trädgård – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 28 Aug 2026 05:55:28 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg trädgård – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Knepen som får gröna tomater att mogna https://nyadagbladet.se/mat/sa-mognar-du-grona-tomater-inomhus/ https://nyadagbladet.se/mat/sa-mognar-du-grona-tomater-inomhus/#respond Fri, 28 Aug 2026 05:50:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=129622 Gröna tomater kan få mogna färdigt inomhus. Rätt temperatur och ett moget äpple kan hjälpa processen – men alla tomater är inte tillräckligt utvecklade för att eftermogna.
Artikeln publicerades ursprungligen den 19 augusti 2022.
Tomater trivs under svenska somrar, men när temperaturen sjunker blir det ofta gröna frukter kvar på plantorna. De kan plockas före den första frosten och få mogna inomhus.

Sortera tomaterna först

Börja med att skilja de utvecklade tomaterna från dem som har plockats för tidigt. Fullstora och blankt gröna tomater kan vanligtvis eftermogna, särskilt om färgen har börjat ljusna eller fått en svag rosa ton. Små, hårda och matt mörkgröna tomater har ofta inte nått det så kallade mogengröna stadiet. De kommer sällan att mogna ordentligt efter skörd, enligt Colorado State University.

Tomaterna behöver inte solljus

Direkt solljus behövs inte för eftermognaden. Lägg i stället tomaterna luftigt i en papperspåse eller en grund låda, skyddade från direkt sol. Frukterna ska vara torra och oskadade och bör helst ligga i ett eller två lager. Temperaturen avgör hur snabbt det går. Omkring 20–25 grader ger snabbare mognad, medan 13–16 grader bromsar processen. Temperaturer under cirka 10 grader kan försämra smaken och kvaliteten. Kontrollera tomaterna med några dagars mellanrum och plocka bort frukter som har spruckit eller börjat mögla.

Så skyndar du på mognaden

Tomaternas mognad styrs bland annat av växthormonet etylen. Ett moget äpple, en banan eller en redan mogen tomat avger gasen och kan därför påskynda processen. Lägg någon av frukterna tillsammans med tomaterna i en papperspåse eller ventilerad låda. Undvik skadad eller rutten frukt och använd inte en försluten glasburk. Där kan fukt stängas in och öka risken för mögel.

Kan man äta omogna gröna tomater?

Omogna tomater innehåller glykoalkaloiden tomatin. Ämnet är besläktat med solanin och chakonin, som förekommer i potatis. Stora mängder glykoalkaloider kan orsaka illamående, diarré och magsmärtor. Livsmedelsverket har inget generellt råd om att undvika omogna tomater, men myndigheten har inte gjort någon fullständig riskvärdering och kan därför inte slå fast vilka mängder som är säkra. Den forskning som myndigheten hänvisar till visar att tomatinhalten sjunker när tomaten växer och mognar. Finlands livsmedelsverk avråder däremot från att äta omogna gröna tomater, även tillagade. Rådet gäller inte tomatsorter som fortfarande är gröna när de är mogna.]]> https://nyadagbladet.se/mat/sa-mognar-du-grona-tomater-inomhus/feed/ 0 Vattna när det regnar – därför kan det hjälpa trädgården https://nyadagbladet.se/miljo/vattna-nar-det-regnar/ Thu, 11 Jun 2026 11:51:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233020 Regn räcker inte alltid för att växterna ska få vatten på djupet. Om jorden är uttorkad kan en extra vattning i samband med regn hjälpa fukten att tränga ner till rötterna. En regnskur efter flera torra dagar kan se ut som en lättnad för hela trädgården. Men för växterna är det inte säkert att vattnet når dit det behövs, skriver Land.se. När jorden har torkat ut kan ytan bli svår för vattnet att tränga igenom. En kort skur riskerar då att rinna bort, stanna ytligt eller avdunsta snabbt om vädret är varmt. Rådet är därför att vattna precis före regn, eller medan regnet pågår. Då blir marken mer mottaglig och regnvattnet får bättre möjlighet att söka sig längre ner i jorden. Det gäller särskilt efter varma perioder, när rabatter, grönsaksland och krukor hunnit torka ut ordentligt. Nyplanterade växter är extra känsliga, eftersom deras rötter ännu inte har hunnit söka sig djupt ner.

Förbered jorden före skuren

Ett sätt att få mer nytta av nederbörden är att luckra jorden lätt innan regnet kommer. Då minskar risken att vattnet bara rinner av den torra ytan. Jord med hög mullhalt håller också kvar fukt bättre. Kompost, löv, gräsklipp och annat organiskt material kan därför göra jorden mer motståndskraftig under torra perioder. Vid enskilda plantor kan små jordkanter runt växten hjälpa till att samla upp vattnet. Det gör att både regn och extra bevattning stannar kvar närmare rotsystemet i stället för att försvinna åt sidan. Den extra vattningen behöver inte ske kraftigt – det viktiga är att vattnet hinner sugas upp. En vattenkanna eller svettslang är därför ofta bättre än en hård stråle som snabbt spolar över ytan. Poängen är inte att vattna i onödan, utan att använda regnet mer effektivt. När jorden redan är mottaglig kan även en mindre skur bidra mer till växternas vattenförsörjning.]]> Därför ska du klappa dina tomatplantor https://nyadagbladet.se/miljo/darfor-ska-du-klappa-dina-tomatplantor/ Fri, 22 May 2026 13:02:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231158 Tomatplantor som stryks försiktigt kan utveckla kortare och stadigare stjälkar. Förklaringen finns i växternas naturliga reaktion på beröring, vind och annan fysisk påverkan. Tomater som odlas inomhus blir lätt rangliga, särskilt om de står varmt och ljuset inte räcker till. Ett enkelt knep är att varsamt röra vid den unga stjälken och bladverket varje dag – ett råd som även lyfts av tidningen Land. Rådet kan tyckas en aning märkligt men har stöd i växternas reaktion på sin omgivning. När en planta utsätts för vind, regn eller beröring kan den svara genom att växa mer kompakt och bygga en stadigare stam. Inom forskningen kallas fenomenet thigmomorfogenes.

