att Iran inte längre accepterar ett läge där Israel kan slå mot Libanon eller Iran och sedan själv definiera villkoren för en vapenvila. Han menar att USA och Israel har försökt hålla konflikten på en kontrollerad, lågintensiv nivå, där Iran långsamt skulle pressas genom blockad, sanktioner och begränsade attacker. Den strategin fungerar inte längre, hävdar han. Enligt Marandi svarar Iran nu genom att visa att varje försök till lågintensiv nednötning kan övergå i ett betydligt bredare krig som USA inte har råd med. — Amerikanerna tror att de genom belägringen kan svälta iranierna och tvinga dem på knä, men det är uppenbarligen ett tveeggat svärd, eftersom de stryper den globala ekonomin, säger han. Han pekar särskilt på energimarknaden, brist på strategiska råvaror och trycket mot den internationella sjöfarten. Enligt Marandi har Jemens agerande i Röda havet och Irans agerande i Persiska viken förändrat de ekonomiska riskerna för USA och dess allierade. — Röda havet är delvis stängt nu. Men det är en signal om att om ni pressar hårdare, då kommer Röda havet att stängas helt, säger Marandi.

Libanon blir en ny röd linje

Marandi lägger stor vikt vid situationen i Libanon. Han hävdar att Israels attacker mot Beirut och södra Libanon visar att den tidigare vapenvilan i praktiken inte respekteras. Reuters rapporterade den 8 juni, med hänvisning till Libanons försvarsminister Michel Menassa, att Israel enligt libanesiska uppgifter hade genomfört 3 491 flyganfall och raserat hundratals byggnader mellan den 17 april och den 7 juni, trots den USA-förmedlade vapenvilan. I intervjun säger Marandi att Iran nu har markerat att attacker mot Libanon kan mötas med iranska attacker mot Israel. Det innebär, enligt honom, att Irans avskräckningsförmåga nu omfattar ett större område. — Iran har ändrat spelreglerna genom att säga att ni inte får angripa Libanon. Från och med nu vet Israel att Iran menar allvar, säger han. Han hävdar att Israel inte längre kan räkna med att angripa Beirut utan konsekvenser. Enligt Marandi har detta också betydelse för Hizbollahs position, eftersom Israel enligt honom har haft svårt att vinna på marken och i stället förlitat sig på massiva flyganfall. — Iran kommer inte att tillåta att Libanon faller under några omständigheter, säger Marandi. [caption id="attachment_232992" align="alignnone" width="640"] Israeliska säkerhets- och räddningsstyrkor arbetar vid platsen för ett iranskt anfall i Tel Aviv den 15 mars 2026. Foto: Gil Cohen Magen/Xinhua[/caption]

Trump framstår som försvagad

Ett annat centralt tema i samtalet var Donald Trumps roll. Diesen tog upp Trumps påstådda försök att medla mellan Israel och Iran, samtidigt som USA enligt Marandi fortsätter att ge Israel militärt stöd. Marandi menar att detta gör Trump sårbar: antingen framstår han som medansvarig för Israels agerande, eller som en president utan verklig kontroll över sin närmaste allierade. Han kommenterar uppgifter om att Trump försökt hindra Netanyahu från att fortsätta attackerna, men att Israel ändå gått vidare. — Det ser inte bra ut för Trump att säga: Jag sade åt honom att inte göra det. Han kan inte göra någonting utan min tillåtelse – och så gör han det ändå. Det får Trump att framstå som en nolla, säger Marandi. Marandi spekulerar samtidigt i att delar av det proisraeliska etablissemanget i USA kan vilja försvaga Netanyahu snarare än Israel som stat. Han betonar dock att han inte såg någon verklig spricka mellan USA och Israel i själva krigspolitiken. — Jag ser ingen spricka mellan Trumpadministrationen och Israel, säger han.

Hoten vidgas till Persiska viken

I slutet av intervjun beskriver Marandi en upptrappning där Irans hot inte längre enbart riktas mot israeliska mål. Han hänvisar till iranska uttalanden om att energianläggningar i Persiska viken som är kopplade till USA eller Israel kan bli mål om attackerna fortsätter. Det skulle, enligt Marandi, innebära att tidigare föreställningar om konfliktens gränser inte längre gäller. Han menar att Iran nu är berett att se amerikanska fartyg och installationer i regionen som en del av samma konflikt, om Washington fortsätter att stödja Israels militära operationer. — De gamla antagandena gäller inte längre. Det råder ingen tvekan om att Iran kommer att vara mycket mer självsäkert, säger Marandi. Diesen sammanfattar läget som en kamp om övertag i eskaleringen, där USA tidigare har kunnat öka pressen mot sina motståndare utan att mötas av direkta och oförutsägbara motreaktioner. Mot Iran, menar han, tycks denna modell fungera sämre eftersom Teheran visar en vilja att svara oproportionerligt. Marandis avslutande bedömning är att konflikten inte kommer att sluta väl för USA eller Israel om den fortsätter. Han varnar för att varje ny attack mot Libanon, Iran eller regional infrastruktur riskerar att föra kriget närmare en större ekonomisk och militär kris. — Jag tror inte att detta kommer att sluta väl för USA eller Israel, säger han.

