transhumanism – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 25 Sep 2025 09:33:21 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg transhumanism – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Nick Boström och kampen att övervinna döden https://nyadagbladet.se/kultur/nick-bostrom-och-kampen-att-overvinna-doden/ https://nyadagbladet.se/kultur/nick-bostrom-och-kampen-att-overvinna-doden/#comments Sat, 04 Oct 2025 12:45:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=122098 Artikeln publicerades ursprungligen den 3 maj 2022.
Svenske Nick Boström är den relativt dolda profilen som tillhör toppskiktet bland transhumanistiska filosofer. Han använder sig ofta inte av konkreta förutsägelser utan förlitar sig på diverse sannolikhetsteorier där han vidare finner insikter och möjligheter. Boström har sedan 1990-talet varit uttalad transhumanist då han gick med i en rörelse med utopisk syn gällande den accelererande teknologin, som man redan då visste drastiskt skulle förändra den sociala, ekonomiska och biologiska vetenskapen. Hur människan kommer att gå in i ”singulariteten” var något Boström och hans vänner inom rörelsen gärna diskuterade.  Som enda barn växte Nick Boström, född Niklas Boström, upp i Helsingborg. Det svenska skolsystemet föll aldrig Boström riktigt i smaken och han pinade sig igenom grundskolan. I tonåren kom den drömmande och filosoferande unge Boström över några verk författade av Friedrich Nietzsche och Arthur Schopenhauer och började samla på sig liknande texter och böcker som han ofta läste i en närliggande skog inte alltför långt från sitt barndomshem. Boström har även sagt att det var här han själv började utveckla sina egna tankar kring livet och fann inspiration till att skriva poesi och filosofi, och att det också var här han bestämde sig för att han hade slösat bort alldeles för mycket tid i sitt liv. Boströms nyfikenhet och intresse för de djupare frågorna i livet, och hur man skulle kunna leva så handlingskraftigt som möjligt, ökade i takt med att han grävde djupare inom konst, litteratur och vetenskap. Boström tjatade på sina föräldrar att få avsluta sitt sista gymnasieår genom hemstudier, vilket de till slut accepterade och tillsammans med skolan ordnade de en läroplan med särskilda prov för sin son. Boströms val av hemstudier resulterade i att han avverkade hela året, alltså två gymnasieterminer, under loppet av endast tio veckor.  Några år senare, som doktorand i Stockholm, studerade Boström den analytiske filosofen W.V Quines arbete om det svåra förhållandet mellan språk och verklighet. Under denna tid hade Boströms intresse mer och mer förflyttats från psykologi till matematik, och vidare till teoretisk fysisk. Internet började växa fram och Boström insåg att filosofin han tidigare blivit inspirerad av började bli föråldrad, vilket resulterade i att han 1995 skrev en dikt som var en avskedsbeskrivning till sitt tidigare jag. Vad Boström då inte visste var att det fanns ett växande antal människor runt om i världen som delade samma tankar kring den omvälvande förändring internet medförde. Boström gjorde sig känd inom tillhörande kretsar och bekantade sig med många likasinnade i diskussionsgrupper online administrerad av en organisation i Kalifornien, som gick under namnet Extropy Institute. Termen extropi myntades 1967 och används för ”att beskriva livets förmåga att vända spridningen av entropi över tid och rum”. Extropianism beskrivs som en frihetlig stam av transhumanism som försöker styra mänsklig evolution i hopp om att eliminera sjukdom, lidande och död. Extropianerna förespråkade utveckling av artificiell superintelligens för att uppnå dessa mål, och de föreställde sig att mänskligheten skulle kolonisera universum. 1996 fortsatte Boström sina studier vid London School of Economics samtidigt som han blev alltmer aktiv inom Extropy-forumet. Ett år senare grundade han sin första egna organisation, World Transhumanist Association, och började med detta föra ut transhumanistiska värderingar och gav bland annat intervjuer till den brittiska statskanalen BBC. Gränsen mellan Boströms akademiska arbete och aktivism började suddas ut. 

