träd – Nya Dagbladet

Överlev i skogen med kambium från träd

Emil Fjellstedt — Mon, 15 Jun 2026 06:45:56 +0000

I oroliga tider kan det vara en fördel att känna till vad det finns för matkällor omkring oss. Ett särskilt bra tips är att lära sig hur man preparerar och äter trädets kambium, som innehåller mycket vitaminer, mineraler och proteiner.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 28 maj 2022.

Träd har en ytterbark och innerbark. Bakom innerbarken finns något som kallas kambium. Denna ligger som en cylinder runt trädet utanför själva veden och fungerar som trädets kärlsystem. Den är också ätbar, något som bland annat uppmärksammats av en fransk överlevnadsentusiast som visar en universell teknik för att utvinna kambium som går att implementera över hela världen. Tekniken fungerar på de flesta träd, men man bör undvika vissa fruktträd under vissa säsonger (exakt vilka framgår inte) eftersom de kan innehålla kaliumcyanid, vilket är giftigt. Undvik också trädet robinia, även kallad falsk akacia, som också är giftig. Idegran bör också undvikas helt eftersom det kan vara dödligt att äta den. Allra bäst ska kambium från tall vara. Kambium innehåller mycket olika vitaminer, speciellt C-vitamin, och även en hel del mineraler och protein – hur mycket varierar från träd till träd. Kalorimässigt är det högre värde än potatis och gör sig därför utmärkt även som energikälla. Smaken varierar, men kan ofta vara bitter. Det går att äta kambium året runt, men den absolut bästa årstiden är våren eftersom saven ökar då. Att ta och preparera kambium Först ska man börja med att hacka bort den översta ytterbarken. Detta kan enklast göras med exempelvis en vass kniv eller en machete. För trädets bästa bör man inte hacka bort mer än en tredjedel av vidden av trädet. När man hackat bort ytterbarken kommer man till den ljusare innerbarken, som ofta misstas för kambium. Där kan man nu skära ut en rektangulär form och sedan göra snitt i det, så att det bildas stripor i ungefär två centimeters bredd. Sedan kan man försiktigt skala bort striporna med hjälp av kniven. Dessa stripor ska man spara eftersom det finns kambium på undersidan, som man ska skära bort med hjälp av en vass kniv. Det är viktigt att vara försiktig så man inte får med för mycket av innerbarken när man skär bort kambiumet. Det är inte farligt att äta, men kan vara väldigt svårsmält och är inte fördelaktig för människor energimässigt. Sedan kan man med hjälp av en kniv skala bort mer kambium från trädet och samla i en burk. Det går att äta det översta lagret kambium rått, men det som är längre in i trädets mitt bör man tillaga eftersom det kan vara svårsmält. Kambium ska koka i minst 15 minuter, men är bäst efter 30 minuter. Kokvattnet bör bli rosa när man kokar det. Är det blodrött har det kommit för mycket av innerbarken med och man bör inte äta det. Träd återhämtar sig snabbt – speciellt om man inte skär ända in i stammen, menar fransmannen. En viktig regel, som alltid i naturen, är att aldrig ta mer än vad man behöver och respektera djur, natur och markägare. I regel är det förbjudet att skada bark samt ta kvistar från levande träd utan tillåtelse från markägare.

Tallbarr: Skogens C-vitamin

Redaktionen — Sun, 01 Mar 2026 07:18:03 +0000

Tallbarr innehåller höga halter C-vitamin och kan hjälpa till att stärka kroppens immunförsvar. Tallens barr och knoppar har också traditionellt använts inom folkmedicinen för att lindra bland annat hosta och andra förkylningssymptom.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 januari 2022.

