Trafikverket – Nya Dagbladet

Urspårat godståg stoppar tågtrafiken i Västsverige

Markus Andersson — Fri, 26 Jun 2026 05:21:43 +0000

Ett 600 meter långt godståg har spårat ur utanför Bollebygd. Ingen person har kommit till skada, men olyckan stoppar tågtrafiken på flera sträckor och återställningen kan ta omkring två veckor. Urspårningen inträffade strax före klockan 15 på torsdagen och har enligt Trafikverket orsakat omfattande skador på järnvägsanläggningen. Tågtrafiken är stoppad mellan Göteborg och Borås och påverkar även trafiken från Göteborg mot Stockholm och Kalmar. Trafikverket uppger att det i nuläget saknas prognos för när sträckan kan öppnas igen. Orsaken bedöms preliminärt vara en så kallad solkurva, där rälsen deformeras av värme. — Orsaken är en förmodad solkurva, säger Hanna Ekberg, sektionschef Underhåll järnväg på Trafikverket, i myndighetens pressmeddelande. Skadeläget ska utvärderas under de kommande dagarna. Trafikverket pekar på svårframkomlig terräng, många urspårade vagnar och stora skador på anläggningen. — En mycket grov uppskattning i ett sånt här tidigt skede är att röjnings- och återställningsarbete bedöms ta cirka två veckor, säger Ekberg. Resenärer med bokade tågresor uppmanas att kontakta sitt tågbolag och följa den löpande trafikinformationen.

Trafikverket varnar för långa midsommarköer

Redaktionen — Thu, 18 Jun 2026 06:39:00 +0000

Midsommarhelgen hör till årets mest belastade perioder på vägarna. Trafikverket uppmanar resenärer att starta i god tid, hålla avstånd och vara beredda på köer.

Trafikverket räknar med ökad trafik inför helgen när många lämnar städerna för midsommarfirande. Trycket väntas bli störst under torsdagen, under midsommaraftonens förmiddag och när hemresorna tar fart på söndagen, uppger myndigheten.

Bland de vägar där många bilister väntas samlas finns flera av landets stora trafikleder: E4 genom stora delar av landet, E6 på västkusten, E20 mellan Göteborg och Stockholm samt riksväg 40 mellan Göteborg och Jönköping. Även E22, E18, E14 och vägarna i Dalarna pekas ut som sträckor där det kan bli trångt.

— Håll avstånd, ta det lugnt och var beredd på att hela Sverige kommer att vara ute på vägarna, säger Daniel Mossberg, presskommunikatör på Trafikverket, till skattefinansierade SVT.

Myndigheten avråder från stressade omvägar på mindre vägar om navigationsappar visar köer. Vid en olycka kan framkomligheten där bli betydligt sämre än på de större lederna.

Bilister uppmanas också att vara utvilade och anpassa hastigheten. Flera vägarbeten pausas under storhelgen, men på vissa håll ligger trafikregleringar kvar. På E4 mellan Gränna och Huskvarna bör resenärer därför räkna med längre restid även under midsommarhelgen.

Blomrika vägkanter kan bli dödsfällor för humlor

Emil Fjellstedt — Wed, 03 Jun 2026 04:43:56 +0000

Blommande vägkanter kan ge viktig föda åt humlor och andra pollinerare. Men en ny studie från Lunds universitet visar att nyttan snabbt minskar när trafiken ökar. Forskarna bakom studien har undersökt 60 vägkanter i Skåne och jämfört förekomsten av levande humlor, döda humlor och humlebon längs vägar med olika trafikintensitet. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation, visar att lågtrafikerade vägar har störst potential att gynna humlor. Vid högre trafikflöden ökar däremot dödligheten kraftigt. Forskarna hittade fler döda humlor längs mer trafikerade vägar, samtidigt som antalet levande humlor minskade. — Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar, säger Sofia Blomqvist, doktorand vid Lunds universitet. Studien visar också att humlebon var ovanliga längs offentliga vägar. De bon som hittades fanns främst vid privata vägkanter utan trafik eller vid vägar med mycket lågt trafikflöde. För att hitta bona använde forskarna bland annat specialtränade hundar. Samtidigt kan vägkanter fortfarande spela en viktig roll i naturvården, särskilt där trafiken är låg. Mindre klippning kan göra att fler växter hinner blomma och sätta frö, vilket ger mer föda åt pollinerande insekter. — Vissa sådana vägar är privata så markägare, allmänheten och vägföreningar har stora möjligheter att anpassa skötseln för att gynna den lokala floran och humlor. Många skulle säkert vara villiga att minska på klippningen för att hjälpa humlorna, säger Sofia Blomqvist. Forskarna betonar dock att blomrika vägkanter inte kan ersätta traditionella naturmiljöer som naturbetesmarker och slåtterängar. Däremot kan de bli ett värdefullt komplement – om insatserna riktas mot rätt vägkanter.