Så gjordes försöket

I en studie på tomatplantor undersökte forskare vad som händer när plantans stjälk berörs upprepade gånger. De utsatte en ung del av stjälken för mekanisk påverkan och jämförde sedan resultatet med plantor som inte hade behandlats på samma sätt. Efter två veckor var den berörda delen av stjälken tydligt kortare än hos kontrollplantorna. Forskarna såg också att den närmast ovanförliggande delen av stjälken påverkades, trots att den inte hade berörts direkt. Beröringen tycks alltså utlösa en reaktion även i angränsande växtdelar. Forskarna mätte även förändringar i plantans kemiska processer. Redan efter ett dygn ökade aktiviteten hos enzymer kopplade till ligninbildning, ett ämne som bidrar till styvare cellväggar. Samtidigt sjönk halten av växthormonet auxin i den berörda delen av stjälken, vilket kan bidra till att längdtillväxten bromsas. [caption id="attachment_172531" align="alignnone" width="640"] Montage. Foto: Clay Banks, Markus Spiske/Unsplash[/caption]

Lätt beröring räcker

För hobbyodlaren handlar det inte om att behandla plantorna hårdhänt. Tvärtom räcker en mycket lätt beröring – ungefär som att försiktigt klappa eller stryka plantan. Effekten efterliknar delvis den belastning som plantor utsätts för utomhus av vind och rörelse. Metoden kan vara särskilt användbar för tomatplantor som drivs upp inomhus innan de planteras om eller flyttas ut. En stadig planta klarar sig bättre när den senare bär blad, blommor och frukt. Metoden ersätter inte god skötsel i övrigt. Tomatplantor behöver fortfarande tillräckligt med ljus, lagom vattning, näring och omplantering i rätt tid. Men en varsam daglig klapp kan vara ett enkelt sätt att hjälpa plantan att bli mindre ranglig – och bättre rustad för säsongen.]]> Så håller du mördarsniglarna borta https://nyadagbladet.se/miljo/mordarsniglar-snigelfallor-robotgrasklippare/ Tue, 19 May 2026 06:55:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230538 Mördarsnigeln är en återkommande plåga i svenska trädgårdar – men många populära råd har svagt stöd. Den mest effektiva strategin verkar i stället vara att börja tidigt, minska fukten och styra sniglarna till platser där de kan samlas in. När de första sniglarna syns i trädgården är det lätt att tänka att problemet hör sommaren till. I själva verket börjar kampen betydligt tidigare. Mördarsnigeln, eller spansk skogssnigel, vaknar så snart dygnsmedeltemperaturen stiger till några plusgrader. Den som väntar tills salladen är uppäten är ofta för sent ute. Naturvårdsverket beskriver mördarsnigeln som en invasiv främmande art som orsakar stora skador i trädgårdar, odlingar och jordbruk. Den mest effektiva metoden för trädgårdsägare är enligt myndigheten fortfarande att samla in och döda både sniglar och ägg. Men den klassiska kvällsrundan med sax eller hink är bara en del av lösningen. Den stora frågan är hur man gör trädgården mindre inbjudande – och hur man får sniglarna att samlas där man faktiskt kan komma åt dem.

Börja med miljön: fukten driver sniglarna

Sniglar trivs där det är fuktigt, skuggigt och skyddat. Därför kan enkla förändringar i trädgården göra stor skillnad. Riksförbundet Svensk Trädgård rekommenderar bland annat att hålla gräset kort, undvika öppna växtavfallshögar, stänga jord- och gödselsäckar, använda sluten kompost och vattna på morgonen i stället för på kvällen. Då hinner markytan torka upp under dagen. En trädgård med högt gräs, brädor, öppna säckar, skuggiga passager och fuktiga hörn blir i praktiken ett snigelhotell. En öppnare, torrare trädgård gör det svårare för sniglarna att röra sig ostört.

Robotgräsklipparen – inget mirakelmedel, men ett hjälpmedel

Ett mer oväntat tips är robotgräsklipparen. Redan 2008 rapporterade SVT att Husqvarna lät tio familjer testa om robotgräsklippare kunde minska antalet mördarsniglar i hårt drabbade trädgårdar. Ny Teknik har också skrivit om Husqvarnas försök att undersöka om Automower kan användas i jakten på mördarsniglar. Men effekten bör inte överdrivas. Robotgräsklipparen är inget snigelgift på hjul. Nyttan beror sannolikt på flera faktorer: gräset hålls kort, markmiljön blir öppnare och mindre skyddad, och sniglar som rör sig över gräsmattan kan störas eller skadas. Robotgräsklipparen bör inte köras nattetid. Igelkottar och andra smådjur kan skadas av robotklippare, eftersom de är aktiva i mörker. Om roboten används som en del av strategin bör den därför köras dagtid. [caption id="attachment_230695" align="alignnone" width="1170"]Mördarsnigel på fuktig mark i trädgårdsmiljö Foto: hedera.baltica (CC BY-SA 2.0)[/caption]

Gör egna snigelstationer

Ett av de mest underskattade knepen är att inte jaga sniglar över hela trädgården – utan att få dem att samlas på bestämda platser. Det enklaste sättet är att skapa gömställen. Lägg ut en bräda, ett krukfat, en bit fuktig kartong eller en säck på marken. Sniglarna söker sig gärna till den fuktiga, mörka platsen under dagen. Nästa morgon eller förmiddag lyfter man på fällan och plockar bort dem. Samma princip gäller för lockbeten. Rutten frukt, bananskal eller uppblött hundmat kan placeras i utkanten av odlingen för att dra sniglarna till en plats där de kan samlas in. Tanken är att inte lägga "snigelbaren" bredvid salladen, utan att locka bort sniglarna från det som ska skyddas.

Ölfällan fungerar – men ställ den rätt

Ölfällor är ett av de mest kända snigelknepen. De fungerar genom att sniglar lockas av jäsningsdofter, kryper ner i behållaren och drunknar. Men det finns en viktig invändning: en ölfälla kan också locka sniglar från omgivningen. Därför bör ölfällor inte placeras mitt i den mest känsliga odlingen. Bättre är att använda dem i utkanten, som en insamlingspunkt. Ny forskning visar att vissa ölsorter lockar sniglar bättre än andra. En tvåårig fältstudie på bland annat Arion vulgaris – mördarsnigeln – visade att vissa öltyper var betydligt mer attraktiva än andra. Forskarna konstaterade att det inte är alkoholen som lockar sniglarna, utan flyktiga ämnen från jäsningen.