Tall har vi gott om i Sverige och det är vårt näst vanligaste träd, efter granen. Tallen kan bli över 35 meter hög och leva i 650 år, enligt Naturhistoriska riksmuseet. Redan Carl von Linné påtalade att tall är mycket användbar på flera sätt. "Veden ger lysstickor åt bönderna; den feta roten brukas i eldstäder nattetid. Kolen används av bergsmännen, och veden är ett utmärkt bränsle i spisar. Saven äts begärligt av barn. Den mjukare barken tillreds till bröd åt fattiga; den äts även av svinen. Den grövre barken brukas som ersättning för kork. Dekokt på årsskotten är ett verksamt medel mot skörbjugg", skrev han 1755. Ett superträd Tallen ligger på topplistan när det gäller C-vitamin och i Sverige är det endast havtorn och nypon som klår tallen i vitaminhalt. På vintern innehåller tallbarren mest C-vitamin eftersom det skyddar den mot kylan. Tallens växtämnen är även bakteriedödande och kan hämma inflammationer och svamp, enligt Läkeörter.se. Den innehåller även kalium, kalcium, magnesium, zink och järn. Tall ska även kunna stärka kroppens immunförsvar och hjälpa mot urinvägsinfektioner. En koreansk studie från 2011 visar att tallbarr även innehåller en hel del antioxidanter. [caption id="attachment_222688" align="alignnone" width="1170"] Foto: Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0[/caption] Suraminet kan hjälpa mot skadeverkningar av covidvaccin Om man har injicerats med covidvaccin eller haft covid-19 kan spikproteinerna cirkulera kvar i kroppen och orsaka skada på bland annat celler och organ. Upplever man symptom efter en injektion kan bland annat tallbarr faktiskt hjälpa, menar organisationen World Council for Health. Genom att dricka tallbarrste kan man få i sig kraftfulla antioxidanter och även höga halter C-vitamin som ska hjälpa mot spikproteinet. Även forskaren Dr. Judy Mikovits har gått ut med att just tallbarr är ett botemedel mot flera skadeverkningar som noterats av covidvaccinerna. Närmare bestämt talar hon om suramin, som även används mot bland annat afrikansk sömnsjuka. Ämnet finns rikligt i just tallbarr och man kan utvinna oljan eller göra te på barren för att få i sig suraminet. Det rekommenderas samtidigt starkt att vara ytterst måttfull med konsumtionen på grund av terpentinet i barren – och inte bruka det överhuvudtaget om man är gravid, försöker bli gravid eller har njur-, hjärt- eller leverproblem. Långvarigt bruk även utvärtes kan i för stora doser ge både njurskador och eksem. Användning av tall och tallbarr Viktigt att komma ihåg innan man plockar någonting är att respektera både natur och markägare. Det är inte tillåtet att bryta levande kvistar eller ta bark från levande träd, eftersom det kan skada trädet. Därför kan det vara en bra idé att fråga markägaren innan man plockar någonting. Kort sagt, visa respekt och plocka inte mer än du behöver och försök att inte orsaka skada. Läs mer om olika riktlinjer här som kan vara bra att ha kännedom om när man är ute i skogen. De unga tallskotten, som ofta kallas för tallstrut, plockas under försommaren. De har ofta ett brunt hölje som man kan rensa bort genom att slå försiktigt på tallstruten. Inte bara barren är ätbara och nyttiga utan man kan även äta andra delar av tallen. När kottarna är gröna är de ätbara och det är även rötterna från unga tallar. Bark från unga grenar kan ätas färsk och under den yttre barken finns ett vitt underlager som man kan göra mjöl av. Kådan ska vara speciellt nyttig och ha en bakteriedödande effekt, enligt Skogsskafferiet. [caption id="attachment_222689" align="alignnone" width="1170"] Foto: W.carter/CC BY-SA 4.0[/caption] Tallstrutar kan man lägga in i 1-2-3-lag, vilket gör att de får sig en smak som påminner om chai och hallon. Kottarna kan man göra marmelad av eller en god sirap. Tall har också många medicinska egenskaper. Vid luftvägskatarr kan man koka upp tallbarr och sedan andas in ångorna. Det är terpentinoljan i barren som har en läkande effekt, vilket också kan ha effekt mot astma, kikhosta och andra inflammationer i luftvägarna, enligt Läkeörter.se. Ett fotbad eller ett vanligt bad med tallbarr ska också kunna hjälpa mot reumatiska problem. Vidare kan man badda sår med avkok för att desinfektera. Det går också fint att göra sin egen tallbarrsolja, som kan öka blodcirkulationen. Fryser man exempelvis om händerna under vintern kan man smörja in dem med oljan. Det absolut bästa med tall är dock att göra ett värmande, skogsdoftande te. Då klipper man ner barren, detta är viktigt för att få ut tillräckligt med nyttigheter, och gör ev avkok. Vill man dricka en svalkande dryck kan man istället klippa ner barren i vatten och ställa i kylen över natten.