”Sverige kan nå toppen igen — med järnväg på bro”

Osignerad — Wed, 18 Feb 2026 18:20:32 +0000

Sverige har gått från toppen till att hamna i botten på järnvägsstandard och toppen i byggkostnad. Kapaciteten räcker inte. Lastbilstrafiken ökar och näringslivet förlorar miljarder. Trafikverket vägrar ta till sig ny järnvägsteknik utan håller sig till järnväg på konventionell banvall, som ger barriärer, stora ytkrav, höga kostnader för miljö och underhåll, känslighet för tjäle, snö och skred, som man slipper med bana på bro. Så byggs 70 procent av kinesisk järnväg i dag. Men landet kan nå toppen igen efter att järnvägen har misshandlats i flera decennier. Från att ha investerat 1,5 procent på 60-talet har vi gått till fyra promille av BNP. Underhållsskulden blir inte betald förrän 2050 enligt förslaget till nästa infrastrukturplan. En stor del av järnvägsnätet har fortfarande skarvspår, som kräver stora underhållskostnader och begränsar hastigheten till 100 kilometer i timmen. Att göra något åt det vore så lönsamt att det betalade räntekostnaderna till lån för det. EU kräver 160 kilometer i timmen för större banor och höghastighet mellan kvartsmiljonstäder.

Från att ha investerat 1,5 procent på 60-talet har vi gått till fyra promille av BNP.

Alla partier utom SD var överens om Nya stambanorna Stockholm–Jönköping och delning till Göteborg och Malmö för 320 kilometer i timmen. Men de inskränktes först till 250 kilometer i timmen och lades sedan ner med bara Göteborg–Borås, Järna–Linköping (Ostlänken) och Lund–Hässleholm kvar som första åtgärd när Tidö-regeringen tillträdde 2022, därför att de påstods vara för dyra, trots SJ:s beräkning (i motsats till Trafikverkets prognos) att banorna skulle vara återbetalda på 12 år med den höga beläggningen som de skulle få. Med det förlorades 150 miljarder kronor i EU-bidrag, och Sverige kommer att få betala dryga böter för att inte uppfylla EU:s mål för järnvägen och miljön. När Skanska sade sig kunna bygga Nya stambanorna på bro 50 procent billigare, 230 miljarder kronor istället för 320 miljarder kronor, och på tredjedelen av tiden, så övervägdes det aldrig.

Egna banor för snabba tåg

I stället ville man också kunna köra godståg på de delsträckor som blev kvar. Bortglömd var Gunnar Malms höghastighetsutredning 2009 som visade att om snabba tåg i 320 kilometer i timmen fick egna banor skulle trafiken på de gamla stambanorna med jämnare hastigheter kunna trefaldigas och göra mer för godstrafiken.

Den som kommer sist kan komma först genom att ta till sig ny teknik.

Men den som kommer sist kan komma först genom att ta till sig ny teknik. Nya stambanorna blev aldrig byggda med banvall. Nu kan de byggas på bro och få ännu snabbare bana. Vi kan få en höghastighetstriangel mellan de tre nordiska huvudstäderna. Finland vill bygga bana Helsingfors–Stockholm över Ålands hav.

Skagerrakbanan som första projekt

Det första projektet bör vara den färdigplanerade Skagerrakbanan Oslo–Göteborg, med kommunerna som projekthavare, för 400 kilometer i timmen och en timmes restid och med mellanliggande stationer för regionaltåg på tio minuters avstånd. Den var nära förverkligande, men när SD vann valet i Uddevalla, som var projektledare, blev allt pausat. Kostnaden skulle bli 100 miljarder kronor med återbetalningstiden 22 år för 26,5 mil ny bana. Men av det skulle 700 miljoner kronor gå till upprustning av Lysekilsbanan som skulle ge 20 minuters restid till Uddevalla och därifrån en halvtimme till Göteborg, och sex miljarder för att förlänga Bohusbanan över till Norge för godstrafikens skull och få bort 3 000 tunga lastbilar per dygn över Svinesundsbron. Det vore ett miljögenombrott. Med lika snabb bana söderut från Göteborg och Europaspårets tunnel för 52 miljarder kronor med en kvarts restid över Öresund från Landskrona kan Köpenhamn nås på en timme. Tunneln kan också ta bort 70 procent av den tunga lastbilstrafiken. Till Hamburg tar det sedan 2,5 timmar. Det kan minskas till ned mot en timme med höghastighetståg. Vi får en stark region på 32 miljoner invånare. Hans Sternlycke

