Trump – Nya Dagbladet

Bara en tredjedel av amerikanerna stödjer kriget mot Iran

Redaktionen — Tue, 28 Jul 2026 07:23:16 +0000

Stödet bland amerikaner för kriget mot Iran har fallit till omkring en tredjedel. En klar majoritet anser samtidigt att president Donald Trump inte har förklarat USA:s militära mål. Det visar en Reuters/Ipsos-undersökning som genomfördes online i hela USA mellan fredag och söndag och omfattade 1 246 vuxna. Resultatet har en felmarginal på tre procentenheter. Omkring en tredjedel av de tillfrågade uppgav att de stödjer kriget mot Iran. Det är den lägsta nivån i Reuters/Ipsos mätningar sedan konfliktens första dagar och stödet har legat under 40 procent under fem månader, enligt undersökningen. Kriget inleddes den 28 februari med amerikanska och israeliska angrepp mot Iran. Sedan mitten av mars har Reuters/Ipsos frågat de tillfrågade om de stödjer eller motsätter sig de militära angreppen. Då uppgav 37 procent att de stödde kriget. När konflikten inleddes låg motsvarande andel på 27 procent, medan 29 procent svarade att de var osäkra.

Oklara mål enligt de tillfrågade

69 procent, däribland fyra av tio republikaner, svarade att Trump inte tydligt har förklarat målen för USA:s militära engagemang i Iran. Trump har under konflikten angett flera mål: att hjälpa iranier att störta landets ledning, slå ut Irans ballistiska robotkapacitet och hindra Iran från att skaffa kärnvapen. Vita husets talesperson Olivia Wales avfärdade i ett uttalande betydelsen av vad hon beskrev som ”föränderliga opinionsmätningar” och sade att Trump står fast vid att Iran inte ska få kärnvapen.

Högre bensinpriser och politisk belastning

Enligt Reuters har 18 amerikanska soldater dödats i konflikten. Tusentals människor har dödats i Iran och i Libanon, där Iranallierade grupper har stridit mot israeliska styrkor. Kriget har också sammanfallit med kraftigt stigande bensinpriser i USA. Det nationella genomsnittet låg enligt Reuters på drygt fyra dollar per gallon, jämfört med omkring tre dollar före krigsutbrottet. Trumps samlade stöd i mätningen steg samtidigt till 37 procent, tre procentenheter högre än månaden före. Missnöjet med kriget kan ändå bli en belastning för presidenten och Republikanerna inför mellanårsvalet i november, då partiet ska försvara små majoriteter i kongressen. Bland oberoende registrerade väljare uppgav 36 procent att de föredrog Demokraternas kongresskandidat, mot 20 procent för Republikanernas kandidat. Under presidentvalskampanjen 2024 lovade Trump att hålla USA borta från långvariga krig. Han bedömde inledningsvis att kriget mot Iran skulle pågå i fyra till fem veckor.

Iran lovar avstå från attacker om USA inte återupptar bombningarna

Emil Fjellstedt — Mon, 27 Jul 2026 08:45:15 +0000

Iran avser att avstå från fortsatta angrepp så länge USA inte återupptar bombningarna, enligt en högt uppsatt iransk källa. Efter nästan två veckors nattliga anfall har inga amerikanska eller iranska angrepp rapporterats på två dygn. President Donald Trump avbröt anfallen sent i fredags. Pentagon hade då genomfört flyganfall mot Iran 13 nätter i rad. Iran hade i sin tur svarat med angrepp mot grannländer där USA har militärbaser, men har också avstått från angrepp i två dagar, rapporterar Reuters. En högt uppsatt iransk tjänsteman, som uttalade sig anonymt för nyhetsbyrån, sade att Teheran svarar på angrepp men avbryter sina operationer om USA gör detsamma. Källan sade samtidigt att Iran är berett på ett omfattande svar om USA återupptar attackerna. USA:s FN-ambassadör Mike Waltz uppgav på söndagen att Trump pausat anfallen för att ge diplomatin mer utrymme. Enligt en företrädare för Trumpadministrationen är diplomati presidentens förstahandsval, men USA vill att Iran ska inleda seriösa förhandlingar.