AI, futurism och döden

Nick Boström talar mer än gärna om ämnet ”superintelligens” och lyfter ofta vilka konsekvenser äkta artificiell intelligens kan få. Boström menar att AI kan utgöra faror som överstiger alla tidigare hot från teknik, inklusive kärnvapen, samt att mänskligheten riskerar att utrota sig själv om utvecklingen inte noggrant hanteras och övervakas. Centralt i dessa orostankar är att AI under kort tid kan gå om och överskrida människans intellektuella potential om den når förmågan att kunna utveckla och förbättra sig själv. Boström liknar i dessa framtidsutsikter människor med gorillor; båda primater där den ena arten dominerar planeten, medan den andra får hålla sig långt ute på sin kant. "Innan utsikten till en underrättelseexplosion är vi människor som små barn som leker med en bomb. Vi har liten aning om när detonationen kommer att inträffa, men om vi håller enheten mot örat kan vi höra ett svagt tickande ljud.”, skriver han. Några av de kända namn som säger sig ha blivit inspirerade av Boströms arbete är bland andra entreprenören Elon Musk och globalisten Bill Gates. Även futuristen och miljonären James Martin stödjer Nick Boströms organisation Future of Humanity Institute ekonomiskt. Institutet har en filosofisk grund och bland stipendium som delas ut hittar man studier om ett ”mörkt eldscenario” - en kosmisk händelse som skulle kunna inträffa under vissa högenergiförhållanden som skulle mutera vardaglig materia till mörk materia, som vidare skulle kunna radera det mesta av det vi kallar universum. Här har även ämnen som en intergalaktisk maskinintelligens, stödd av ett stort antal sonder, en mer etisk framtid än ett kosmiskt imperium som innefattar miljontals digitala hjärnor. Kampen för att övervinna döden har varit ett genomgående ämne i Boströms hundratals artiklar han släppt genom åren. 2008 skrev Boström en essä som en uppmaning till handling från en framtida utopi. ”Döden är inte en utan en masslönnmördare. Ta sikte på orsakerna till tidig död - infektion, våld, undernäring, hjärtinfarkt, cancer. Vänd din största pistol mot åldrandet och skjut. Du måste ta vara på de biokemiska processerna i din kropp för att övervinna sjukdom och åldrande. Med tiden kommer du att upptäcka sätt att flytta ditt sinne till mer hållbara medier,” skriver Boström i sin text. Boström hävdar själv att framtiden kan studeras med samma noggrannhet som det förflutna, även om slutsatserna kommer att skilja sig markant. Som en liknelse menar han att det exempelvis kan vara svårt att säga var en resenär befinner sig om en timme, men efter fem timmar kan man vara någorlunda säker på att resenären förhoppningsvis nått sin destination. På samma sätt menar Boström att den långsiktiga framtiden för mänskligheten är relativ lätt att förutse, men det är svårare att kalkylera exakt när de stora tekniska genombrotten på riktigt kommer att slå igenom.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/nick-bostrom-och-kampen-att-overvinna-doden/feed/ 13 Yuval Noah Harari och den robotiserade mänskligheten https://nyadagbladet.se/kultur/yuval-noah-harari-och-den-robotiserade-manskligheten/ https://nyadagbladet.se/kultur/yuval-noah-harari-och-den-robotiserade-manskligheten/#comments Fri, 12 Jul 2024 18:02:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=121414 World Economic Forums grundare Klaus Schwab arbetar för att en så kallad fjärde industriell revolution ska bli verklighet - där han bland annat visionerat om att människa och maskin smälter samman till ett nytt sorts väsen som utdaterar den befintliga mänskligheten. En central inspiratör till den teknokratiske ultraglobalistens livsverk är den israeliske historikern, författaren och filosofen Yuval Noah Harari.
Artikeln publicerades ursprungligen den 16 april 2022.
Harari växte upp i en judisk familj med östeuropeiska och libanesiska rötter. Fadern var vapeningenjör i israeliska statens tjänst. Från det att Harari var åtta år skolades han vid Leo Beck Education Center i Haifa och här sägs det att han ska ha ingått i en klass för särskilt intellektuellt begåvade barn. När Harari senare skulle inställa sig för militärtjänst lyckades han skjuta upp uppbådet på grund av universitetsstudier. Han blev sedan helt befriad från militärtjänsten på grund av vad som sades vara hälsoproblem. Mellan 1993 och 1998 fördjupade sig Harari i medeltidens historia och militärhistoria vid Hebreiska Universitetet i Jerusalem. Han avslutade sin doktorsexamen vid Jesus College i Oxford år 2002 och det var här han kom i kontakt med Jared Diamonds skrifter, som Harari senare hävdat att haft ett starkt inflytande på hans egna skrivande. Harari fick stor uppmärksamhet med boken Sapiens: A Brief History of Humankind, som först publicerades på hebreiska. Boken släpptes på engelska år 2014 och har sedan dess översatts till ytterligare 45 språk. I boken undersöker Harari människans historia och hur den tekniska utvecklingen sett ut från stenåldern till 2000-talet. Uppföljningsboken Homo Deus: A Brief History of Tomorrow publicerades år 2016 och här tar Harari upp sin syn på människans möjliga framtid. Hans utgångspunkt i boken är att människan kommer att lyckas med att nå odödlighet och besitta nästintill gudomliga krafter i tekno-vetenskaplig bemärkelse. Boken lyfter också fram termen ”dataism” som en filosofi, eller ett tankesätt, där man dyrkar ”big data”. Hararis senaste bok 21 Lessons for the 21st Century publicerades år 2018 och fokuserar mer på nutida problem, vilka enligt Harari är kärnvapenkrig, ekologiska katastrofer, terrorism, tekniska störningar och falska nyheter. Genom historien har människan gått igenom ett flertal ekonomiska, sociala och politiska förändringar. Rent biologiskt är det dock först under detta århundrade som mänskligheten kan förändras i sin biologiska grund genom gen- och nanoteknik. I och med detta och även genom digital teknik, menar Harari, kommer människan att på olika sätt kunna uppgraderas likt en maskin. Därför, menar Harari, är Silicon Valley en mer intressant plats än många historiska, religiösa och kulturella platser i exempelvis Mellanöstern. Googles, Apples och Microsofts ingenjörer skapar mer än tekniska produkter och algoritmer - de skapar nya universella religioner, som i sin tur bringar lycka, välstånd och evigt liv. Samtidigt funderar han på vad man i framtiden ska göra med alla de människor som till följd av den tekniska utvecklingen enligt honom kommer att bli "värdelösa". – Den stora politiska och ekonomiska frågan i framtiden kommer att vara varför vi behöver människor, eller åtminstone varför vi behöver så många människor. Bästa svaret hittills är att hålla dem glada med hjälp av droger och dataspel, menar han bland annat i ett av sina många framträdanden.     Bland annat Patrick Wood, chefredaktör på Technocrazy, har bland många andra analytiker pekat på att Harari är den främste filosofiske rådgivaren till den ökände ultraglobalisten Klaus Schwabs tankesmedja och maktnätverk World Economic Forum och även en nyckelfigur inom organisationen. World Economic Forum har länge förespråkat en global digital valuta som ska ersätta fysiska sedlar och mynt. I anslutning till detta vill man skapa ett globalt digitalt ID-system, något som till exempel vaccinpassen nu lagt grunden för. Harari menar att man med dessa två system arbetandes tillsammans enkelt kan följa en individs transaktioner och rörelsemönster, både i den fysiska och digitala världen. Men att följa människors transaktioner och rörelser är enligt Harari bara inledningen på det nya övervakningssamhället. – Till följd av covidpandemin så behöver vi ett totalt biometriskt system för övervakning. Vi behöver inte bara övervaka människor, vi behöver få veta vad som sker under deras hud, menar han. Harari stannar dock inte där utan hävdar att det tjugoförsta århundradet blir slutet på tidevarvet där människan har tillgång till sin fria vilja och även det definitiva slutet för hennes själ - där hennes kropp snarare kommer att bli en tillverkningsprodukt och hennes medvetande laddas upp till ett digitalt moln. – Hela den här idén med att människor har själ och att de tror att ingen vet vad som sker inom mig. Att själv välja vem man röstar på eller vilken affär man handlar i - den tiden är förbi, menar han. Harari ser människans förutbestämda öde som att degraderas till en lägre stående art, till förmån för en ny genmanipulerad och robotiserad posthuman varelse - som dock ytterst är underställd en ännu mäktigare herre; den artificiella intelligensen. – Vad som än ersätter oss kommer att vara mycket mer olikt oss jämfört med hur annorlunda vi är från neanderthalarna, säger han.  ]]> https://nyadagbladet.se/kultur/yuval-noah-harari-och-den-robotiserade-manskligheten/feed/ 2 Elon Musk: Teknokratisk transhumanist eller rebellisk entreprenör? https://nyadagbladet.se/kultur/elon-musk-teknokratisk-transhumanist-eller-rebellisk-entreprenor/ https://nyadagbladet.se/kultur/elon-musk-teknokratisk-transhumanist-eller-rebellisk-entreprenor/#comments Sun, 31 Mar 2024 13:04:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=117314 Denna artikel publicerades ursprungligen den 18 mars 2022.
Omhuldad av såväl det mediala som det ekonomiska och politiska etablissemanget har Musk i praktiken varit en huvudprofil för att kratta manegen för en transhumanistisk utveckling, kanske även en teknokratisk sådan, där människa och maskin integreras med varandra och i det digitala molnet - något han själv förklarat med en personlig oro för att AI annars ska konkurrera ut mänskligheten på sikt. Parallellt med detta har han också överraskat många med frispråkiga utspel, senast genom att dela memer som driver med den politiskt korrekta "woke-kulturen" och genom att vägra blockera RT och Sputnik från sitt Starlink-projekt med hänvisning till sin tro på yttrandefriheten. Vissa har med glimten i ögat anklagat Musk för att själv vara en robot mot bakgrund av sin något udda personlighet, något som Musk själv även refererat till i humoristiska ordalag när han i Saturday Night Live i maj 2021 berättade att han är diagnosticerad med Aspergers syndrom - som tar sig uttryck i svårigheter med att tolka sociala situationer. Klart är att Musk är en svårtolkad profil även för omgivningen och fortsätter att gäcka många analytiker. Lika klart är att han är en fortsatt högaktuell global aktör såväl teknologiskt, kulturellt och ytterst sett även politiskt.