Miljardsatsning på vägar och järnvägar – tar 25 år att komma ikapp

Redaktionen — Wed, 01 Oct 2025 07:25:39 +0000

Över tusen miljarder kronor ska gå till underhåll och upprustning av svenska vägar, järnvägar samt sjö- och luftfart, enligt Trafikverkets nationella plan för transportinfrastruktur. Samtidigt meddelar myndigheten att det kommer ta 25 år att komma ikapp med järnvägsunderhållet – och att flera planerade satsningar skrotas. Det var i höstas som regeringen tog beslut om att rusta upp Sveriges infrastruktur i syfte att bland annat skapa bättre förutsättningar för effektiva och hållbara transporter. I tisdags presenterade Trafikverket sina förslag på hur pengarna bör användas. Totalt ska 1 171 miljarder delas upp, där hälften av pengarna kommer gå till underhåll och hälften till utveckling av ny infrastruktur. Planen är att bland annat komma ikapp med eftersatt underhåll på både vägar och järnvägar. Prognosen för när man kommer vara ikapp med arbetet uppskattas vara år 2037 för vägar och 2050 för järnvägen. — Det går att göra snabbare men då kan vi inte släppa fram lika mycket tågtrafik som vi gör i dag, säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana till skattefinansierade SVT.

"Resor ska bli effektivare"

Det kommer också göras en hel del satsningar för att möta "Sveriges framtida behov av effektiva, hållbara och robusta transporter". Vidare kommer man också att skrota vissa projekt som varit aktiva, bland annat utbyggnaden av dubbelspår i Maria–Helsingborg samt Gävle–Kringlan, som anses vara för dyra. Detta gör man för att frigöra pengar till andra projekt som man anser har större nytta. — Mycket i den här planen handlar om bättre förutsättningar för arbetspendling, ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkt totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare, säger Maiorana.

Trafikverket: Sämsta tågpunktligheten sedan 2010

Redaktionen — Thu, 16 Jan 2025 11:22:16 +0000

2024 höll 87,2 procent av de svenska tågen tiden – vilket i praktiken innebär att de ankom till slutdestinationen mindre än sex minuter efter tidtabellen. Det är den sämsta siffran sedan 2010, och förseningarna beror dels på underhållsarbete, men också på ett stort antal incidenter med obehöriga i tågspåren. – Jag vill betona att en bättre punktlighet inte är någon quick-fix, och att vi fortsatt har en stor utmaning i att balansera den kraftiga trafikökningen med en historiskt stor satsning på underhåll av spår, växlar och kontaktledningar, säger Anna Ericsson, chef för verksamhetsområde Trafik, i ett pressmeddelande. – Ytterligare en stor utmaning är säkerhetsfrågan, dels kopplat till hur vi säkerställer en trygg arbetsmiljö för de som ska utföra alla arbeten i spåranläggningen - dels till frågan om obehöriga i spår. Under december blev knappt två tusen persontåg försenade på grund av obehöriga i spår, dessutom skedde 17 personpåkörningar, fortsätter hon. Under fjolåret avgick sammanlagt 1 065 954 tåg i Sverige – vilket innebär att trafikvolymerna har ökat med nästan 40 procent sedan 2010.

"Situationer ingen ska behöva uppleva"

– Vi får avvakta tills alla siffror dubbelkollats och analyserats, men mycket pekar på att vi aldrig tidigare haft samma höga påverkan på trafiken på grund av obehöriga i spår som under 2024, förklarar Ericsson vidare. – Tack och lov leder inte alla incidenter där varningssignaler ignoreras till olyckor – men varje dag utsätts förare för situationer ingen ska behöva uppleva på jobbet, Ska jag önska något för 2025 är det att vi hittar sätt att vända den trenden, för varje olycka är en för mycket. Hon uppmanar allmänheten att påminna varandra om att aldrig gena över järnvägsspår, smita under nedfällda bommar, eller klättra på vagnar. – Järnvägen är säker, men eftersom tåg är både tysta och tunga och varken kan stanna eller väja behöver medvetenheten öka om de risker som ändå finns.