Pausen ses som taktisk

Den iranska källan sade dock att Teheran hyser liten tilltro till att beslutet innebär en verklig förändring av USA:s förhandlingslinje. Enligt källan ses pausen som taktisk snarare än varaktig. USA beskriver flyganfallen som ett svar på iranska angrepp mot sjöfarten i Hormuzsundet. Iran har å sin sida sagt att landet vill behålla kontrollen över den strategiskt viktiga farleden. En amerikansk tjänsteman uppgav för Reuters att det i stort sett saknades fler i förväg utvalda mål efter de senaste två veckornas bombningar. General Dan Caine ska enligt tjänstemannen ha varnat Trump för riskerna med fortsatta militära operationer, eftersom fortsatta operationer skulle belasta ammunitionslagren.

Hamas upplöser styret i Gaza

Emil Fjellstedt — Mon, 06 Jul 2026 11:37:21 +0000

Hamas upplöser det organ som styrt Gazaremsan i nästan två decennier. Beskedet banar väg för en teknokratisk palestinsk kommitté som ska ta över det civila styret enligt vapenvileavtalet. Beskedet meddelades på en pressträff i Dayr al-Balah i centrala Gaza. Enligt flera internationella medier ska Hamas befintliga Gazaadministration avvecklas när den nya civila ledningen tar över. Den planerade kommittén uppges bestå av 15 palestinska representanter utan partipolitisk koppling. Den ska i sin tur vara underställd det så kallade fredsråd som ingår i den USA-stödda planen för Gaza, med Donald Trump som ordförande. Hamas har sedan vapenvilan trädde i kraft sagt sig vara redo att lämna ifrån sig det civila styret. Frågan har dock försvårats av kraven på att rörelsen ska avväpnas, vilket varit en av de mest infekterade delarna av överenskommelsen.

Oklar tidsplan

Enligt AP har Hamas ännu inte angett någon exakt tidsplan för när överlämningen ska ske. Det är inte heller klart vilka teknokrater som ska ingå i den nya ledningen eller om personerna kommer att godkännas av Israel och USA. Hamas har styrt Gazaremsan sedan 2007, då rörelsen tog kontroll över området efter en väpnad konflikt med den rivaliserande Palestinska myndigheten.

Israel kvar i stora delar av Gaza

Samtidigt råder fortsatt osäkerhet om hur mycket självstyre den nya kommittén i praktiken kommer att få. Under vapenvilan har Israel utökat sin militära närvaro och kontrollerar enligt TT nästan 70 procent av Gazaremsan. Israeliska attacker har också fortsatt under vapenvilan. Gaza ligger fortfarande till stora delar i ruiner efter mer än två år av krig.

Analyser: Iran förändrar Israels spelregler

Markus Andersson — Thu, 11 Jun 2026 08:36:38 +0000

Professor Seyed Mohammad Marandi säger i en intervju med norske professorn Glenn Diesen att Iran nu har ändrat spelreglerna i konfrontationen med Israel och USA. Enligt Marandi handlar den senaste upptrappningen inte bara om vedergällning för attacker mot Iran, utan om att Teheran vill förändra spelplanen i Libanon, Gaza, Persiska viken och Röda havet. Marandi, professor vid Teherans universitet och tidigare rådgivare till Irans kärnförhandlingsteam, intervjuas av Glenn Diesen med anledning av den senaste tidens attacker mellan Iran och Israel. Samtalet kretsade kring Israels attacker mot Libanon, Irans svar mot Israel, Donald Trumps försök att framstå som medlare och Jemens besked om att begränsa israelisk sjöfart i Röda havet. Intervjun publicerades på Glenn Diesens kanal och spelades in medan Marandi befann sig i Teheran. Han säger att vardagen i den iranska huvudstaden fortsatte som vanligt på vissa håll trots flyganfallen, men att hans bedömning är att Israel och USA redan befann sig i ett sämre strategiskt läge än de vill medge. — Min uppfattning, efter samtal med vänner som är bättre informerade än jag, är att Iran har övertaget och att Israel inte klarar sig särskilt bra. De iranska robotattackerna har varit mycket effektiva, säger Marandi.