Uppväxt och genombrott

Född 28 juni 1971 i Sydafrika banade Musk tidigt väg för elektroniska betallösningar i slutet av 1990-talet genom att vara en del i uppstarten av PayPal. Idag är han mer känd för sin delaktighet i rymdföretaget SpaceX och som vd för elbilstillverkaren Tesla, men också aktiv med sina projekt Neuralink och Starlink med målet att integrera människa med digital teknik och förse hela världen med satellitbaserat internet. Redan i tidig ålder visade Musk talang för både datorer och entreprenörskap och vid 12 års ålder skapade han ett dataspel som han sålde till en datortidning. Musks far är från Sydafrika medan modern har sina rötter i Kanada, vilket möjliggjorde för Musk att ansöka om kanadensiskt pass. Passet beviljades 1988 och Musk lämnade då Sydafrika, dels för att undkomma den obligatoriska militärtjänsten och dels för att söka bättre ekonomiska möjligheter i Kanadas grannland USA. Som 19-åring antogs Musk till Queen’s University i Kingston, Ontario, där han tillbringade två år innan han 1992 fortsatte vidare till Philadelphia och University of Pennsylvania. År 1997 tog han kandidatexamen i fysik och ekonomi med avsikten att fortsätta sina studier vid forskarskolan i fysik vid Stanford University i Kalifornien. Musk hoppade dock av utbildningen efter två dagar eftersom han såg mycket större potential i att förändra världen med hjälp av internet. Musk hade redan år 1995 grundat företaget Zip2 tillsammans med sin bror, Kimbal Musk. Affärsidén gick ut på att tillhandahålla kartor och företagskataloger till nättidningar. Datortillverkaren Compaq köpte företaget år 1999 för 307 miljoner dollar. Musk ägde då 7 procent av företaget och med hjälp av dessa pengar lade han grunden för sitt nästa digitala företag: X.com. X.com var i början inriktat på finansiella tjänster och specialiserade sig senare på att överföra pengar på den digitala marknaden under namnet PayPal. Företaget såldes år 2002 till eBay för 1,5 miljarder dollar.

SpaceX

Elon Musk säger sig länge ha funderat mycket kring människans överlevnad och han uttrycker själv att han är övertygad om att mänsklighetens existens enbart kan fortsätta om vi utvecklas till en "multiplanetär" art - alltså etablerar oss även på andra planeter än Jorden. Hans brinnande intresse för ämnet ledde honom till att undersöka NASA:s utgifter gällande rakettillverkning och arbetet kring deras uppskjutningar – någonting Musk blev föga imponerad av. Dessa två drivkrafter lade grunden för Space Exploration Technologies Corp – mer känd som SpaceX, med det stipulerade målet att möjliggöra prisvärda raketer och rymdresor. SpaceX:s första raket, Falcon1, sköts upp år 2006 och följande raket, Falcon 9, år 2010. Dessa två raketer kostade enligt uppgift endast en tiondel av vad konkurrenten NASA lagt ut på likvärdiga raketer. SpaceX:s  tredje raket, Falcon Heavy, sköts upp år 2018 och var designad för att kunna bära 53 ton i jordens omloppsbana.  Det är nästan dubbelt så mycket som företagets största konkurrent Boeing Companys raket Delta IV Heavy kan mäkta med och i nuläget till en tredjedel av tillverkningskostnaden. SpaceX arbetar just nu med en efterföljare benämnd Super Heavy-Starship-System. Super Heavy skall kunna lyfta 100 ton i omloppsbanan kring jorden och även kunna frakta ett Starship: en rymdfarkost designad för att tillhandahålla snabb transport mellan städer på jorden och även bygga baser på både månen och Mars. SpaceX har även utvecklat en rymdfarkost med namnet Dragon, som bland annat transporterat förnödenheter till den internationella rymdstationen ISS. Den 22 december 2015 skrev SpaceX historia genom att lyckas med den första vertikala raketlandningen. Man hade då skickat ut raketen för att leverera material till en rymdstation och sedan flyga tillbaka och landa på jorden - ett framsteg som kan ha betydande roll för de ekonomiska aspekterna av rakettillverkning, eftersom man tidigare varit tvungen att kassera alla raketer efter användning. Denna