Djurens broar – en svensk miljöframgång

Sofie — Sun, 05 Jan 2025 08:09:27 +0000

Så kallade viltbroar har blivit en framgång i Sverige och minskat antalet viltolyckor effektivt då de hjälper djur att korsa vägar enligt sina naturliga rörelsemönster. För ungefär ett år sedan byggdes en faunapassage, även kallad viltbro, vid E4:an i Robertsfors i Västerbotten. Utplacerade kameror visar att allt fler vilda djur använder passagen för att ta sig över vägen – inklusive den ovanliga synen av lodjur. – Lodjur har vi aldrig fångat på våra viltkameror förut så det är ju jättehäftigt, säger Torbjörn Nilsson, miljöspecialist på Trafikverket Nord som besökte viltbron, till Teliakanalen TV4. Liknande passager, både över och under vägar, finns idag på flera platser i Sverige. Vid faunapassagen vid E22 Brömsebro registrerades över 10 000 djurhändelser på ett år, vilket visar på att broarna effektivt minskar viltolyckor och sparar samhället stora kostnader. Enligt Trafikverket uppskattas samhällskostnaderna för viltolyckor uppgå till så mycket som 15 miljarder kronor per år. Broarna byggs strategiskt baserat på studier av djurens naturliga rörelsemönster. För att vara effektiva bör större passager placeras med minst fyra till sex kilometers mellanrum. – Sen är det viktigt att följa upp under några år så att vi ser att djuren verkligen hittar hit, säger Nilsson. Att bygga en faunapassage kostar mellan 30 och 50 miljoner kronor och konstruktionen har med nuvarande byggteknik en livslängd på cirka 120 år. Enligt Trafikverket är investeringarna väl motiverade eftersom de minskar risken för viltolyckor.

Taxibolagen fortsätter att köra för fort

Osignerad — Mon, 16 Sep 2019 18:51:15 +0000

I en ny studie som presenterades på Tylösandsseminariet om trafik pekas taxibilar ut som en av de största grupperna fortkörare. Studien som genomförts av VTI visar att fler än 90 procent av taxiförarna som ingick i studien körde för fort på sträckor med hastighetsbegränsning på 80 kilometer i timmen. Polisen hade tillsammans med Trafikverket och Transportstyrelsen ett samarbete med de stora taxibolagen under hösten 2017 och 2018. Syftet var att gemensamt hitta lösningar för att taxibolagen bättre skulle följa hastighetskraven. Tidigare studier har visat att långsiktigt samarbete gett goda resultat ute i trafiken. Studien visar dock att nio av tio taxibilar körde för fort på de undersökta sträckorna. Studien genomfördes i april – juni av VTI på två vägsträckor: E4 mellan Stockholm och Arlanda samt riksväg 40 mellan Göteborg och Landvetter där taxitrafiken generellt är hög. – Många taxibolag arbetar systematiskt med trafiksäkerhetsfrågor, men det återspeglas inte på vägen när det gäller hastighetsefterlevnad, säger Anna Vadeby på VTI som lett studien. Att följa hastighetsbegränsningarna är avgörande för att minska dödsolyckor ute i trafiken och yrkestrafiken har ett ansvar när det gäller den rådande trafikrytmen ute på vägarna. Källa: polisen.se

”Levande landsbygd om Trafikverket kopplas bort”