Jästdeg kan vara bättre än öl

En studie publicerad i tidskriften Insects visade att en enkel jäsande deg av mjöl, vatten och jäst var mycket attraktiv för flera invasiva snigel- och snäckarter. I vissa försök fungerade den bättre som lockbete än kommersiella snigelmedel med metaldehyd. Grundprincipen är enkel: blanda mjöl, vatten och jäst och låt blandningen börja jäsa. Den kan sedan användas som lockbete i en fälla eller vid en kontrollerad insamlingsplats. I svenska odlargrupper förekommer även varianter med socker och ibland diskmedel, men det sistnämnda bör man vara försiktig med ur miljö- och djurskyddsperspektiv. Det viktigaste är inte att blanda till ännu en mirakelsörja, utan att förstå principen att sniglar dras till jäsning och nedbrytning.

Ankor – effektivt men inte enkelt

För större trädgårdar finns en mer levande metod: ankor. Löpankor, myskankor och vissa svenska lantraser är kända för att äta sniglar. Länsstyrelsen i Skåne rapporterar om en odling där ankor och snigelstaket höll mördarsniglar borta från en stor trädgård. Men ankor är inte ett trädgårdsredskap. De är djur. De kräver förstås skötsel och omsorg. Tänk på att de kan trampa ner plantor, störa grannar och förstöra dammväxter. Dessutom är inte alla ankor jätteförtjusta i mördarsniglar, det är lite av en smaksak. Som metod passar de därför bäst för den som redan vill ha djur och har plats för dem – inte för den som bara vill rädda en pallkrage. [caption id="attachment_230705" align="alignnone" width="1170"] Foto: Anthony Rae/Unsplash[/caption]

Växter sniglarna helst undviker

Ett långsiktigt sätt att minska skadorna är att välja växter som sniglar ofta ratar. De flesta buskar och träd klarar sig bättre än mjuka, späda växter. Växter med hårda, läderartade eller aromatiska blad är ofta mindre attraktiva. Exempel som ofta nämns är lavendel, julros, murgröna, törel, pion, röllika, akleja, prydnadslök, salvia, lammöra, vallmo, bergenia och rhododendron. Däremot är sallad, späda grönsaksplantor, jordgubbar, tagetes, dahlior och andra mjuka, saftiga växter ofta särskilt utsatta. Dessa bör skyddas extra noga – eller användas som lockbeten.

Äggskal, koppartejp och ull – mer myt än metod?

Många klassiska råd låter rimliga: krossade äggskal ska riva sniglarnas undersida, koppartejp ska ge en obehaglig reaktion, ullpellets ska vara svåra att ta sig över. Problemet är att de inte alltid fungerar. Royal Horticultural Society testade flera populära barriärer – krossade äggskal, barkmull, koppartejp, vassa grusbarriärer och ullpellets – runt sallatsplantor. Resultatet var nedslående: skadorna minskade inte jämfört med oskyddade plantor. Det utesluter däremot inte att enskilda odlare har sett resultat i sina rabatter. Men det innebär att metoderna inte bör ses som säkra lösningar.

Salt bör undvikas

Ett råd som fortfarande förekommer är att hälla salt på sniglar. Det bör man låta bli. Riksförbundet Svensk Trädgård avråder tydligt från salt, både eftersom det orsakar onödigt lidande och eftersom salt inte hör hemma i trädgårdsjorden. Om man vill avliva sniglar manuellt är ett snabbt klipp bakom huvudet skonsammast.

Styr sniglarna i stället för att bara jaga dem

Ingen metod kan på egen hand göra trädgården helt snigelfri. Den som vill lyckas behöver i stället tänka i flera lager. Börja tidigt. Håll gräset kort. Minska fukten. Leta ägg. Skapa gömställen som fällor. Använd lockbeten i utkanten av odlingen. Skydda känsliga plantor. Välj växter som sniglarna ratar. Och var skeptisk till de råd som låter för enkla. Kampen mot mördarsniglar vinns sällan med ett mirakelmedel. Den vinns genom att göra trädgården lite mindre bekväm för dem – varje dag.]]> Brännässlan – vårens stickiga superväxt https://nyadagbladet.se/halsa/brannasslan-varens-grona-nyttovaxt/ Tue, 12 May 2026 06:33:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229894 När de första späda brännässlorna kommer upp på våren är de som bäst att ta vara på. Den stickiga växten är rik på näring, användbar i köket och har i generationer varit en självklar del av både självhushållning, folkmedicin och trädgård. Brännässlan är en av vårens mest underskattade växter. Den växer där många helst undviker att sätta handen, längs diken, skogsbryn och gamla trädgårdskanter – men bakom de stickande bladen döljer sig en råvara som människor har använt i generationer. Det är under våren som nässlan är som mildast i smaken och enklast att ta vara på.

Plocka rätt – och på rätt plats

De bästa nässlorna att använda i matlagning är de unga, späda skotten som kommer på våren. Plocka helst toppskotten, gärna med handskar och sax, och välj platser som ligger en bit från vägar, besprutade marker och hundrastningsstråk. Undvik också kvävegödslad mark och hagar där djur gödslar marken, eftersom nässlor, enligt Skogsskafferiet, lätt kan lagra nitrater. Grova stjälkar och äldre plantor som hunnit bli stora eller börjat blomma är mindre lämpade. Brännässlan känns igen på det som gör den besvärlig: den bränns. Bladen är gröna, tandade och sitter motsatta på stjälken. En vanlig förväxlingsväxt är vitplister, som ofta växer på samma platser och har liknande blad, men saknar brännhår och får vita blommor. Vitplister är inte giftig och går också att äta, men den har inte samma näringstäta rykte eller användningstradition som brännässlan. Även etternässlan kan förväxlas med brännässla – den är inte heller giftig, men dyker oftare upp senare på sommaren. Vid osäkerhet bör man jämföra noggrant innan något hamnar i korgen. [caption id="attachment_173125" align="alignnone" width="1170"] Brännässla och Vitplister. Foto:
Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0[/caption]

I köket

I köket kan brännässlan användas ungefär som spenat, men med en tydligare grön, örtig och nötaktig smak. Skölj bladen noggrant, förväll dem i några minuter, kyl av och krama ur vätskan. Då försvinner bränneffekten och nässlorna blir en mjuk råvara som passar i allt från enkla vardagsrätter till mer avancerade vårrecept. Den mest klassiska rätten är nässelsoppa, gärna serverad med kokt ägg, grädde eller en klick crème fraiche. Men nässlorna gör sig också väl i pajer, omeletter och frittata, där de kan ersätta spenat eller mangold. Finhackade kan de vändas ner i pannkakssmet, bröddeg eller färskost, eller blandas med smör, citron och salt till ett grönt kryddsmör. Vill man variera användningen kan nässlor mixas till pesto med olivolja, vitlök, ost och nötter eller frön. De kan också röras ner i risotto, pastasåser och grytor mot slutet av tillagningen, där de ger både färg och en mild vårsmak. I mindre mängder fungerar de även som smaksättare i gnocchi, hemgjord pasta eller gröna biffar. Förvällda och urkramade nässlor kan frysas in i små portioner och tas fram under året, medan torkade blad kan malas till pulver och användas i te, smoothies eller degar. På så vis blir vårens korta nässelsäsong något man kan ta vara på långt efter att de första skotten har vuxit sig grova. [caption id="attachment_229988" align="alignnone" width="1170"] Nässelsoppa. Foto: iStock/Liliia Bila[/caption]

I trädgården

I trädgården kan brännässlan vara mer av en resurs än ett ogräs. Färska nässlor kan läggas i vatten för att dra och bli ett näringsrikt gödselvatten, som sedan späds innan det används till växter som behöver extra kraft. Blandningen luktar starkt, men är ett klassiskt knep bland odlare för att ta vara på det som annars ofta rensas bort. Nässlor kan också läggas i komposten som kväverikt grönt material. Samtidigt fyller de en viktig ekologisk funktion. Enligt brittiska Royal Horticultural Society är nässlor en viktig värdväxt för larver från flera dag- och nattfjärilar, och ett litet nässelbestånd i ett undanskymt hörn av trädgården kan därför gynna den biologiska mångfalden.

Näringsrik vårväxt

Brännässlan har länge haft rykte om sig att vara en av vårens mest näringstäta vilda växter. De späda bladen innehåller bland annat C-vitamin, järn, kalcium, fosfor, kisel, mangan och svavel, och växten är dessutom relativt proteinrik. Särskilt tidigt på våren, när de första skotten kommer upp, har nässlan därför setts som ett stärkande tillskott efter vintern. Traditionellt har brännässlan använts som vårkur mot trötthet och matthet, ofta i form av te, soppa eller torkat pulver. Den mineralrika växten ansågs stärka kroppen efter den mörka årstiden. Nässelte har också druckits som allmänt stärkande örtte och förekommer i äldre huskurer kopplade till blod, leder och utrensning. Utvärtes har nässlan framför allt använts i hår- och hudvård. Avkok på nässelblad har använts som hårsköljning för hårbotten och fett hår, och nässla förekommer fortfarande i schampon och naturkosmetiska produkter. I enklare huskurer har avkoket också använts på huden, särskilt där man velat ha en sammandragande eller uppfriskande effekt. [caption id="attachment_229996" align="alignnone" width="1170"] Foto: Piotr Zygulski/CC BY-SA 2.0[/caption]

En gammal nyttoväxt

Historiskt har brännässlan också haft en praktisk roll i självhushållningen. Den är vanlig vid gårdar, i rabatter och diken, och har varit känd i Norden sedan åtminstone medeltiden. Torkade nässlor har använts som djurfoder, växten har brukats för växtfärgning och de fiberrika stjälkarna har kunnat bearbetas till textil. Under perioder av materialbrist har nässelfiber lyfts fram som ett alternativ till bomull och lin. Brännässlan var inte bara något som växte i utkanten av gården, utan en råvara som kunde mätta, gödsla, färga, klä och bidra till livet i trädgården. Det som i dag ofta betraktas som ett besvärligt ogräs var länge en självklar del av hushållets kretslopp. Kanske är brännässlan därför värd att upptäcka på nytt. Den kräver handskar och lite försiktighet, men ger mycket tillbaka: mat på tallriken, näring efter vintern, hjälp i odlingen och en påminnelse om hur mycket användbart som kan finnas i det vi annars rensar bort.]]> Så enkelt odlar du potatis https://nyadagbladet.se/mat/sa-enkelt-odlar-du-potatis/ https://nyadagbladet.se/mat/sa-enkelt-odlar-du-potatis/#comments Mon, 11 May 2026 09:45:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=144006 Våren är kommen och så är alldeles snart även tiden för potatisodling. Potatis är inte bara ett mångsidigt livsmedel utan också lätt att odla utan vare sig tillgång till land eller ens en trädgård.
Artikeln publicerades ursprungligen den 2 april 2023.
Potatis är ett ofta underskattat livsmedel som ibland fått ett oförtjänt dåligt rykte på grund av dess höga halt av kolhydrater, som ett flertal dieter talar emot att man bör äta. Samtidigt menar många att kroppen i själva verket behöver dessa kolhydrater och potatis innehåller även nyttigheter som C-vitamin, kalium och vitamin B3 och B6. Tidigare har potatis varit en relativt billig matvara att köpa, men har under de senaste åren, som mycket annat, ökat avsevärt i pris. Tacksamt nog är den inte svår att odla själv och man behöver inte ha en åkerstor tomt för att odla fram ett eget gäng.

Skillnad på norr och söder

Exakt när det är dags att börja odla potatis skiljer sig beroende på var man bor. Generellt brukar man säga att potatis sätts i mitten av april i södra Sverige och i mitten av maj i norra. Jorden behöver bli tillräckligt varm innan potatisen sätts - åtminstone cirka 8 grader. Sätter man ner den för tidigt kan det öka risken för sjukdomar.

Sorter att välja mellan

I världen finns omkring 2 500 olika potatissorter och i Sverige odlas ett hundratal av dessa. Förenklat kan man dela upp dem i tre kategorier.
  • Färskpotatis. Snabbväxande sorter man ofta äter till midsommar. Exempel kan vara Arrow, Maria eller Rocket. Dessa går inte att lagra utan ska ätas nyskördade.
  • Sommar- och höstpotatis (tidiga). Ska helst inte lagras under en längre period, utan ätas under hösten. Exempel kan vara Ukama, Princess och Maris Bard.
  • Höst- och vinterpotatis. Dessa kan man lagra under en längre tid. Exempelvis Annabell, King Edward och Folva.
Har man möjlighet är det bäst att odla lite av varje för tillgång till färsk potatis under sommaren och hösten och att även kunna lagra under vintern. [caption id="attachment_144067" align="alignnone" width="640"] Potatisplantor. Foto: Local Food Initiative/CC BY 2.0[/caption]

Börja på rätt sätt

Börja med att köpa sättpotatis. Låt inte potatisen från Ica få groddar och sätt den, då det kan finnas risk att den bär på sjukdomar. Köp istället från så kallat certifierat utsäde, med andra ord sättpotatis som är godkänd och därmed säker att odla på. När man köpt hem sin sättpotatis kan man lägga ut dem på brickor eller exempelvis i äggkartonger i ett ljust rum för att förgro i några veckor, det ger en snabbare skörd. Kom därför ihåg att köpa sättpotatisen några veckor i förväg. En sättpotatis ska vara omkring fem centimeter, men köper man större kan man också dela dem. Låt snittytan torka några timmar innan och se till att båda sidorna har groddar. Jorden ska helst vara mager och väldränerad och vissa menar att det även är bra att blanda i sand, men det är inte ett måste. Det ska också vara bra att grundgödsla innan sättning, enligt tidningen Land. Har man tillgång till att göra ett potatisland, eller har ett sedan tidigare, är det förstås toppen. Till skillnad från vad många tänker sig är det dock absolut inget måste. Faktum är att det finns flera olika sätt att odla potatis, även om man inte orkar gräva eller ens köpa en pallkrage.
  • I kruka. Se till att det är hål i botten och lägg gärna småsten, alternativt lecakulor, i botten. Perfekt för balkongen men kräver dock mer vattning än ute i jorden.
  • I en låda. Det behöver inte vara en perfekt pallkrage, men någon form av låda som är byggd av vad som helst. Går att samtidigt använda som en slags kompostlåda där man kan slänga på diverse trädgårdsavfall som sedan blir till ny jord.
  • I en sopsäck. Använd en tom jordpåse eller stor soppåse och gör några hål i botten. När det är dags att skörda kan man enkelt skära upp påsen och potatisarna ramlar ut.
  • Direkt på marken. För den som vill minimera ansträngning kan man kasta ut lite sättpotatis på en plats man inte använder, kasta över exempelvis gamla löv eller halm så det täcker ordentligt för solen. Sedan fortsätter man allteftersom att kasta över ogräs och liknande om potatisarna tittar fram. Gräset under kommer under hösten att ha dött och det blir då lätt att göra odlingsbädd på platsen.
Hur tätt man ska sätta potatisarna är lite olika och beror på land och odlingsteknik. Generellt kräver färskare sorter mindre utrymme, omkring 20–30 centimeter, och senare sorter mer, upp till 60 centimeter. Ju längre avstånd, desto mindre risk för bladmögel. Vattna och behåll en jämn fuktighet under hela odlingsperioden. Det kan också behövas påfyllning av jord eftersom man inte vill att potatisen ska exponeras för solen. Solen gör potatisen grön och den utvecklar då det giftiga ämnet solanin. [caption id="attachment_144066" align="alignnone" width="640"] Foto: Terrie Schweitzer/CC BY-NC-SA 2.0[/caption]

När potatisen är klar

När potatisen är klar varierar förstås efter sort. Generellt brukar man säga att färskpotatis ska skördas när bladen är gröna och vinterpotatis ska ligga i jorden längre tills bladen vissnat, vilket gör att den får ett kraftigare skal och håller längre. Vanligen tar det omkring tre månader från sättning till första skörd, men det kan ske på kortare tid. Det bästa är att sticka ner handen och känna efter själv hur stora potatisarna är. Känns de små kan man avvakta någon vecka och sedan känna efter igen.

Förvaring

En jordkällare är idealiskt, men det brukar också gå fint att exempelvis lagra potatis i källaren eller garaget i en låda eller papperspåse som inte släpper in ljus, så länge det inte är frost. Det går också att göra en stuka eller övervintra dem i jorden, något som vi skrivit om här. Släng inte eventuella gröna potatisar, utan spara dem separat och använd för att göra egen sättpotatis inför nästa säsong. Fick man inga gröna går det bra att spara potatis ändå i syfte att använda till sättning, både tidiga och sena sorter. Spara dock inga som är angripna och låt dem torka en stund innan de läggs i en låda eller papperspåse. Till våren kan man ta fram dem och ställa dem ljust för att liva upp dem.]]> https://nyadagbladet.se/mat/sa-enkelt-odlar-du-potatis/feed/ 1 Odla gurka i fönstret https://nyadagbladet.se/mat/odla-gurka-i-fonster/ https://nyadagbladet.se/mat/odla-gurka-i-fonster/#respond Tue, 28 Apr 2026 06:45:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=171936 Gurka går att odla i fönster inomhus även utan trädgård eller tillgång till växthus. Däremot finns det några saker som kan vara bra att tänka på.
Artikeln publicerades ursprungligen den 7 februari 2024.
När man odlar gurkor kan man ofta behöva både han- och honblommor som behöver blomma samtidigt för att pollineras. Det innebär att man ofta behöver ha en hel del plantor, vilket kan vara svårt att få plats med på fönsterbrädan. Det man då kan göra är att köpa självpollinerande sorter som endast har honblommor. Dessa plantor är också mindre men ger fler gurkor än vanlig slanggurka. De är märkta med F1 och beskrivs ofta som inomhusgurka eller fönstergurka, enligt Land.se.

Bra att tänka på

Odla inte självpollinerande gurksorter bredvid tvåkönade eftersom det kan påverka smaken om de pollineras. Det går heller inte att samla frön från dessa hybridplantor. Två plantor per fönster brukar gå fint.

Så fönstergurka

Bor man i söder kan man börja redan i februari, men längre norrut behöver man vänta till mars. Lägg ett frö i varje kruka på cirka 12 centimeter i diameter och använd blomjord eller krukjord. Ställ ut i fönster, gärna där det finns ett element för undervärme. Fröna gror inom en vecka. Plantorna kan sedan växa väldigt snabbt och därför kan det vara klokt att toppa dem över bladvecken – det vill säga sidoskott som växten skjuter fram där bladen möter stjälken – när plantan har omkring sex karaktärsblad. Efter någon vecka kan man plantera om gurkplantan i en kruka som rymmer minst fem liter, ju större desto bättre. Rötterna är väldigt känsliga så det är viktigt att vara försiktig.

Behöver klättra

Rankorna som växer behöver något att ha som stöd samt att kunna klättra på. Det går att binda plantan till exempelvis bambupinnar eller pinnar från skogen. Man kan också fästa en bindtråd i taket ner till plantan och sedan låta gurkplantan klättra uppåt längs tråden. Exempelvis kan man fästa tråden i gardinen. Gurkplantor behöver mycket värme, vilket de ofta får tillräckligt av inomhus, men också näring, vatten och gärna lite högre luftfuktighet. Det kan vara en bra idé att ställa krukan i en större skål med vatten som plantan kan använda som reservoar. Spraya plantan dagligen med vatten för ökad luftfuktighet. Gödselvattna med flytande blomgödning flera gånger i veckan. När plantan blir större kommer den att ha ett större behov av kaliumrik gödsling, men undvik kväverik gödsel då det gynnar bladväxt. När dygnstemperaturen når cirka 15 grader kan man flytta ut plantan om man vill.]]> https://nyadagbladet.se/mat/odla-gurka-i-fonster/feed/ 0 Nu är det dags att låna fröer – fröbiblioteken öppnar https://nyadagbladet.se/miljo/nu-ar-det-dags-att-lana-froer-frobiblioteken-oppnar/ Thu, 16 Apr 2026 09:12:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227740 På flera håll i Sverige öppnar nu fröbibliotek inför odlingssäsongen. Där kan besökare låna fröer på våren, odla under sommaren och sedan lämna tillbaka nya frön efter skörden. I Leksand har modellen funnits i över ett decennium. Där startade Leksands trädgårdsförening och föreningen Leksands kulturväxter ett fröbibliotek redan för tolv år sedan. Intresset blev så stort att verksamheten senare byggdes ut med flera mindre fröbibliotek i kommunen, rapporterar Land.se. Syftet med fröbiblioteken är inte bara att underlätta odling, utan också att låta äldre och lokalt anpassade växtsorter leva vidare. I Leksands kommun har fröbiblioteket med tiden byggts ut till fler mindre utlåningsplatser. Förutom huvudbiblioteket finns fröer numera även att hämta på Effersgården i Insjön och i Leksandsstolens Snickericafé i Siljansnäs. Fröbibliotek finns också på andra håll i landet, bland annat i Åsele, Linköping, Lysekil, Värnamo och Mönsterås. Det visar att modellen fått spridning från norra Sverige till Småland och västkusten.]]> Dags att börja förså inför årets odlingar https://nyadagbladet.se/miljo/dags-att-borja-forsa/ https://nyadagbladet.se/miljo/dags-att-borja-forsa/#respond Fri, 20 Feb 2026 10:00:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=171461 För den som vill komma igång tidigt med årets odling är det nu dags att ta fram fröpåsarna. Värmekrävande växter som chili, paprika och tomater kan få sin start på fönsterbrädet redan i februari. Samtidigt finns möjligheten att utnyttja snön för direktsådd utomhus av vissa frösorter.
Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 3 februari 2024.
Att börja förså, eller förkultivera, innebär att man har färdiga plantor att sätta ut i odlingsbäddarna när vårvärmen kommer, vilket kan ha en stor fördel för långsamväxande plantor. Den svenska odlingssäsongen är kort och det kan därför vara bra att förså fröer redan nu. Exempelvis kan det hjälpa vissa grönsaker som växer långsamt att hinna bli tillräckligt stora.

Sätta frön

Plantera frön enligt förpackningens instruktioner i små krukor eller andra kärl i näringsfattig såjord. Exempelvis kan man återanvända mjölkförpackningar eller annat som finns i hemmet, men kom ihåg att göra dräneringshål i botten. Vattna jorden och fröna försiktigt, ställ sedan krukan eller kärlet på en bricka och täck över med plastlock eller plastfilm. Det behöver vara några små hål i locket så att luft kommer in ordentligt. Vattna regelbundet och se till att jorden är fuktig hela tiden, men inte dyblöt.

Växtbelysning

Fröna kommer att behöva ljus, men eftersom det ännu är vinter i Sverige kan växtbelysning vara till fördel. Särskilt om man bor längre upp i norr, och definitivt om man planerar att förså utan fönster. Låt växterna få belysning cirka 12 till 14 timmar om dagen, och låt dem vila däremellan. Det kan dock gå fint utan extra belysning om fröna står i ett fönster där mycket ljus hinner komma in under dagen. Växtbelysning kan köpas i de flesta trädgårdsbutiker. De första bladen som kommer kallas hjärtblad, och om man planterat många frön i en kruka kan man redan här börja gallra bort några blad så det inte blir alltför tätt.

Plantera om

När växten utvecklat riktiga blad och bildat rötter kan man plantera om den. Har man satt fler än ett frö så planterar man om plantorna ensamma i nya, lite större kärl eller krukor. Nu kan man också byta ut jorden till planteringsjord med mer näring. Se till att vattna regelbundet, men inte för mycket, vissa plantor mår bra av att torka upp lite emellanåt. Växer plantan mycket kan man behöva plantera om ytterligare en gång innan det är dags att sätta ut den. Planerar man att ha växter i kruka utomhus kan man med fördel plantera om den inne i den kruka man vill ha, innan det är dags att sätta ut. I regel går det att sätta ut när risken för frost är över.

Växter att förså

I februari och mars kan man börja sätta chili, paprika, kronärtskocka, tomater och purjolök inomhus, enligt Land.se. Mellan februari–april går det bra att sätta både röd och gul lök.  Mellan mars och april går det fint att sätta blomkål, broccoli, grönkål, svartkål och vitkål. Från april till maj kan man sätta gurka, squash och pumpa.

Vintersådd

Vill man börja sätta ut frön redan nu går det alldeles utmärkt. Att vinterså innebär att man lägger frön i jorden och täcker med snö. När våren sedan kommer är fröna redo att gro när det blivit tillräckligt varmt. Det ska kunna skapa tåligare plantor som också tål utomhusmiljön bättre. Det ger också bra förutsättningar att stå emot både ohyra och eventuella sjukdomar. När det blir plusgrader smälter snön ner i jorden och ger fukt till fröna. Det är dock viktigt att välja plantor som är tåliga för vintersådd och som inte börjar växa förrän det blir varmt. Ofta brukar sallad, spenat, kålväxter, zinnia och tagetes kunna tåla vintersådd. Svartkål eller grönkål, röd trädgårdsmålla, dill och ruccola brukar också gå fint. Även rotfrukter som morötter eller palsternacka ska gå att vinterså. Vintersådd kan göras direkt i landet eller i kärl. I landet eller pallkrage tar man först bort den snö som ligger ovanpå jorden och sätter ner fröna efter förpackningens instruktioner gällande avstånd och dylikt, därefter lägger man på lite ny jord ovanpå fröna för att sedan täcka med snö, enligt odlingssajten Grow Here. Jorden man lägger ovanpå ska inte vara frusen, utan gärna upptinad. Den som inte har ett eget land eller inte har plats kan också pröva att odla i kärl. Det går fint med exempelvis en liten plastbytta eller en plastdunk. En plastdunk kan man skära av på mitten på tre sidor, så det blir som ett lock som kan öppnas och stängas. Vidare borrar man några dräneringshål i botten. Sedan lägger man jord i botten och lägger i frön. Sist fyller man på med snö och stänger locket, enligt Land.se. Sedan kan dunken stå ute.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/dags-att-borja-forsa/feed/ 0 Så bekämpar du ohyra på naturlig väg https://nyadagbladet.se/miljo/bekampa-ohyra-naturligt/ https://nyadagbladet.se/miljo/bekampa-ohyra-naturligt/#respond Sat, 02 Aug 2025 15:22:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=178522 Skadedjur och ohyra drabbar växter både inomhus och ute, och kan vara mycket svåra att få bort. Vill man undvika giftiga bekämpningsmedel finns det däremot mer "husmoderliga" och naturliga knep att ta till. Små djur ingår som en naturlig del i odlingskretsloppet där ohyra är en del av odlingen och nästan omöjliga att undvika till hundra procent. För att minska angrepp på växter är det i första hand bra att förebygga, något man gör genom att se till att växten har det så bra som möjligt. Starka, livskraftiga plantor har en bättre motståndskraft mot ohyra och även sjukdomar, än svagare plantor. Se till att växterna får bra mängd vatten och näring, vill man vara extra noga kan man läsa på om enskilda växters vatten- och näringsbehov. Skydda dem så gott det går från påfrestande miljöer som kyla, starkt solljus och hårda vindar. Det är också fördelaktigt att hålla koll på plantorna dagligen, eller så ofta som möjligt, för att tidigt upptäcka angrepp.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 19 maj 2024

Isolera krukväxten och tvätta händerna

Isolera alltid krukväxten från de andra om angrepp upptäcks, så minskar det risken för spridning. Om man köper växter på en trädgårdsbutik kan det också vara bra att isolera växten innan den introduceras med resterande växter i hemmet. Växter från butiker kan ofta ha ohyra, därför kan man med fördel undersöka den noga först. Var också noga med hygienen, har man hållit på med en drabbad planta så tvätta händerna innan man tar i en annan planta. Städa också noga runt omkring där den angripna växten stått. Allmänt är det också fördelaktigt att städa kring sina plantor och även rengöra sina redskap för att förebygga angrepp och spridning.

Kläm och duscha

Bladlöss, som är bland de vanligaste ohyran, kan man klämma ihjäl och man kan också duscha eller spraya plantan med vatten för att få bort dem. Att duscha plantan kan också hjälpa mot lättare angrepp av spinnkvalster. Vill man inte använda händerna kan det också fungera bra med en klädroller. På vissa växter, som exempelvis tomater och gurkplantor, kan man också ta bort blad som är drabbade av ohyra för att reducera mängden. Det är bara bra för tomaterna då de får mer solljus med mindre blad.

Såpavatten

Blanda ungefär en deciliter såpa med fem deciliter vatten, spraya eller torka sedan bladen med blandningen. Vid sprayning kan det vara bra att skydda jorden, så blandningen endast hamnar på själva bladen. Såpa är naturligt och gör ingen skada på varken växter eller miljö., därför kan det också användas på ätliga växter. Efter behandlingen är avslutad, om ohyran försvinner, räcker det att skölja bladen innan man äter dem. Såpan gör så att ohyran klibbar ihop sig och sedan dör, så det är ingenting man kan använda i förebyggande syfte utan endast när man drabbats av ohyra, enligt sajten Blomfantast. Spraya inte när plantorna står i solen då det kan bränna bladen. Upprepa en gång i veckan och var noga med att spraya på själva ohyran. Neemolja ska kunna fungera som ett hormonstörande medel för insekter som livnär sig på blad och andra växtdelar. Det är biologiskt nedbrytbar och är inte giftig för husdjur, fåglar, fiskar och andra vilda djur, och är effektiv mot en mängd vanliga trädgårdsinsekter, samt är en naturlig svampdödande, enligt sajten Treehugger. Blanda två teskedar neemolja och en tesked mild flytande tvål som tillsammans med en liter vatten och sedan sprayas på de drabbade växtbladen. Neemolja kan också användas i förebyggande syfte genom att spraya bladen på växter som ofta angrips av skadedjur, innan de faktiskt angrips.

Vitlök och tomatplantor

Vitlöksspray ska kunna hjälpa mot ohyra. För att göra vitlöksspray, ta två hela lökar (inte bara två klyftor) och mixa dem i en mixer eller matberedare med en liten mängd vatten. Låt blandningen stå över natten, sila sedan ner den i en burk och blanda med valfri vegetabilisk olja (det går också bra utan olja), en tesked mild tvål och fyll på med vatten. Blanda sedan ungefär en deciliter med en liten vatten och spraya på plantorna. Det ska även fungera att stoppa ner vitlöksklyftor i jorden för att förhindra ohyra, det ska även fungera med lagerblad som också har en stark doft som avskräcker. En liknande blandning kan man göra med chili och då kan man blanda en matsked chilipulver med en liter vatten och några droppar mild flytande tvål som man sprayar på plantorna. Det är inte helt klart om vitlöksspray och chilispray verkligen är insektsbekämpningsmedel eller om de snarare är insektsavstötande, men oavsett vilket kan de användas för att bekämpa insektsangrepp i trädgården. Om man odlar tomatplantor kan man klippa av lite blad och lägga i vatten över natten. Tomatplantor tillhör familjen nattskuggväxter och innehåller alkaloider som kan hjälpa till att bekämpa bladlöss och annan ohyra. Apelsinvatten ska vara hjälpsamt mot särskilt bladlöss, enligt Ahmer vid Härnösands stadsodling. Ett trick han lärde dig från en handelsträdgård i Syrien. Där ska man använda skalet från två till tre apelsiner och sedan mixa skalet i en mixer. Sedan ska man koka skalen med en till två liter vatten en stund innan man låter det kallna och kan spraya det på växterna. – Det här är testat och fungerar jättebra, säger han till skattefinansierande SVT. Vissa växter kan vara känsligare än andra för olika behandlingar, testa därför alltid på en liten del av plantan först och vänta 24 timmar för att se så den inte påverkas negativt.