Iran accepterar inte det tidigare säkerhetsläget

En central del av Marandis analys är att Iran inte längre accepterar ett läge där Israel kan slå mot Libanon eller Iran och sedan själv definiera villkoren för en vapenvila. Han menar att USA och Israel har försökt hålla konflikten på en kontrollerad, lågintensiv nivå, där Iran långsamt skulle pressas genom blockad, sanktioner och begränsade attacker. Den strategin fungerar inte längre, hävdar han. Enligt Marandi svarar Iran nu genom att visa att varje försök till lågintensiv nednötning kan övergå i ett betydligt bredare krig som USA inte har råd med. — Amerikanerna tror att de genom belägringen kan svälta iranierna och tvinga dem på knä, men det är uppenbarligen ett tveeggat svärd, eftersom de stryper den globala ekonomin, säger han. Han pekar särskilt på energimarknaden, brist på strategiska råvaror och trycket mot den internationella sjöfarten. Enligt Marandi har Jemens agerande i Röda havet och Irans agerande i Persiska viken förändrat de ekonomiska riskerna för USA och dess allierade. — Röda havet är delvis stängt nu. Men det är en signal om att om ni pressar hårdare, då kommer Röda havet att stängas helt, säger Marandi.

Libanon blir en ny röd linje

Marandi lägger stor vikt vid situationen i Libanon. Han hävdar att Israels attacker mot Beirut och södra Libanon visar att den tidigare vapenvilan i praktiken inte respekteras. Reuters rapporterade den 8 juni, med hänvisning till Libanons försvarsminister Michel Menassa, att Israel enligt libanesiska uppgifter hade genomfört 3 491 flyganfall och raserat hundratals byggnader mellan den 17 april och den 7 juni, trots den USA-förmedlade vapenvilan. I intervjun säger Marandi att Iran nu har markerat att attacker mot Libanon kan mötas med iranska attacker mot Israel. Det innebär, enligt honom, att Irans avskräckningsförmåga nu omfattar ett större område. — Iran har ändrat spelreglerna genom att säga att ni inte får angripa Libanon. Från och med nu vet Israel att Iran menar allvar, säger han. Han hävdar att Israel inte längre kan räkna med att angripa Beirut utan konsekvenser. Enligt Marandi har detta också betydelse för Hizbollahs position, eftersom Israel enligt honom har haft svårt att vinna på marken och i stället förlitat sig på massiva flyganfall. — Iran kommer inte att tillåta att Libanon faller under några omständigheter, säger Marandi. [caption id="attachment_232992" align="alignnone" width="640"] Israeliska säkerhets- och räddningsstyrkor arbetar vid platsen för ett iranskt anfall i Tel Aviv den 15 mars 2026. Foto: Gil Cohen Magen/Xinhua[/caption]

Trump framstår som försvagad

Ett annat centralt tema i samtalet var Donald Trumps roll. Diesen tog upp Trumps påstådda försök att medla mellan Israel och Iran, samtidigt som USA enligt Marandi fortsätter att ge Israel militärt stöd. Marandi menar att detta gör Trump sårbar: antingen framstår han som medansvarig för Israels agerande, eller som en president utan verklig kontroll över sin närmaste allierade. Han kommenterar uppgifter om att Trump försökt hindra Netanyahu från att fortsätta attackerna, men att Israel ändå gått vidare. — Det ser inte bra ut för Trump att säga: Jag sade åt honom att inte göra det. Han kan inte göra någonting utan min tillåtelse – och så gör han det ändå. Det får Trump att framstå som en nolla, säger Marandi. Marandi spekulerar samtidigt i att delar av det proisraeliska etablissemanget i USA kan vilja försvaga Netanyahu snarare än Israel som stat. Han betonar dock att han inte såg någon verklig spricka mellan USA och Israel i själva krigspolitiken. — Jag ser ingen spricka mellan Trumpadministrationen och Israel, säger han.

Hoten vidgas till Persiska viken

I slutet av intervjun beskriver Marandi en upptrappning där Irans hot inte längre enbart riktas mot israeliska mål. Han hänvisar till iranska uttalanden om att energianläggningar i Persiska viken som är kopplade till USA eller Israel kan bli mål om attackerna fortsätter. Det skulle, enligt Marandi, innebära att tidigare föreställningar om konfliktens gränser inte längre gäller. Han menar att Iran nu är berett att se amerikanska fartyg och installationer i regionen som en del av samma konflikt, om Washington fortsätter att stödja Israels militära operationer. — De gamla antagandena gäller inte längre. Det råder ingen tvekan om att Iran kommer att vara mycket mer självsäkert, säger Marandi. Diesen sammanfattar läget som en kamp om övertag i eskaleringen, där USA tidigare har kunnat öka pressen mot sina motståndare utan att mötas av direkta och oförutsägbara motreaktioner. Mot Iran, menar han, tycks denna modell fungera sämre eftersom Teheran visar en vilja att svara oproportionerligt. Marandis avslutande bedömning är att konflikten inte kommer att sluta väl för USA eller Israel om den fortsätter. Han varnar för att varje ny attack mot Libanon, Iran eller regional infrastruktur riskerar att föra kriget närmare en större ekonomisk och militär kris. — Jag tror inte att detta kommer att sluta väl för USA eller Israel, säger han.