Osignerad — Sun, 25 Aug 2019 08:35:36 +0000

Vi skulle få en levande landsbygd om Trafikverket kopplades bort från underhållet av länsbanorna och regionerna fick ansvaret i stället, som med inlandsbanan. Det visar en rapport per Corshammar gjort för Järnvägsfrämjandet i Perfect Track: Levande landsbygd med hydroelektiska tåg. Undersökningen har gjort för 15 banor som berör 42 kommuner med 1 652 471 invånare eller 16 procent av Sveriges befolkning. De har inte fått del av några investeringar de senaste två decennierna och i gällande nationella transportplan 2018-2029 har bara en bana fått medel. Det gäller Sydostlänken mellan Älmhult och Olofström, som får 900 miljoner kronor för elektrifiera och rusta upp för transporter åt Volvos karrosserifabrik. Men det blir ingen förlängning för två miljarder kronor till Karlshamn, så att man åka tåg från Olofström l stället för buss en timme. Det är en kostnad på en promille av investeringsbudgeten. Hade länsbanorna fått samma proportion av anslagen som Stockholms län, 23 000 kronor per invånare, hade anslaget till dem i stället varit 38 miljarder kronor. Corshammar föreslår att banorna får 16 miljarder kronor. Då kan alla få skarvfria spår och restiden kan halveras. Buss tar dubbla tiden mot med en bra järnväg. Dagens tåg går inte mycket fortare och har ofta bara varannantimmestrfik, därför att kapaciteten inte räcker till mer med upprivna mötesplatser och obevakade stationer. Inlandsbanan kommer till 2021 ha rustat upp 125 mil till 160 kilometer i timmen för persontåg och 120 kilometer i timmen för godståg för nio miljarder kronor med privata medel. Istället för elektrifiering tänker man sig vätgaståg. Trafikverket ville lägga ned. Ansvaret för upprustningen skall regionala utvecklingsbolag ha, inte Trafikverket. De har genom förfallet av banorna och vilseledande prognoser för utveckling av befolkning och väg- och tågtrafik, tvärtemot det verkliga utfallet visat att de inte vill ha dem utan lägga ned. Enligt Railnet har Trafikverket så stora avbränningar på underhållsanslaget att det bara blir en fjärdedel kvar till själva åtgärden. Ett regionalt utvecklingsbolag skulle förbruka bara 12 procent för kontraktstrategi, administration och projektledning. Banorna har typiskt styvt 60 kilometer i genomsnittsfart på grund av dåligt underhåll och att de har skarvspår, så att tågen inte får köra över 100 kilometer i timmen. Standardhöjning till skarvfria spår betraktas inte som underhåll utan som reinvestering, och då måste det finnas anslag för det, vilket aldrig läggs in. Detta trots att av ett rälsbyte för 3 000 kronor per meter står extrakostnaden för helsvetsade spår för bara 400 kronor. Underhållskostnaden sjunker drastiskt. Flertalet upprustningar borde därför kunna ske inom normalt underhållsanslag. Där det inte är elektrifierat bör man i stället köra vätgaståg. På banor där det behövs investeringar är de oftast begränsade till något 100 000-tal kronor Några större investeringar är HNJ för 2,7 miljarder kronor, Bockabanan 0,8, Tjustbanan för 1.1 och Stångådalsbanan för 2,7 miljarder kronor. På den sista minskas restiden från tre timmar och en kvart till två timmar mellan Kalmar och Linköping. Upprustning av Kinnekulle- och Älvsborgsbanorna går 2,1 miljarder kronor. Fryksdalsbanan kräver 0,8 miljarder kronor. 0,9 miljarder läggs på Edsbyn-Bollnäs och Dellenbanan. Utöver de 16 miljarderna föreslås upprustning av Borlänge-Malung för en miljard och förlängning till Sälen för nio miljarder kronor. Det är frapperande hur pendlingsmöjligheter och arbetsomland växer med skarvfria spår och hur med man med små investeringar kan få hela Sverige att leva. Hans Sternlycke

Missade uppkörning – höll trafikinspektör ”gisslan”

Osignerad — Thu, 25 Jul 2019 13:20:27 +0000

En 21-årig man som missat sin uppkörning vägrade lämna Trafikverkets bil. Istället hölls en trafikinspektör kvar i bilen medan mannen körde omkring i drygt 45 minuter innan bilen och trafikinspektören lämnades vid Trafikverkets kontor i Enköping. Polisen i Uppland fick över telefon hantera en situation där en man född 1998 vägrade lämna Trafikverkets bil efter att ha blivit underkänd vid ett förarprov. Den underkända bilföraren meddelade då polisen att han ville anmäla ansvarig trafikinspektör för kränkning. Polisen uppmärksammades på situationen när trafikinspektören larmade polis. Polisens ledningsoperatör uppmanade mannen att återvända till Trafikverkets kontor i Enköping omgående, vilket mannen då lovade. Mannen tog dock en längre åktur i omgivningarna med trafikinspektören som ”gisslan”. Först efter cirka 45 minuter återlämnades bilen till Trafikverket, och trafikinspektören kunde då lämna bilen. Polisen säger att mannens agerande sannolikt kommer att försvåra framtida försök att få körkort. Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån