<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>tonåringar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/tonaringar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 11 Dec 2025 15:58:08 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>tonåringar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Känsla av mening i tonåren minskar risken för depression</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/kansla-av-mening-i-tonaren-minskar-risken-for-depression/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Dec 2025 15:58:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[depression]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[tonåringar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=218237</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tonåringar som upplever att deras liv har riktning och mening löper betydligt lägre risk att utveckla depression som unga vuxna, visar en ny amerikansk studie.</strong>

Övergången från tonår till vuxenliv präglas av osäkerhet och stora förändringar, och under denna period ökar förekomsten av depression kraftigt. Depression under dessa formativa år kan få långvariga konsekvenser för relationer, ekonomi och fysisk hälsa.

Tidigare studier har visat att en stark känsla av mening hos medelålders och äldre vuxna korrelerar med färre depressiva symptom, men mindre har varit känt om hur mening specifikt fungerar under tonåren för att förutsäga framtida psykisk hälsa. Därför har nu forskare vid Florida State University undersökt om en känsla av mening i livet kan fungera som en skyddsfaktor hos unga.

—<em> Många unga vuxna kämpar med sin psykiska hälsa</em>, <a href="https://www.psypost.org/purpose-in-life-acts-as-a-psychological-shield-against-depression-new-study-indicates/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Angelina R. Sutin, professor vid Florida State University och studiens huvudförfattare.
<h3>Följde upp i tio år</h3>
Forskarna använde data från Panel Study of Income Dynamics, en långvarig undersökning som följer familjer och individer över tid. Analysen fokuserade på deltagare som lämnade uppgifter om sin känsla av mening mellan 17 och 19 års ålder.

För att säkerställa att resultaten speglade nya fall av depression snarare än befintliga tillstånd uteslöts alla deltagare som uppfyllde kriterierna för depression vid den första bedömningen. Det slutliga urvalet bestod av 2 821 deltagare som följdes i upp till tio år, med bedömningar vartannat år tills de nådde 28 års ålder.

Känsla av mening mättes genom en specifik fråga om hur ofta deltagarna kände att deras liv hade riktning eller mening under den senaste månaden.
<h3>35 procents lägre risk</h3>
Resultaten, som <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0022395625006867?via%3Dihub" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i Journal of Psychiatric Research, visar tydligt att mening fungerar som en skyddande buffert. Forskarna fann att högre nivåer av mening i sena tonåren var förknippade med en betydligt minskad risk att utveckla depression senare. Deltagare som rapporterade en starkare känsla av mening hade cirka 35 procent lägre risk att utveckla depression.

Den skyddande effekten kvarstod under hela den tioåriga uppföljningsperioden och var konsekvent oavsett kön, etnicitet eller socioekonomisk bakgrund. Även de som hade en historik av psykiska problem fick den skyddande effekten genom att ha mening i livet.

— <em>En sak som var överraskande var att jag trodde att mening kanske inte skulle vara lika skyddande för tonåringar som hade haft en tidigare psykiatrisk diagnos i barndomen. Sambandet var dock inte annorlunda, vilket indikerar att mening är skyddande även bland tonåringar som löper högre risk för depression</em>, säger forskaren.
<h3>Starkare relationer</h3>
Forskarna föreslår att mening ger en psykologisk struktur som hjälper tonåringar hantera identitetsutmaningar och motgångar. Mening är också kopplat till bättre känsloreglering, hälsosammare levnadsvanor och starkare sociala relationer – samtliga väletablerade skyddsfaktorer mot depression.

— <em>Många människor har kanske en intuitiv känsla av att mening i livet är viktigt för psykisk hälsa. Den här studien använde ett starkt dataset för att kvantifiera den intuitionen, framför allt över tid: ungdomar som upplever större meningsfullhet löper mindre risk att bli deprimerade under övergången till vuxenlivet</em>, säger Sutin.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tonåringar häktade för granatattack i Södertälje</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/tonaringar-haktade-for-granatattack-i-sodertalje/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/tonaringar-haktade-for-granatattack-i-sodertalje/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 26 Jul 2024 07:51:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[gängkriminalitet]]></category>
		<category><![CDATA[Södertälje]]></category>
		<category><![CDATA[tonåringar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=185508</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Två minderåriga har begärts häktade för inblandning i måndagens attentat mot en butik i stadsdelen Geneta då en handgranat kastades in och skadade en kvinna i 60-årsåldern.</strong>

Den ena personen har begärts häktad för grov allmänfarlig ödeläggelse, försök till mord och brott mot lagen om explosiva och brandfarliga varor.

Person nummer två häktas istället för medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse, stämpling till mord och försök till grovt vapenbrott, <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/3565457/tva-personer-begarda-haktade-efter-detonation-i-geneta-sodertalje?publisherId=3235540&#38;lang=sv" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> polisen.

”<em>Den grova allmänfarliga ödeläggelsen inklusive medhjälpsgärningen/försök till mord och brott mot lagen om explosiva och brandfarliga varor gäller händelsen där en handgranat kastades in och exploderade i en butik den 22 juli</em>”, förtydligar man.

Vid attentatet befann sig ett flertal människor på platsen, men bara en kvinna skadades av splitter. Enligt polisen ligger en lokal gängkonflikt bakom attacken och tidigare i veckan påträffade man ytterligare två handgranater.

De som begärs häktade är under 18 år och är inte tidigare kända av polis.
<h3>Tonåringar häktas för skjutning</h3>
Samtidigt har en 16-årig pojke och en 15-årig flicka begärts häktade för ett annat gängrelaterat våldsdåd i Södertälje – en skjutning som ägde rum i stadsdelen Hovås under måndagen, då en man träffades med flera skott och <a href="https://tt.omni.se/flera-begars-haktade-efter-valdsdad-i-sodertalje/a/xmmx8G" target="_blank" rel="nofollow noopener">skadades</a> allvarligt.

Att de gängkriminella aktörerna använder sig av barn eller unga tonåringar för att begå grova brott har blivit allt vanligare – vilket tros bero dels på att dessa riskerar låga eller inga straff alls om de åker fast, men också på att de äldre och ledande brottslingarna på så sätt själva undviker att ”smutsa ner sig” och gripas av polis.

Att våldsvågen sker just nu, kan enligt <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/polisen-om-valdsvagen-i-sodertalje-manga-fangslade-valdsbrottslingar-har-slappts-fria/" target="_blank" rel="nofollow noopener">polisens</a> uppgifter till Nya Dagbladet bero på att ”<em>vi har haft väldigt många personer som har varit frihetsberövade för grova våldsbrott som nu avtjänat sina straff och är ute</em>”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/tonaringar-haktade-for-granatattack-i-sodertalje/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nyktra tonåringar har bättre relation till föräldrar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nyktra-tonaringar-har-battre-relation-till-foraldrar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nyktra-tonaringar-har-battre-relation-till-foraldrar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 10 Mar 2024 07:47:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[alkohol]]></category>
		<category><![CDATA[tonåringar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=174576</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ungdomar som inte dricker alkohol har en öppnare relation till sina föräldrar, visar en studie. De uppvisar även färre beteendeproblem än övriga.
</strong>

I studien, som publicerats i <a href="https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/02673843.2024.2312861" target="_blank" rel="nofollow noopener">International Journal of Adolescence and Youth</a>, har man undersökt hur ungdomar som inte dricker alkohol, samt inte heller har någon tidigare erfarenhet av det, över tid skiljer sig från drickande ungdomar. Forskare från Göteborgs och Stockholms universitet har gjort detta genom att följa 600 ungdomar mellan 12 och 17 år. Ungdomarna fick svara på frågor om socialt umgänge, mental hälsa, alkoholvanor och även om de exempelvis ägnade sig åt snatteri.

Alkoholkonsumtionen har minskat bland svenska ungdomar sedan millennieskiftet. Ungdomar som aldrig dricker alkohol blir också allt vanligare där exempelvis endast 38 procent av eleverna i årskurs 9 drack alkohol år 2022. För femtio år sedan låg den siffran på 90 procent.

Det visade sig att ungdomarna som inte drack i regel hade en öppnare relation till sina föräldrar. Ungdomar som inte drack ansåg också oftare att deras föräldrar hade betydligt mer kunskap, jämfört med alkoholdrickare. Däremot hade de som inte drack minskade sociala kontakter med jämnåriga, och det var mindre troligt att de skaffade nya vänner.

Vidare uppvisade unga som inte drack mindre beteendeproblem över tid, som exempelvis snatteri eller stöld, jämfört med de som drack alkohol. De som inte drack hade också en negativ inställning till droger och var mindre benägna att använda sådana.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nyktra-tonaringar-har-battre-relation-till-foraldrar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Har blivit töntigt att vara PK&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/har-blivit-tontigt-att-vara-pk/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/har-blivit-tontigt-att-vara-pk/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 02 Feb 2024 09:38:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[tonåringar]]></category>
		<category><![CDATA[unga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=171926</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ungdomars attityder ändras snabbt, där allt f</strong><strong>ärre identifierar sig med beteckningar som "antirasism" och "feminism". Intresset har också minskat för klimatfrågor - liksom även för politik generellt.</strong>

<strong>– </strong><strong><em>Det är många som tycker att det blivit töntigt att vara PK (politiskt korrekt)</em>, säger en gymnasist till Bonniertidningen DN.</strong><em>
</em>

Ungdomsbarometern är Sveriges största årliga undersökning baserad på svar från 15 000 ungdomar om allt från fritidsintressen till politik.