”Majestätisk” bok utsedd till ”årets träd”

Sofie — Fri, 22 Mar 2024 08:08:56 +0000

Polens 200-åriga träd, som i folkmun kallas "Trädgårdens hjärta", har vunnit European Tree of the Year för 2024. Det är tredje året i rad som Polen får utmärkelsen. Med över 39 000 röster vann det polska trädet årets tävling om det "mest älskvärda" trädet i Europa. Trädet ligger i en den botaniska trädgården vid universitetet i Wrocław och är av arten bok (Fagus sylvatica). "Detta monumentala träd växer i mitten av en gammal park. Dess majestätiska utseende imponerar på oss med sin ovanligt formade och tjocka stam, brett spridda grenar och purpurfärgade blad som lyser vackert i solen", skriver man på hemsidan. På andra plats kom en 160-årig hängbok (Fagus sylvatica f. pendula) som står i Bayeux i Frankrike, följd av flera tusenåriga olivträd i Italien. Det är tredje året i rad som Polen tar hem priset, och totalt fjärde vinsten då man också tog hem utmärkelsen under 2017. Polen har tillsammans med Ungern tagit hem flest vinster.

Träd återupptäckt – har inte synts till på nära 200 år

Sofie — Wed, 11 Oct 2023 08:22:26 +0000

En typ av järnek man trodde var utdöd har nu återupptäckts i Brasilien. Trädet har inte synts till på 186 år. Trädet Pernambuco-järnek (Ilex sapiiformis) har inte synts till på nära två hundra år och man har befarat att trädet varit helt utdött. Nu har naturvårdsgruppen Re:wild återupptäckt trädet i staden Igarassu i delstaten Pernambuco i Brasilien. Trädet har länge varit på en lista med 2 200 förlorade arter sammanställd av naturvårdsgruppen och International Union for Conservation of Nature (IUCN) . "Det är den nionde av våra mest eftersökta försvunna arter som har återupptäckts sedan vår sökning efter försvunna arter inleddes 2017", skriver man på Instagram. Listan innehåller arter från 160 länder som varit försvunna i minst 10 års tid, och som åtskilliga trott varit utrotade. Hittills har man lyckats återupptäcka minst åtta av tjugofem mest eftersökta djur och växter. Igarassu bestod tidigare av en hel del regnskog, men har idag urbaniserats. Fyndet av trädet beskrivs som "otroligt" och visar hur naturen kan överraska.

"Otroligt ögonblick"

– Naturen överraskar oss. Att hitta en art som man inte har hört talas om på nästan två århundraden händer inte varje dag. Det var ett otroligt ögonblick, säger Juliana Alencar från Re:wild. Målet är nu är att etablera ett avelsprogram för arten med hjälp av partner i staden, för att bevara den. "Sökandet efter fler Pernambuco Holly-träd är inte över än! Teamet hoppas kunna organisera ytterligare sökningar med andra lokala partner för att hitta fler individer av arten", skriver man.

Kamala Harris vill att Nasa kartlägger träd – för att bekämpa rasism

Per Nordin — Thu, 11 Nov 2021 05:45:02 +0000

Under en träff med Nasa frågade den amerikanska vicepresidenten Kamala Harris om myndigheten kan använda sina satelliter för att spåra antalet träd i respektive stadsdel och bostadsområde i förhållande till invånares ras i syfte att mäta ”miljöjämlikhet” - så att ingen särskild ras gynnas mer av träden än någon annan. – Kan du mäta träd – en del av den data som du hänvisar till, miljörättvisa – som du också kan spåra via ras och deras genomsnitt i termer av antalet träd i kvarteren där människor bor? frågar Harris.

NEW - Kamala Harris asks NASA if they are able to "track trees" by race as part of "environmental justice."pic.twitter.com/zFMayeTbhJ
— Disclose.tv (@disclosetv) November 6, 2021

Vad träd har med raser och jämlikhetsdata att göra är inte helt klargjort och Harris välkända tendens att anspela på rasism inom de mest oväntade områden har fått henne att bli häcklad och hånad på sociala medier. ”Jag kan inte komma över det faktum att miljörättvisa och trädjämlikhet är riktiga fraser som Demokraterna använder sig av”, twittrar den republikanske strategen Matt Whitlock och menar vidare att det låter som en ”parodi”.