teknik, som kallas Grasshopper, är vad Musk tror kan möjliggöra koloniseringen av planeten Mars. År 2017 använde SpaceX för första gången delar av en redan använd raket. Även denna gång lyckades man återvända från rymden och landa raketen på jorden utan att behöva kassera raketen. I nuläget är SpaceX framförallt uppmärksammat för Starlink-projektet, med målet att förse hela jorden med tillgång till trådlöst internet genom ett nät av satelliter. Den främsta kritiken mot projektet riktar sig mot samarbetet med den amerikanska militären och en oro för att tekniken kan komma att användas för tekno-totalitära ändamål. [caption id="attachment_119921" align="alignnone" width="1170"] Elon Musk i samtal med astronauter och Nasa-arbetare på Kennedy Space Center in Florida där Starlinks satelliter och raketer skjuts upp. Foto: Nasa/Joel Kowsky/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

Tesla

År 2004 investerade Musk i entreprenörerna Martin Eberhard och Marc Tarpennings företag Tesla Motors, som senare döptes om till Tesla. Teslas första bil Roadster introducerades år 2006 och hade en maximal körsträcka om 394 kilometer per laddning. Roadster accelererade från 0 till 100 km/h på fyra sekunder, vilket på den tiden var ovanligt snabbt för elfordon. Teslas introduktion på börsen år 2010 gav företaget intäkter på 226 miljoner dollar och två år senare introducerades bilen Model S, som hyllades av bilkritiker för sin design och prestanda. Hyllningarna upprepades år 2015 när Tesla introducerade sin lyx-SUV Model X. I augusti 2018 gjorde Musk en rad inlägg på Twitter om att han tänkte köpa tillbaka Tesla till privat ägo med motiveringen att lanseringen av Tesla på börsen endast varit för att säkra företagets finansiering. Följande månad blev Musk stämd av U.S Securites and Exchange Commission (SEC) för värdepappersbedrägeri, eftersom man ansåg att Musks twitterinlägg var falska och vilseledande. Teslas styrelse avvisade snabbt SEC:s påståenden och Musk hotade enligt uppgift med att avgå från sin post. Dessa nyheter fick Tesla-aktien att rasa och Musk avgick därefter som styrelseordförande, men fortsatte som företagets verkställande direktör.

Neuralink och AI

År 2016 grundade Musk företaget Neuralink tillsammans med Max Hodak, Ben Rapoport, Dogjin Seo, Pail Merolla, Philip Saves, Tim Gardner, Tim Hanson och Vanessa Tolosa – alla experter inom neurovetenskap, biokemi och högteknologisk teknik. Neuralink presenterades i april 2017 som ett företag vars främsta syfte var att tillverka produkter som kunde behandla hjärnsjukdomar, men med ett mer övergripande mål att integrera människan med ny teknik. Musk säger sig ha fått idén till Neuralink från science fiction-serien The Culture av Iain M. Banks. Musk sägs vilja uppnå symbios mellan människa och artificiell intelligens (AI) och menar att om AI utvecklas okontrollerat, utan inblandning av människan, kommer det till slut bli ett hot mot mänskligheten. Detta säger han sig vilja förhindra, något paradoxalt genom att koppla upp människan till AI med hjälp av ett mikrochip som opereras in i hjärnan. Mikrochippet ska även att kunna ladda upp och återuppta ditt senast sparade tillstånd. På så vis menar Neuralink att man via chippets data kan komma att bota både hjärnskador och ryggskador. I april 2021 släppte Neuralink en video, något som Nya Dagbladet vid tillfället rapporterade om, som sägs visa en apa som spelar tv-spelet Pong med hjälp av ett Neuralink-implantat. Trots att tekniken ifråga funnits sedan år 2002, erkändes detta som ett tekniskt framsteg i och med det trådlösa implantatet och ett högt antal implanterade elektroder. Neuralink har haft många interna konflikter och det har bland annat höjts röster om att vetenskapen går för långsamt fram. Medgrundaren och styrelseordföranden Max Hodak meddelade i maj 2021 att han inte längre kommer att arbeta kvar i företaget och från och med januari 2022 finns det endast två av de åtta ursprungliga medgrundarna kvar i företaget.