USA och Iran eniga om vapenvila

Emil Fjellstedt — Wed, 08 Apr 2026 08:26:52 +0000

USA och Iran har kommit överens om en två veckors vapenvila, som meddelades knappt en timme innan president Donald Trumps ultimatum löpte ut. Iran öppnar i gengäld Hormuzsundet – men Israel uppges vara missnöjt med överenskommelsen. Uppgörelsen förhandlades fram av Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif och fältmarskalk Asim Munir, som bad Trump att avstå från de planerade attackerna medan diplomatin fick en chans. På Truth Social skrev Trump att bombningarna pausas under förutsättning att Iran öppnar Hormuzsundet helt. — Detta kommer att vara en tvåsidig vapenvila, skrev Trump, och tillade att USA redan har uppnått och överträffat alla militära mål.

Irans 10-punktsplan

Trump bekräftade att Vita huset mottagit ett tiopunktsförslag från Teheran, som han beskrev som en fungerande grund för förhandlingar. Enligt iransk statlig media kräver planen upphävande av alla sanktioner, iransk kontroll över Hormuzsundet, amerikanskt militärt tillbakadragande från Mellanöstern, frigivande av frysta iranska tillgångar och en FN-säkerhetsrådsresolution som gör avtalet bindande. En persiskspråkig version av planen innehöll även krav på acceptans av iransk urananrikning – en formulering som saknades i de engelska versioner som delades med internationella medier, rapporterar The Guardian. Irans utrikesminister Abbas Araghchi uppger att säker passage genom Hormuzsundet ska garanteras under iransk militär ledning under vapenvileperioden. Iran och Oman ska dessutom få ta ut en avgift på upp till två miljoner dollar per fartyg.

Israel överraskat och missnöjt

Israel uppges ha blivit överraskat av beslutet. En israelisk säkerhetskälla sade till israeliska Channel 11 att man fick uppdateringar i sista minuten efter att allt var bestämt. Premiärminister Benjamin Netanyahu meddelade dock att Israel stöder Trumps beslut att pausa attackerna – men med ett viktigt förbehåll: vapenvilan omfattar inte Libanon, där israeliska styrkor fortsätter striderna mot Hizbollah. Pakistans premiärminister hade tidigare meddelat att vapenvilan gällde "överallt, inklusive Libanon". Netanyahus förbehåll innebär i praktiken att den israeliska offensiven i Libanon fortsätter oavbrutet – en offensiv som hittills krävt över 1 500 döda och drivit 1,2 miljoner människor på flykt, enligt Al Jazeera.

Förhandlingar i Islamabad

Samtal mellan parterna ska påbörjas i Islamabad på fredag den 10 april, och kan förlängas upp till 15 dagar. Iranska statliga medier betonar att samtalen inte innebär krigets slut – utan en paus i väntan på ett permanent avtal. Kina, som är Irans största handelspartner, uppges ha uppmuntrat Teheran att gå med på förhandlingar. Frågan är hur länge vapenvilan håller. Israel har upprepade gånger brutit mot tidigare avtal – senast under Gazakriget 2023–2025, när både vapenvilor och eldupphör överträddes av israeliska styrkor. Med Netanyahus uttalade undantag för Libanon finns det få garantier för att inte nya attacker eskalerar situationen ytterligare. Irans säkerhetsråd varnade i ett uttalande att landet har händerna på avtryckaren och att minsta misstag från fiendens sida kommer att mötas med full kraft.

Trump sparkade Pam Bondi – kongressen kräver ändå att hon vittnar om Epstein

Emil Fjellstedt — Fri, 03 Apr 2026 08:50:36 +0000

USA:s justitieminister Pam Bondi fick sparken av den amerikanske presidenten Donald Trump i torsdags – efter knappt 14 månader på posten. Men kongressen tänker inte låta henne gå ostörd. En blocköverskridande omröstning i Representanthuset har utfärdat en formell kallelse till Bondi att personligen vittna om sin hantering av Jeffrey Epsteins dokument, till ett förhör den 14 april. Trump meddelade beslutet på Truth Social och skrev att administrationen "älskar Pam" och att hon "går vidare till ett välbehövligt och viktigt nytt jobb i det privata näringslivet". Todd Blanche – Trumps tidigare personlige försvarsadvokat – tar över som tillförordnad justitieminister. Enligt källor till Fox News nämns EPA-chefen Lee Zeldin som en tänkbar permanent efterträdare.