I can’t get over the fact that “environmental justice” and “tree equity” are real phrases Democrats use.
Reads like parody. https://t.co/938cKaVEJM — Matt Whitlock (@mattdizwhitlock) November 7, 2021

Den afroamerikanske pastorn och politikern Leon Benjamin är inne på samma spår och skriver att Harris uttalande är som taget från en satirtidning medan Donald Trumps tidigare talskrivare Darren Beattie anser att Harris utspel vittnar om hur lite värt begreppet ”mångfald” faktiskt är. Hashtaggen ”BlackTreesMatter” har också blivit populär efter att klipp med vice presidentens utspel fått spridning på nätet och flera användare frågar sig ironiskt om tanken är att träd ska fördelas ut till den svarta befolkningen som kompensation för slaveriet. Den konservative kommentatorn Chad Greene försöker förklara Harris ståndpunkt och menar att den politiska vänstern anser att urbana områden har färre träd och är varmare än mer lantliga områden – vilket man i sin tur leder vidare till att europeiskättade amerikaner har ”privilegiet” att ha fler träd, kallare temperatur och renare luft, och att det är denna typ av ”ojämlikhet” som Harris vill bekämpa.

Träd kan rena mark snabbare

Osignerad — Thu, 14 Sep 2017 09:06:06 +0000

Träd kan dra åt sig föroreningar från jorden och bryta ned dem genom naturliga processer. Det är något som använts i liten skala för att återställa förorenade platser. Men processen kan göras snabbare och mer effektiv med tillsatsen av en probiotisk bakterie. Forskare vid universitetet i Washington har gjort ett storskaligt försök där träden får hjälp av en naturlig mikrob i arbetet med att rensa bort triklorelyten – ett ämne som är vanligt i industriområden och skadligt för människan om det inandas eller förtärs – från grundvatten. Resultaten publicerades i Environmental Science & Technology. – Resultaten öppnar en dörr. Vi har känt till processen under en längre period tack vare laboratorieförsök, men den har inte avänts eftersom det saknats fältresultat. Nu kan man börja använda det på riktigt, säger Sharon Doty, en av författarna. Ofta påverkas träd negativt när de tar upp föroreningar. Men med mikrobens hjälp fann forskarna att träden växte sig större och livskraftigare, samtidigt som halten av triklorelyten i växterna minskade. Man fann även att halten av trikorelyten i grundvattnet minskade, samtidigt som höjda halter av klorid – ett harmlöst ämne som uppstår när trikorelyten bryts ned – i jorden kring trädens rötter. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Forskare: Träd räddar liv

Osignerad — Wed, 19 Nov 2014 10:00:31 +0000

Träd hindrar över 850 dödsfall och stoppar 670 000 fall av andningssvårigheter i Amerika varje år genom sin förmåga att filtrera ut föroreningar, enligt forskning från US Forest Service. Om träden bara minskar mängden föroreningar i luften med mindre än en procent, ger det en stor skillnad för människors hälsa, enligt forskarna. Något som sparar sju miljarder dollar om året i sjukvårdskostnader. – När nära 80 procent av amerikanerna lever i städer understryker forskningen hur viktigt det är med urban grönska, säger Michael T. Rains, direktör för Forest Services nordliga forskningsstation. Det spelar roll var träden befinner sig - ju närmare människorna de växer desto större blir effekten. Men även mängden är viktig; fler träd ger större effekt på luftens kvalitet. I studien undersöktes fyra former av föroreningar: kvävedioxid, ozon, svaveldioxid, och partiklar mindre än 2,5 mikrometer i diameter. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.

Genresursbestånd för framtida klimat

Osignerad — Wed, 25 Jun 2014 10:31:18 +0000

Normalt sker genetisk anpassning genom att de träd som passar bäst får leva vidare och bilda nästa generation. Men klimatförändringarna kan nu gå snabbare än vad lövträden klarar av, skriver forskningsinstitutet Skogforsk i ett pressmeddelande. [caption id="attachment_19083" align="alignright" width="210"] Barrträd har till skillnad ifrån de svenska lövträden en bredare genstam. Foto: Carlos Escobar/CC BY-NC-ND 2.0[/caption] De har tagit fram en strategi som handlar om att förvalta lövträdens genresurser. Metoden går ut på att samla in frön och odla plantor från ett stort antal av de svenska lövträden och plantera i så kallade genresursbestånd med stor genetisk variation. Dessa sköts och kan sedan användas i ett framtida förändrat klimat. – För barrträden är den här strategin redan integrerad i den ordinarie skogsträdsförädlingen. Men nu är det angeläget att Sverige enas om en långsiktig strategi även för lövträden, säger Lars-Göran Stener, forskare på Skogsforsk. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.