Hyperloop

År 2013 planerades ett system för höghastighetståg i Kalifornien med en beräknad kostnad om 68 miljarder dollar. När Musk fick nys om detta blev han genast kritisk till den höga kostnaden. Han kontaktade initiativtagarna med ett annat förslag – nämligen Hyperloop: ett rör med en kapsel innehållande maximalt 28 passagerare som skulle tillryggalägga sträckan mellan Los Angeles och San Francisco (en sträcka om 560 kilometer) på 35 minuter. Musk menade att detta projekt endast skulle kosta 6 miljarder dollar att bygga och att systemet skulle klara av att transportera samtliga sex miljoner människor som årligen reser den sträckan. Musk poängterade dock att han själv inte skulle ha möjlighet att arbeta med projektet men ville delta i processen. Hyperloop har ännu inte lanserats. Projektet transporterade dock sin första mänskliga resenär i november 2020 och enligt Hyperloops hemsida kommer den första versionen av systemet att vara i drift till 2026.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/elon-musk-teknokratisk-transhumanist-eller-rebellisk-entreprenor/feed/ 6 Ultraglobalistens förkunnelse: ”Människa och maskin ska smälta samman” https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ultraglobalistens-forkunnelse-manniska-och-maskin-ska-smalta-samman/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ultraglobalistens-forkunnelse-manniska-och-maskin-ska-smalta-samman/#comments Tue, 27 Dec 2022 12:31:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=94361 Den tungt profilerade globalisten, teknokraten och grundaren av World Economic Forum, Klaus Schwab, menar att en förestående samhällelig revolution som han själv förkunnar ska inleda en betydligt mer djupgående sammansmältning av människors fysiska och digitala identitet. Klaus Schwab ligger bland annat bakom det vida omtalade och kontroversiella slagordet "The Great Reset" - "den stora omställningen" något som även diskuterats med globala och nationella makthavare på World Economic Forums event "The Davos Agenda" den 25-29 januari.
Artikeln är en återpublicering. Den publicerades för första gången på Nya Dagbladet den 31 januari 2021.
I praktiken innebär denna omställning, bland mycket annat, att det nuvarande kapitalistiska systemet ska omformas mot ett mer globaliserat och teknokratiskt styre, med långtgående digitalisering och robotisering inte bara av samhället i stort utan även av människorna själva. Deltog i samtalen med Schwab gjorde bland andra FN:s generalsekreterare Antonio Gutérres, Världshälsoorganisationens direktör Thedros Adhanom Ghebreyesus, Internationella valutafondens direktör Kristalina Georgieva, den amerikanska smittskyddsmyndighetshetschefen Anthony Fauci, den europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Den kontroversielle globalisten har själv specifikt lyft fram att "den fjärde industriella revolutionen", som är tätt sammankopplad med tanken om den stora omställningen han förutspår och förespråkar, ska leda till en sammansmältning av människa och maskin – så kallad transhumanism. ”Ytterst kommer den fjärde industriella revolutionen att leda till en sammansmältning av våra fysiska, digitala och biologiska identiteter”, förklarade Schwab själv i ett utspel för Chicago Council on Global Affairs redan 2019.   I sin bok ”Shaping the Future of The Fourth Industrial Revolution” förklarar Schwab på samma tema hur ny teknologi bland annat ska tillåta myndigheter och andra samhällsaktörer att få tillgång till människors hjärnor för att avläsa deras tankar och styra deras beteende. Han lyfter fram detta som något positivt som kommer att ge polis och rättsliga myndigheter hisnande möjligheter att befästa den ultratotalitära ordning som han ser framför sig i framtiden. ”I takt med att möjligheterna inom detta område utvecklas kommer polis och domstol att frestas använda teknikerna för att bedöma sannolikhet för kriminella aktiviteter, avgöra skuld eller kanske till och med hämta minnen direkt från människors hjärnor”, skriver han. En så enkel sak som att passera en nationell gräns i framtiden kan exempelvis komma att involvera en hjärnscanning för att avgöra om personen i fråga utgör ett säkerhetshot, menar Schwab. ”Den fjärde industriella revolutionens teknologier kommer inte bara att bli en del av världen runt om oss – den kommer att bli en del av oss”, hävdar han vidare. Själv ser han förväntansfullt fram emot ”revolutionen” och hur människor nu mer definitivt ska övergå till att bli cybernetiska organismer. ”Vissa av oss känner redan nu att våra smarta telefoner har blivit en förlängning av oss själva. Dagens externa enheter från bärbara datorer och VR-headsets kommer med största sannolikhet att kunna implementeras i våra kroppar och hjärnor”. Schwab lyfter även fram ”aktiva” inopererade mikrochip som någonting önskvärt och positivt - en teknik som tidigare vanligtvis förknippats med dystopier, och som av konventionell massmedia utmålats som galna konspirationsteorier att makthavare någonsin skulle vilja implementera i större skala. Årets Davos Agenda inkluderade även en hel dag vigd åt Schwabs vision för den fjärde industriella revolutionen under torsdagens tematiska rubrik "Harnessing the technologies of the Fourth Industrial Revolution".]