USA och Iran eniga om vapenvila

Emil Fjellstedt — Wed, 08 Apr 2026 08:26:52 +0000

USA och Iran har kommit överens om en två veckors vapenvila, som meddelades knappt en timme innan president Donald Trumps ultimatum löpte ut. Iran öppnar i gengäld Hormuzsundet – men Israel uppges vara missnöjt med överenskommelsen. Uppgörelsen förhandlades fram av Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif och fältmarskalk Asim Munir, som bad Trump att avstå från de planerade attackerna medan diplomatin fick en chans. På Truth Social skrev Trump att bombningarna pausas under förutsättning att Iran öppnar Hormuzsundet helt. — Detta kommer att vara en tvåsidig vapenvila, skrev Trump, och tillade att USA redan har uppnått och överträffat alla militära mål.

Irans 10-punktsplan

Trump bekräftade att Vita huset mottagit ett tiopunktsförslag från Teheran, som han beskrev som en fungerande grund för förhandlingar. Enligt iransk statlig media kräver planen upphävande av alla sanktioner, iransk kontroll över Hormuzsundet, amerikanskt militärt tillbakadragande från Mellanöstern, frigivande av frysta iranska tillgångar och en FN-säkerhetsrådsresolution som gör avtalet bindande. En persiskspråkig version av planen innehöll även krav på acceptans av iransk urananrikning – en formulering som saknades i de engelska versioner som delades med internationella medier, rapporterar The Guardian. Irans utrikesminister Abbas Araghchi uppger att säker passage genom Hormuzsundet ska garanteras under iransk militär ledning under vapenvileperioden. Iran och Oman ska dessutom få ta ut en avgift på upp till två miljoner dollar per fartyg.

Israel överraskat och missnöjt

Israel uppges ha blivit överraskat av beslutet. En israelisk säkerhetskälla sade till israeliska Channel 11 att man fick uppdateringar i sista minuten efter att allt var bestämt. Premiärminister Benjamin Netanyahu meddelade dock att Israel stöder Trumps beslut att pausa attackerna – men med ett viktigt förbehåll: vapenvilan omfattar inte Libanon, där israeliska styrkor fortsätter striderna mot Hizbollah. Pakistans premiärminister hade tidigare meddelat att vapenvilan gällde "överallt, inklusive Libanon". Netanyahus förbehåll innebär i praktiken att den israeliska offensiven i Libanon fortsätter oavbrutet – en offensiv som hittills krävt över 1 500 döda och drivit 1,2 miljoner människor på flykt, enligt Al Jazeera.

Förhandlingar i Islamabad

Samtal mellan parterna ska påbörjas i Islamabad på fredag den 10 april, och kan förlängas upp till 15 dagar. Iranska statliga medier betonar att samtalen inte innebär krigets slut – utan en paus i väntan på ett permanent avtal. Kina, som är Irans största handelspartner, uppges ha uppmuntrat Teheran att gå med på förhandlingar. Frågan är hur länge vapenvilan håller. Israel har upprepade gånger brutit mot tidigare avtal – senast under Gazakriget 2023–2025, när både vapenvilor och eldupphör överträddes av israeliska styrkor. Med Netanyahus uttalade undantag för Libanon finns det få garantier för att inte nya attacker eskalerar situationen ytterligare. Irans säkerhetsråd varnade i ett uttalande att landet har händerna på avtryckaren och att minsta misstag från fiendens sida kommer att mötas med full kraft.

Trump sparkade Pam Bondi – kongressen kräver ändå att hon vittnar om Epstein

Emil Fjellstedt — Fri, 03 Apr 2026 08:50:36 +0000

USA:s justitieminister Pam Bondi fick sparken av den amerikanske presidenten Donald Trump i torsdags – efter knappt 14 månader på posten. Men kongressen tänker inte låta henne gå ostörd. En blocköverskridande omröstning i Representanthuset har utfärdat en formell kallelse till Bondi att personligen vittna om sin hantering av Jeffrey Epsteins dokument, till ett förhör den 14 april. Trump meddelade beslutet på Truth Social och skrev att administrationen "älskar Pam" och att hon "går vidare till ett välbehövligt och viktigt nytt jobb i det privata näringslivet". Todd Blanche – Trumps tidigare personlige försvarsadvokat – tar över som tillförordnad justitieminister. Enligt källor till Fox News nämns EPA-chefen Lee Zeldin som en tänkbar permanent efterträdare.