Persiljevatten

Avkok på persilja kan hjälpa till att få bort bladlössen, som sägs ogilla persilja. Ta en näve persilja och koka upp med vatten. När avkoket svalnat använder man det outspätt till att vattna de angripna växterna. Det ska även fungera bra mot blomflugor.

Kiselgur

Även kallat diatomaceous earth på engelska och det är ett pulver tillverkat av fossila kiselalger. Detta material verkar inte genom att förgifta eller kväva insekterna, utan i stället genom sina slipande egenskaper och sin förmåga att absorbera lipider (ett vaxartat ämne) från insekternas exoskelett, vilket sedan torkar ut dem. Man sprider ut det kring växterna och är särskilt bra mot sniglar. Dock måste man strö på nytt efter varje regn eftersom det försvinner med vattnet.

Gul färg och potatis

Generellt sätt dras insekter till gul färg. I naturen signalerar färgen ofta om tillgång på mat och därför också flera pollinerande blommor faktiskt har gul färg för att locka med nektar. Även ohyra dras ofta till gul färg och det är därför klisterfällor ofta är gula. Sorgmyggor är vanligt förekommande bland krukväxter och ser ut som blomflugor. Det är svårt att se skillnaden men sorgmyggor är tunnare än vanliga blomflugor. Problemet är att när de lägger ägg i jorden så äter larverna ofta på rötterna, vilket i sig gör att växten ofta dör. Om man drabbats av sorgmygg kan man inte stoppa dem från att lägga ägg, men man kan försöka göra miljön icke-välkomnade. Låt jorden torka ut mellan gångerna, eftersom de gärna lägger ägg i fuktig jord, och sätt ner några tändstickor med svavel i jorden. Lägg även ut gula klisterlappar för att fånga så många sorgmyggor som möjligt. Det går även fint att göra en blandning av vatten, ättika och diskmedel och ställa ut i små koppar. Man kan ha i exempelvis honung som lockar myggen mer och även om man har, använda gula koppar eller skålar. Det ska också fungera fint att lägga ut så kallade potatisfällor, enligt Sara Bäckmo. Där lägger man skivade råa potatisar längst upp i jorden på de drabbade krukorna, larverna i jorden kommer då dras till potatisen och vilja äta den istället för rötterna. Då kan man efter någon dag ta bort potatisen, med larverna på, och lägga dit en ny.

Sterilisera jorden

Ohyra kan komma med jorden man köper hem. Exempelvis kan ägg från sorgmyggor gömma sig där i och kläcks senare. Det man kan göra för att förebygga det är att sterilisera jorden innan man planterar med den, enligt Farbror Grön. Sätt ugnen på 120 – 150 grader och fyll sedan en ugnsplåt med jord. Ta bara så mycket jord som ska användas och låt den värmas i ugnen i en till två timmar. Ta sedan ut jorden och låt svalna innan användning. Detta ska kunna ta död på eventuella ägg som gömmer sig.

Samodla

En gammal tradition är att samodla olika växter för att hjälpa dem stärka varandra, enligt Wexthuset. Exempelvis kan starkt doftande växter göra att vissa skadedjur blir vilseledda, och blommande växter kan locka nyttodjur. För vissa skadedjur kan mörka blad vara avstötande och vissa växter, som ärter och bönor, kan ge mer näring till jorden. Lök och morot ska exempelvis fungera bra att odla tillsammans då morotsflugan blir förvirrad av lökdoften och lökflugan av morotsdoften. Bladlöss gillar bladgrönsaker som exempelvis sallat och mangold, vilket gör tagetes och ringblommor bra att samodla med eftersom dessa har en stark doft som bladlöss avskyr.  Blommande tagetes, ringblommor och blomsterkrasse attraherar många nyttoinsekter som parasiterar på bladlöss. Tagetesrötterna håller jorden frisk från rundmaskarn som gärna äter på potatis och andra rotfrukter. Vitlökens starka doft kan hålla sniglar borta från jordgubbar och rosor. Lök är också är rikt på svavel som är effektiv mot svamp och bakterier. Ska man odla sallad, eller exempelvis brysselkål, kan man odla både med ljusa blad och med mörka blad. Rapsbaggar gillar att lägga ägg i broccolins och blomkålens blommande huvuden, vilket förstör plantorna. Då kan man plantera solrosor och tagetes för att istället attrahera baggarna till deras blomkorgar. De klarar av dessa angrepp bättre.

Spika upp fågelholkar och gör ölfällor

I det förebyggande arbetet är fåglar utmärkta insektsätare. Tveka därför inte att sätta upp fågelholkar i trädgården för gratis hjälp med bekämpningen. Andra åtgärder kan vara att sätta upp så kallade snigelbarriärer med koppartejp eller koppartråd runt odlingarna. Sniglar gillar inte koppar och kommer inte korsa tejpen. Kaffesump och äggskal ska också vara bra mot just sniglar, som samtidigt ger näring till jorden. Vetekli kan man också strö runt växterna för att undvika sniglar. Vill man ta död på sniglar kan man också göra en ölfälla, för sniglar gillar nämligen öl. Ölfällan kan göras med exempelvis en PET-flaska. Skär av toppen och vänd pipen inåt, fyll på med öl och lägg flaskan på marken. Sniglarna kan krypa in men inte ta sig ut.

Nyttodjur och biologiskt bekämpning

Det går också att ta in så kallade nyttodjur i bekämpningen. Så kallade nematoder, vilket är en mikroskopisk mask kan införskaffas på de flesta trädgårdsbutiker. De är effektiva mot främst sniglar, men kan också användas på exempelvis sorgmyggor. Där köper man de i pulverform och blandar med vatten som man sedan vattnar med. De fungerar som parasiter på sitt värddjur. De förekommer inte naturligt i Sverige och det har varit diskussioner kring huruvida det är bra att använda sig av eftersom det skulle kunna skada ekosystem. I Sverige är nematoder godkända av både Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Det kan vara klokt att bekanta sig med nyttodjur och skadedjur så man inte råkar bekämpa de goda insekterna. Andra nyttodjur som ofta finns naturligt i trädgården är exempelvis jordlöpare, getingar, stinksländor, rovstinkflyn, tvestjärtar och nyckelpigor.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/bekampa-ohyra-naturligt/feed/ 0