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ultraglobalistens-forkunnelse-manniska-och-maskin-ska-smalta-samman/feed/ 53 Jeff Bezos investerar i nytt bolag – forskar om evigt liv https://nyadagbladet.se/vetenskap/jeff-bezos-investerar-i-nytt-bolag-forskar-om-evigt-liv/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/jeff-bezos-investerar-i-nytt-bolag-forskar-om-evigt-liv/#comments Wed, 15 Sep 2021 12:04:55 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=107041 Amazons grundare Jeff Bezos har nyligen investerat i det nya bolaget Alton Labs - ett företag vars forskningsteam ägnar sig åt att försöka framställa avancerad teknik som biologiskt bromsar cellers åldrande och därmed förlänger människors livslängd.  Bezos lämnade sin position som vd för Amazon i juli tidigare i år och berättade då att han framöver kommer att ägna sig åt sådant han brinner för, bland annat hans eget projekt - rymdföretaget Blue Origin. Bezos gjorde i juli en kortare resa ut i rymden i Blue Origins raket New Shepard. Enligt en rapport i MIT Tech Review har Bezos nu hittat ytterligare en ny passion att investera i - nämligen det nya start-up bolaget Alton Labs. Bolaget ägnar sig åt att forska i hur man bromsar upp människans åldrande. Enligt rapporten kommer de högavlönade forskarna att få fria tyglar när det kommer till hur de vill undersöka hur celler åldras och hur man då vidare både kan bromsa och backa åldrandeprocessen. Alton Labs främsta uppgift är just nu att forska i och framställa en såpass avancerad teknik som biologiskt kan programmera om celler till att inte bara bromsa åldrande, utan även föryngra dem och på detta sätt förlänga människors liv. Det är inte enbart Jeff Bezos som start-up-bolaget fått med på tåget, Alton Labs har nämligen även fångat den rysk-israeliska miljardären Yuri Milners intresse. I juni kunde företaget lämna in värdepapper i Kalifornien som visade att de dittills hade samlat in minst 227 miljoner euro. Några utav de som enligt uppgifter kommer att ansluta sig till forskningsteamet är bland andra Juan Carlos Izpisúa Belmonte, känd för sin forskning där han blandat människo- och apembryon; Steve Horvath, utvecklare av en så kallad biologisk klocka som kan mäta människans åldrade; samt Shinya Yamanaka som mottog ett delat Nobelpris 2012 för upptäckten av omprogrammering av celler. Alton Labs är inte det enda företaget som undersöker hur man förlänger människans livslängd. Calico Labs är ett liknande företag som lanserades av Googles grundare Larry Page redan 2013, men det är dock ännu oklart vad företaget gjort för framsteg.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/jeff-bezos-investerar-i-nytt-bolag-forskar-om-evigt-liv/feed/ 4 Mäktige globalisten: Mikrochipp i hjärnan blir snart verklighet https://nyadagbladet.se/it-overvakning/maktige-globalisten-mikrochipp-i-hjarnan-blir-snart-verklighet/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/maktige-globalisten-mikrochipp-i-hjarnan-blir-snart-verklighet/#comments Sat, 22 May 2021 09:21:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=101608 En tv-intervju från 2016 med den ökände ultraglobalisten Klaus Schwab och tillika grundare och ordförande för World Economic Forum väcker nu stor uppmärksamhet. Bland annat menar Schwab där att inopererade mikrochipp i människornas kroppar och hjärnor kommer att bli verklighet ”definitivt inom tio år”. – Först kommer vi att sätta dem i våra kläder och sedan kan man föreställa sig att man opererar in dem i våra hjärnor eller i vår hud och i slutändan kanske det kommer att bli en direkt kommunikation mellan vår hjärna och den digitala världen, förkunnar Schwab. Han menar vidare att mänskligheten ska vänta sig att den fysiska, digitala och biologiska världen ”smälter ihop”. Programledaren för fram att människor som exempelvis vill komma i kontakt med någon med hjälp av den cybernetiska tekniken inte ens kommer att behöva röra någon digital enhet, utan att uppkopplingen automatiskt ska göras via inopererade mikrochipp i kroppen. – Ja, du pratar och du säger att du vill kopplas upp med någon just nu och först har du personliga bottar och jag såg att Zuckerberg förutspådde att vid slutet av året skulle han ha sin egen robot, sin personliga butler som kan tjäna honom, fyller Schwab i. Han talar också om personliga robotar som lär sig med hjälp av artificiell intelligens och som inte bara ska hjälpa människor vid fysiskt arbete utan snarare fungera som en ”intellektuell partner” för dem.   