Epstein-kaos och misslyckade åtal

Bondi tillträdde den 5 februari 2025 som USA:s 87:e justitieminister. Hennes ämbetstid präglades av flera uppmärksammade misslyckanden. Åtal som justitiedepartementet väckte mot tidigare FBI-direktören James Comey och New Yorks justitieminister Letitia James ogillades av federala domare i november 2025. Mest skadlig för förtroendet var dock hanteringen av Epstein-ärendet. I februari 2025 uppgav Bondi att Jeffrey Epsteins "klientlista" låg på hennes skrivbord. Fem månader senare meddelade justitiedepartementet att någon sådan lista inte existerar. Bondi kritiserades dessutom för att ha visat upp bundna pärmar för högerinfluerare – pärmar som visade sig innehålla material som redan sedan länge var offentligt.

Kongressen tänker inte släppa frågan

Representanthusets kontrollnämnd, ledd av republikanen James Comer, utfärdade en formell kallelse till Bondi. I en blocköverskridande omröstning röstade fem republikaner tillsammans med samtliga demokrater för att tvinga fram ett vittnesmål. Det edsvurna vittnesförhöret är planerat till den 14 april 2026 – tolv dagar efter avskedandet. Kongressledamoten Robert Garcia (D) var tydlig med kommitténs inriktning: — Om de tror att vi kommer att släppa det här för att hon har fått sparken misstar de sig grovt, sade Garcia. Kongressledamoten Nancy Mace (R), som röstade för kallelsen, betonade att den gäller Bondi personligen – inte den post hon innehade.

Dokument med omfattande maskningar

Epstein-dokumenten ska enligt lag offentliggöras i sin helhet. Hittills uppges bara utvalda delar ha offentliggjorts, och de är till stora delar maskade. Bakom de svarta raderna döljer sig – enligt skarp politisk kritik från både höger och vänster – uppgifter om klienter och förehavanden som aldrig har granskats offentligt. Frågan om vem som har skyddats, och av vem, har under lång tid drivits av en koalition som sträcker sig över hela det politiska spektrumet. Med Bondi borta och Blanche på plats återstår att se om det nya ledarskapet i justitiedepartementet väljer en annan linje – eller fortsätter att hålla tillbaka.

Pentagon förbereder markoperationer i Iran

Redaktionen — Sun, 29 Mar 2026 10:16:09 +0000

NEW YORK (Xinhua) — Pentagon förbereder sig för veckors markoperationer i Iran, rapporterar The Washington Post. Tusentals amerikanska soldater och marinkårister anländer till Mellanöstern inför vad som kan bli en farlig ny fas i kriget – om den amerikanske presidenten Donald Trump väljer att trappa upp konflikten. Eventuella markoperationer skulle inte vara en fullskalig invasion, utan snarare räder utförda av specialstyrkor och konventionellt infanteri, uppger källor till tidningen under löfte om anonymitet. En sådan insats skulle utsätta amerikansk personal för en rad hot, däribland iranska drönare och missiler, eldgivning och improviserade sprängmedel. Trumpadministrationen har under de senaste dagarna vacklat mellan att förklara att kriget håller på att avvecklas och att hota med att eskalera det, noterar rapporten. Diskussioner inom den amerikanska administrationen under den senaste månaden har rört ett möjligt beslag av Khargön, Irans viktigaste oljeexporthamn i Persiska viken, samt räder mot andra kustområden nära Hormuzsundet för att lokalisera och förstöra vapen som kan riktas mot kommersiell och militär sjöfart, uppger källorna. De tillägger att 13 amerikanska soldater har dödats i strid under den senaste månaden: sex i en flygkrasch i Irak, sex i en drönarattack mot hamnen Port Shuaiba i Kuwait och en i en attack mot Prince Sultan Air Base i Saudiarabien. Mer än 300 militärer har sårats av iranska drönare och missiler i vedergällningsattacker mot amerikanska anläggningar i minst sju länder i Mellanöstern, varav minst tio med allvarliga skador. Enligt The Post visar färska opinionsmätningar på ett starkt folkligt motstånd i USA mot att skicka stridstrupper till Iran. En undersökning utförd av Associated Press och National Opinion Research Center vid University of Chicago visade att 62 procent av de tillfrågade var starkt emot att insätta markstyrkor, medan endast 12 procent var för.

