torka – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 04 Sep 2026 06:29:06 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg torka – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Förläng skörden – torka frukt och bär hemma https://nyadagbladet.se/mat/sa-torkar-du-frukt-och-bar/ Fri, 04 Sep 2026 06:29:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239187 Att torka frukt och bär är ett enkelt sätt att ta vara på skörden. Smakerna bevaras och kan ge glädje långt efter att säsongen är över. Att torka är ett enkelt sätt att ta hand om mer än man hinner äta färskt. När vattnet långsamt försvinner blir smaken fylligare, samtidigt som frukten tar betydligt mindre plats än i frysen. Metoden passar särskilt bra för äpplen, päron, plommon och jordgubbar. Resultatet kan ätas som mellanmål, blandas i müsli eller användas i gröt och bakning.

Välj fina råvaror

Börja med mogen men fast frukt. Sortera bort sådant som är mögligt eller illa skadat. Skölj frukt och bär, se till att synlig jord försvinner och låt dem sedan rinna av ordentligt. Ta bort kärnhus och skaft och skär större frukter i jämna skivor. Tunna äppelskivor blir lättare spröda, medan tjockare klyftor brukar bli sega. Äpplen och päron kan torkas med skalet kvar. Ljus frukt mörknar ofta under torkningen. Det är ofarligt, men den som vill behålla en ljusare färg kan doppa bitarna en kort stund i vatten med citron.

Ugn eller torkapparat

En torkapparat ger jämn värme och bra luftcirkulation. Lägg bitarna i ett lager utan att de överlappar varandra och följ apparatens anvisningar. [caption id="attachment_239196" align="alignnone" width="1170"]Äppelskivor utlagda i en mattork bredvid ett färskt äpple Jämnt skurna äppelbitar med luft mellan sig torkar jämnare i mattorken. Foto: Natalia Sevruk/Pexels[/caption] Det går också bra att använda varmluftsugn. Lägg frukten på plåtar eller galler och torka vid omkring 55–60 grader. Fukten måste kunna lämna ugnen. Luckan kan därför behöva stå lite på glänt, men gör det bara om ugnens tillverkare tillåter det. Kontrollera bitarna då och då och byt plats på plåtarna om torkningen blir ojämn. Hur lång tid det tar beror på råvara, tjocklek och utrustning. Räkna med flera timmar. Höj inte värmen för att skynda på – då kan ytan bli torr medan mitten fortfarande är fuktig.

Så gör du med bären

Jordgubbar går snabbt att förbereda: skiva dem eller dela dem på mitten. Hallon och björnbär kan torkas hela, men behöver längre tid. För blåbär kan det vara bra att låta dem lufttorka ordentligt efter sköljningen innan de sätts in i ugnen. Blåbär och vinbär har ett skal som håller kvar fukten och kan prickas försiktigt eller krossas lätt före torkningen. Mjuka bär passar också till fruktläder. Mixa dem till puré, bred ut ett tunt lager på en torkduk och torka tills ytan inte längre känns klibbig. Låt lädret svalna innan det rullas ihop. [caption id="attachment_239321" align="alignnone" width="1170"]Rullar av mörkrött fruktläder omgivna av blåbär Fruktläder görs genom att bär mixas till puré och torkas i ett tunt lager. Foto: iStock/Larysa Lyundovska[/caption]

När är det färdigt?

Låt några bitar svalna innan du provar dem. Färdig frukt ska kännas seg eller böjlig utan att släppa ifrån sig fukt när den delas och pressas. Bär blir ofta torrare och fastare. För att upptäcka gömd restfukt kan den avsvalnade frukten läggas löst i rena glasburkar i sju till tio dagar. Skaka burkarna varje dag. Om det bildas kondens behöver innehållet torkas en stund till.

Förvara i täta burkar

När allt är helt torrt kan frukten packas i rena, täta burkar. Mindre portioner är praktiska eftersom resten av satsen då slipper utsättas för fukt varje gång en burk öppnas. Skriv innehåll och datum på burken och ställ den mörkt, torrt och svalt. Titta till innehållet ibland. Om det luktar konstigt eller syns mögel ska det inte ätas. Möglig mat ska som regel kastas. Frukt och bär som är ordentligt torkade och förvaras lufttätt, mörkt och svalt håller ofta i omkring sex till tolv månader. Värme och fukt förkortar hållbarheten. Kondens i burken eller bitar som har blivit fuktiga visar att innehållet behöver kontrolleras. Synligt mögel, avvikande lukt eller spår av skadedjur är tecken på att hela innehållet bör kastas.]]> Forskare: Extremt klimatfenomen har funnits i 250 miljoner år https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-extremt-klimatfenomen-har-funnits-i-250-miljoner-ar/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-extremt-klimatfenomen-har-funnits-i-250-miljoner-ar/#comments Thu, 16 Jan 2025 06:02:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=198208 El Niño orsakar såväl extrem torka som översvämningar och skogsbränder på många platser runtom i världen. Forskare kan dock visa att det handlar inte om någon ny företeelse – utan att klimatfenomenet fanns redan för 250 miljoner år sedan. Idag är det populärt att koppla ihop nästan alla typer av märkbara väder- och klimatmässiga avvikelser med mänsklig påverkan – och såväl politiker som massmedia påstår ofta att det är människan som bär skulden för naturkatastrofer av olika slag. Exakta orsaker till olika väderrelaterade fenomen är ofta svåra att få klarhet i. Redan när kontinenterna satt ihop och bildade superkontinenten Pangea förekom dock olika former av ”extremväder”, och forskare har upptäckt att just El Niño är betydligt äldre än vad som tidigare varit känt. Havsfenomenet återkommer tillsammans med atmosfärfenomenet Southern Oscillation i de östra delarna av Stilla Havet mellan ungefär vartannat till vart sjunde år. De båda företeelserna är kopplade till varandra med den gemensamma benämningen ENSO (El Niño - Southern Oscillation) och pågår vanligtvis i nio till tolv månader. Fenomenet påverkar temperaturen, hastigheten och styrkan hos havsströmmarna och leder till extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder som påverkar miljontals människor i bland annat Sydamerika och Australien.

"Långt före mänsklighetens historia"

Det har hittills varit oklart hur långt tillbaka i tiden klimatfenomenet sträcker sig. Men i en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, kan ett internationellt forskarlag slå fast att El Niño och Southern Oscillation har en historia på minst 250 miljoner år. – Genom klimatsimuleringar fann vi att ENSO har varit ett ledande klimatfenomen långt före mänsklighetens historia. Det var en stor upptäckt för oss, säger Zhengyao Lu, naturgeografiforskare vid Lunds universitet som medverkat i studien. Forskarlaget har använt en global klimatmodell och beräkningar av atmosfäriska och oceaniska processer för att kartlägga ENSO:s historia intervallet om tio miljoner år. Man kunde också se att väderfenomenet varit betydligt starkare under flera tidigare historiska perioder än idag. – En bättre förståelse för ENSO:s historia kan ge oss nya insikter om hur fenomenet kan komma att förändras i framtiden. Resultaten antyder att ENSO kommer att fortsätta vara den mest betydande källan till årliga variationer i klimatet globalt, förklarar Lu.

Kan skapa bättre prognoser

Den nya studien uppges hjälpa forskare att framöver utveckla mer realistiska klimatmodeller när det kommer till topografi, växthusgasnivåer, solstrålning och batymetri. Zhengyao Lu berättar att forskningen kommer att kunna ge viktiga upplysningar till framtida klimatprognoser. – De senaste och kommande extrema El Niño-händelser kan i första hand drivas av antropogena klimatförändringar. Men på en tidsskala på 250 miljoner år har naturlig variation och andra faktorer lett till större förändringar. Det är hursomhelst av yttersta vikt att vi kan förstå hur det här klimatfenomenet beter sig i en allt varmare värld, avslutar han.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-extremt-klimatfenomen-har-funnits-i-250-miljoner-ar/feed/ 1 Regnbrist kan slå mot svensk skörd https://nyadagbladet.se/miljo/regnbrist-kan-sla-mot-svensk-skord/ https://nyadagbladet.se/miljo/regnbrist-kan-sla-mot-svensk-skord/#respond Fri, 31 May 2024 06:51:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=181863 Det soliga majvädret riskerar att påverka den svenska skörden negativt, varnar lantbrukare. Blir det inte regn inom någon vecka kommer spannmålsskörden att drabbas, men det är fortfarande oklart hur priserna kommer att påverkas. Även om värmen varit bra för årets skörd, enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF), så har maj månad varit alldeles för torr med sina få lokala skurar. Om det håller i sig kan det bli problematiskt, enligt Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF. ”Vårsådd spannmål behöver regn liksom de områden där första vallskörd ligger någon vecka bort”, skriver han i ett mejl till TT. Han varnar om att det skulle behövas mer regn inom någon vecka, annars kan det bli sämre skörd för framförallt vårsådd spannmål som till exempel korn och havre.

"Skörden ligger månader bort"

Under maj har nederbörden legat under normala nivåer i stora delar av landet. Jämfört med genomsnittet under 1991-2020 har nederbörden legat på 25-50 procent i södra Sverige och stora delar av Mellansverige och Norrland. Allra torrast har det främst varit vid Norrlandskusten. Vissa grödor, som exempelvis potatis och grönsaker odlas ofta med bevattning, däremot brukar de flesta inte bevattna spannmål, oljeväxter, baljväxter och vall. Omkring fem procent av åkermarken brukar bevattnas, enligt Lundkvist. Fortsätter torkan kan det komma att påverka priser, men det är inget som går att säga klart i nuläget. ”Skörden ligger fortsatt flera månader bort och svenska spannmålspriser påverkas i hög grad av de globala priserna, som i sin tur styrs av förväntningar om skörden i olika världsdelar”.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/regnbrist-kan-sla-mot-svensk-skord/feed/ 0 Aktivist inför rätta för saftaktion https://nyadagbladet.se/inrikes/aktivist-infor-ratta-saftaktion/ https://nyadagbladet.se/inrikes/aktivist-infor-ratta-saftaktion/#comments Tue, 19 Sep 2017 06:59:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=41419 Den 11 september ställdes klimataktivisten Samuel Jarrick inför rätta för en aktion han genomförde i samband med en debatt om Vattenfalls brunkolsverksamhet i Sveriges riksdag. Försäljningen skulle innebära att regeringen förlorade kontrollen över drygt 1,2 miljarder ton brunkol, vilket riskerade att leda till utsläpp motsvarande Sveriges årliga utsläpp under ungefär 24 år. Jarricks aktion bestod i att hälla ut en röd vätska på en vägg i plenisalen. Han uppger att den röda vätskan symboliserade dels "det blod och det lidande som klimatförändringarna orsakar i form av konflikter, flyktingkriser och svält", dels "den röda linje, som klimatrörelsen använt för att markera en gräns som världen behöver respektera om klimatförändringarna inte ska bli katastrofala". I samband med att två vakter grep honom under aktionen ropade han även bland annat att politiker har blod på sina händer och att miljoner människor svälter på Afrikas horn på grund av extremtorka. Jarrick är åtalad för skadegörelse. Han har erkänt polisens beskrivning av tillvägagångssättet, men nekar till brott.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/aktivist-infor-ratta-saftaktion/feed/ 1 Vattenbrist värre än klimathot https://nyadagbladet.se/kronikor/vattenbrist-varre-klimathot/ https://nyadagbladet.se/kronikor/vattenbrist-varre-klimathot/#comments Thu, 03 Aug 2017 05:51:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=39479 När det blir vattenbrist går riken under. Mesopotamien, vår civilisations vagga, klarade inte miljöförstöring och försaltning av marken av bevattningen. Romarriket kunde inte upprätthållas när deras kornbod i Nordafrika torkade. Kallare klimat drev germanerna söderut. Mayakulturen i Mexiko försvann när det kom en torrare period. Angkor Vat i Kambodja, en gång världens största stad, övergavs när skyfall kom och förstörde bevattningsanläggningar som öppnats för fullt för torkan. Nu är hela jorden på väg mot en vattenkatastrof med förtorkning. Det är mindre det varmare klimatet som ger ökenspridning. Visst blir Sydeuropa och Amerikas prärier torrare, men Sahara kan återgrönska av ändrade luftströmmar. Problemet är mer mer hur vi hushållar med vattnet. Vattnet dunstar bort. Det tas inte upp av marken när det regnar. Stora floder som Rio Grande, Coloradofloden, Murray, Indus och Gula floden når inte havet. Fisken försvinner. Urmiasjön i Iran, Tchadsjön och Kaspiska havet har krympt till saltsjöar. Också Sverige har fått grundvattensänkning. Indusdalen var en gång djungel. Nu är den en smal konstbevattnad remsa efter floden. Tegelbränningen för de första städerna röjde skogen. När skogen försvann försvann regnspridningen. Det moderna jordbruket med konstgödsel förbrukar mullen. Monsunens regn rinner av. Leran blir hård som cement. Där marken lutar hålls jorden inte ihop utan vi får vi ett ravinlandskap. Samtidigt skall fler människor födas på den förstörda jorden. Vi odlar grödor som kräver mer vatten än som kommer ner med regnet. Den gröna revolutionen byggde på konstgödsel och konstbevattning. Skördeökningen blev tillfällig. Vår import av mat och växtfibrer från torra länder har krävt mycket vatten. Våra städer slösar med vattnet. Vi pumpar upp alltmer vatten och grundvattenförråden töms. Det har sjunkit flera hundra meter meter i Indien. Istället för dyra avsaltningsanläggningar, borra djupare brunnar och bygga stora dammar, som slammas igen med näringen som fanns i vattnet, borde det vatten som finns användas på ett sparsammare sätt. Istället för att sprida vattnet ovanifrån med ökad avdunstning och försaltning, kan vi göra det underifrån med droppbevattning från slangar med hål. En oglaserad lerkruka med vatten nergrävd i jorden ger den fukt som behövs för växterna runtom. Genom att ha jorden täckt och inte markarbeta hindras onödig avdunstning. Genom agroforestry med träd och gröda ihop skapas en fuktigare miljö. Vi kan återbeskoga. Träd är regns moder. Det finns ärtträd som har femtio meter djupa rötter som kan hämta upp vatten, ta mineral från icke urlakad jord och hämta kväve från luften. Bete kan ge ökenspridning när det sker för hårt och under gräsets tillväxtpunkt. Men utan bete skapas också ökenspridning. Stora sammanhållna boskapshjordar i ständig vandring för nytt bete och undan rovdjur på slätterna har skapat mångmeterdjupa jordar som bundit kol, som nu modernt jordbruk förbränner till koldioxid i luften. Savory har visat hur man kan efterlikna det med styrd betesdrift med ständiga flytt till nya fållor och få nytt gräs att växa när det gamla som hindrat det betas bort. Djurens dynga trampas ner. Växtligheten kan öka 50 procent första året. Genom växtligheten binds vattnet i dessa torra områden med säsongsregn. När jorden inte längre är kal förändras mikroklimatet. Två tredjedelar av jordens brukade marken kan bara användas för bete. Nederbörden räcker för det men inte för odling. Gräs är kons naturliga föda, inte energi- och vattenslukande kraftfoder som majs och soja. I Sverige kan en betande ko binda ner ett ton kol per hektar och år.     Hans Sternlycke]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/vattenbrist-varre-klimathot/feed/ 5 Lågt grundvatten hot mot djur https://nyadagbladet.se/miljo/lagt-grundvatten-hot-mot-djur/ https://nyadagbladet.se/miljo/lagt-grundvatten-hot-mot-djur/#respond Wed, 31 May 2017 07:04:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=37672 Den ihållande torkan drabbar inte bara människor, utan också stora delar av Sveriges djurliv påverkas negativt. Många återkommande fågelarter får svårare att hitta bra livsmiljöer när sjöar och vattendrag torkar ut. Likaså minskar fiskproduktionen och de kräldjur som är beroende av vattendrag för fortplantning.   Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/lagt-grundvatten-hot-mot-djur/feed/ 0 Vattenbrist i Asien 2050 https://nyadagbladet.se/miljo/vattenbrist-asien-2050/ https://nyadagbladet.se/miljo/vattenbrist-asien-2050/#comments Wed, 04 May 2016 12:05:37 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=28179 Växande populationer och ekonomier tillsammans med klimatförändringar kommer antagligen att leda till vattenbrist i stora delar av Asien, enligt forskare vid Massachusetts Institute of Technology, MIT. Rapporten har publicerats i PLOS One. Runt en miljard människor skulle påverkas, om man ska tro snittresultatet från flera simuleringar av troliga framtida scenarion. Varifrån den största effekten kommer skiftar mellan olika regioner. I Indien är det främst den växande populationen, medan det i Kina huvudsakligen är den växande industrin, säger Adam Schlosser, klimatforskare vid MIT. Forskarna vill nu fortsätta finstämma sina modeller för att med större säkerhet kunna förutsäga var och när det kan uppkomma vattenbrist i framtiden.   Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/vattenbrist-asien-2050/feed/ 2