Den profilerade teknokraten och transhumanisten har tidigare deklarerat att ”människa och maskin ska smälta samman” och har blivit vida känd i världens fria medier för att ligga bakom slagordet ”The Great Reset” och ”Den fjärde industriella revolutionen” - något som Schwab fört fram som en "lösning" för coronakrisen. Slagorden, framförallt The Great Reset - "den stora omstarten", har blivit mycket populärt bland globalistiskt sinnade politiker och var bland annat tema för årets profilerade World Economic Forum-möte Davos Agenda där Schwab konfererade med inflytelserika makthavare över hela världen. Begreppet åsyftar bland annat en omställning där det nuvarande kapitalistiska systemet ska omformas till ett mer globaliserat och teknokratiskt styre med långtgående digitalisering och robotisering – även av människorna själva. Deltog i samtalen med Schwab gjorde bland annat FN:s generalsekreterare Antonio Gutérres, Världshälsoorganisationens direktör Thedros Adhanom Ghebreyesus, Internationella valutafondens direktör Kristalina Georgieva, den amerikanska smittskyddsmyndighetshetschefen Anthony Fauci, den europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. ”Ytterst kommer den fjärde industriella revolutionen leda till en sammansmältning av våra fysiska, digitala och biologiska identiteter”, förklarade Schwab själv i ett utspel för Chicago Council on Global Affairs redan 2019. Även i sin bok ”Shaping the Future of The Fourth Industrial Revolution” förklarar Schwab på samma tema hur den nya teknologin exempelvis ska komma att användas för tillåta myndigheter och andra samhällsaktörer att få tillgång till människors hjärnor för att avläsa deras tankar och styra deras beteende. Schwab menar dock att denna teknik, som kritiker menar är som hämtad ur en mörk dystopi, är någonting positivt och i stort sett oproblematiskt. ”I takt med att möjligheterna inom detta område utvecklas så kommer polis och domstol frestas att använda teknikerna för att bedöma sannolikhet för kriminella aktiviteter, avgöra skuld eller kanske till och med hämta minnen direkt från människors hjärnor”, visionerar han. Schwab och hans allierade har också arrangerat ett projekt som ska förbereda makthavare för att "digitalvaccinera" hela internet med världsomspännande tekno-totalitära lösningar. Detta, enligt en annan "profetia" från Schwab - för att kunna lösa en framtida "potentiell global cyberpandemi" av virusattacker och vad han benämner som falska nyheter och information.]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/maktige-globalisten-mikrochipp-i-hjarnan-blir-snart-verklighet/feed/ 27 Apa spelar Pong med hjälp av tankekraft https://nyadagbladet.se/it-overvakning/apa-spelar-pong-med-hjalp-av-tankekraft/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/apa-spelar-pong-med-hjalp-av-tankekraft/#respond Mon, 12 Apr 2021 08:29:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=98960 I en ny video visar transhumanisten Elon Musks företag Neuralink upp en apa tycks spela dataspel med tankekraft. I själva verket är det ett experiment med deras senaste teknik inom hjärnimplantat. Neuralink har laddat upp en video på Youtube där man ser apan Pager spela Pong med vad som ser ut som ren tankekraft. Det är inte riktigt så det gått till utan Pager har fått ett implantat opererat in i hjärnan och i det finns elektroder som gör att han kan kontrollera datorn framför sig. Företaget Neuralink skapades 2016 av Elon Musk och målet är att utveckla implanterbara människa-dator-gränssnitt (human-computer interfaces). Tanken är att den här tekniken som fungera som hjälpmedel för människor med olika funktionsnedsättningar. Det första målet är att ge människor som är förlamade möjlighet att kontrollera teknik rörelsefritt. Redan i somras så visades grisen Gertrude upp på Youtube som hade en version av implantatet. Det visades upp hur implantatet registrerade Gertrudes hjärnaktivitet.   Nu har tekniken gått steget längre och det demonstrerar apan Pager där han med endast sin hjärna spelar Pong på en dator, berättar Neuralink på sin blogg. För att komma dit har man först lärt ut Pager att spela Pong med hjälp av en handkontroll genom att ge banansmoothie som belöning. Under den tiden har de registrerat hans hjärnaktivitet genom implantatet och då kunnat se vilka regioner som registrerar olika handrörelser. När de lärt sig mönstret kopplades handkontrollen bort och tack vare implantatet kunde Pager ändå fortsätta spela Pong. När videon på Gertrude släpptes var neurologer inte imponerade. Professor Andrew Jackson vid Newcastle University sade då att ”det inte var något revolutionerande med presentationen” och menar att det inte visade något som inte gjorts tidigare, enligt den brittiska statskanalen BBC. Djurrättsorganisationen PETA har gått ut och kritiserat videon på apan Pager och skriver i ett uttalande att apor i neurovetenskapliga experiment hålls törstiga och hungriga för att de ska samarbeta lättare. ”De stirrar på skärmen i timmar för att sedan gå tillbaka till sin bur. Experiment som liknar Neuralinks har gjorts många gånger tidigare och är alltid på bekostnad av djurens vars liv har blivit stulet, och inget har kommit ut av det. Neuralink skulle kunna göra ett riktigt genombrott i vetenskapen om de lämnade djuren utanför sin forskning och faktiskt hjälpte människor.” ]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/apa-spelar-pong-med-hjalp-av-tankekraft/feed/ 0