Crooke: Mossad lurade Trump – nu har Iran initiativet

Emil Fjellstedt — Tue, 24 Mar 2026 10:58:42 +0000

Den brittiske ex-diplomaten Alistair Crooke kallar de USA-ledda bombningarna av Iran för ett historiskt underrättelsefel av samma omfattning som Irak-kriget. I ett samtal med programledaren Judge Napolitano i Judging Freedom den 23 mars 2026 beskrev Crooke hur Mossad övertygat Trump om en bild av verkligheten som saknar grund – och hur Iran nu har initiativet. Alistair Crooke är brittisk ex-diplomat med bakgrund i underrättelsetjänsten MI6 och grundare av organisationen Conflicts Forum i Beirut. Han var rådgivare till EU:s utrikespolitiske chef Javier Solana och är en regelbunden kommentator om Mellanösternpolitik. I intervjun kommenterade han också ett påstående som just då cirkulerade i medier – att Trump beslutat om en fem dagar lång paus i bombningarna på grund av "konstruktiva samtal" med Iran. — Det är bara lögn. Det stämmer inte, sade Crooke. Han förklarade att han kontaktat en källa i Teheran för att stämma av påståendet om pågående förhandlingar. — Iranerna har sagt mycket klart att inga direkta eller indirekta samtal pågår med Trump. Jag hörde mig för med en kontakt i Teheran, och de svarade: TACO. Så ligger det till, sade Crooke.

Ett underrättelsefel av Irak-format

Crooke placerar den pågående konflikten i ett historiskt sammanhang och drog en direkt parallell till Irak-kriget 2003, som motiverades med påstådda massförstörelsevapen som aldrig existerade. — Det är ett massivt underrättelsefel, precis som Irak. USA övertalades att gå i krig i Irak på falska grunder. Nu har man övertygats att gå till krig på andra falska grunder – att Iran var så svagt och bräckligt att det förväntades kollapsa, sade Crooke. Källan till felbedömningen, menade Crooke, är Mossad – den israeliska underrättelsetjänsten. — De trodde på Mossad, och Mossad har fullständigt fel. De förstår inte Irans natur. De förstår inte det iranska systemet och dess struktur. Iran var som ett korthus – man behövde bara puffa lite och det skulle falla. Det var vad Trump trodde, sade Crooke. Han konstaterade att det israeliska underrättelsefelet nu lastats över på USA. — Det är ett massivt misslyckande, och ett som man fört vidare till USA. De förstår helt enkelt inte den iranska civilisationens natur, och de förstår inte den iranska ledningens beslutsamhet att förändra det geopolitiska läget i regionen, sade Crooke. Judge Napolitano sammanfattade premissen bakom bombkampanjen: — Netanyahu och hans krets övertygade Trump och hans närmaste rådgivare om att det iranska folket – om man bombade civila såväl som militära mål – skulle resa sig, störta mullorna och upprätta en liberal demokrati. Om man skrev detta som en roman, skulle ingen förläggare ens acceptera det, sade Napolitano. — Helt rätt. Ja, det är vad som hänt, svarade Crooke.

Irans djupt lagda plan: Hormuz och petrodollarn

Crooke avvisade bilden av Iran som ett svagt och reaktivt land. I stället beskrev han ett strategiskt upplägg utformat för att omforma geopolitiken i hela regionen. — Vad vi ser är att Iran har en plan, en djupt genomarbetad plan. Den syftar till att helt omvandla Västasien och Asien som sådant – genom sitt grepp om Hormuz – för att krossa petrodollarn och beröva Gulfstaterna deras kapitalöverskott, sade Crooke. Hormuzsundet är vid sin smalaste punkt bara 34 kilometer brett, men strategiskt avgörande. Ungefär 90 procent av Irans oljeexport sker via Kharg Island – en ö 24 kilometer utanför landets kust – och all export passerar Hormuz. Irans krav för en förhandlingslösning är, enligt Crooke, långtgående: — Fullständigt amerikanskt militärt och ekonomiskt tillbakadragande från Gulfregionen. Och sedan – alla sanktioner lyfta, med en tidslinje: alla sanktioner mot Iran måste lyftas inom 60 dagar, och full kompensation för de skador som åsamkats Iran ska betalas, sade Crooke.