I den senaste rapporten, som gjordes i höstas på unga mellan 15 och 24 år, kan man se ett tydligt minskat intresse för politik generellt där vänner, familj och den egna ekonomin istället blir viktigare. Andelen unga som är intresserade av samhällspolitik har minskat från 50 procent 2018 till 38 procent 2023.

– <em>Det är viktigt att komma ihåg att det här visar en nulägesbild över ungdomar i Sverige. Vi befinner oss i en orolig omvärld vilket gör att fokus för många unga hamnar närmre sig själv. De stora samhällsfrågorna får vänta och i stället engagerar sig unga i saker som skapar trygghet och säkrar nuet. Det kan handla om prioriteringar kring sin privatekonomi, utbildning, karriär eller sina vänner</em>, säger Ulrik Hoffman, vd på analysföretaget Ungdomsbarometern i ett <a href="https://www.ungdomsbarometern.se/rapportslapp-generationsrapporten-2024/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Miljöns betydelse som samhällsfråga har minskat från 55 procent till 34 procent under de senaste två åren. Antalet unga som identifierar sig som "antirasister" har halverats från 32 procent 2020 till 17 procent 2023, och de som ser sig som "feminister" har minskat från 30 procent till 23 procent under samma period. Cirka en femtedel av de unga männen tar avstånd från påståendet ”Demokrati är i alla lägen det bästa systemet”.

– <em>Det är många som tycker att det blivit töntigt att vara PK (politiskt korrekt). Nu hör man fler rasistskämt och antifeministiska skämt än tidigare</em>, säger Tuva Grahnström, som går på Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm, till Bonniertidningen <a href="https://www.dn.se/sverige/manga-tycker-det-ar-tontigt-att-vara-pk-nu/" target="_blank" rel="nofollow noopener">DN</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/har-blivit-tontigt-att-vara-pk/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>En av tio högstadieelever har skickat nakenbilder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/en-av-tio-hogstadieelever-har-skickat-nakenbilder/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/en-av-tio-hogstadieelever-har-skickat-nakenbilder/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 Sep 2023 05:22:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[elever]]></category>
		<category><![CDATA[tonåringar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=159731</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En av tio svenska högstadieelever har skickat nakenbilder på sig själv till någon annan, visar en ny kartläggning. Omkring 30 procent av flickorna i högstadiet uppger också att de känner sig pressade att skicka sådana bilder eller filmer.
</strong>

I ett nytt forskningsprojekt, finansierat av forskningsrådet Forte, har man kartlagt högstadieelevers så kallade "sexting", det vill säga att skicka bilder, filmer eller texter med sexuellt innehåll.

I projektet svarade 1653 elever från tio olika högstadieskolor i Västsverige på enkätfrågor, något som gjordes om två år senare för att följa hur det utvecklats. Vidare valde man ut 54 elever till fokusgrupper där man kunde ställa mer detaljerade frågor.

I kartläggningen kom man fram till att cirka en av tio högstadieelever har skickat nakenbilder på sig själv. Bland de i årskurs sju hade mellan fem och tio procent skickat nakenbilder, en siffra som låg på 25 procent i årskurs nio. Samtidigt har ungefär en fjärdedel tagit emot nakenbilder.

Flickor och pojkar har ungefär samma benägenhet att skicka nakenbilder, men det är däremot vanligare att flickor får dessa skickade till sig. Pojkar hade också generellt oftare en positiv upplevelse av "sexting" än flickor.

Vidare uppgav 30 procent av flickorna att man kände press att skicka sexuella bilder eller liknande på sig själv. Den siffran låg på tio procent hos pojkar.

– <em>Studien visar att det är vanligare att tjejer drabbas av ryktesspridning och skammande. Killar som har skickat nakenbilder av sig själva verkar ha lättare att skämta bort det och tar det inte lika allvarligt</em>, säger forskaren Carolina Lunde <a href="https://www.forskning.se/2023/07/14/sexting-unga/" target="_blank" rel="nofollow noopener">forskning.se</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/en-av-tio-hogstadieelever-har-skickat-nakenbilder/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler unga använder &#8221;tobaksfria&#8221; nikotinprodukter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-unga-anvander-tobaksfria-nikotinprodukter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-unga-anvander-tobaksfria-nikotinprodukter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 02 Jun 2023 06:54:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[nikotin]]></category>
		<category><![CDATA[tonåringar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=151437</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fler unga använder både vitt snus och e-cigaretter, visar CAN-undersökningen "Självrapporterade rök- och snusvanor 2003–2022".</strong>

<strong>En stor del av landets tonåringar uppger också att det är lätt att få tag på så kallade tobaksfria nikotinprodukter trots att man inte fyllt 18 år.</strong>

Undersökningen tittar på svenskars tobaks- och nikotinvanor där omkring 18 000 personer i åldrarna 17–84 år svarar varje år.

Under 2022 <a href="https://www.can.se/publikationer/sjalvrapporterade-rok-och-snusvanor-2003-2022/" target="_blank" rel="noopener">hade</a> omkring 20 procent av befolkningen snusat antingen tobakssnus eller så kallat vitt snus minst en gång den senaste månaden, där cirka 16 procent angav att man var dagliga användare. Snusning är vanligast i den yngsta åldersgruppen 17-29 år och minskade i takt med stigande ålder. Tittade man enbart på användandet av vitt snus var även här den yngsta åldersgruppen dominerande. Användandet av just vitt snus hade även ökat något från 2021.

Bland e-cigarettanvändare, eller vape, hade fyra procent av befolkningen använt detta någon gång under den senaste månaden. Majoriteten var dock till skillnad från snusare mer sporadiska användare, det vill säga att man inte använde det dagligen. Däremot kunde man se en markant ökning bland unga och användande av vape, där andelen som "vejpat" under den senaste månaden ökat från fyra procent år 2021 till 14 procent år 2022.

Cirka tolv procent av befolkningen uppgav att man rökt vanliga cigaretter den senaste månaden, där omkring sju procent uppgav att man rökt dagligen. Cigarettrökning har minskat sedan 2003 och fortsätter att minska något.
<h3>Hög tillgänglighet</h3>
I en Novusundersökning av ungas attityder till tobak, gjord på <a href="https://nonsmoking.se/unga-avslojar-allvarliga-brister-i-den-nya-lagen/" target="_blank" rel="noopener">uppdrag</a> av A Non Smoking Generation, uppgav 65 procent av unga i 14-18 års ålder att det är lätt att få tag på vitt snus om man är under 18 år. Vidare uppgav 63 procent att det var lätt att få tag på e-cigaretter om man var under 18 år. Omkring var fjärde ungdom menar också att de ofta ser reklam för dessa typer av nikotinprodukter på sociala medier samt att en stor orsak till att man vill testa sådana produkter är för att de framställs som mindre hälsofarliga än traditionella tobaksprodukter.

Vitt snus och e-cigaretter marknadsförs som tobaksfria men innehåller nikotin som är det främst beroendeframkallande ämnet i tobaken. Nikotinet utvinns dock oavsett från tobaksplantan, vilket har skapat debatter om huruvida man faktiskt får kalla exempelvis vitt snus tobaksfritt.

Det var förra året som man införde en ny lag gällande så kallade tobaksfria nikotinprodukter där det bland annat förbjöds att marknadsföra produkterna till personer under 25 år. Enligt undersökningen marknadsförs dock ofta produkterna med tilltalande smaker som godis och liknande, vilket omkring 50 procent av unga i åldrarna 14-18 år svarar att dessa smaker lockar mer att testa produkterna. Undersökningen visar att omkring 96 procent nikotinanvändare debuterar i mycket ung ålder.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-unga-anvander-tobaksfria-nikotinprodukter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Var fjärde tonåring i USA identifierar sig som hbtq</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/var-fjarde-tonaring-i-usa-identifierar-sig-som-hbtq/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/var-fjarde-tonaring-i-usa-identifierar-sig-som-hbtq/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 May 2023 04:51:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[HBTQ]]></category>
		<category><![CDATA[tonåringar]]></category>
		<category><![CDATA[transaktivism]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=149582</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En färsk undersökning utförd av den amerikanska motsvarigheten till svenska Folkhälsomyndigheten, Centers for Disease Control and Prevention (CDC), riktad mot landets high school-studenter, påvisar att så många som en av fyra elever uppger att man inte identifierar sig som heterosexuella.
</strong>

Med hjälp av <a href="https://www.cdc.gov/healthyyouth/data/yrbs/supplemental-mmwr/students_by_sexual_identity.htm" target="_blank" rel="noopener">rådata</a> från 2021 har CDC härom veckan publicerat sin senaste sammanfattning gällande sexuell identitet bland landets gymnasieelever. En rapport som förstärker bilden av de senare årens stadiga ökning av individer som identifierar som hbtq-personer.