Epstein-kaos och misslyckade åtal

Bondi tillträdde den 5 februari 2025 som USA:s 87:e justitieminister. Hennes ämbetstid präglades av flera uppmärksammade misslyckanden. Åtal som justitiedepartementet väckte mot tidigare FBI-direktören James Comey och New Yorks justitieminister Letitia James ogillades av federala domare i november 2025. Mest skadlig för förtroendet var dock hanteringen av Epstein-ärendet. I februari 2025 uppgav Bondi att Jeffrey Epsteins "klientlista" låg på hennes skrivbord. Fem månader senare meddelade justitiedepartementet att någon sådan lista inte existerar. Bondi kritiserades dessutom för att ha visat upp bundna pärmar för högerinfluerare – pärmar som visade sig innehålla material som redan sedan länge var offentligt.

Kongressen tänker inte släppa frågan

Representanthusets kontrollnämnd, ledd av republikanen James Comer, utfärdade en formell kallelse till Bondi. I en blocköverskridande omröstning röstade fem republikaner tillsammans med samtliga demokrater för att tvinga fram ett vittnesmål. Det edsvurna vittnesförhöret är planerat till den 14 april 2026 – tolv dagar efter avskedandet. Kongressledamoten Robert Garcia (D) var tydlig med kommitténs inriktning: — Om de tror att vi kommer att släppa det här för att hon har fått sparken misstar de sig grovt, sade Garcia. Kongressledamoten Nancy Mace (R), som röstade för kallelsen, betonade att den gäller Bondi personligen – inte den post hon innehade.

Dokument med omfattande maskningar

Epstein-dokumenten ska enligt lag offentliggöras i sin helhet. Hittills uppges bara utvalda delar ha offentliggjorts, och de är till stora delar maskade. Bakom de svarta raderna döljer sig – enligt skarp politisk kritik från både höger och vänster – uppgifter om klienter och förehavanden som aldrig har granskats offentligt. Frågan om vem som har skyddats, och av vem, har under lång tid drivits av en koalition som sträcker sig över hela det politiska spektrumet. Med Bondi borta och Blanche på plats återstår att se om det nya ledarskapet i justitiedepartementet väljer en annan linje – eller fortsätter att hålla tillbaka.

Pentagon förbereder markoperationer i Iran

Redaktionen — Sun, 29 Mar 2026 10:16:09 +0000

NEW YORK (Xinhua) — Pentagon förbereder sig för veckors markoperationer i Iran, rapporterar The Washington Post. Tusentals amerikanska soldater och marinkårister anländer till Mellanöstern inför vad som kan bli en farlig ny fas i kriget – om den amerikanske presidenten Donald Trump väljer att trappa upp konflikten. Eventuella markoperationer skulle inte vara en fullskalig invasion, utan snarare räder utförda av specialstyrkor och konventionellt infanteri, uppger källor till tidningen under löfte om anonymitet. En sådan insats skulle utsätta amerikansk personal för en rad hot, däribland iranska drönare och missiler, eldgivning och improviserade sprängmedel. Trumpadministrationen har under de senaste dagarna vacklat mellan att förklara att kriget håller på att avvecklas och att hota med att eskalera det, noterar rapporten. Diskussioner inom den amerikanska administrationen under den senaste månaden har rört ett möjligt beslag av Khargön, Irans viktigaste oljeexporthamn i Persiska viken, samt räder mot andra kustområden nära Hormuzsundet för att lokalisera och förstöra vapen som kan riktas mot kommersiell och militär sjöfart, uppger källorna. De tillägger att 13 amerikanska soldater har dödats i strid under den senaste månaden: sex i en flygkrasch i Irak, sex i en drönarattack mot hamnen Port Shuaiba i Kuwait och en i en attack mot Prince Sultan Air Base i Saudiarabien. Mer än 300 militärer har sårats av iranska drönare och missiler i vedergällningsattacker mot amerikanska anläggningar i minst sju länder i Mellanöstern, varav minst tio med allvarliga skador. Enligt The Post visar färska opinionsmätningar på ett starkt folkligt motstånd i USA mot att skicka stridstrupper till Iran. En undersökning utförd av Associated Press och National Opinion Research Center vid University of Chicago visade att 62 procent av de tillfrågade var starkt emot att insätta markstyrkor, medan endast 12 procent var för.