Irans robotöverlägsenhet – Israels försvarslöshet

Bombkampanjen mot Iran har, enligt Crooke, inte uppnått sina militära mål. Han beskrev hur Iran systematiskt lurar den amerikanska militärens målutpekning. — Amerikanska flygplan tränger mycket sällan in i iranskt luftrum. De har inte kunnat skada de djupa robotbaserna som är utspridda över hela landet. Mycket av det som förstörts är attrapper och lockmål som iranerna placerat ut för att vilseleda målplanerarna, sade Crooke. Parallellt har Iran genomfört robotangrepp mot israeliska städer och amerikanska baser. Israel, menade Crooke, saknar i praktiken förmåga att möta det iranska hotet. — Vad vi ser är att Iran har initiativet. Israel har nästan ingen luftförsvarsförmåga. Dels har de fått slut på luftvärnsrobotar. Dels är de luftvärnsrobotar de har ineffektiva mot de hypersoniska missiler som Iran använder. Fattah-2-missilen och Khurramshahr flyger i Mach 18, sade Crooke. Fattah-2 är en iransk hypersonisk missil med en uppgiven hastighet på Mach 15 eller mer. Till skillnad från konventionella ballistiska missiler kan hypersoniska vapen manövrera under färden, vilket gör dem extremt svåra att nedskjuta med befintliga luftvärnssystem.

Trump har tappat kontrollen

Crooke var tydlig när Napolitano frågade om Trump fortfarande har kontroll över situationen. — Ja [Trump har förlorat kontrollen]. Han har satt sig i en extraordinär situation. Du kan inte [ta Kharg Island]. Se bara på topografin. Iranerna kontrollerar Hormuzsundet. De har eldkontroll över det, artillerikontroll, eftersom det finns berg precis bakom sundet. De har 270 grader runt Hormuz, sade Crooke. Den militära låsningen innebär att varken USA eller Israel kan uppnå sina uttalade mål utan en upptrappning som båda parter riskerar att förlora. Irans strategi – att kontrollera Hormuz och pressa bort petrodollarns dominans – är enligt Crooke fullt genomförbar om konflikten fortsätter. https://www.youtube.com/watch?v=Cg_IFXiCNLM

Video visar hur amerikansk robot träffade flickskolan – nu publiceras offrens bilder

Emil Fjellstedt — Tue, 10 Mar 2026 12:31:26 +0000

En geolokaliserad video från Minab visar en Tomahawk-kryssningsrobot träffa flickskolan Shajareh Tayyebeh den 28 februari. Minst 175 flickor i åldrarna 7–12 år dödades i attacken. Tehran Times har nu publicerat bilder på dem på förstasidan – med rubriken "Trump, Look Them In The Eyes".

Mehr News Agency publicerade den 8 mars videomaterial från Minab-komplexet. Som Nya Dagbladet tidigare rapporterat dödades minst 175 personer i attacken – videon stärker bevisningen ytterligare.

pic.twitter.com/dHdObTtxaD
— Seyed Mohammad Marandi (@s_m_marandi) March 8, 2026

Bildanalyser visar att roboten som syns i videon är en amerikansk Tomahawk-kryssningsrobot – ett fynd som Bellingcat, The Guardian, BBC Verify och New York Times bekräftat oberoende av varandra. Roboten ses träffa skolan samma morgon som USA och Israel inledde sina attacker mot Iran.

Rester av roboten på platsen har av AP och NPR identifierats som delar av en Tomahawk tillverkad år 2014 eller senare.

[caption id="attachment_223840" align="alignnone" width="640"] Stillbild från video visar en Tomahawk-robot sekunder före nedslag, och den efterföljande explosionen i Minab. Foto: Faksimil/Mehr News Agency[/caption]

New York Times skriver: "En nyligen publicerad video stärker bevisen för att en amerikansk robot troligen träffade en iransk grundskola där 175 personer – varav många barn – uppges ha dödats".

Dubbelattack mot bönhallen

Enligt Middle East Eye rörde det sig om en så kallad "double tap" – flickskolan träffades av två separata robotar. Den andra slog mot överlevande som hade sökt skydd i bönhallen intill.