<strong>Undersökningen</strong> påvisar att andelen respondenter som anser sig vara strikt heterosexuella nu är nere på rekordlåga 76 procent.

CDC-rapporten förstärker bilden av en Gallupundersökning från februari i år. Enligt denna gav 7,2 procent av vuxna amerikaner svaret "något annat än heterosexuella". Den högsta andelen stod enligt Gallupen att finna inom det som ofta benämns Gen Z.

[caption id="attachment_149595" align="alignnone" width="640"]<img class="wp-image-149595 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/05/Gallup-2023-matning-av-sexuell-laggning-2-640x355.jpg" alt="" width="640" height="355" /> Gallup-undersökningarnas siffror för hela befolkningen sett över årtal.[/caption]

<strong>De senaste siffrorna</strong> antyder en markant ökning av andelen ungdomar som inte identifierar sig som heterosexuella. CDC uppger att antalet elever som identifierar sig som olika varianter av hbtq har gått från 11 procent år 2015 till 26 procent år 2021. Av dessa, alltså omkring var fjärde elev, ansåg omkring tolv procent att de var "bisexuella" medan drygt tre procent identifierade sig som antingen "gay eller lesbiska". Nio procent markerade "annat" - vilket kan innefatta dem som identifierar sig som "pansexuella/asexuella" eller som "ifrågasätter sin sexualitet". Cirka 1,8 procent av de tillfrågade uppgav att de "inte förstod frågan".

16 271 elever i 152 skolor svarade på undersökningen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/var-fjarde-tonaring-i-usa-identifierar-sig-som-hbtq/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Allt fler unga flickor våldtas – men få vågar anmäla</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-fler-unga-flickor-valdtas-men-fa-vagar-anmala/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-fler-unga-flickor-valdtas-men-fa-vagar-anmala/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 25 Sep 2020 13:38:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[polisanmälan]]></category>
		<category><![CDATA[tonåringar]]></category>
		<category><![CDATA[ungdomar]]></category>
		<category><![CDATA[våldtäkt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=84597</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Omkring 5 procent av flickorna i årskurs 9 och 7 procent av flickorna i gymnasiets andra årskurs uppger att de har blivit tvingade till sex. Experter menar också att de allra flesta flickor inte orkar eller vågar anmäla övergreppen som de utsatts för.</strong>

<em>– Bara en bråkdel orkar polisanmäla. Trots den nya så kallade samtyckeslagen är förtroendet för rättsväsendet lågt. Få orkar med den process en anmälan innebär</em>, säger Zandra Kanakaris, jurist och generalsekreterare i Stiftelsen 1000 Möjligheter till den neokonservativa Bonniertidningen <a href="https://www.dn.se/sthlm/jurist-bara-en-brakdel-orkar-polisanmala/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">DN</a>.

Antalet flickor som uppger att de blivit tvingade till sex är dubbelt så många i år som 2016 och den högsta siffran som uppmätts i Stockholm. Antalet anmäla våldtäkter i landet har också ökat de senaste åren - 2019 anmäldes 6 procent fler våldtäkter (8.350) än året innan och flera tusen av dessa handlade om övergrepp mot kvinnor eller flickor under 18 år.

Antalet våldtäktsmän som faktiskt döms har också ökat de senaste åren, även om siffran fortfarande är låg. 2019 fälldes gärningsmannen eller gärningsmännen i 333 olika fall, enligt BRÅ. Zandra Kanakaris menar att unga kvinnor vid sidan av skydd i lagen också behöver stöd för att orka med allt vad en polisanmälan kan innebära.

<em>– Många av dem är just barn. Byxmyndiga, men fortfarande barn. De män som väljer att närma sig de här personerna vet att de i många delar är perfekta brottsoffer, särskilt när psykisk ohälsa finns med i bilden. Männen vet också att de själva därför riskerar väldigt lite när de utnyttjar dem</em>, säger hon.<em>
</em>

Noterbart är också att våldtäkterna mot män ökade kraftigt mellan 2018 och 2019 med 260 anmälda brott förra året.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-fler-unga-flickor-valdtas-men-fa-vagar-anmala/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