Rektorn ringde upp föräldrar omedelbart efter den första explosionen och bad dem hämta sina barn. Föräldrar var på väg till – eller hade redan anlänt till – skolan när den andra roboten slog till. Minst en förälder dödades i den andra attacken. Även två räddningsarbetare från Röda Halvmånen dödades när de försökte ta sig in på skolan.

En pappa, Rohollah, berättade för Middle East Eye om hur hans dotter överlevde den första attacken – men dog innan han hann fram.

— Vi fick veta att skolan attackerats och blev ombedda att skynda oss dit för att hämta vår dotter... Vi kunde bara identifiera henne på skolväskan hon fortfarande höll i. Hennes kropp var svårt bränd, berättade han för Middle East Eye.

Offrens ansikten

Tehran Times publicerade den 9 mars bilder på dödade barn på tidningens förstasida med rubriken "Trump, Look Them In The Eyes". Enligt tidningen dödades 175 flickor i attacken. Human Rights Watch har granskat en lista med 57 verifierade namn, upprättad av kansliet för Minab-provinsens specialguvernör.

This is the front page of the Tehran Times today.

Trump fired a Tomahawk missile on a school full of children in Minab, Iran.

Then launched another missile to kill the parents who rushed in to rescue them.

168 schoolkids killed. Then their parents.

History will never forget. pic.twitter.com/2C2NPnjZOl
— sarah (@sahouraxo) March 9, 2026

Trump: "Iran bombade sig självt"

Den amerikanske presidenten Donald Trump har vid presskonferenser hänvisat till att Tomahawk-roboten inte nödvändigtvis är ett amerikanskt vapen.

— Tomahawk, som är ett av de kraftfullaste vapnen i bruk, säljs och används av andra länder. Och vare sig det är Iran – som också har Tomahawks – eller någon annan… det faktum att Tomahawk är en så pass vanlig vapentyp, den säljs till andra länder, men det utreds just nu, sade Trump.

Påståendet är sakligt felaktigt. Iran har inga Tomahawk-robotar i bruk. Systemet tillverkas av det amerikanska försvarsföretaget Raytheon och används uteslutande av USA, Storbritannien och Australien.

Pentagon har varken bekräftat eller dementerat ansvar och hänvisar till en pågående intern utredning – men bilden av ett amerikanskt ansvar stärks av underrättelseläget. CBS News rapporterar att en intern underrättelsebedömning slår fast att USA "sannolikt" bär ansvar för attacken. Reuters uppger att amerikanska militärutredare gör samma bedömning.

Senaten röstar ned resolution om Trumps anfall mot Iran

Redaktionen — Thu, 05 Mar 2026 09:42:07 +0000

WASHINGTON (Xinhua). USA:s senat avslog på onsdagen en resolution om presidentens befogenheter att inleda krigshandlingar, som syftade till att begränsa Donald Trumps militäroperationer mot Iran. Omröstningen slutade 53–47 och speglar den djupa klyftan mellan demokrater och republikaner i frågan. Det republikanskt ledda överhuset blockerade resolutionen, som var avsedd att hindra Trump från att beordra ytterligare militära anfall mot Iran utan kongressens godkännande. Inför omröstningen höll senatorer från båda partierna tal i kammaren. Demokraterna kritiserade de militära angreppen mot Iran, medan republikanerna till övervägande del försvarade presidenten. Den demokratiske senatorn Tim Kaine – en av resolutionens initiativtagare – sade att Vita huset "och dess skiftande motiveringar, inte ens vid slutna möten, kunde presentera några bevis alls för att USA stod under ett omedelbart hot om angrepp från Iran." — Har vi inte lärt oss något av 25 år av krig i Mellanöstern? 14 000 amerikanska soldater och kontraktsanställda dödade i Afghanistan och Irak … hundratusentals civila dödsfall … 8 biljoner dollar som hade kunnat satsas på amerikansk sjukvård, bostäder och utbildning – i stället lades de på krigen i Afghanistan och Irak. Och vad fick vi för det? sade Kaine. Den demokratiske senatorn Patty Murray – vice ordförande i senatens anslagsutskott – sade att "vi inte bör riskera amerikanska liv på ofullständiga planer, oklara mål och en helt oviss framtid". Republikanerna argumenterade för att Trumps agerande mot Iran var nödvändigt och berättigat, och anklagade demokraterna för att opponera sig mot presidenten av partipolitiska skäl.